Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm

studie av fastigheter och kvarter Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

studie av fastigheter och kvarter Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort, Stockholm

statens folkhälsoinstitut r 2005:41 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-388-0 författare: mikaela damsten fotograf: lennart ström tryck: edita, stockholm, 2005

Innehåll Förord 5 1. Sammanfattning 7 Överskridande av miljökvalitetsnormer 7 Socioekonomi, demografi och invånarantal 7 Boendeformer 8 Metod 8 Summary in English 9 2. Inledning 11 Bakgrund och syfte 11 Sammanfattning av förstudien 12 3. Variabler och rapportstruktur 15 Undersökningsvariabler 15 Fastigheter och kvarter 16 4. Luftföroreningsdata 19 Metodik för framtagning av luftföroreningshalter 19 Emissioner 19 Beräkningsmodeller 19 Tillförlitligheten i beräkningarna 20 Miljökvalitetsnormer för luftföroreningar 20 Kvävedioxid 21 Inandningsbara partiklar, PM10 21 5. Bullerdata 23 Framtagning av data över buller 23 Tillförlitligheten i bullerdata 24 Riktvärden för buller 24 6. Variablerna på karta 25 Karta över kvävedioxid 25 Karta över buller 25 Kartor över befolkningen 26 7. Samvariationer mellan variablerna 29 Korrelationer 29 Korrelationer mellan befolkningsvariablerna, kvävedioxid och buller 29 Inbördes korrelationer mellan befolkningsvariablerna 31 Samvariationer i diagram 32 8. Hur många invånare bor i exponerade kvarter? 33

9. Jämförelse mellan hög- och lågexponerade kvarter 35 Exponering för kvävedioxid 35 Exponering för buller 37 10. Slutsatser och diskussion 39 Bilaga 1 Kartor över variablernas fördelning Kvävedioxid 2003 beräknat dygnsmedelvärde; µg/m 3 42 Luftpartiklar (PM10, så kallade inandningsbara partiklar) 2003 beräknat dygnsmedelvärde; µg/m 3 43 Buller från väg-, spår- och flygtrafik samt industri 2004 beräknat ekvivalent dygnsmedelvärde db(a) 44 Andel barn (0 17 år) per kvarter 45 Andel behöriga till gymnasiet av niondeklassare per kvarter 46 Andel med eftergymnasial utbildning per kvarter 47 Andel ej mottagare av ekonomiskt bistånd per kvarter 48 Andel ej öppet arbetslösa per kvarter 49 Andel ej sjuk- eller aktivitetsersättning per kvarter 50 Andel gamla (80 w år) per kvarter 51 Andel höginkomsttagare per kvarter 52 Andel män per kvarter 53 Andel med svensk bakgrund per kvarter 54 Andel småhus per kvarter 55 Bilaga 2 Korrelationer mellan variabler Befolknings-, buller- och kvävedioxidvariabler på fastighetsnivå 57 Befolknings-, buller- och kvävedioxidvariabler på kvartersnivå 57 Befolkningsvariabler inbördes på kvartersnivå 58 Bilaga 3 Diagram över samvariation för variabler med starkast korrelation Medelvärden för kvävedioxidhalten efter andel höginkomsttagare 61 Maximumvärden för kvävedioxidhalten efter andel höginkomsttagare 61 Medelvärden för kvävedioxidhalten efter andel personer med svensk bakgrund 62 Maximumvärden för kvävedioxidhalten efter andel personer med svensk bakgrund 62 Medelvärden för kvävedioxidhalten efter andel barn 63 Maximumvärden för kvävedioxidhalten efter andel barn 63 Maximumvärden för buller efter andel höginkomsttagare 64 Maximumvärden för buller efter andel personer med svensk bakgrund 64 Medelvärden för buller efter andel barn 65 Maximumvärden för buller efter andel barn 65 Referenser 66

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 5 Förord Kunskaperna om hur befolkningen i sin helhet utsätts för luftföroreningar och buller i boendemiljön är relativt goda i Sverige. Däremot är kunskaperna om hur utsattheten mellan olika befolkningsgrupper varierar mycket begränsade. Syftet med denna rapport har varit att dels visa hur man metodmässigt kan gå till väga för att studera sociala skillnader, dels redovisa en fallstudie över Västerort i Stockholm. De befolkningsvariabler som har studerats är socioekonomi, ålder, kön, etnisk bakgrund och boendeformer. Den metod som beskrivs i rapporten kan användas då man vill ge ett folkhälsoperspektiv på miljöfaktorerna buller och luftföroreningar i miljöövervakningen på lokal nivå. Den kan också användas för att göra hälsokonsekvensbedömningar av mer djupgående slag inför strategiskt viktiga beslut inom exempelvis transportsektorn. Statens folkhälsoinstitut ska utveckla kunskaps- och metodstöd till det lokala och regionala folkhälsoarbetet. Rapporten är ett led i detta arbete med fokus på målområde 5, Sunda och säkra miljöer och produkter i Mål för folkhälsan. Ett annat motiv till denna rapport är att OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) i sin utvärdering år 2004 av det svenska miljöarbetet har rekommenderat Sverige att förstärka forskning och utredningar när det gäller sociala skillnader i hälsa. Påverkan av luftföroreningar och tillgång till gröna områden utpekas särskilt. Medverkande i detta projekt har varit Mikaela Damsten, Ulla Ericson och Stefan Liljevall, Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK), Christer Johansson och Boel Lövenheim, SLB-Analys, samt Åsa Stenman, Acoustic Control AB. gunnar ågren generaldirektör anita linell enhetschef

