Dysfunktionell andning

Relevanta dokument
u W:t (_._ f 1'k 1 v\jve_ Maria Pilawa

SF 36 Dimensionerna och tolkning

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?


Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Palliativ vård vid olika diagnoser

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Mediyoga i palliativ vård

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Fakta äggstockscancer

Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Fysisk träning vid andningssvårigheter hos barn och ungdomar

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Svenska palliativregistret (2009)

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Man måste vila emellanåt

Detta dokument kan användas som underlag för eventuell förskrivning av Fibertäcke och består av tre olika delar:

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Vägledning för en god palliativ vård

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Resultatsammanställning

4. Behov av hälso- och sjukvård

Depression hos äldre i Primärvården

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

FIBERTÄCKET. Inför förskrivning av Fibertäcke

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Författare: Louise Andersson, VT 2017 Handledare: Lars Nyberg, professor i fysioterapi Anette Forsberg, docent i fysioterapi

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Validering i Sörmland

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2003

Checklista vid förskrivning av tyngdtäcke

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Författningar för farmaceutisk behörighet

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12:

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Viktigt att veta. Munstycke

Ett gott åldrande - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Helena Hörder, Med dr, leg sjukgymnast

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Vaccination mot influensa

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Transkript:

Dysfunktionell andning Andas in och ut? Vilka andra sätt finns det? Carina Hagman 2017-10-18

Bakgrund - Andning Neuromuskulära faktorer Biomekaniska faktorer Andning Psykologiska faktorer Biokemiska faktorer Beneditt 2006, Courtney 2011, Hagman 2016

Bakgrund - Andning Neuromuskulära faktorer Biomekaniska faktorer Andning Andningsmuskler Psykologiska faktorer Biokemiska faktorer Beneditt 2006, Courtney 2011, Hagman 2016

Bakgrund - Andning Neuromuskulära faktorer Biomekaniska faktorer Andning Andningsmuskler Andningsmönster Psykologiska faktorer Biokemiska faktorer Beneditt 2006, Courtney 2011, Hagman 2016

Bakgrund - Andningsmönster

Bakgrund - Andningsmönster Bröstkorg Buk

Dysfunktionell andning (DA) Andningsmönster som inte är ändamålsenligt, med andningsrörelser förlagda högt upp i bröstkorgen i vila Andningssymtom som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos Andningssymtomen kan vara kroniska eller intermittenta Förekommer som enskilt tillstånd och i kombination med sjukdomar såsom t.ex. astma Konsensus om definition, diagnos, behandling saknas

Dysfunktionell andning (DA) Andningsmönster som inte är ändamålsenligt, med andningsrörelser förlagda högt upp i bröstkorgen i vila Andningssymtom som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos Andningssymtomen kan vara kroniska eller intermittenta Förekommer som enskilt tillstånd och i kombination med sjukdomar såsom t.ex. astma Konsensus om definition, diagnos, behandling saknas

Dysfunktionell andning (DA) Andningsmönster som inte är ändamålsenligt, med andningsrörelser förlagda högt upp i bröstkorgen i vila Andningssymtom som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos Andningssymtomen kan vara kroniska eller intermittenta Förekommer som enskilt tillstånd och i kombination med sjukdomar såsom t.ex. astma Konsensus om definition, diagnos, behandling saknas

Dysfunktionell andning (DA) Andningsmönster som inte är ändamålsenligt, med andningsrörelser förlagda högt upp i bröstkorgen i vila Andningssymtom som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos Andningssymtomen kan vara kroniska eller intermittenta Förekommer som enskilt tillstånd och i kombination med sjukdomar såsom t.ex. astma Konsensus om definition, diagnos, behandling saknas

Dysfunktionell andning (DA) Andningsmönster som inte är ändamålsenligt, med andningsrörelser förlagda högt upp i bröstkorgen i vila Andningssymtom som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos Andningssymtomen kan vara kroniska eller intermittenta Förekommer som enskilt tillstånd och i kombination med sjukdomar såsom t.ex. astma Konsensus om definition, diagnos, behandling saknas

