Glbaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna 1 av Nils Karlsn :: > I alla samhällen finns eliter. Oh preis sm samhället förändras, byter de kså skepnad. Frdismens h välfärdsstatens eliter är nu på väg ut. Men vilka ersätter dem? U NDR "FORDISMNS" OCH välfärdsstatens era har större kapitalägare, industriledare, plitiker h fakföreningsledare utgjrt de viktigaste eliterna, men även vissa prfessinella grupper, däribland frskare, har haft en relativt hög status. Förmåga till sientifi management h sial ingenjörsknst tillhörde de kmpetenser sm renderade elitstatus. Det mesta tyder på att denna tid nu är förbi. n elit i silgisk mening består av innehavarna av de högsta psitinerna på någn av samhällets rangskalr, i t ex plitiskt, eknmiskt, kulturellt eller idrttsligt hänseende. Med en elit brukar kså menas de bästa, mest kmpetenta h dugligaste i en grupp människr. Underförstått i bägge fallen är att utvärderingen sker i relatin dels till en viss grupp av människr, dels i relatin till en viss verklighet eller ett visst samhällssystem. Förändras samhället eller den relevanta gruppen kan såväl rangskalrna sm de egenskaper sm ger kmpetens förändras. Det jag skall försöka mig på i denna artikel är att redvisa några reflexiner kring glbaliseringens eliter. Tnvikten läggs vid de egenskaper sm kan antas ge framgång i eknmiskt hänseende, men jag skall kså försöka säga någt m andra tänkbara rangskalr. Av naturliga skäl blir det hela rätt spekulativt. Såväl takten sm inriktningen i den utvekling sm diskuteras nedan kan givetvis ifrågasättas. Myket av det gamla kmmer dessutm att finnas kvar länge än. M IN UTGÅNGSPUNKT ÄR SÅLDS ATT viktiga egenskaper i ett visst samhällssystem bestämmer vilka eliter sm finns i det samhället. Kvardröjande eliter från ett tidigare samhälle kan samtidigt finnas kvar under viss tid i det nya samhället. xempelvis utgjrdes eliterna i det förindustriella samhället av större jrdägare, krigare, präster h byråkrater. Handelsmännen h hantverkarna sm inte riktigt passade in i den dminerande hierarkin bildade på någt vis sin egen elit. Med industrialismen tillkm fabrikörer, företagsledare, ingenjörer, läkare h lärare. Därefter km kapitalägare, industriledare, plitiker h fakföreningsledare. Vid det laget hade flertalet förindustriella eliter förlrat sin glans. Jrdägare, krigare, präster h byråkrater km inte längre särskilt högt på samhällets rangskalr. Intressant, h någt paradxalt, att ntera är dk att de nytillkmna eliterna fta har försökt imitera tidigare eliters beteenden h värderingar. xempelvis förefaller industriledare ha en förkärlek för att lägga sina pengar på den jrdägande adelns gamla gds, ägna sig åt jakt h gifta brt sina döttrar med adelns söner. De gamla rangskalrna är uppenbart seglivade. Betnas skall även att eliterna i samtliga fall i huvudsak har varit knutna till natinalstaten. Under tidigare skeden var den relevanta gruppen även lkal, vilket lärarnas tidigare elitstatus kan illustrera. De övernatinella eliterna har varit få. Många teken tyder på att samhällsutveklingen för närvarande befinner sig i ett frmativt skede. Såväl kmpetens sm kapital rör sig över natinsgränserna med en tidigare anad hastighet. n erhörd glbal dynamik inm teknik, kmmunikatin h marknad gör att gamla beteenden h rangskalr snabbt förändras eller blir tidsenliga. Samtidigt saknas tilltrn till de gamla lösningarna inm många mråden. De etablerade systemen h aktörerna levererar helt enkelt inte. Inte heller förmår de attrahera kmpetent flk. j Svensk Tidskrift 11999, nr 41 IIJ
