NI 2015:1 Kort introduktion



Relevanta dokument
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Tillämpningsanvisningar

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Nationell informationsstruktur 2015:2

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2017

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg

Process för terminologiarbete

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Hälsoärende vad händer nu?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Stödmaterial- registret över insatser inom den kommunal hälso- och sjukvården

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Visionen för e-hälsan 2025

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Lagstiftning kring samverkan

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 2014 generell nivå

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, Maria Melin

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Hälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Utgåva 02. Fastställd

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Registerservice vid Socialstyrelsen

Transkript:

NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03

Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen Gemensam informationsstruktur syftar till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation genom att lägga grunden till hur information ska struktureras utifrån nationell informationsstruktur (NI) och möjliggöra en konsekvent terminologi och statistik genom Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och hälsorelaterade klassifikationer. 2

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission. Förmåga för system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs 3

Strategins målgrupper och insatsområden Infrastruktur! Grundläggande förutsättningar! Invånare Användbar & tillgänglig information (för personal i verksamheten) Lagar och regelverk Gemensam informationsstruktur Teknisk infrastruktur E-tjänster (för invånare, patienter & brukare) Beslutsfattare Verksamhet Kunskapsstyrning innovation lärande 4

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Om dokumentationen är ändamålsenlig och strukturerad kan följande övergripande mål uppfyllas: Dokumentationen ska vara: utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen Utifrån dessa mål har Socialstyrelsen tagit fram särskilda kvalitetsindikatorer för NI. Dessa har väglett vidareutvecklingen av modellerna. 5

Vidareutvecklingsprojektet

Vidareutveckling av NI Projektmål Målet är att ta fram vidareutvecklade och sammanhängande NI-modeller som stödjer ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvård och socialtjänst 2-årigt projekt med första delleverans dec 2014. Förvaltning på plats för användarstöd och ändringshantering. 7

Dagens juridik Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Framtidens juridik NI 2009 Dagens organisation Dagens dokumentation NI 2015:1 Framtidens organisation Framtidens dokumentation Dagens it-stöd V-TIM 2.2 Framtidens it-stöd 8

NI 2015:1 Mena samma sak Reda ut begreppet bakom termen Utgå ifrån Socialstyrelsens termbank Är det samma eller olika begrepp? Vilken överenskommen term finns för fackspråket? Om inte finns i termbanken, hur kan vi entydigt beskriva vad vi menar? 9

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Svårt att få överblick över alla krav Nya krav tillkommer kontinuerligt Svårt att påverka krav 1:1 lösningar med mottagar-specifika krav 10

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser/påverkar NI samt strategin för nationell e-hälsa 11

Krav på innehåll Dokumentationskrav enligt författning Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Angelägenheter* Exempel på lagar: Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om vård av missbrukare i vissa fall Läkemedelslagen Patientdatalagen Patientsäkerhetslagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Exempel på förordningar: Förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård LSS-förordningen Exempel på föreskrifter: SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2014:5. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS *Specifika författningar, register, tillämpningar eller motsvarande 12

Krav på innehåll Statistikuppföljning Perspektiv Statistikuppföljning Angelägenheter* Patientregistret Medicinska födelseregistret Cancerregistret Kommunal hälso-och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning Läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret Ekonomiskt bistånd Insatser enligt LSS Insatser för barn och unga Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Tvångsvård av vuxna missbrukare *Specifika författningar, register, tillämpningar eller motsvarande 13

Delleveransen och fortsatt arbete

Modeller för dagens dokumentation Vilken verksamhet och vilka avgränsningar? Processmodell Vilka centrala begrepp och hur relaterar de till varandra? Begreppsmodell Vilka dokumentationskrav och hur ska de struktureras? Informationsmodell 15

Vidareutvecklade modeller Vård och omsorg Sammanhållande länk Socialtjänst specialisering Hälso- och sjukvård specialisering Spårbarhet mellan modelltyper och nivåer Samma syfte och systematiska krav på innehåll

Arbete med begreppsområdena Vård och omsorg Vård- och omsorgstagare Sammanhållande länk Generalisering Socialtjänst Brukare specialisering Hälso- och sjukvård Patient Specialisering Varje begreppsområde gås igenom systematiskt. Terminologi och dokumentationskrav harmoniseras, på generell respektive specialiserad nivå. 17

Modeller några exempel

rocessmodeller I 2015:1 Hälsooch sjukvård Ta emot vårdbegäran för egen räkning Bedöma behov av åtgärder Bedöma behov av utredning Åtgärda Utreda Följa upp Socialtjänst Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp

Begreppsområden 2 delleveranser samt slutleverans dec 2015 2015:1 Vård- och omsorgstagare Frågeställning Tillstånd Aktivitet Hälsoärende Organisation 2015:2 samt 2016:1 Professionell aktör Övriga personroller Läkemedel Beslut Plan Samtycke Från återkoppling på 2015:1 Vårdåtagande/ansvar Utrustning/hjälpmedel Måluppfyllnad/utvärdering +>3 st till som bestäms utifrån identifierade behov 2015-02-04 20

Begreppsmodell för socialtjänst NI 2015:1

Begreppsmodell för socialtjänst NI 2015:1 Vård- och omsorgstagare & Organisation

Begreppsmodell för socialtjänst NI 2015:1 Tillstånd & Aktivitet

Begreppsmodell för socialtjänst NI 2015:1 Frågeställning & Process

Exempel Perspektiv: Verksamhetens gemensamma behov Terminologi: Namn på klasser och attribut ska vara terminologiskt utredda Angelägenheter anger dokumentationskrav i form av attribut i modellerna Perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning Aktivitet Kod tid negation Angelägenheter: Äldres Behov i Centrum Nationella Programmet för Datainsamling Angelägenheter: SOSFS 2014:5 Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientdatalagen Perspektiv: Statistik Angelägenheter: Insatser enligt LSS Patientregistret Medicinska födelseregistret Cancerregistret Metoden för vidareutveckling av informationsmodellen innebär att varje begreppsområde gås igenom systematiskt för att kunna fastslå dokumentationskrav utifrån angelägenheterna i de olika perspektiven. 25

Hur ska det användas?

Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller 27

Varningsinformation Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Specificerar sitt behov i form av tillämpade informationsmodeller Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller Tillämpade informationsmodeller Blodtryck Nationell riktlinje Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell 28

Tjänsteplattformen Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar information via tjänsteplattformen Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller 29

Tjänsteplattformen Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Tillämpade informationsmodeller NF NI Informationsmodell Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller 30

Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp Tjänsteplattformen NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov Ta emot vårdbegäran Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Tillämpade process- och begreppsmodeller Tillämpade informationsmodeller Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell 31

Nationell informationsstruktur Tillämpade informationsmodeller Tillämpade (process- och) begreppsmodeller Nationell tjänsteplattform Källa: E-delegationen Vägledning för digital samverkan

Frågor och fortsatt kontakt ni@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur