Finansiering i filmbranschen. - Filmskapares strategi kring finansieringsmedel.

Finansiering i filmbranschen. - Filmskapares strategi kring finansieringsmedel. Av: Kaede Nakamura Lewis 911207-2260 Henk Ghebremedhin 940122-1594 Handledare: Ogi chun Södertörns högskla Institutinen för samhällsvetenskap

Sammanfattning Titel Författare Handledare Kurs Finansiering i filmbranschen Filmskapares strategi kring finansieringsmedel. Kaede Nakamura Lewis Henk Ghebremedhin Ogi Chun Företagseknmi C - Finansiering Datum 2017-07-31 Syfte Teretisk referensram Syftet med denna uppsats är att undersöka de lika finansieringsfrmerna sm används bland filmskapare ch hur strategin ser ut kring finansieringsmedel. Tidigare studier kring finansiering inm Filmbranschen, ratinell beslutsteri, strategi samt Arts Management. Metd Slutsats Trianguleringsmetd med abduktivt förhållningssätt. Empirin samlades in genm semi-strukturerade intervjuer samt enkäter. Studien resulterade i att en kartläggning gjrts för att identifiera hur filmblag finansierar sig. Olika finansiärer har lika mål, tillvägagångssätt ch principer. Dessa påverkar filmblagens val av finansieringsmedel. Bidrag från statliga rganisatiner är det vanligaste sättet att införskaffa kapital, blagen får behålla sin kreativa frihet vilket passar de flesta väldigt bra. Filminstitutets medel räcker dck sällan för att finansiera hela prjekt vilket gör att filmblag ch skapare måste söka sig till andra investerare med främst vinstdrivande mål, detta leder då fta till en kmprmiss för filmskaparna. Studien har även visat att större företag är mer vinstdrivna ch delar därför tankesätt ch målsättning med de flesta finansiärerna. Nyckelrd Finansiering, Kreativa ch kulturella sektrn, Filmbranschen, Strategi ch ratinell beslutsteri. 1

Abstract Title Authrs Instructr Curse Financing in the film industry Mviemakers strategy regarding funding methds. Kaede Nakamura Lewis Henk Ghebremedhin Ogi Chun Företagseknmi C - Finansiering Date 2017-07-31 Purpse Theretical framewrk The purpse f this study is t investigate which ways f financing are being by filmmakers and the strategies that are used by filmmakers regarding financing. Previus studies abut financing in the filmindustry with a cmplement f existing financingmethds, strategies, ratinal decisinthery and Arts Management. Methd Triangulatin methd with an abductive apprach. The empirical data was cllected thrugh semi-structured interviews and surveys. Cnclusin The study resulted in an identificatin being made t identify hw film cmpanies finance their prjects. Different financiers have different gals, appraches and principles. These affect the film cmpanies chice f funding. Cntributins frm gvernmental rganizatins like the Swedish Filminstitute is the mst cmmn way f acquiring capital, cmpanies are able t retain their creative freedm, which fits mst very well. Hwever, the fundingfrm the Swedish Filminstitute is rarely enugh t finance the entire prject, which means that film cmpanies and creatrs must seek ther investrs with mainly gals fcused n prfits, which ften leads t a cmprmise fr the filmmakers. The study has als shwn that larger cmpanies are mre prfitable and therefre share thughts and gals with mst financiers. Keywrds Financing, The Creative and Cultural industry, Film industry, Strategy and Ratinal decisinthery. 2

Förrd Vi vill tacka vår handledare Ogi Chun för handledning ch värdefulla synpunkter genm studiens gång. Samt ett tack till de sm ppnerade på denna uppsats vilket hjälpte till ett förbättringsarbete.vi vill även tacka alla respndenter för den tiden sm de gav ch för den givande infrmatinen vilket möjliggjrde denna studie. Stckhlm, 31 juli 2017 Kaede Nakamura Lewis Henk Ghebremedhin 3

Sammanfattning... 1 Abstract... 2 Definitiner ch förkrtningar... 7 1. INLEDNING... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Prblemdiskussin... 11 1.3 Prblemfrmulering... 13 1.4 Syfte... 13 1.5 Avgränsning... 13 1.6 Uppsatsens dispsitin... 14 2. TEORETISK REFERENSRAM... 15 2.1 Strategi... 15 2.2 Ratinell beslutsteri... 16 2.3 Arts Management... 17 2.4 Finansieringsmetder... 18 2.4.1 Intern finansiering... 18 2.4.2 Banklån... 19 2.4.3 Riskkapital... 19 2.4.4 Affärsänglar... 20 2.4.5 Bidrag ch stöd sektrn för filmbranschen i Stckhlm.... 21 2.5 Tidigare frskning... 22 2.5.1 Finansiering av filmbranschen... 22 2.5.2 Osäkerhet ch risker i den kreativa ch kulturella sektrn... 23 3. METOD... 24 3.1 Val av metd... 24 4

3.2 Förhållningssätt... 25 3.3 Studiens genmförande... 25 3.3.1 Ppulatin ch urval... 26 3.3.2 Datainsamlingsmetd... 26 3.3.3 Primärkällr ch sekundärkällr... 27 3.3.4 Enkät... 28 3.3.4.1 Brtfallsanalys... 29 3.3.4.2 Bearbetning av data... 29 3.3.5 Kvalitativ intervju... 29 3.3.5.1 Telefnintervjuer... 30 3.3.5.2 Muntliga-/besöksintervjuer... 31 3.3.5.3 Intervjuernas praktiska genmförande... 31 3.4 Metddiskussin... 32 3.4.1 Validitet... 32 3.4.2 Reliabilitet... 32 3.4.3 Källkritik... 33 3.4.4 Metdkritik... 33 4. EMPIRI & RESULTAT... 34 4.1 Intervjuer... 38 4.1.1 Jakim Dahl, Chimney Grup (2017/05/02)... 38 4.1.2 Thmas, Mediawrks AB (2017/05/09)... 39 4.1.3 Patrik Vahlén (Företagsrådgivare), Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) (2017/04/28)... 40 4.1.4 Jhan Crna (Fndchef), Almi Invest (2017/05/16)... 42 4.1.5 Anette Klingebrn Skglund (Verksamhetsledare, affärsrådgivare ch filmarbetare), Nyföretagarcentrum Kreativ Söder (2017/05/03)... 43 4.1.6 Stefan Ahlenius (analys ch utredning), Knstnärsnämnden (2017/05/04)... 43 5. ANALYS... 45 6. SLUTSATSER... 49 7. DISKUSSION... 51 5

7.1 Reflektiner... 51 7.2 Förslag till vidare frskning... 51 8. KÄLLFÖRTECKNING... 53 Tryckta källr... 53 Otryckta källr/elektrniska källr... 54 Bilaga 1. Intervjuschema för företagen... 58 Bilaga 2. Intervjuschema för Banker... 58 Bilaga 3. Intervjuschema för Riskkapitalblag... 58 Bilaga 4. Intervjuschema för Förvaltningsmyndigheter... 59 Bilaga 5. Enkät... 60 # Tabell 1. Genmförda telefnintervjuer # Mdell 1. Kreativa ch kulturella sektrns cirkel Figur 1. Strlek på företag Figur 2. Har företaget fått extern finansiering? Figur 3. Genm vilka finansieringsmetder finansierade ni er externt? Figur 4. Hur har ni finansierat er utan externt kapital? Figur 5. Finansieringsalternativ sm söktes men sm inte fick? Figur 6. Anseende m utbud, krav ch tillgänglighet. Figurer 7-10. Hur har ni finansierat er utan externt kapital? Figur 11. Psitiv påverkan Figur 12. Finansieringsmetd i kppling till anställda Figur 13. Finansieringsmetd i kppling till verksamma år 6

Definitiner ch förkrtningar Asymmetrisk infrmatin - Eurpean Cluster Observatry (ECO) - Att parter i ett samarbete inte har tillgång till samma infrmatin. Tillhandahåller data ch analyser m kluster ch klusterplitik i Eurpa. Crwdfunding - Ett sätt för företag att finansiera sig kan vara via crwdfunding. Det är när en str grupp individer med Små summr hjälper till att finansiera verksamheten. Till skillnad från en eller ett fåtal investerare sm bidrar Med en större summa. Insamlingen brukar ske genm Specifika webbplatser. IT - En förkrtning för infrmatinsteknlgi. KKS - En förkrtning för den kreativa ch kulturella sektrn. NACE Rev. 2 - NACE är det statiska klassifikatinen av eknmisk aktivitet i Eurpa. NACE Rev. 2 är en ny versin av NACE Rev 1. Riskkapital - Ett samlingsbegrepp sm mfattar all typ av kapital sm riskeras vid investeringar, förutm banklån. Vinnva - Statligt ägt förvaltningsmyndighet sm arbetar för att stärka Sveriges innvatinskraft. Främja hållbar tillväxt genm att förbättra förutsättningar för innvatin ch att finansiera behvsmtiverad frskning. 7

