Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Relevanta dokument
Låt oss hållas starka!

Råd för en god hälsa

Tio steg till goda matvanor

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

DET FINNS ETT SÄTT FÖR ALLA ATT ÄTA BRA

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Vad påverkar vår hälsa?

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Årets Pt 2010 Tel

Kemiska ämnen som vi behöver

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost för unga idrottare

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Läsa och förstå text på förpackningar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Maria Svensson Kost för prestation

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

VEGETARISK MAT TILL BARN

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Diabetesutbildning del 2 Maten

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

o m m at och m otion?

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Aktuella kostrekommendationer för barn

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

WHO = World Health Organization

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

MATLUST MED VEGO. Leg dietist Sara Ask

Lättare. för ditt. hjärta

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

En riktig må bra-kasse!

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Varför ska man ha ett balanserat?

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Vad innehåller maten?

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Mat och dryck för dig som har diabetes

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Transkript:

Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som grund för vårt välmående

Marthas matvision Större andel vegetabilier Mindre antal tomma kalorier Andelen ekologiska alternativ ökas Rejält gott Transportsnålt Hemlagat

Näringstät kost Vi granskar närmare Proteinkällor Fiberrik kost Kalciumkällor D-vitamin

Proteinkällor Bönor, ärter och linser (bondbönor, gröna bönor) Nötter, frön och mandlar Kött, gärna oftare ljust kött Fisk Ägg Ost

Fibrer - kolhydrater Kroppen behöver inte socker och vitt, renat spannmål men en måttlig mängd socker skadar inte hälsan när du äter balanserat, näringstät kost på vardagarna. Kvinnor 25 g per dag Män 35 g fiber per dag 1/3 av fiberbehovet fås av 6 nävar grönsaker, frukt och bär. 1/3 av fiberbehovet fylls av 4 skivor fiberrikt fullkornsbröd. 1/3 av fiberbehovet fylls av gröt med kli, nötter och frön. Jmf 1917 100 g per person per dag Drick tillräckligt med vatten när du äter mycket fiberrik mat, 1-1,5 liter per person per dag.

Kalsiumkällor Bra källor Mjölk och mjölkprodukter(soja-, havre- och risprodukter) Fisk av olika slag Andra källor: Mandlar, nötter Sojabönor Ägg Svarta vinbär, skalad apelsin Spenat, olika kålsorter

D-vitamin och protein 18-74 åringar, 10 mikrogram från oktober-mars, om kosten inte ger tillräckligt. (20 mikrogram från 75 år uppåt) Fisk Ostar Ägg Mjölkprodukter, osmaksatta syrade Mandlar, nötter Skogssvamp, kantareller Tillbringa 15 minuter per dag i solen utan solkräm under sommaren med åtminstone ansiktet och armarna bara.

Mjuka fetter De omättade eller mjuka fetterna sänker kolesterol och blodtryck. De essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 kan vi inte producera själva i kroppen. De måste vi få från födan.

Omättat fett-15 g /portion 15 g vegetabilisk olja, t.ex. rybs 30 g solrosfrön 40 g linfrön 25 g valnötter 50 g mandlar 100 g avokado 130 g lax 40 g salladsdressing, 40 % fett 25 g margarin, med minst 60 % fetthalt

Bra mellanmål Fullkornssemla Karelsk pirog Fullkornsskorpa Smoothie med havrekli, mandlar nötter eller frön Bär- och fruktkvarg Frukt, fruktsallad Mots- och kålrotsbitar Grynost med grönsaker Naturell fil och yoghurt

Undvik Sötad yoghurt och fil Wienerbröd, bakelse Sött kaffebröd Bulla någon gång

Motion Benen och musklerna behöver också motion! Det är bra att motionera 3-4 gånger i veckan. En del tycker om vardagsmotion medan andra föredrar konditionsträning. Det viktigaste är att hitta en motionsform som du tycker om och kan utöva regelbundet.

Rör på dig och var aktiv! Fysisk aktivitet upprätthåller och främjar hälsan liksom maten gör. Motion ger välbefinnande och energi. Rekommendation: 2,5 timmar rask promenad per vecka Muskelträning minst 2 gånger per vecka. Långvarigt sittande bör undvikas ta minst en paus per timme om du sitter.

Nyttomotion några exempel Parkera bilen 200 meter från adressen dit du är på väg. (2x200 m/gång x 5 dagar=2 km) Promenera till dina möten om det är möjligt eller ta en promenad däremellan. Promenera eller cykla till affären då det är möjligt. Ta en (kvälls)promenad 3 km x 3 kvällar = 9 km per vecka. Att skotta snö, kratta och hugga ved är bra vardagsmotion.

Ät högst 5 g (1 tsk, 5-6 g) salt per dag Natriumet i salt höjer blodtrycket.(pansalt har mindre natrium) Genom att minska på saltet kan du sänka blodtrycket. Hjärta, blodkärl och hjärna mår bra när blodtrycket sjunker. Minimera saltet i matlagningen. Salta din egen portion. Kryddsåser, buljongtärningar innehåller mycket salt. Kolla alltid salt % i bröd, charkuterier, ost och färdig mat. Jmf att laga själv. Krydda maten med örter och citrusfrukter istället.

Jod För lite jod i kosten kan leda till hypotyreos (nedsatt funktion i sköldkörteln) och struma. Specialsalterna har sällan tillsatt jod. Mjölkprodukter, fisk, skaldjur innehåller jod.

www.vrn.fi www.1177.se

Svinnkampen

Matsvinn i siffror Vi finländare slänger i medeltal 24 kilo ätbar mat per person/år Värdet på detta är ca 200 miljoner euro eller 125 eur per person Offentliga måltiden slänger 75-85 miljoner kg per år