SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne 2011-09-19 kl 08.00-12.30 Hotell Svea, Simrishamn Deltagare: Bilagor: Se deltagarförteckning 1. Deltagarförteckning/gruppindelning 2. Presentation Strukturbild Skåne samt RTI-plan Skåne 3. Presentation Trafikförsörjningsprogrammet Mötesanteckningar 08.45 Bakgrund och syfte med dagen, Kristina Jönsson, ordförande SÖSK kommittén Kristina hälsar alla välkomna och vi gör en snabb presentationsrunda. Kristina berättar om syftet med dagen. Att det finns många planer om Skånes utveckling och syftet med dagen är att diskutera hur vi, med relativt liten befolkning, kan få ta del av dessa satsningar. Målet med dagen är att komma överens om hur vi gemensamt kan prioritera våra önskemål kring infrastruktursatsningar. Dagens diskussioner bör handla om hur vi kan påverka, vem vi ska påverka, om allianser med andra aktörer, hur vi hittar strategier för hur vi kan gå vidare med detta samarbete. Inom SÖSK kommittén är man överense om att infrastruktur är viktigt att samverka kring, att detta kan vara nyckeln till tillväxt. 08.50 Infrastruktur i sydöstra Skåne med utgångspunkt i Strukturbild Skåne samt RTI-planen Therese Andersson, tf chef Region Skånes enhet för planeringsstrategier samt Patrik Lindblom, Infrastrukturstrateg på Region Skåne Therese och Patrik gör en gemensam presentation. Se bilaga 2. Kort sammanfattning: Visar på utmaningar och möjligheter kring de satsningar som görs i Skåne. Betonar behovet av att samverka, att RUP, ÖP, infrastruktursatsningar måste gå åt samma håll, att det är viktigt att se på Skånes utveckling gemensamt. En mängd rapporter har tagits fram för att vi ska få en bild om Skåne idag och se strategiska möjligheter för utveckling. Dessa visar på att västra Skåne växer snabbast och att boyta kommer att bli en stor utmaning. Därför behöver vi fundera över om vi bygger det som efterfrågas. Vem vill vi attrahera? Något som förändrats i utvecklingen är att vi rör oss mer runt om i Skåne sedan 10 år tillbaka. Pendlingen har ökat. Stor strukturomvandling i näringslivet mot en utveckling av företagstjänster, det är människor som ska röra sig. Denna utveckling är störst i Lund samt att Hässleholm har störst procentuell utveckling. Vi blir också fler och fler som vill bo i Skåne och stor boyta krävs. En stor utmaning i att hantera detta kontra att vi har Europas bästa åkermark. Därför bra att planera bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Vad behöver vi i SÖSK stärka för att attrahera fler till vår sida av Skåne? Vilken roll har Sydöstra Skåne enligt Therese och Patrik? (Se bild 30 i presentationen) v Tillgänglighet och hur vi arbetar med detta är mycket viktigt. v Jobba med attraktiva platser. v Stärka centrumnära platser. v Näringslivsutveckling. v Hur nyttjar vi den infrastruktur vi har idag? Vad gör vi medan vi väntar på Simrishamnsbanan? v Nätverk mellan kärnor viktigt, utveckla möjligheter inom Skånes flerkärnighet. Sida 1 av 5
v Utveckla stationsnära områden. Med detta menas arbetstillfällen 1,5km från en station eller 1km från en regionbuss. v Närhet - vid frågor till individer gällande vad som kan locka dem att flytta till Skåne handlar svaren idag om närhet, för företag är detta svar kommunikationer. Undersökningar kring Skåningars flytt visar på att: man flyttar gärna inom Skåne, man flyttar oftare än andra i Sverige (4ggr/liv), bostadstypen snarare än kommun styr vart man flyttar. v Bytespunkter viktiga ej bara kollektivtrafik som är viktigt utan också vad man möter när man kliver av bussen/tåget. v Exempel på framtida åtgärder kan vara Superbussar - Expressbussar tänk tåg, kör buss. Att snabbt ta sig mellan punkt A-B, max 45 minuters pendling. Då krävs det att man prioriterar bussen genom t.ex. egna körfält och trafikljus. Arbeta på att skapa en image där det är OK att ta bussen. v Att infrastruktursatsningar blir en förberedelse för tågsatsningar. v Verktyg är även RTI-planen, där regionpolitiker bestämmer vilka objekt som ska med lobbying. v Tänk stråk vilka relationer vill vi utveckla? v Tala om nyttan av att investera i ett större sammanhang (inte bara att vi vill ha 90 i stället för 80 på en väg). v Fysisk planering kan skapa bra boendemiljöer. Så vi skapar attraktivitet. Påpekar att infrastruktur är ett medel för att nå ett mål inte målet i sig. Frågor: 1. Var finns satsningar för att komma till och från jobbet när det gäller möjligheter till att cykelpendla i RTI-planen? Satsas mest på cykelturism. Patrik: När det gäller arbetspendling/till och från skolor är det trafikverket och kommuner tillsammans som arbetar med detta. RTI-planen fokuserar på vilka vägar som ska byggas ut. 2. Vad är skillnaden mellan nationella och regionala planer? Vad vinner framgång i nationella planer? Verkar vara medfinansiering som ger resultat, och detta skrämmer små kommuner. Patrik: Nationella projekt är alla Europavägar samt järnvägsinvesteringar. Dock kan regionala pengar användas även för järnvägar och Europavägar. Finns rykten om att man ska skapa ett Skånepaket där man ska lyfta fram de viktigaste satsningarna för Skåne och använda detta som ett mantra vid träffar med riksdagspolitiker. 09.45 11.00 Gruppdiskussioner: Infrastrukturbehov i vår region prioriteringar samt hur vi vill arbeta med dessa frågor gemensamt Summering och slutsatser från gruppernas arbete, Roger Larsson, kommunchef Sjöbo Grupp 1: Presenteras av Monika Strömbeck, Utvecklingsstrateg Sjöbo kommun Deras diskussioner handlade om hur man kan tänka regionförstoring. Vart vill vi komma? Malmö, Lund, Köpenhamn, Simrishamn? Hur får vi människor att flytta hit? Genom att ha filialer till högskolan med nischade jobb i t.ex. Ystad? Vem vill vi ska flytta hit? v Kommunikationer är viktiga. Tycker att en satsning på Expressbussar vore bra mellan: Simrishamn Kristianstad Simrishamn Sjöbo Lund Simrishamn Malmö Simrishamn Ystad Viktigt med parkeringsmöjligheter intill. v ESS Max IV arbetsmöjligheter ökar pendlingsbehovet. Vi behöver stimulera byggandet av hyreslägenheter. v Vilken är Skånes flygplats? Kastrup eller Sturup? Sturupspendeln behövs. v Behov av turistcykelstråk öster om Ystad samt sydost länk. Även behov av vardagscykling, dock ej troligt att man cyklar mer än 3 km i vardagspendling. v Uppvakta departementen. v Skapa en SÖSK infrastrukturgrupp som har goda kontakter med Region Skåne. v Viktigt att prata med en röst. v Hellre stora projekt än många små. v Fokusera på balansen i Skåne, bör få mer resurser än räknat på befolkningsunderlag då vi har 2 miljoner besökare per år. Sida 2 av 5
Grupp 2: Presenteras av Kristina Jönsson, Ystads KSAU (M)/ ordförande SÖSK kommittén Gruppen har diskuterat utveckling på såväl lång som kort sikt. v Järnväg Långsiktigt perspektiv: Järnväg Simrishamnsbanan Kortsiktigt perspektiv: Mötesplatser Simrishamnsbanan + Ystadsbanan v Vägar Nationell nivå långsiktigt perspektiv: Motorväg E65 Nationell nivå kortsiktigt perspektiv: Lösning Dragongatan Ystad Regional nivå långsiktigt perspektiv: Väg 11 blir 2+1 Regional nivå kortsiktigt perspektiv: Väg 19 blir 2+1 v Hamnen: En hamn att satsa på Ystad v Cykelvägar: kort sikt cykelvägar Simrishamn Trelleborg samt Sjöbo Veberöd v Kollektivtrafik: Mötesplatser, Turtäthet