:...:::.:: Följaktligen kmmer nya eliter att uppstå. Duglighet, kmpetens h psitin kmmer att få nya innebörder. Frågan är vilka? För att kunna besvara denna fråga måste vi närmare preisera vad glbaliseringen innebär. VIKTIG ATT KONSTATRA ÄR först h främst att glhaliseringen är teknikdriven. Det är den nya infrmatinsteknlgin - eller bättre kmmunikatinsteknlgin-med datrer, mirhips h Internet sm har möjliggjrt de förändringar vi ser. Det innebär dk inte att det är tekniken i sig sm är det intressantaste, utan snarare de samhälleliga knsekvenser sm den leder till. n sådan knsekvens är glbaliseringen. Den innebär i prinip två saker, starkt vidgade marknader h glbala system, vilka i sin tur får en rad lika h delvis mtsägelsefulla knsekvenser. Flertalet marknader vidgas radikalt. Annrlunda uttrykt blir det ptentiella antalet kunder sm varje enskild prduent kan vända sig till mångfaldigt fler när köp h försäljning, distributin h marknadsföring kan ske via glbala elektrniska nät. Vissa effekter av vidgade marknader är väl kända i natinaleknmiskt tänkande. n är ökade vinstmöjligheter för de prduenter sm lykas tillhandahålla de varr eller tjänster sm efterfrågas av det ökade antalet kunder. n annan är större möjligheter att nyttja eventuella strdriftsfördelar. n tredje är ökade möjligheter till speialisering, såväl på prduktins- sm knsumtinssidan. Bland annat får knsumenter med speiella m l Svensk Tidskrift 11999, nr 41 intressen större möjligheter än tidigare att få sina preferenser tillfredsställda. Sett i ett enskilt lands perspektiv innebär de vidgade marknaderna att tidigare relativt rikliga prduktinsfaktrer kan möta en större efterfrågan h betinga ett högre pris, förutsatt att dessa faktrer är relativt fåtaliga på den glbala marknaden. Så har t ex välutbildade akademiker i USA fått väsentligt bättre betalt under 1980- h 1990-talen, då det glbala utbudet av lågutbildad arbetskraft ökade. Å andra sidan kmmer de tidigare lkalt relativt fåtaliga prduktinsfaktrerna att få lägre ersättning, m det relativa utbudet glbalt är högt. tt sådant exempel är enkel prduktin h lågutbildad arbetskraft i vårt eget land. Glbaliseringen innebär även att alltmer sker inm ramen för sammanhållna, glbala system h nätverk. Tak vare de radikalt förbättrade kmmunikatinsmöjligheterna är det möjligt att hålla samman handel h marknadsföring, men även kmplexa prduktins- h utveklingspresser, inm ramen för system sm fysiskt är lkaliserade till lika kntinenter h tidner. Företagen blir mer eller mindre berende av lkaliseringsrt. Swissairs glbala bkningsentral i Calutta var ett av de tidigaste exemplen. Utflyttning av de tidigare svenska strföretagens huvudkntr bekräftar den trenden. Finansmarknaderna är det mest utpräglade exemplet. Huruvida börshandeln eller penningmarknaden fysiskt finns i Stkhlm, Frankfurt, Lndn eller New Yrk spelar egentligen ingen rll för själva handelns skull. Pengar, värdepapper h andra finansiella instrument
"Förmåga att tillvarata h utvekla medarbetarnas kmpetens, intressen h engagemang har blivit viktigare. Men det räker inte. Förutm humankapital krävs ett utveklat strukturkapital, med en tydlig press- h marknadsrientering. Immateriella prdukter h varumärken blir viktigare." rör sig sekundsnabbt mellan länder, marknader h företag. Samtidigt blir dessa sammankpplade h berende av varandra på ett helt annat sätt än tidigare. För företag i stkhlmstrakten blir inflatin, ränta h tillväxt i Asien viktigare än utveklingen i Götebrg. System h nätverk av likartat slag utveklas även för prduktin, marknadsföring h ideutvekling. n rad exempel finns där företag bedriver utveklingsarbete 24 timmar per dygn i sammanlänkande labratrier i lika världsdelar h tidner. Nästa steg är när företagens rådgivare h underleverantörer glbaliseras. Även här pågår utveklingen för fullt: revisins-, advkat- h reklambyråer befinner sig idag i en aelererande glbal fusinspress. M D GLOBALISRINGN OCH DN nya tekniken förändras företagens värdeskapande. Tidigare ansågs värdeskapandet förutsätta strskalig prduktin h tppstyrda, hierarkiska rganisatiner. Människr sågs sm utbytbara maskindelar. Idag är situatinen en annan. Förmåga att tillvarata h utvekla medarbetarnas