1. INLEDNING I detta kapitel avses att presentera ämnets bakgrund. Sedan följer en prblemdiskussin utifrån tidigare kunskaper ch terier kring ämnesmrådet. Avslutningsvis presenteras frågeställningar ch studiens syfte. 1.1 Bakgrund Den kreativa ch kulturella sektrn är industrier sm ständigt växer ch allt mer börjar ses sm en viktig del i den mderna eknmin (De-Miguel-Mlina et al., 2012). Sektrn har idag ingen tydlig fficiell definitin av vilka branscher sm ingår men enligt Eurpean Cluster Observatry mfattar den branscher såsm tv- ch filmbranschen, musikbranschen, tv- ch dataspelsbranschen, museér med flera. Sektrn mfattar med andra rd näringar sm i ren praktik arbetar med ett kreativt skapande samt bidrar till en kulturell utveckling i samhället. Branscherna i sektrn varierar en hel del i avseende m affärsidé, företagsstruktur ch prduktin (Eurpean Cluster Observatry, 2017). Den kreativa ch kulturella sektrns struktur kan förklaras ur en cirkelmdell (Thrsby, 2008). Uppdelad i fyra cirklar, kallas den innersta cirkeln för kärnan. Kärnan är där det kreativa skapandet ligger, här räknas skapandet i sig ch inte någn frm av kmmersiell aktivitet. Cirklarna därefter förklarar de ytterligare nivåerna av verksamheter sm stödjer ch Mdell 1. Kreativa ch kulturella sektrns cirkel (Thrsby, 2008). reprducerar det kreativa skapandet (Thrsby, 2008). Den närmaste cirkeln till kärnan mfattar kulturella näringar, här räknas de kanske mest relaterade branscher till sektrn såsm filmbranschen, Tv- ch radibranschen, musikbranschen ch bkförlagsbranschen. Nästa cirkel mfattar kreativa näringar ch stödjande aktiviteter såsm design, arkitektur ch marknadsföring (SLL, 2016). En av de kanske mest representativa branscher för sektrn ch en central del är filmbranschen. Filmbranschen utgör en str prcentuell del av sektrn där många kreativa ch kulturella 8

näringar är verksamma. Branschen mfattar även flest arbetsställen i jämförelse med andra branscher inm samma cirkel (Regeringskansliet, 2016; SCB, 2016; SLL, 2016). Sverige är bland de mest kreativa länderna i världen, närmare bestämt placerar sig landet på plats sju enligt Glbal Creativity Index. Denna rank lyfter fram de mest kreativa länderna i världen genm att beakta lika aspekter såsm prduktivitet per persn samt hur landet främjar utbildning, teknlgi ch tillväxt (Eurpean Cmmissin, 2015). I en reginal analys av tillväxtverket visar den att de flesta företag inm den kreativa ch kulturella sektrn finns i Stckhlm. Andelen av samtliga kreativa ch kulturella företag med 0-249 anställda i Sverige är 46,3% i Stckhlm, på andra plats hamnar Västra Götaland med 16,2% (Tillväxtverket, 2016). År 2013 sammanställdes data sm visade att cirka 60 000 arbetsställen i Stckhlms län utgjrdes av den kreativa ch kulturella sektrn, cirka 84 000 persner arbetade på dessa företag. Många av dessa var mikrföretag där det endast arbetade en persn, utan fler anställda, vilket förklarar antalet anställda i relatin till arbetsställen. Förädlingsvärdet inm den kreativa ch kulturella sektrn var under år 2013 cirka 75,5 miljarder krnr, detta std för drygt 6,4 % av bruttreginalprdukten (SLL, 2016). Utrikesdepartementet lyfter fram att företag inm den kreativa ch kulturella sektrn exprterar i allt högre grad, drygt var tredje företag exprterar sina prdukter. Exprten bland dessa företag är ungefär dubbelt så str sm andra små-ch medelstra företag i övriga sektrer. Sveriges Närings-ch innvatinsminister Mikael Damberg beskriver den kreativa ch kulturella sektrns växande exprtnäring sm någt väldigt psitivt för Sveriges tillväxt både på lkal ch natinell nivå. Damberg hävdar även att det stärker bilden av Sverige glbalt (Swemfa, 2016). Satsningar inm kulturväsendet görs ständigt från lika håll. Inm filmbranschen finns det ett antal lika rganisatiner sm stödjer ch investerar i branschen, både ffentliga ch privata. År 2015 gjrdes en gemensam satsning mellan Nrdisk film, Film i Väst ch SVT, detta gick ut på att försöka lyfta fram nästa stra publiksuccé genm investeringar i lika filmprjekt. Sverige har på senare år sett stra framgångar både natinellt ch internatinellt i frm av filmer, skådespelare ch regissörer sm nått glbal berömmelse. Målet med satsningen beskrivs även vara att lcka hem berömda svenska regissörer från utlandet genm att satsa på filmer 9

med större budget. Då Danmarks filmindustri även de har upplevt str succé är satsningens mål att stärka Sveriges marknadsandelar på den nrdiska filmmarknaden (DN, 2015). Den kreativa industrin får även stöd från ffentliga rgan, regeringen lyfter fram immaterialrätt sm en stöttepelare i Sveriges tillväxt. Förutm klassisk innvatin växer även de kreativa näringarna i landet ch även från en internatinell vy. Svensk musik, design ch film är tngivande glbalt, detta menar regeringen bland annat berr på utbildningen, jämställdheten ch Sveriges kmmunala kulturskla sm fungerat sm en inkörsprt till branscherna inm kultur ch kreativitet. Innvatinsminister Mikael Damberg anser att kunskapen kring immateriella tillgångar i landet är för låg bland små ch medelstra företag inm kreativa näringar (Regeringskansliet, 2017). Regeringen har även satsat på att tillsammans med tillväxtverket ch Svenska filminstitutet utreda prduktinsincitament ch finansieringsstimulatin för filminspelningar för att utveckla ch förbättra svensk filmindustri. Man ser branschen sm någt sm förutm kulturellt värde även kan skapa många nya jbb. Eftersm tillväxtverket styr initiativet är detta främst näringsplitiskt (Regeringskansliet, 2016). Svensk film är till str grad finansierad med hjälp av stöd från Svenska filminstitutet. År 2016 var den genmsnittliga budgeten för svenska långfilmer med knsulentstöd cirka 27 miljner krnr vilket Filminstitutet std för 34 % av finansieringen. långfilmer med marknadsstöd hade en genmsnittlig budget på cirka 40 miljner av detta std filminstitutet för 22 % av finansieringen. För dkumentärer ch krtfilmer är det prcentuella stödet från filminstitutet histriskt sett större (SFI, 2016). Filminstitutet har en rad lika typer av stöd för lika slags filmer. Berende på filmernas planerade mfattning ch strlek finns anpassade stöd sm har krav m exempelvis budget ch införskaffat kapital (SFI, 2015). 10

1.2 Prblemdiskussin I Sverige täcker sällan bidrag ch eknmiska stöd från lika filmstödsrganisatiner hela kstnaden för prjekten eller prduktinen. Det berr fta på prjektens strlek samt vad för typ av film sm ska prduceras. Olika filmer, sm exempelvis dkumentärfilm eller krtfilm är i vanliga fall mindre resurskrävande än lång spelfilm ch kräver alltså en mindre prduktinsbudget (SFI, 2017; Kulturrådet, 2017). Filminstitutet (SFI) delar årligen ut lika stöd för lika prjekt ch strlekar. Prducenter ch företag måste täcka upp för ett antal kriterier för att kunna få ut vissa typer av eknmiskt stöd. SFI delar ut stöd men knstaterar att stöden avser endast en del av finansieringsbehvet. Man måste alltså ha annan finansiering för att kunna få bidrag eller dylikt. Vid vissa undantag har man finansierat större filmer med ett så kallat marknadsstöd där medelvärdet varit cirka 8 miljner sek. Marknadsstödet är till för filmer sm förväntas lcka en str publik. För att få marknadsstödet måste man ha en minimibudget på 14 miljner sek, samt får bidraget endast utgå med högst 30 prcent av filmens budget (SFI, 2017). Dagens filmer är finansierade genm en kmbinatin av lika finansieringsmetder. De externa finansieringsmöjligheterna sm finns i Sverige mfattar bland annat riskkapitalister, affärsänglar, banklån ch privata investerare. De lika finansiärernas krav varierar vilket leder till att lika finansieringsfrmer lämpar lika prjekt. Företag kan behöva ta strategiska beslut vid val av extern finansiering. Enligt terin m ratinellt beslutsfattande bör man utifrån ett tydligt mål granska alla möjliga alternativ ch dess knsekvenser för att sedan fatta det mest ratinella beslut (Blmquist & Jacbssn, 2002, s.24). Enligt en rapprt från Film-ch TV prducenterna finns det lika typer av extern finansiering ch lika typer av investerare. Vissa av dessa arbetar med mjukt kapital där de inte kräver någn direkt avkastning utan fungerar sm ett bidrag/stöd. Andra investerare bidrar med hårda pengar ch har avkastningskrav ch har en egen eknmisk plan för prjektet i vinstdrivande syfte (Film ch Tv prducenterna, 2014). 11

De allra vanligaste investerarna finns inm branschen avsett m det handlar m privata eller ffentliga rganisatiner, dessa är distributörer, tv-kanaler, reginala prduktinscentrum eller prduktinsblag med flera. Investerare krediteras sm samprducenter ch har i regel lika str andel äganderätt sm andelen av det investerade kapitalet. Det förekmmer även att investerare utanför branschen finansierar filmer, detta är mer vanligt i exempelvis USA. Riskkapital ch affärsänglar är exempel på sådana aktörer. Intressenter med mjukt ch hårt kapital skiljer sig fta i tillvägagångssätt ch beslutsprcesserna vid finansiering. Filminstitutet är främst de sm delar ut mjukt kapital ch har inga avkastningskrav då de tenderar att värdesätta prjektets knstnärliga kvaliteter ch har detta sm grund till beslut. De arbetar inte med avkastningskrav, dck finns det återbetalningssystem vid vinster sm de tar del av (Film ch Tv prducenterna, 2014). Filmbranschen ch kulturella branscher skiljer sig väldigt mycket från andra branscher från ett finansieringsperspektiv. Med tanke på att företag styrs av vinstmaximering sm mål arbetar verksamheter så ratinella beslut sm möjligt för att nå det uppsatta målet m vinst. För filmskapare ch andra kreatörer är målsättningen inte alltid lika självklar, både kreatörer ch lika stödrganisatiner vill främja kulturen vilket inte alltid visar sig i kmmersiell framgång (Stenström 2008). La Trre (2014) lyfter i sin studie fram att genm en hög nivå av väntade kmpnenter är det väldigt svårt att förutse vad för avkastning ett prjekt kan generera i. I filmbranschen ser prjekten väldigt lika ut ch en standardiserad prduktin är svårt att skapa. Dessa aspekter gör att investerare är väldigt passiva, marknadsfaktrer i filmbranschen är även väldigt säkra. Företagen ch prjekten är väldigt känsliga för marknadsförändringar vilket gör att en bra prdukt nödvändigtvis inte behöver leda till framgång (La Trre, 2014). Jacbssn ch Blmquist (2002) hävdar att aktörer i en beslutandeprcess fta väljer ett alternativ sm är kej ch inte det mest ratinella. Stenström (2008) menar här på att man fta får kmprmissa för att nå en överenskmmelse. Då många filmprjekt blandar dessa investerare sm har lika mål ch principer vid beslutfattande kräver det en str kmprmiss då intressenterna inte är intresserade av samma sak. Stenström (2008) lyfter fram huvudprinciper inm kultur sm grundar sig i att knsten ska vara fri från kmmersiella ch 12

marknadsmässigt tryck ch enligt Arts Management terin kan denna huvudprincip starkt påverkas av lika intressenter. 1.3 Prblemfrmulering Filmprjekt är till str del delfinansierade av lika investerare med lika mtiv, i en prcess där kreatören vill hålla sig till sin kreativa kärna tvingas denne till ständiga kmprmisser. Givet att lika aktörer har lika kriterier beaktas detta av filmblagen vid val av finansieringsmedel. Det är därför intressant att undersöka följande frågeställningar: Hur har filmblagen finansierat sig? Hur väljs investerare ur filmblagens synvinkel ch hur påverkas den kreativa kärnan av valet? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka de lika finansieringsfrmerna sm används ch hur filmskapares strategi ser ut kring finansieringsmedel. 1.5 Avgränsning Eftersm Stckhlm sm tidigare benämnt svarar för en str del av Sveriges kreativa ch kulturella sektr, finner författarna det intressant att behandla prblemfrmuleringen avgränsat till Stckhlm. Prblematiken är betydande för företag sm söker finansiering ch där av avgränsas studien till företag sm har en egen filmprduktin. Då studien är avgränsad till företag sm har en egen prduktin kmmer den specifika NACE Rev. 2 branschkden enligt ECO att användas (Eurpean Cluster Observatry, 2017): - Prduktin av film, vide ch televisinsprgram, 59.110. 13

1.6 Uppsatsens dispsitin Inledning Teretisk referensram I början av inledningen ges en intrduktin till studiens berörda ämne sm utgår ifrån ett helhetsperspektiv på den kreativa ch kulturella sektrn ch hur den påverkar lika eknmiska- ch samhällsmråden. Sedan beskrivs filmbranschen mer inriktat ch hur den ser ut i Sverige ch avslutningsvis följer en prblematik kring filmblagens finansiering, strategival ch påverkan. Prblemfrmuleringen mynnar ut i ett antal frågeställningar ch mt studiens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar ch en dispsitinsbeskrivning. Inledningsvis börjar detta kapitlet med att djupgående beskriva de lika terierna sm studien grundar sig på ch kmmer att försöka analysera mt praktiken. Whittingtns fyra lika synsätt på strategi tas upp ch sedan beskrivs ratinell beslutsteri ch arts management terin. Därefter beskrivs krt de lika finansieringsmetder sm kmmer att benämnas i studien ch sm avslutas med en mer detaljerad beskrivning över de aktuella statliga rganisatiner ch bidragsverksamheter sm är aktiva för studiens valda branscher. Tidigare relevanta studier framförs även i detta kapitel. Metd Metdkapitlet inleds med att beskriva den valda metden ch förhållningssättet för undersökningen samt med en mtivering. Vidare beskrivs studiens genmförande, val av respndenter ch hur urvalsprcessen sett ut. Därefter presenteras respndenterna sm medverkat i undersökningen. Avslutningsvis följer en metddiskussin där för- ch nackdelar diskuteras med den valda metden i förhållande till undersökningen. Empiri I empirikapitlet presenteras resultaten av enkäterna i frm av figurer ch grafer. Samt presenteras de intervjuer sm genmfördes i studien. Svaren från intervjuerna presenteras flödande i empirin i en rdning från prducerande företagen till lika finansiärer ch avslutas med statliga rganisatiner. Analys I analyskapitlet kpplas terier samt tidigare frskning ihp med insamlad empiri. Slutsats Diskussin Detta kapitel presenterar de slutsatser sm författarna har kmmit fram till utifrån analysen ch av tidigare kunskap från den teretiska referensramen ch insamlad empiri. Frågeställningarna behandlas ch besvaras. I diskussinskapitlet presenteras författarnas reflektiner kring arbetet med denna studie. Avslutningsvis görs ett förslag för vidare frskning. 14

2. TEORETISK REFERENSRAM Inledningsvis börjar detta kapitlet med att presentera de terier sm studien grundar sig på. Terierna förklara mer djupgående hur val av finansiering går till, lika strategier man anammar ch hur ratinalitet har en viktig betydelse. Därefter beskrivs krt de lika finansieringsmetder sm kmmer att benämnas i studien ch sm avslutas med en mer detaljerad beskrivning över de aktuella statliga rganisatiner ch bidragsverksamheter sm är aktiva för filmbranschen. 2.1 Strategi Vad är egentligen strategi? Det är någt Whittingtn (2002) tar upp i sin bk kring lika strategifrmer ch m det egentligen spelar någn rll. Författaren menar att man än idag inte kan kmma överens m vad exakt företagsstrategi är för någt. Han benämner att även den mtalade frskaren Michael Prter talat kring ämnet. Whittingtn (2002) tar i sin bk upp fyra grundläggande perspektiv på strategi sm finns. Det klassiska, fatalistiska, pragmatistiska ch det relativistiska synsättet (Whittingtn, 2002, s.8). Det klassiska perspektivet mfattar terier från exempelvis Ansff ch Michael Prter. Enligt författaren bygger det klassiska synsättet på en ratinell planeringsmetdik. Här utfrmar man strategier sm ska ha i ändamål att maximera fördelar på lång sikt. Det kan göras genm beräkningar ch analyser. En gedigen planering ch bjektiva beslut är det sm kännetecknar detta ratinella synsätt på strategi (Whittingtn, 2002, s.10). Det fatalistiska synsättet, även benämnt evlutinistiska perspektivet i Whittingtns (2002) bk menar att det klassiska synsättet saknar en viss relevans. Författaren beskriver att det på grund av lika mständigheter är svårt att förutsäga ch planera på ett effektivt sätt. Likt det bilgiska evlutinistiska perspektivet kmmer företag sm inte lyckats utveckla en vinstmaximerande strategi i en marknad där dynamik, knkurrens ch fientlig natur råder att inte överleva. Ur detta perspektiv är det inte cheferna utan marknaden sm bestämmer de avgörande besluten. Det är alltså chefens jbb att se till att man varje dag kmmer anpassa sig till marknadens krav (Whittingtn, 2002, s.10). 15

Det pragmatistiska perspektivet, prcessinriktade, menar Whittingtn (2002) är likt det fatalistiska synsättet, men är inte lika beslutsammt m att företag inte överlever m man inte anpassar sig till marknaden fullt ut. Detta synsätt menar att vare sig marknaden eller företagens prcesser sällan är perfekta ng för den klassiska eller den fatalistiska strategin. Synsättet menar att människr är alltför lika ch pålitliga för att kunna utföra en perfekt planering. Istället utfrmas strategin genm mindre steg utefter misstag ch lärande. Misstag kmmer inte att medföra några stra nedgångar vad gällande knkurrens då man utgår ifrån att alla agerar på detta sätt (Whittingtn, 2002, s.11). Det sista synsättet är det relativistiska, eller systemteretiska perspektivet sm Whittingtn (2002) tar upp. Detta synsätt är en blandning av de tre tidigare synsätten. Här är man mer ptimistisk än det pragmatiska perspektivet, människr har en bättre förmåga att skapa ch genmföra strategier sm är ratinella. Samtidigt anser man även att en viss strategi sm det klassiska synsättet menar behövs för framgång, men att man trr på att människan kan utfrma sina strategier utefter de lika krafterna från marknaden. Ratinalitet i detta fall är inte enbart att vinstmaximera sm mål. Scial bakgrund kan göra att man arbetar mt andra mål än eknmiska. Whittingtn (2002) tar upp sm i exempel, prfessinell stlthet eller makt i företaget. Det är alltså därför helt ratinellt att arbeta utöver vinstmaximering mt andra kanske dlda mål (Whittingtn, 2002, s.11). 2.2 Ratinell beslutsteri Ratinell beslutsteri handlar m att aktörer sm erhåller en kunskap ch vetskap m lika alternativs knsekvenser ch följder tar det beslut sm ratinellt sätt är lämpligast för det mål man satt upp. Man måste vara medveten m knsekvenserna av samtliga alternativ för att kunna agera ratinellt. Jacbssn ch Blmquist (2002) lyfter även fram kritik mt ratinell beslutsteri ch menar på att det fta uppstår prblem då aktörer fta inte har tillräcklig kunskap eller infrmatin för att kunna ta ett ratinellt beslut. Ett annat prblem sm nämns är det faktum att aktörer inte har tydligt uppsatta mål, vilket gör det svårt att ta ratinella beslut. Genm att inte ha ett tydligt mål ch plan sätter man fta upp mål under en längre beslutsprcess då man genm handling förtydligar vad målen är istället för att endast tänka. Detta skadar förmågan att ta ratinella beslut. Enligt Jacbssn ch Blmqvist (2002) uppstår 16

även prblem då aktörer inte alltid söker sig till det bästa alternativet utan nöjer sig med ett alternativ sm är kej trts att det ptentiellt skulle finnas ett bättre alternativ (Jacbssn & Blmquist, 2002, s.24) Inm beslutsfattande är dessa beslut sällan tagna av endast en aktör utan det finns ett flertal intressenter ch aktörer vilket leder till förhandlingar, detta styr besluttagandet ännu längre brt från ratinalitet då lika aktörer har lika mål ch agendr. Det resulterar alltså fta i ett beslut baserat på kmprmisser. Enligt Brunssn (1998) är det näst intill möjligt att agera fullt ratinellt då all möjlig infrmatin inte finns tillgänglig samt att andra faktrer sm inte anses vara ratinell fta spelar str rll för alla parter inblandade. Inm kreativa näringar är det väldigt prblematiskt att knkretisera knst. 2.3 Arts Management Arts Management är ett mråde inm företagseknmin sm handlar m kulturella ch knstnärliga rganisatiner ch industrier. Ämnet sträcker sig från rganisatin ch marknadsföring till finansiering inm dessa rganisatiner. Då kreativitet ch kultur lyfts fram allt mer är detta ett mråde sm växer. Området handlar alltså m hur dessa rganisatiner ska ledas ch drivas utifrån läran m branscherna inm industrin (Stenström, 2008). Enligt Stenström (2008) existerar ett tydligt sammanhang mellan företagande ch lika frmer av knst då dess grundläggande principer skiljer sig markant. Hn beskriver även att när de två mråden möts ch samverkar får den ena aktören fta göra stra kmprmisser för att få ihp en överenskmmelse. Hn säger dck att maktfördelningen mellan skaparna ch administratörer är viss i framtiden eftersm de lika knst ch företagande allt mer går ihp med varandra då knsten kmmersialiseras. Det sm är givet är dck att finansieringsbehvet kmmer frtsätta att vara närvarande i frågan m maktrelatinen i branscherna. Någt sm gör det särskilt kmplext för företag inm knst ch kultur att vara ratinella är att det är svårt att utvärdera en skapande prcess samt att knst är svårt att mäta ch kvantifiera. Stenström (2008, s.146) lyfter även fram att administratörers natur fta är väldigt lik kreatörernas kreativa natur vilket skapar ett glapp mellan de två. Dessa likheter skapar enligt frskare behvet av Arts Management terin då man gemensamt har sm målsättning att skapa förbättrade förutsättningar för knsten. Genm företagseknmisk lära finns det lärdm att erhålla med tanke på att knsten behöver viss 17

ledarskap ch struktur för att blmstra. En str knflikt uppstår dck då centrala antaganden m knst är att den anses vara fri från kmmersiella krav ch marknadens efterfråga. Kreatörer ska även enligt antagande fkusera på den kreativa kärnan. Dessa antaganden skapar svårigheter för exempelvis marknadsförare ch andra administratörer eftersm det uppstår en intresseknflikt. Administratörernas syfte inm knst blir fta att sälja en prdukt sm är berende av publikens intresse ch efterfrågan (Stenström 2008, s.148). Arts Management har på senare tid även börjat fungera på ett krsbefruktande vis. Man har länge antagit att ämnet gått ut på att knsten ch dess rganisatiner kan gynnas av företag ch företagseknmiska lärr i allmänhet. Allt ftare ser vi hur företagseknmin även nyttjas av knsten. Denna nya dimensin av Arts Management kan gynna företag genm bättre ledning av innvatin, ledarskap, upplevelsebaserad marknadsföring samt arbete med varumärke. Gapet mellan knstnärliga rganisatiner ch andra företag krymper alltså. Detta leder sakta mt att Arts Management blandas in allt mer i företagseknmin istället för att vara ett eget fenmen (Stenström, 2008, s.160). 2.4 Finansieringsmetder Här presenteras några av de vanliga finansieringsmetder sm används av företagen inm filmbranschen. 2.4.1 Intern finansiering För att täcka ett kapitalbehv i företaget kan man genm intern finansiering med egna medel göra det. Företagets egna medel kan bland annat vara privata medel sm läggs in i företaget eller vinst från kassaflödet. Vid intern finansiering har man frtfarande sm ägare mer kntrll ch inflytande över företaget ch dess eknmi (Thmassn, 2004). Det egna kapitalet tillåter ägaren att bedriva verksamheten utan att behöva efterfråga stöd från externa finansiärer. Dest mer vinster sm genereras dest mer pengar kan ägarna investera i företaget. Ägarens tidigare investeringar av det egna kapitalet kan vara en indikatr på ägarens framtidstr för sin verksamhet, vilket kan öka chansen att få finansiering från externa finansiärer (Andrén et al., 2015). Riskerna med att investera med eget kapital ser lika ut berende på m företaget är en enskild firma, aktieblag eller handelsblag. Lagarna kring dessa blagsfrmer ser ckså lika 18

ut. Det sm kan skilja är vem sm ansvarar för företagets skulder ch dess amrtering (Andrén et al., 2015). 2.4.2 Banklån Banklån är för många företag den viktigaste frmen av extern finansiering. Idag krävs det en bedömning av banken vid ansökning av lån från företag, detta eftersm det finns en risk att låna ut pengar. Bankens lån bedömning utgår från finansinspektinens regelverk sm kräver att banker på lagstadgade nivåer är skyldiga att granska det lånsökande företagets finansiella situatin (SFS 1987:617, kap 2 13). Utifrån detta regelverk upprättar bankerna plicys ch interna riktlinjer sm en handläggare sedan har utrymme att tlka vid företagens finansiella bedömning. Vid en låneansökning tittar banker bland annat på prjektets affärsplan, låntagaren sm företagare, erfarenhet, privateknmi, referenser. De tittar även på m det finns övriga ägare i företaget ch företagets balansräkning ch bkslut. Oftast pririteras längre relatiner mellan företagen ch banken, än nya relatiner. För ett lån behöver banker fta någn frm av säkerhet från lånesökande. Det finns lika frmer av säkerhet, exempelvis i ägande av en fastighet, mark eller i anläggningstillgångar. Man kan även sätta en sak, värdepapper eller någt annat i pant. (Carlssn & Nyhlm, 2011, s.119). En brgensman kan ckså gå in i brgen i låntagarens ställe sm en säkerhet där brgensmannen kan betala av skulden (Hallgren, 2002, s.229). Med brgen innebär det att man lvat att betala skulden m den inte blir betald (Carlssn & Nyhlm, 2011, s.122). Berende på den lånesökandes säkerheter ch de persnliga kvalifikatinerna för att driva företag ch sin affärsidé påverkas räntesatsen. Räntesatsen är alltså förhandlingsbar ch inte en fastställd lag (Carlssn & Nyhlm, 2011, s.119). 2.4.3 Riskkapital Riskkapital är alla srters investeringar i ett blags egna kapital. Det mfattar all extern kapitaltillsktt till företag sm inte är lån. Riskkapital kan både vara private equity, venture capital ch affärsänglar (Helle, 2004, s.18). Termen private equity mfattar riskkapital sm investeras i nterade blag. Vanligen sker investeringen under ett tidsbegränsat engagemang. En annan generalisering är att private equity ftast används i senare faser i ett företags eller prjekts utveckling till skillnad från venture capital sm används vanligen vid tidigare skede (Helle, 2014, s.18). Med venture capital avses 19