Österlenbanan, Superbuss Simrishamn - Ystad v Förtätning när vi planerar vart ska man bo? Attraktivitet. v Lobbying: använda en känd person som kan prata om våra behov (som ESS Max IV) v Identifiera allierad någon i Skånebänken samt Regionråd Grupp 3: Presenteras av Ingvar Bengtsson, tf samhällsbyggnadschef Simrishamns kommun Vad vill vi uppnå? Mer rörlighet. Vi är beroende av varandras funktioner. v Jobba som en region. Utveckla varandras värden och jobba gemensamt för dessa. v Arbeta i nätverk. v Arbeta med gemensam ÖP. v Ha en samsyn och en anda där vi visar på att vi vill göra något gemensamt. Grupp 4: Presenteras av Bengt Alm, Stadsarkitekt Tomelilla kommun Vad vill vi uppnå en strävan mellan flerkärnighet och fåkärnighet. Detta är realistiskt och vi bör planera utifrån detta. v Eniga om att släppa lokala frågor och tänka i stråk. v Prioritera Simrishamnbanan, men vi kan inte arbeta aktivt och intensivt för detta i 25 år. Innan dess lägga fokus på att snabba upp stråket mellan Tomelilla och Simrishamn. v Vägprioritering: Väg 11 2+1 till Simrishamn Väg 13 2+1 el 2+2 Ystad Hörby (Här kommer hamndelen in) E65 Malmö Simrishamn v Cyklingsregion med satsning på turismen ger även nytta för arbetscykling. (Lokala satsningar sker på arbetscykling.) v Vem ska uppvakta SÖSK eller Ystad? Vem är lokomotivet? SÖSK är mer neutralt, där finns dock inte resurserna. Vem har tyngden att driva frågorna? v Vem ska vi knyta samarbetet med? Lund och Malmö. Kristianstad när det gäller cykling. Knyta till de starka. Grupp 5: Roger Larsson och Anna Thott, kommunchef/direktör Sjöbo respektive Simrishamn Har börjat skissa på ett förslag till strategi: 1. Börja med att formulera en politisk plattform ; en målsättning: - 30% av de regionala medlen till östra Skåne - ökad andel av de nationella projekten - ej glömma IT-infrastrukturen Sida 3 av 5
2. Hur få resten av Skåne att gå med på detta? Identifiera samarbetspartners i övriga Skåne. - Skåne Nordost är ett 10-tal kommuner med tyngd, men kanske inte brinner för Simrishamnsbanan. - Missing links alla vägar tycks gå mot Malmö/Lund. Där problemet med deras närliggande kommuner som vill ha många stopp på vägen dit. Viktigt att vara strategisk i sina val av samarbetspartners. 3. Hur få större genomslag nationellt? Med en färdig strategi med färdiga prioriteringar uppvakta departementen (t.ex. näringsdepartementet). 4. Identifiera övriga tungviktare som kan hjälpa till med lobbying (framtida lobbyister): landshövding, regiondirektör, Trafikverkets chef, Ilmar Reepalu, Stefan Lundgren i rollen som KFSK ordförande, riksdagsmän och regionpolitiker, departementsmedarbetare, intresseorganisationer. 5. Lägga upp ett program för genomföranden. Vem ska genomföra detta? SÖSK framtida roll strategi och lägga upp program, Ystad som motor. Då krävs också att vi ger SÖSK en tyngre roll. Summering från Kristina Jönsson: Den dag när vi kan framföra infrastruktursatsningar med en gemensam röst har vi kommit långt. Hur går vi vidare från idag? v Kommittén har en viktig uppgift att gå vidare, med respektive KSAU. v Tror att det är viktigt att ha en gemensam tjänsteman för kommunerna i dessa frågor. v Viktigt att även inkludera bredband och biogassatsningar. v Dra nytta av goda exempel från arbete med erosionsfrågan, dess arbete med kontaktpersoner direkt in i departementen. 