kmpetens, intressen h engagemang har blivit viktigare. Men det räker inte. Förutm humankapital krävs ett utveklat strukturkapital, med en tydlig press- h marknadsrientering. Immateriella prdukter h varumärken blir viktigare. Förmåga att arbeta med lika partners i nätverk, lkalt h glbalt, blir av avgörande betydelse. Dessutm ökar förändringstakten. Strlek h ålder kan myket väl bli en knkurrensnakdel Nya h mindre prduenter får därmed ökade möjligheter att delta i den glbala marknaden. Myket tyder dk på att glbaliseringens företag snarare blir tillplattade än mindre. Hierarkierna försvinner samtidigt sm antalet anställda myket väl kan öka. Olsten, ett företag i rekryterings- h persnalbranshen, har mer än 700 000 anställda glbalt. Det är väsentligt fler än de tidigare, hierarkiskt rganiserade giganterna General Mtrs h General letri. Med vidgade marknader följer ökad knkurrens mellan prduenterna, vilket i sin tur leder till ökad knsumentmakt Lkala mnpl blir svårare att upprätthålla h marginalerna krymper för många prduenter. Leverantörer sm inte förmår upprätthålla kvalitet h servienivå knkurreras helt enkelt ut. Prduenterna tvingas dessutm till ökad kundrientering. nligt vissa författare är glbaliseringens viktigaste knsekvens uppkmsten av "the svereign individual": av stärkt knsumentmakt följer att prduenterna måste bli mer lyhörda för kundernas önskemål h preferenser. Makten förskjuts från prduenter till enskilda knsumenter. Det betyder i sin tur att prduktinen måste rganiseras m så att den blir mer flexibel h pressrienterad, mer inriktad mt slutanvändarnas behv. Filmprduktinen i Hllywd framställs här fta sm mdellen för framtiden. Om den nya tekniken måhända möjliggör småskalig prduktin h ökad knsumentmakt, är glbaliseringen av marknadsföringen en lika viktig knsekvens. Här finns uppenbara skalfördelar. Skälet är väsentligen att den stra bristvaran i det infrmatinstäta, glbala samhället är uppmärksamhet. I det tilltagande bruset är det erhört svårt att synas h höras. ndast de med stra resurser h skikliga marknadskmmunikatörer förmår etablera framgångsrika varumärken. Följden kan bli att vi inm många mråden kan få ett par, tre helt dminerande glbala företag. Dessa företag är fta "virtuella" på så sätt att de själva egentligen inte prduerar någt: deras rll är att vårda varumärket. Nike är ett av flera exempel på ett sådant företag sm egentligen inte prduerar någnting själva i traditinell mening, utan enbart satsar på design, marknadsföring h försäljning. Jggingskrna prdueras istället av företag i Asien h andra låglöndänder enligt Nikes kvalitetskrav. Andra exempel på samma tendens är IKA, Hennes & Maurit, Gui, Ca Cla. Det är dk inte bara marknadsföringen sm har strdriftsfördelar i det glbala samhället. Även företag sm förmår etablera standardiserade h effektiva servieleveranssystem har uppenbara möjligheter. Här handlar det alltså m hur h med vilken kvalitet själva prdukten eller tjänsten levereras. MeDnaids är det uppenbara exemplet, men flera av de van nämnda passar in även här. IKA har framgångsrikt byggt upp i det i Svensk Tidskrift 11999, nr 41 m
"Visst vill vi gärna kmmuniera h samarbeta med andra, särskilt m det även är eknmiskt givande, men de flesta av ss har...::.::: även ett delvis mtsatt behv av att samtidigt markera skillnad utåt h tillhörighet inåt. Företeelser sm skinheads, hiphpare h närmaste identiska varuhus, med identiska prdukter i flera världsdelar. seeuritas framgångar i säkerhetsbranshen är ett annat exempel. tt liknande sätt att nå glbal framgång är utveklingen av glbala standards, vilket Mirsfts perativsystem kan illustrera. Förutm hög kvalitet baseras här framgången på en mer rendlad nätverkseffekt: för att effektivt kunna kmmuniera h samarbeta med andra måste man hålla sig till samma standard. När väl en viss kritisk massa av användare har uppnåtts blir standarden