ckså riskkapitalinvesteringar i blag sm är nterade. Då det ftast investeras i tidigare stadier av en verksamhetsutveckling eller prjekt så vill ftast finansiären vara med aktivt i utvecklingen (Helle, 2014, s.18). Start-up företag ch nya entreprenörer har fta stra svårigheter att samla kapital vid det initiala skedet av finansierings prcessen. Eftersm risken för misslyckande för nystartade företag är str har dessa företag fta svårare än andra företag att få banklån. Det råder en str säkerhet för bankerna då dessa företag fta har prblem med framtida kassaflöde, då de sällan har tillgångar av värde finns begränsad säkerhet för bankerna vid misslyckande (Kaiser et al., 2007). Ett alternativ för entreprenörer är att vända sig till riskkapitalister för finansiering av sin verksamhet. Riskkapitalister kan vara företag ch enskilda persner, dessa investerar fta kapital i ett initialt skede i unga företag sm behöver finansiering (SVCA, 2014; Mrrisn et al., 1999, s.113; Carlssn & Nyhlm, 2011, s.117). Till skillnad från exempelvis banklån från man ett prcentuell ägande i frm av exempelvis aktier i utbyte mt det investerade kapitalet. Detta innebär att entreprenören säger upp en del av sitt företag för att få kapital (Mrrisn et al., 1999, s.112). Förutm den rent finansiella tyngden av ett samarbete med riskkapitalister finns det även ett immateriellt värde då dessa riskkapitalister fta sitter på bred erfarenhet, branschexpertis ch tidigare framgångar. Ofta har de även ett nätverk sm kan gynna företaget. För nystartade företag ch företagare kan detta vara värdefullt ch öka förutsättningarna för att lyckas (Landström, 2003, s.173). 2.4.4 Affärsänglar Affärsänglar är ett finansieringsalternativ under riskkapital där en eller flera privatpersner är med ch finansierar verksamheten eller prjekt i utbyte mt en del av vinsten. Affärsänglar är således ett mer infrmellt alternativ till venture capital (Helle, 2014, s.19). Affärsänglar tenderar att bidra ch gå med i ett tidigare skede i företaget (Andren et al., 2015, s.80). Det finns både passiva affärsänglar ch aktiva affärsänglar sm ftast har en str påverkan på företagen ch ett strt engagemang. De aktiva affärsänglarna kan välja att aktivt arbete med företagets verksamhet ch vara med att skapa ch utveckla (Garmer & Kyllenius, 2004, s.73). Affärsänglar är ftast en förmögen persn sm med kapital investerar ch satsar på verksamheter ch lika prjekt. I samband tillför även affärsängeln sin entreprenörsexpertis 20

ch erfarenhet. I vissa fall kan en affärsängel inte helt ch hållet vara helt förmögen ch även inte inte en expertis med erfarenheter inm entreprenörskap (Helle, 2014, s.21). 2.4.5 Bidrag ch stöd sektrn för filmbranschen i Stckhlm. Ett bidrag eller stöd är då företaget får finansiellt medel men inte behöver betala tillbaka det till bidragsgivaren (Mrrisn et al., 1999, s.118). I Sverige arbetar kulturdepartementet åt regeringens vägnar. Kulturdepartementets ansvarsmråde ligger kring att tillämpa regeringens beslut. Inm kulturdepartementets mråde finns det ett antal rganisatiner sm regeringskansliet förvaltar. Bland rganisatinerna sm förvaltas är det bland annat kulturrådet, knstnärsnämnden, ch filminstitute sm arbetar för att stödja filmbranschen (Regeringskansliet, 2017). Kulturrådet arbetar med bidragsgivning inm lika kulturmråden. De aktörer sm kan söka bidrag är sådana sm arbetar med bland annat scenknst, musik, bild ch frm, museer ch litteraturverksamhet. Vidare har även kulturrådet ansvar för ett prgram sm heter Kreativa Eurpa vilket är ett bidrag sm aktörer inm knst ch kultur men även inm tv- & film samt spel kan söka. Prgrammet ska främja internatinellt samarbete (Kulturrådet, 2017). Knstnärsnämndens övergripande uppgift är att utveckla ch stödja möjligheterna för knstnärer. Knstnärsnämnden arbetar aktivt med ett par uppgifter sm de har, bland dessa är det att i frm av stipendier ch bidrag ge eknmiskt stöd till yrkesverksamma knstnärer inm bild, frm, dans, film, musik ch teater. Stödet sm knstnärsnämnden fördelar riktar sig i huvudsakligen till de sm är enskild frilansare. Man kan även inte få stöd m man har en grundutbildning inm knst (Knstnärsnämnden, 2017). Även knstnärsnämnden har ett prgram sm heter det Internatinella musik ch dansprgrammet sm stödjer internatinellt samarbete ch verksamhet. Kulturbryggan är ett annat prgram sm knstnärsnämnden arbetar med, där det speciellt är de nyskapande prjekten sm har en tydlig kppling till knst ch kultur sm får stöd i frm av bidrag. Kulturbryggans uppdrag är även att med andra finansiärer samarbeta för att skapa en större plattfrm för finansiering mt nyskapande kulturverksamhet (Knstnärsnämnden, 2017). Filminstitutet är en stiftelse sm i uppdrag av staten ch filmbranschen ska stödja prduktin ch distributin av film i Sverige. Stiftelse fördelar eknmiskt stöd till lika delar vad gällande 21

film. Bland annat finns en eknmis stöd för filmprduktin. Filminstitutet samarbetar även med kulturrådets prgram Kreativa Eurpa där man står för det eknmiska stödet i en del av prgrammet (SFI, 2017). En annan statlig rganisatin är tillväxtverket. Tillväxtverket arbetar med stöd till rganisatiner i hela Sverige. Tillväxtverket arbetar bland annat med att fler företag ska utvecklas, få en tillväxt ch bli knkurrenskraftiga. Man kan söka eknmiskt stöd för både prjekt, prgram eller direkta företagsstöd. Tillväxtverket tillhandahåller både EU-finansierat stöd ch natinellt stöd. I strt sett måste de sm söker natinellt eknmiskt stöd alltid ha fått en huvudsaklig finansiering från annan håll (Tillväxtverket, 2017). Stöd kan även kmma från reginalt eller kmmunalt håll. Det finns fta en möjlighet att bidrag för kulturprjekt sm tillhandahålls av andra rganisatiner ch föreningar blir beviljade. Stckhlms läns landsting stödjer verksamheter inm kultur med bland annat verksamhetsstöd ch prjektstöd. Verksamheterna eller prjekten ska vara verksamma inm målet att utveckla kultur- ch knstmrådet av reginalt intresse, alltså av intresse för Stckhlms län (SLL, 2017). Stckhlms stad arbetar även med stöd mt både privatpersner samt rganisatiner ch föreningar (Stckhlms stad, 2017). 2.5 Tidigare frskning 2.5.1 Finansiering av filmbranschen La Trre (2014) studie behandlar ämnesmrådet eknmi ch finansiering för filmbranschen. Frskaren menar att Gap-finansiering är vanligt inm filmbranschen, gap-finansiering syftar till att investeraren/långivaren endast finansierar mellanskillnaden mellan budgeten ch tidigare insamlat kapital, alltså täcker investeringen/lånet gapet. Man tillhandahåller de medel sm saknas för att slutföra prdukten, det bör dck inte vara över 20 30% av budgeten. Genm att berende försäljningsföretag beräknar försäljningsprgnser ch bedömningar tar man beslut m beviljande av risk, lån ch övrig investering. Banker bedömer prjektets genmförbarhet utifrån prgnserna innan de beviljar en sådan investering. Vid gapfinansiering kräver fta banker ch investerare att man pririteras vid de initiala intäkterna av prjektet (La Trre, 2014, s.148). La Trre diskuterar även den dåliga kpplingen mellan den finansiella marknaden ch marknaden för filmbranschen. Enligt en enkätundersökning gjrd 22