Exempel på symtom DA Förhöjd andningsfrekvens Tungt att andas in Svårt att ta djupa andetag Tyngdkänsla/tryck över bröstet Frekventa suckar/gäspningar Ömhet muskler/leder övre bröstkorg Klumpkänsla i halsen Frekventa harklingar

Exempel på symtom DA Förhöjd andningsfrekvens Tungt att andas in Svårt att ta djupa andetag Tyngdkänsla/tryck över bröstet Frekventa suckar/gäspningar Ömhet muskler/leder övre bröstkorg Klumpkänsla i halsen Frekventa harklingar

Övergripande syfte Att beskriva patienter med dysfunktionell andning samt att utvärdera behandling bestående av information och andningsträning

Delarbete I Syfte: Att beskriva likheter och skillnader mellan patienter med dysfunktionell andning och patienter med astma DA Astma Skillnader Likheter Skillnader

Delarbete I, Resultat Patienter med DA besvär länge (medel 7 år) astmamediciner (60%) akutbesök (40%) Jämfört med patienter med astma mera symtom mera oro svagare känsla av sammanhang mera påverkan i dagligt liv lägre hälsorelaterad livskvalitet, psykiska domäner

Delarbete I, Resultat Hälsorelaterad livskvalitet, SF-36 100 90 80 70 60 50 40 Astma DA 30 20 10 0 p=0.08 p=0.20 p=0.053 p=0.13 p=0.02 p=<0.001 p=<0.01 p=0.06 PF RP BP GH VT SF RE MH Fysisk hälsa Psykisk hälsa

Delarbete II Syfte: Att beskriva patienter med dysfunktionell andning fem år efter att de fått behandling i form av information och andningsträning

Delarbete II, Resultat Vid 5-års uppföljningen hade patienter med DA: ingen astmamedicinering färre akutbesök minskade symtom förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, fysisk funktion mindre påverkan i dagligt liv

Delarbete III Syfte: Att undersöka om RMMI kan särskilja olika andningsmönster i olika kroppspositioner samt att undersöka korrelationen mellan andningsrörelser och andetagsvolymer. RMMI = Respiratory Movement Measuring Instrument

Delarbete III, Resultat RMMI särskiljer olika andningsmönster i olika kroppspositioner stark korrelation mellan andningsrörelser och andetagsvolymer RMMI = Respiratory Movement Measuring Instrument

Delarbete III, Resultat Korrelation andningsrörelser andetagsvolym Liggande Sittande Stående rs 0.94-1.00 0.93-1.00 0.86-1.00 p <0.01 <0.01 <0.05 Liggande

Delarbete IV Syfte: Att studera andningssymtom, aktivitetsbegränsningar och andningsmönster för patienter med dysfunktionell andning efter information och andningsträning

Delarbete IV, Resultat Patienter med DA hade nytta av information och andningsträning minskade andningssymtom minskade aktivitetsbegränsningar förbättrat andningsmönster

Andel andningsrörelser i övre bröstkorgen (%) Delarbete IV, Resultat Andningsmönster (mätt med RMMI) 80 70 Baslinje Intervention 3-m 6-m 12-m 60 50 40 30 20 Stående Sittande Liggande 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Delarbete IV, Resultat Symtom tryck över bröstet 3- m 6- m 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Baslinje B Intervention I 3-m 6-m 12-m 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161

Sammanfattning Viktigt att diagnostisera patienter med DA Patienter med DA upplever mer symtom och besvär jämfört med patienter med astma RMMI kan användas för att mäta och utvärdera andningsmönster i olika kroppspositioner Patienter med DA har nytta av information och andningsträning och förbättringarna kvarstår vid långtidsuppföljning.

Sammanfattning Minskad vårdkonsumtion Minskad läkemedelskonsumtion Klinik Forskning

Tack! Your belly should be expanding when you are inhaling My belly is always expanding