11.30 Trafikförsörjningsprogram för Skåne, samråd med Sven Tufvesson, Skånetrafiken, och regionpolitiker Bengt Nilsson presenterar vad som är nytt med Trafikförsörjningsprogrammet. Se bilaga 3. Kort summering: v Region Skåne har även tidigare gjort trafikförsörjningsplaner, nu är det ett lagkrav. v Marknaden får tillträde. Vem som vill kan starta regionaltrafik. De måste dock anmäla innan de börjar/sluta köra. v Måste ha en bred förankring när man tar fram själva programmet, samråd är viktigt. v Finns en tydlig koppling mellan trafik och övrig samhällsplanering. Kopplingen har funnits tidigare, men nu blir det ett lagkrav. v 4 huvudstrategier: Ett rundare Skåne, Växa i starka stråk, Samverkan med andra och Frihet. v Kommuner kan hjälpa till med framkomlighetsåtgärder. v Kommuners roll får fokus på hållplatser, ortsstruktur, tillgång till information för resenärer även från kommersiella aktörer då krav finns att informationen ska vara samordnad. Frågor: 1. Kommer de som kör samma sträcka att ha samma taxa? Bengt Nilsson: Nej. 2. Samordna biljettsystem? Viktigt att titta på hela resan koncept så att kunden upplever detta som positivt. Bengt Nilsson: Inget lagkrav men man arbetar på detta. Mats Persson: Det är tänkt att ett nationellt biljettsystem ska skapas men det är inte säkert att alla som kör kommer att vilja vara med i detta system. T.ex. de som bara kör en viss sträcka. Kan inte ställa detta som ett krav, dock inte underskatta att det även ligger i deras intresse att det ska fungera bra. 3. Hur verkar intresset vara från privata aktörer? Signaler från de större bussbolagen verkar vara att de inte vill vara med och tävla om de större uppdragen. Att de i stället kommer att komplettera trafiken. De större bussbolagen har fokus på att vinna de långa avtalen. Sida 4 av 5
När det gäller järnvägssidan är det problematiskt med kapaciteten. Ingen utöver dem som kör idag anmälda för nästa år. Region Skåne har vissa avtal för 5-8 år framåt, förändringen kommer troligen först när dessa avtal går ut. Effekten av allmän trafikplikt kommer att aktualiseras först när avtalen går ut. 4. Det finns ett motsatsförhållande mellan ett rundare Skåne och att växa i starka stråk hur hanterar Region Skåne ett rundare Skåne? Hur vill de arbeta vidare för att stärka syd/nordost? Hur arbeta med fördubbla resandet när det gäller satsningar i sydost? - Mats Persson: Regionfullmäktige är tydliga kring att det ska vara en balans mellan ett rundare Skåne och att växa i starka stråk. Satsningarna sätts utifrån de planer som görs. Satsar t.ex. på pågatåg Nordost även om detta inte är ett starkt stråk. Tror på expressbussar för att klara ett rundare Skåne. - Birte Sandberg: Ett rundare Skåne kommer före att växa i starka stråk. Tar exempel på hur man kan utnyttja trafik på ett bra sätt, t.ex. Söderås trafiken där man kombinerar skolskjuts med arbetspendlare och färdtjänst. 5. Förseningar Ystadsbanan samt glapp mellan tågtider och anslutningsbussar: Mats Persson: Har missbedömt hur fragilt systemet är. Pga. liten kapacitet ger en försening på ett ställe direkteffekt överallt. Har satt in extra insatser. Sven Tufvesson: Tar informationen om glapp mellan tåg och anslutningsbussar med sig. Är byggt för att fungera. Att kommunicera mellan tåg och bussar hjälper inte alltid, då systemen är byggda för att fungera. Att en buss väntar in ett tåg kan bli problem på andra håll dit bussen ska gå för att passa andra färdmedel. Kristina Jönsson tackar deltagande föredragare från Region Skåne/Skånetrafiken. 12.30 Avtackning Christer Hovbrand, Kristina Jönsson, ordförande SÖSK kommittén Mötet avslutas med att Christer Hovbrand avtackas för sin tid i SÖSK kommittén som ersättare för Cecilia Olsson Carlsson, som varit föräldraledig. Cecilia hälsas varmt välkommen till SÖSK. Vid pennan: Madelene Johansson, 2011-10-03 Samordnare SÖSK Sida 5 av 5