av Eurpeiska kmmissinen söker sig kreativa ch kulturella företag sig sällan till banker. Företagen hävdar att det är slöseri med tid att söka sig till banker ch söker sig i allt större utsträckning till statliga rgan för att finansiera sig (La Trre, 2014, s.7). 2.5.2 Osäkerhet ch risker i den kreativa ch kulturella sektrn I filmmarknaden är riskanalys enligt La Trre (2014) mer kmplicerad än i allmänhet då det fta saknas en standardiserad prduktin i de lika faserna av skapandet (La Trre, 2014). Prjekt är sällan likartade i filmbranschen vilket försvårar riskbedömning ch höjer säkerheten för möjliga investerare. Ytterligare säkerheter ligger i att kvaliteten i den slutgiltiga prdukten i denna bransch kan skilja sig avsevärt från kvaliteten i prduktinsfaktrerna, dessa kan alltså vara krrelerade. En bristfällig prdukt kan alltså skapas trts det faktum att prduktinen haft alla förutsättningar för att skapa en lyckad sådan. Affärsrisken för ett prjekt eller för ett företag kan även ber på marknadsfaktrer såsm ökade biljettkstnader eller knjunktursvängningar, detta kan påverka avkastningen för investerare. Ifall branschen är känslig för sådana rörelser påverkas finansieringsmöjligheterna även (La Trre, 2014). 23

3. METOD Metdkapitlet inleds med att beskriva den valda metden ch förhållningssättet för undersökningen samt med en mtivering. Vidare beskrivs studiens genmförande, val av respndenter ch hur urvalsprcessen sett ut. Därefter presenteras respndenterna sm medverkat i undersökningen. Avslutningsvis följer en metddiskussin där för- ch nackdelar diskuteras med den valda metden i förhållande till undersökningen. 3.1 Val av metd Författarna har reflekterat över det effektivaste sättet att svara på studiens frågeställningar ch bestämt sig för att använda en metdtriangulering med en abduktiv frskningsansats. Med en abduktiv frskningsansats väljs befintliga terier sm används till att generera en prblematik. Huvudpunkten är att terierna testas mt empirisk data för att således jämföra terin mt praktiken. Utifrån frågeställningarna har författarna ett behv av att kunna skapa en djupare förståelse i ämnet. Frågeställningarna kräver att resultatet kan generaliseras. Författarna har därför valt att använda sig utav enkäter för att nå ut till fler företag för ett mer generaliserbart resultat. Samt genm intervjuer med företag i filmbranschen ch relevanta investerare kan en kvalitativ empiri samlas in för att kunna förklara mer djupgående de kvantitativa resultaten. Där av passar en metdtriangulering bra i detta fall där metden tillåter en kmbinatin av kvalitativ undersökning för att bygga en djupare förståelse kring det kvantitativa resultatet (Alvehus, 2013, s.75). Anledningen till att författarna valt att inte använda sig utav enbart en kvantitativ studiemetd är för att man ftast inte kmmer tillräckligt nära ämnesmrådet ch risken finns att resultatet blir ytligt eftersm det blir svårare att dra slutsatser. För att intervjuerna ska vara så givande sm möjligt anses en semistrukturerad intervju med öppna frågr vara mest lämplig. Respndenterna kmmer att ges möjligheten att utveckla sina svar samtidigt sm författarna kmmer att ställa följdfrågr vid intresse (Alvehus, 2013, s.82; Backman, 2016). För enkäterna har ett val gjrts till att använda sig utav internetbaserade enkäter för att på så sätt nå ut till fler företag ch på grund av bekvämlighetsskäl. 24

3.2 Förhållningssätt Författarna har i denna uppsats utgått från ett abduktivt förhållningssätt, där man inledningsvis utgick ifrån tidigare terier ch kunskaper ch därefter arbetat fram en prblemfrmulering. Vid företagseknmisk frskning finns det två metdansatser man kan utgå ifrån, dessa kallas för deduktiva ch induktiva ansatser. En deduktiv ansats innebär att frskaren utgår ifrån en eller flera terier sm man sedan utsätter för en empirisk granskning. Denna ansats används främst för att testa befintliga terier i frm av lika hypteser. Det andra angreppssättet kallas för en induktiv ansats, här utgår man ifrån sina insamlade empiriska data för att frma nya terier utifrån resultatet av en frskningsansats. En blandning av de två kallas för abduktiv ansats (Bryman & Bell, 2010, s.23 25; Olssn & Sörensen, 2011, s.48). Författarna kmmer alltså att granska de insamlade data för att jämföra med de tidigare studierna ch terierna ch eventuellt frma nya terier utifrån resultaten. Deduktiv ansats kritiseras för att man anser att frskningen blir väldigt kntrllerad av frskaren då denne vet vad för typ av material sm samlas in vilket begränsar det empiriska data för annan ptentiell empiri. Det effektiva med ansatsen är att det blir enklare att hitta relevant infrmatin ch data eftersm man har ett tydligt ramverk. Induktiv ansats är öppen för bredare datainsamling då frskaren inte utgår ifrån en speciell teri, detta kan bidra till nya terier ch intressant data. Denna studie har främst hittat tidigare frskning genm ett snöbllsurval, vilket har förenklat sökandet av relevanta studier. Kritik sm råder mt ansatsen är dck att det kan uppfattas sm svårt att hitta relevant infrmatin då det inte finns någt ramverk eller tidigare referens att följa (Bryman & Bell, 2010, s.23-25). Eftersm studien till str del utgår efter tidigare frskning kring ämnet men avser att resultera i eventuell nya slutsatser för det valda mrådet anser författarna att studien har en abduktiv ansats. 3.3 Studiens genmförande Studien inleddes med en litteratursökning för att skapa en grund ch teretisk referensram för uppsatsen. Samt för att hitta generella aspekter vid företagsfinansiering ch filmbranschen. Vid sökningen användes begreppen financing creative industry, creative and cultural industry, financing and investment in film industry, business strategy ch crprate strategy sm sökrd på databasen SöderSchlar ch GgleSchlar. 25

3.3.1 Ppulatin ch urval Studiens ppulatin utgick ifrån svenska företag sm är verksamma i filmbranschen. Val av ppulatin är någt sm i ett tidigt skede måste bestämmas i planeringsfasen. Resultatet av studien ska fördelaktigen kunna generaliseras till den valda ppulatinen. Klara definitiner måste bestämmas avsett m valet av ppulatinen är indirekt eller direkt vald. Under studiens gång måste alltså det dkumenteras m ytterligare eller mindre kriterier läggs till. Urvalet representerar de definitiner sm bestämdes till ppulatinen (Olssn & Sörensen, 2011, s.112). Till urvalet avgränsades studien på grund av frågeställningarnas frm till företag sm har en egen prduktin. Eftersm studien berör ämnen sm finansiering ch prjektfinansiering, gjrdes denna avgränsning. Första steget i urvalsprcessen blev således att författarna valde brt företag inm filmbranschen sm inte sysslade med ren prducering av egna prdukter. Detta genm att använda sig utav en specifik bransch kd enligt ECO:s definitin (ECO, 2017). Prduktin av film, vide ch televisin-prgram, 59.110. I nästa steg i urvalsprcessen gjrdes en vidare avgränsning av ppulatinen till Stckhlm då staden mtsvarar för en överlägsen andel av den kreativa ch kulturella sektrn. Författarna fann därmed det högst intressant att undersöka prblematiken för Stckhlm. Utöver det var även tidsfaktrn samt möjlighet att besöka valda företag ch rganisatiner ett bekvämligt urval vilket gjrde att Stckhlm passade bra för studien (Denscmbe, 2016, s.77). De van nämnda avgränsningarna gjrdes över databasen Retriever Business utökade sökningsfunktin på företag. Sammanfattningsvis ställdes det upp ett antal kriterier vid insamling av empiri i denna studie för att respndenterna skulle vara relevanta till undersökningen: Är verksamma inm filmbranschen. Har en existerande prduktin. Huvudkntret beläget i Stckhlm. 3.3.2 Datainsamlingsmetd I denna studie kmmer den empiriska delen främst bestå av primära källr utifrån intervjuer med de valda respndenterna samt empiri utifrån insamlade enkäter. Vid insamling av empirisk data är det viktigt att identifiera vad för typ av källa sm data samlats från. Det är ytterst viktigt 26