självförstärkande. Denna tendens finns inm allt fler mråden h bransher. bikers är några exempel." DT ÄR DOCK INT BARA FÖRTAGNS värdeskapande sm förändras. Även enskilda staters förutsättningar blir annrlunda. Lgiken är dk i prinip densamma sm för företagen. n stat är egentligen ingenting annat än ett "territriellt företag" sm måste attrahera medarbetare, kunder h partners för att kunna bedriva sin verksamhet h utveklas psitivt. När inte bara kapital utan även kunskap, kmpetens h tjänster kan röra sig mer eller mindre fritt över gränserna, ökar knkurrensen mellan staterna samtidigt sm individernas makt ökar. Annrlunda uttrykt tvingar den institutinella knkurrensen plitikerna att i ökad utsträkning vara lyhörda för företagens h medbrgarnas önskemål h preferenser. Det enskilda landets företags-, kunskaps- h individmiljöer måste vara glbalt attraktiva. Om inte, flyttar skattebaser, kmpetens, kunskap h initiativkraft suessivt ut. Sannlikt kmmer de enskilda staterna dessutm att möta en ökad knkurrens från övernatinella, plitiska rgan. Finns det då inga mtkrafter till den skisserade utveklingen? Självfallet gör det det. Histrien är aldrig deterministisk. n rad andra faktrer kan påverka skeendet i en helt annan riktning. Låt mig bara krt nämna några faktrer sm genereras av glbaliseringen i sig. För det första kmmer de eliter, grupper, siala rörelser, reginer h stater sm riskerar att bli förlrare, åtminstne relativt sett, att bjuda mtstånd mt utveklingen. Alltifrån tullar, regleringar h karteller till knflikter h regelrätta krig kan förväntas. Särskilt allvarligt kan det bli m glbaliseringens skisserade knsekvenser kmmer snabbt h på bred frnt. För det andra talar myket för att människans identitetsbehv står i knflikt med flera av dessa knsekvenser. Visst vill vi gärna kmmuniera h samarbeta med andra, särskilt m det även är eknmiskt givande, men de flesta av ss har även ett delvis mtsatt behv av att samtidigt markera skillnad utåt h tillhörighet inåt. Företeelser sm skinheads, hi p hpare h bikers är några exempel. Men det handlar även m kläder, språk h kulturskillnader i vidare bemärkelse. Det tg inte mer än ett par hundra år efter rmarrikets fall förrän det gemensamma latinet hade delats upp i spanska, franska h italienska. VILKA ÄR DÅ GLOBALISRINGNS LITR? Vilka kan tänkas bli vinnare respektive förlrare i det glbala samhället? I eknmiskt hänseende tjänar sannlikt de allra flesta på glbaliseringen. Såväl frskning sm erfarenhet visar att vidgade marknader, skärpt knkurrens h ökad effektivitet leder till bättre h billigare varr h tjänster, samt ökat välstånd för alla i egenskap av kunder h knsumenter. Åtminstne på sikt. Däremt kan lika individer, grupper, reginer h stater förlra i egenskap av prduenter h lkala mnplister. De lågutbildade h saktfärdiga, men kså de sialt inkmpetenta sm inte förmår att arbeta i nätverk h platta rganisatiner, ligger dåligt till när det gäller inkmstutvekling h status. Likaså kmmer de reginer h stater sm inte klarar av att erbjuda en attraktiv miljö i vid bemärkelse att förlra, relativt sett. Men vilka blir de verkliga vinnarna, de nya eliterna? Vilken duglighet h kmpetens kmmer att ge de högsta psitinerna på samhällets rangskalr? Skall vi tr en rad författare h frskare sm redan har skrivit m detta ämne är svaret enkelt. n str samstämmighet tyks råda: glbaliseringens framtida eliter sägs främst vara persner sm mväxlande kallas "symblanalytiker", "kunskapsentreprenörer", "prjektnmader" eller rätt I!J l Svensk Tidskrift 11999, nr 41