att skilja primärdata från sekundärdata då de värderas lika. Data från primärkällr är sådana sm är berende av andra källr. Infrmatinen erhålls fta direkt från källan vilket tillför en hög tillförlitlighet ch presenteras fta genm intervjuer eller då källan exempelvis presenterar sitt arbete. Genm sekundärkällr sm samlas in från vetenskapliga frskningsartiklar, ämneslitteratur kmmer denna studies teretiska referensram att byggas fram sm sedan blir en grund för analysen i studien (Alvehus, 2013, s.34). Infrmatin sm samlats genm exempelvis lärböcker ch andra externa källr kallas för sekundärkällr, även dessa är väldigt vanliga då dessa är mer lättillgängliga (Olssn & Sörensen, 2011, s.46). 3.3.3 Primärkällr ch sekundärkällr För de primära källrna vad gällande företagen inm branscherna exprterades träfflistan från databasen Retriever Business till ett Excel dkument. De företagen sm blev exprterade till listan vara alla sådana sm stämde in i det urvalet sm sattes upp. När listan var klar rangrdnade ch srterades företagen in i lika huvudkategrier baserat på antal anställda på företagen. Detta för att få en översikt m hur många företag sm klassificerades sm mikrblag, småblag, medelblag ch stra blag. Författarna använde sig utav definitinen från statistiska centralbyrån (SCB; 2016) sm redvisas i figur 1: Figur 1. Strlek på företag Källa: Egen sammanställd tabell utifrån SCB:s definitin. Sedan gjrdes ett strategiskt urval där författarna samlade in kntaktuppgifter till ett antal företag i hänsyn till studiens frågeställningar avgränsning ch kriterier. Man ville vara strategisk i urvalet så att respndenterna kunde förhålla sig till de frågrna man ville studera (Alvehus, 2013, s.67). Då studiens undersökningsmråde är finansiering för företagen valde författarna att intervjua lämpliga persner med gd kunskap inm företagets eknmi ch finansiering samt med kppling till prduktin. Eftersm författarna kntaktade företag inm 27

det strategiska urvalet tills någt företag ville ställa upp på en intervju anses det sm ett bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013, s.68). Internetbaserade enkäter skickades även ut till samtliga företag på träfflistan från Business Retriever. För de primära källrna vad gällande investerare ch branschexperter kntaktades representanter i första hand via telefn ch mail från banker, riskkapitalblag, andra statliga rganisatiner ch diverse branschexperter. För banker utgick frskarna utifrån den svenska bankföreningens beskrivning på de största svenska strbankerna: Handelsbanken, Swedbank, SEB ch Nrdea (Svenska bankförening, 2016). Eftersm dessa banker har en väldigt stark ställning ttalt sett på den svenska bankmarknaden kunde det bidra till en ökad generaliserbarhet för undersökningen. De fyra bankerna kntaktades via mail ch telefn där författarna beskriv ämnet med studien ch då fick författarna bli hänvisade till rätt persn. Därefter kntaktades den persnen författarna blev hänvisad till. Även riskkapitalblag kntaktades, författarna sökte sig då till ett blag sm heter ALMI Invest. Blaget är ett statligt ägt företag sm sysslar med privat lån, företagslån ch riskkapital. ALMI Invest är blagets riskkapitalgren sm syftar i att finansiera mindre blag, nystartade företag ch högriskprjekt. Således blev Almi Invest ett relevant ch intressant intervjubjekt för studiens syfte (Carlssn & Nyhlm, 2011, s.118). För eventuella knsulter ch statliga rganisatiner kntaktades kulturrådet, knstnärsnämnden, tillväxtverket ch nyföretagarcentrum. Samtliga rganisatiner jbbar med Sveriges filmbransch ch filmblag (Lundén, 2014, s.41). För sekundärkällr gjrdes sökningar på SöderSchlar ch GgleSchlar samt litteratursökning på diverse biblitek. Data hämtades även från lika rganisatiners rapprter ch diverse databaser. 3.3.4 Enkät Att använda sig utav enkäter medför till en viss standardisering ch enkätens naturliga struktin medför att den passar bra sm kvantitativ insamlingsmetd. Studiens enkätinsamling skedde genm en undersökning på Internet där författarna använde sig utav Ggle frms sm är ett enkelt prgram på nätet sm kan användas. Valet av att använda sig av en webbaserad enkät 28

låg i att det fanns en tidsbrist ch enkät via exempelvis pst skulle ta alltför lång tid att samla in (Dahmström, 2011, s.86). Enkätens utfrmning kan hittas i bilaga 6. Författarna valde att hålla enkäten krt ch någrlunda lätt att svara på. Detta eftersm man ville öka chanserna att respndenterna skulle svara på enkäten på grund av den låga svarsfrekvensen vid tidigare skede. Enkäten består av ttalt 15 frågr. Första fem frågrna handlar m basinfrmatin hs företagen samt utslagningsfrågr ifall att företag inte passade inför ramen av studiens kriterier. Därpå följde 10 frågr m diverse finansieringsmetder ch val (Bryman & Bell, 2012 s.162). 3.3.4.1 Brtfallsanalys I externt brtfall räknas företag sm av lika skäl inte svarar på enkäten. Detta kan ber på exempelvis tidsbrist eller tillgänglighet. Författarnas externa brtfall var relativt strt. I tidigt skede märkte författarna att många respndenter man skickat enkäterna till valde att inte svara. Det påverkade således att man fick skicka ut påminnelser samt skicka ut fler enkäter till fler företag. Cirka 150 enkäter skickades vara 44 enkäter besvarades (Dahmström, 2011, s. 322). I Internt brtfall räknas exempelvis sådana sm berr på att respndenten svarat ett visst svar sm lett till att denne inte kan räknas med i undersökningen, eller att vissa frågr inte besvarats. I denna undersökning blev det två interna brtfall där respndenterna svarat att de inte haft en egen prduktin vilket var kriteriet för denna undersökningsstudie. I vissa enkätsvar lämnades några frågr tmma, men andra svar var frtfarande viktiga ch därmed föll inte sådana enkäter brt (Dahmström, 2011, s.322). 3.3.4.2 Bearbetning av data För att bearbeta den data enkäterna gav användes Excel prgram för att skapa diverse figurer, tabeller ch grafer. Detta skapade en mer lättöverskådlig syn på resultaten. Författarna var intresserade av se m det fanns någt samband mellan variablerna, därav gjrdes diverse tester ch grafer i IBM SPSS statistikprgram. 3.3.5 Kvalitativ intervju Eftersm studien ämnar undersöka lite djupare i val av finansieringsmetder ch strategier ansågs det givet att kmpletterande intervjuer till enkäterna var mest passande. Metden medför att författarna kan fånga upp det sm respndenterna anser vara viktigt ch även kunna få mer detaljerade svar. Intervju är den mest använda metden i kvalitativ frskning (Alvehus, 2013, s.80). Eftersm det går att strukturera intervjuer på lika sätt känns den valda 29

intervjumetden mest lämplig för studiens undersökning. Ostrukturerad, strukturerad ch semi-strukturerade intervjuer är tre lika srters intervjumetder. Skillnaden på en strukturerad ch en strukturerad intervju är att man i en strukturerad intervju inte har några förberedda frågr inför intervjun. I en strukturerad intervju har man förberedda frågr ch följdfrågr, ett färdigt manus där inga andra frågr ställs under intervjun. För studiens undersökning passade det bäst med en semistrukturerad intervju där man utgick ifrån ett par förberedda frågr sm ställdes under intervjun utifrån ett intervjuschema (se bilaga 1-5) med rum för eventuella följdfrågr berende på respndenternas svar. Författarna välkmnade även respndenterna att på egen hand ta upp ämnen ch synpunkter ifall de kände sig manade (Denscmbe, 2016, s.266-267). 3.3.5.1 Telefnintervjuer I studien har fem telefnintervjuer genmförts. I samtliga fall har dessa skett på respndentens begäran att genmföra intervjun via telefn på grund av arbetsbelastning ch tidsbrist. Att föra intervju per telefn kan ses sm en nackdel då intervjuerna blir mer frmella än exempelvis intervju på plats. Det kan även vara ansträngande då fler än två persner deltar i samtalet. Telefnintervju är dck en relativt effektiv metd trts dess brister då det är mindre tidskrävande för alla parter ch faktumet att det är enklare att kmplettera uppgifter ch återkmma till respndenten ifall fler frågr dyker upp (Alvehus, 2013, s.80). De telefnintervjuer sm genmfördes följer i kmmande tabell 1: Tabell 1: Genmförda telefnintervjuer. Jakim Dahl Thmas Patrik Vahlén Jhan Crna Stefan Ahlenius Chimney Grup Mediawrks AB SEB Almi Invest Knstnärsnämnden Källa: Egen sammanställd tabell över genmförda telefnintervjuer. 30

3.3.5.2 Muntliga-/besöksintervjuer I studien har en besöksintervju genmförts. Besöksintervjuer är väldigt effektiva eftersm man då på ett mer bekvämt sätt kan styra ch kntrllera intervjun. Det är mer än det verbala sm spelar rll vid kvalitativa studier. Tyngden ligger i förståelse ch i många fall kan krppsspråk ch miljö påverka förståelsen för bjektet för studien. Svårare ch mer kmplicerade frågr blir även enklare att svara på för respndenterna i persn än via telefn eller mail. En nackdel kan vara att det blir svårt att garantera en viss annymitet vid besöksintervjuer ch den sm blir intervjuad kan känna sig blttad (Erikssn & Wiedersheim-Paul, 2011, s.85). Det kan vara väldigt givande att bservera arbetsmiljön, trts att det kan vara svårt att frmulera i en studie kan det ge indikatiner på var det uppstår prblem ch därefter styra både studien ch intervjun åt den riktningen. Aspekter sm dessa är någt sm blir väldigt mycket svårare att upptäcka vid telefnintervjuer (Denscmbe, 2016, s.267). Genmförd besöksintervju skedde med Anette Klingebrn på Nyföretagarcentrum - Kreativ. 3.3.5.3 Intervjuernas praktiska genmförande Inför intervjuerna skapades en generell intervjuguide med ett antal huvudfrågr ch följdfrågr anpassade för respektive mråde sm respndenten representerade med hjälp av sekundärdata såsm artiklar, rapprter ch böcker (Alvehus, 2013, s.83). Ett mail med intervjuguiden skickades ut till samtliga respndenter, för att respndenten skulle få möjligheten att förbereda sig ch kunna ge mer knkreta ch relevanta svar för studien. Väldigt liknande frågr ställdes till de lika mrådena vilket på så vis underlättar senare jämförelsen i analysen av det empiriska materialet från intervjuerna (se bilaga 1-5). Respndenterna fick föreslå dag ch tid sm passade bäst för de, detta för att försäkra m att de kunde genmföra intervjun med gd tid ch bekvämlighet. Samtalen spelades in via en applikatin på telefnen samtidigt sm en av författarna förde fältanteckningar. På så vis blev det ett bättre flyt då den andra författaren kunde vara huvud intervjuare ch vara mer fkuserad på intervjun ch respndenten (Denscmbe, 2016, s.281). Fördelen med att spela in intervjuer är att det blir lättare att rdagrant transkribera de. 31

3.4 Metddiskussin 3.4.1 Validitet Enligt Bryman ch Bell (2013) är validitet ett sätt att mäta till vilken grad studien mäter det sm den är avsedd att mäta. De viktigaste typerna av validitet kallas inre validitet ch yttre validitet. I denna studie har syftet varit att undersöka de lika finansieringsfrmerna sm används ch hur filmblag förhåller sig till dessa. Författarna anser att den inre validiteten är hög då studien har mätt ch besvarat på vad den var ämnad att undersöka (Bryman & Bell, 2013, s.48 49). Den yttre validiteten ökar då valet av enkät sm datainsamlingsmetd ökar generaliserbarheten till studiens ppulatin då man kan undersöka en större mängd studiebjekt. Vad för val man tar vid finansiering kan ber på både finansieringsansökandens krav samt finansieringsgivarens attityd. I studien intervjuades lika finansiärer ch bidragsgivare ch då de jbbar utifrån liknande mdeller går det att generalisera finansiärers ch bidragsgivarnas redgörelse. Studien undersöker företag sm prducerar ch är verksamma i filmbranschen genm en metdtriangulering. Resultatet utifrån intervjuerna med dessa företag går inte att generalisera till studiens urval eller ppulatin, företagen kan alltså endast tala för sina egna erfarenheter (Ibid). I överlag anser författarna att studiens validitet försvagas på grund av den kvalitativa intervjuns natur men täcks upp tack vare den kvantitativa enkät metden. 3.4.2 Reliabilitet Reliabilitet förklaras av Bryman ch Bell (2013) sm ett sätt att mäta tillförlitligheten i en studie, det vill säga m samma undersökning skulle ge samma resultat m den görs igen. Författarna anser att reliabiliteten försvagas då det inte finns en garanti att studien resulterar i samma resultat m den görs igen vid ett senare tillfälle. Detta eftersm hur företag finansierar sig ch finansieringsmetder sm är tillgängliga kan ändras genm tiden, respndenternas erfarenheter ch mständigheter kan ckså förändras. Författarna har detaljerat beskrivit hur undersökningen gjrdes, däremt använde författarna sig av en semistrukturerad intervju vilket tillät intervjubjekten att prata öppet m ett ämne samt ställdes det följdfrågr berende på det samtalet, vilket inte fanns med i intervjuschemat. Detta gör det svårare att replikera undersökningen (Ibid). Enkätens natur gör det ckså svårt att garantera att man kan samla in lika resultat igen vid ett senare tillfälle. 32

3.4.3 Källkritik Då sekundärdata innebär att det är någn annan sm har sammanställt infrmatinen är det viktigt att dessa sekundärdata kmmer från tillförlitliga källr. De artiklarna författarna har använt sig utav för sekundärdata är publicerade vetenskapsartiklar med hänvisningar till andra studier ch resultat hämtat från databaser såsm Emerald Insight, Business Surce Premier, EcnLit samt sökningar på Ggle Schlar ch SöderSchlar. Då man anser att författarna är legitima ch att studierna håller en hög kvalitet anser författarna att de har en hög pålitlighet vilket ökar studiens tillförlitlighet (Bryman & Bell, 2013). 3.4.4 Metdkritik I denna studie valdes en metdtriangulering, detta för att författarna ville nå en viss generaliserbarhet ch statistik men ändå kunna förklara de sambanden genm kvalitativa data (Bryman & Bell, 2013). Det finns lika sätt man kan samla in enkätsvar på. I försöket gjrde man det genm en nätbaserad enkät. Det hade möjligtvis varit bättre m man testade andra metder såsm brevutskick eller en kmplettering med persnlig kntakt. En låg svarsfrekvens på enkäterna medförde att generaliserbarheten sjönk ch att representatinen för ppulatinen minskade. Författarna märkte även av att det var svårt att knstruera ett gemensamt intervjuschema för alla respndenter då företagen såg så lika ut från varandra. Det hade även varit psitivt att ha fler besöksintervjuer då samtalet fta blir mer öppet ch respndenten går in i mer detalj. 33

4. EMPIRI & RESULTAT I empirikapitlet presenteras resultaten av de insamlade data ch intervjuer sm genmfördes i studien. Inledningsvis presenteras hur företagen har finansierat sig ch vilka metder man har ch inte använt. Varpå det följer ett antal resultat kring företags syn på lika faktrer. Därefter presenteras intervjuer gjrda med företag, finansiärer ch bidragsstöjdare. Ttalt 42 enkäter besvarades av diverse filmblag ch sm kunde användas i denna studie. Enkäten var uppbyggd med fkus på finansiering ch bestd av fem frågr kring grundläggande infrmatin m företaget ch sedan m finansieringsmetder ch ett antal frågr kring finansiering ch stöd. Följande presenteras svaren på enkäterna i frm av lika grafer ch figurer för en lättare överskådlig av resultaten. Av 44 besvarade enkäter var det 42 företag sm svarade att de hade en egen prduktin. Således blev det ett brtfall av två enkäter. Figur 2. Har företaget fått extern finansiering? Första vitala frågan handlade m företag fått extern finansiering eller inte. Här besvarade 76 % att de fått extern finansiering. En följdfråga till de sm svarade Ja blev då genm vilka finansieringsmetder man finansierat sig externt. 34

Figur 3. Genm vilka finansieringsmetder finansierade ni er externt? Respndenterna fick valmöjlighet att välja flera metder vilket syns i grafen sm gav 72 lika utfall. Majriteten finansierade sig genm bidrag från statliga rganisatiner, såsm via kmmunen eller staten. Sedan varierade det sig mellan lån från privatpersner, riskkapital ch investeringar av privatpersner. Figur 4. Hur har ni finansierat er utan extern kapital? 35

Vidare undersöktes även hur man finansierat sig utan extern kapital. Här svarade både företag sm inte fått någn extern finansiering alls ch företag sm har fått extern finansiering. Majriteten använde sig av sitt kassaflöde vilket tyder på att många företag redan haft en inkmstkälla eller försäljning innan. Figur 5. Finansieringsalternativ sm söktes men sm inte fick? Figur 6. Vilka faktrer påverkade att det ej gick igenm? 36

Vad gällande finansieringsmetder sm sökts men inte blivit beviljade, ligger bidrag från statliga rganisatiner ch banklån mest. Därefter resulterade det i riskkapital ch investering av privatpersner (affärsänglar). De största faktrerna att extern finansiering inte gick igenm var att det var för höga krav från finansiärerna ch att företagen således hade ett för dåligt kassaflöde. Företagen kände ckså att det var för höga krav vad gällande kreativ kntrll. Figurer 7-10. Anseende m utbud, krav ch tillgänglighet. Graferna visar från en skala ett till fem lika påståenden. Majriteten tyckte att det fanns ett lägre utbud av extern finansiering men att utbudet av ffentliga/statliga stöden varken är högt eller lågt. Samtidigt ansåg fler att kraven hs externa finansiärer är höga ch att det är någt svårt att få bidrag etc. 37