"I en värld där den stra bristvaran är uppmärksamhet kan de få sm trts allt lykas bryta igenm bruset nå enrma framgångar. När fler h fler människr i fler h fler länder ser samma såpperr h samma sprter på tv h Internet får de sm där är stjärnr ett enrmt marknadsvärde." h slätt "den kgnitiva eliten". Deras kmpetens h duglighet kan sammanfattas sm förmåga att: analysera samarbeta kmmuniera Rbert Reih, en av dem sm tidigast var ute i denna diskussin, beskriver symblanalytiska tjänster sm "hanterandet av symbler sm köps h säljs, alltså sifferuppgifter, rd, muntliga h visuella framställningar': Att abstrahera, tänka systematiskt, experimentera h samarbeta är, enligt Reih, grundläggande. Harvardsilgen Rsabeth Mss Kanter betnar på ett likartat sätt förmåga "t think, make and trade" h identifierar därvidlag "three intangible assets: nepts, mpetene and nnetins." Det ligger säkert myket i detta. I en värld med snabba förändringar, platta, prjektrienterade men fta stra rganisatiner, nätverkssamarbeten h partners, erhörd knkurrens h intensiv marknadsföring, blir egenskaper sm dessa högt värderade. För dem sm kmmer allra högst på den numera glbala rangskalan är elitstatus en naturlig följd. Bill Gates är väl det mest uppenbara exemplet. Inm kultur, film, religin h, varför inte, plitik, kan andra lätt identifieras. För att inte tala m finanssektrn. Men frågan är m detta verkligen är hela bilden. Lite misstänksam blir man även när frskare identifierar egenskaper sm i ike betydlig utsträkning tyks likna dem de själva besitter. n trlig, kanske mindre ptimistisk, mtbild kan kanske därför vara av värde. n bild sm snarare betnar kraften i den glbala marknadsföringen h pininsbildningen, med såpperrnas, sprtens h kändisskapets eliter. I en värld där den stra bristvaran är uppmärksamhet kan de få sm trts allt lykas bryta igenm bruset nå enrma framgångar. När fler h fler människr i fler h fler länder ser samma såpperr h samma sprter på tv h Internet får de sm där är stjärnr ett enrmt marknadsvärde. Inte bara för den egna sprten eller serien, utan även sm kmmunikatörer h marknadsförare av andra prdukter h tjänster. Detta fenmen har analyserats av eknmen Sherwin Rsen under betekningen "Superstar-teremet". Tesen är här att eftersm vi människr fta har svårt att kmma ihåg fler än tre-fyra namn åt gången inm ett visst mråde, så kmmer dessa tre-fyra kändisar att få en myket str andel av det eknmiska värde sm prdueras inm hela det relevanta mrådet eller branshen. Var h en kan ju fundera över hur många namn på tenrer, hkeyspelare, rkstjärnr s v sm de rakt upp h ner kan kmma ihåg namnen på! Denna tendens förstärks dessutm på marknader där kunderna av lika skäl har dåliga kunskaper h låg kmpetens. Glbala marknader har helt uppenbart fta styrts av denna egenskap. nligt Rsen gäller att ju lägre kmpetens, dest mer följa Jhn h dest större blir marknadens benägenhet att srtera fram en enda superstjärna. Superstjärnan får då nästan hela vinsten. Oh han eller hn får den, nta bene, inte för att han nödvändigtvis i någn mer bjektiv mening är bättre eller mer duglig utan enbart för att han är mer känd. Likväl erhåller de elitstatus (h en enrm ersättning för sitt arbete). Pavartti, "Pppa" Frsberg h Riki Lake kan kanske illustrera resnemanget. Även denna mekanism kan överföras på andra mråden. Plitiker, pininsbildare, telger, författare m fl sm lykas nå ett glbalt kändisskap kan inm krt få mtsvarande inflytande, inkmster h status. Perspektivet är allt annat än prblematiskt. Till sist kan det vara väl värt att ntera, att ingen av glbaliseringens eliter, vare sig den kgnitiva eller kändisskapets, har några egentliga förebilder. Det finns helt enkelt ingen tidigare glbal elit av rang värd att härma vad gäller beteende, bende h annat. Kpplingen till de gamla, förlrande eliterna är befintlig. Det gör i sig utveklingen mer förutsägbar. De förlrande eliterna då? Ja, det är helt klart de gamla natinella eliterna sm är knutna till stelbenta byråkratiska hierarkier. De lkala mnplens, välfärdsstatens h "frdismens" tid är av allt att döma förbi. Tak h lv. Nils Karlsn (nilsk@ityuniv.se) är fil dr i statsvetenskap h rektr för City-universitetet. "" C'l "C r :1... r....::.::: l Svensk Tidskrift 11999, nr 41 IJl