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 7 1. Sammanfattning I denna studie har boendes utsatthet för buller och kvävedioxid i Västerort i Stockholm analyserats. Med utsatthet menas i fortsättningen exponering i bostadens närhet. Analysen har skett med hjälp av beräkningar av buller och kvävedioxidhalter, registerdata över befolkningens egenskaper i termer av socioekonomi (inkomst, utländsk bakgrund, ekonomiskt bistånd, arbetslöshet, gymnasiebehörighet, sjuk- och aktivitetsersättning samt utbildningsnivå), demografi (ålder och kön) samt boendeformer (flerfamiljshus och småhus) i Västerort. Studien är en uppföljning av en förstudie som genomfördes sommaren 2004. I förstudien ingick även analys av inandningsbara partiklar, PM10. Utrednings- och statistikkontoret har genomfört studien på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Här följer en sammanfattning av resultaten och den metod som har använts. För en diskussion kring resultaten hänvisas till kapitel 10. Överskridande av miljökvalitetsnormer Halterna av kvävedioxid i Västerort överskrider endast i ett mycket begränsat område den nationella miljökvalitetsnormen om ett dygnsmedelvärde på högst 60 µg/m 3. Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) i Västerort överskrider endast i ett mycket litet område den nationella miljökvalitetsnormen om ett dygnsmedelvärde på högst 50 µg/m 3. Bullret i Västerort överskrider de nationella riktvärdena om ett dygnsmedelvärde på högst 55 db(a) kring de stora trafiklederna, pendeltågslinjen mot Bålsta, Bromma flygplats och i viss mån tunnelbanan ovan jord. Socioekonomi, demografi och invånarantal Eftersom kvävedioxidhalterna har konstaterats samvariera starkt med halterna av inandningsbara partiklar, PM10, har analyser av de sistnämnda inte inkluderats i föreliggande studie. Korrelationen mellan medelvärdena för kvävedioxid och PM10 på basområdesnivå, som togs fram i förstudien, är 0,96. De båda halterna följer således i stort sett varandra för basområdena och kan antas följa varandra väl även på kvartersnivå, eftersom de har biltrafiken gemensamt som den största källan. Därför kan man också anta att samvariationer mellan PM10 och befolkningsvariablerna skulle kunna vara ungefär desamma som de mellan kvävedioxid och befolkningsvariablerna. Inga starka samvariationer har funnits mellan befolkningens socioekonomiska eller demografiska egenskaper gentemot exponering för buller respektive kvävedioxid. Det finns tendenser till att barnrika kvarter är mindre utsatta för kvävedioxid och buller. Det finns också tendenser till att de kvarter där de boende har de högsta

8 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar inkomsterna respektive där koncentrationen av personer med svensk bakgrund är högst är mindre utsatta för kvävedioxid än kvarter med motsatta egenskaper. Samvariationerna är dock svaga. Det bor fler personer i områden med de lägsta kvävedioxidhalterna (<20 µg/m 3 ) än i områden med de högsta halterna (>20 µg/m 3 ). Det finns däremot tendenser till att det bor fler personer i områden med högre bullernivåer (>45 db(a)) än i områden med lägre nivåer (<45 db(a)). Av invånarna i Västerort bor 4 procent, cirka 8 400 personer, i områden med bullernivåer som överskrider de nationella riktvärdena om ett dygnsmedelvärde på högst 55 db(a). Boendeformer Områden med allra högst utsatthet för kvävedioxid (>22,9 µg/m 3 ) består av 70 procent flerfamiljshus. Områden med allra minst utsatthet (<13,5 µg/m 3 ) består av 15 procent flerfamiljshus. Områden med allra högst utsatthet för buller (>54,8 db(a)) består av 50 procent flerfamiljshus. Områden med allra minst utsatthet (<42,8 db(a)) består av 45 procent flerfamiljshus. Småhus är betydligt mindre utsatta för kvävedioxid än flerfamiljshus och bland de senare är bostadsrätterna något mer utsatta än hyresrätterna. Småhus är något mindre utsatta för buller än flerfamiljshus, bland vilka hyresrätter exponeras i samma grad som bostadsrätter. Metod Beräkningar av luftföroreningshalter har erhållits från miljöförvaltningen i Stockholms stad. En beräkningsmodell som bygger på vindar och spridningar av luftföroreningar har använts. Indata till modellen har varit historiska klimatdata samt emissionsdata. Beräkningar av bullernivåer har erhållits från Acoustic Control AB, som har genomfört en bullerkartläggning av Västerort. Bullerdata har tagits fram med hjälp av en modell som kombinerar trafikdata med data om topografin i området. Korrelationer har beräknats för alla kombinationer av en socioekonomisk/demografisk variabel och kvävedioxid respektive buller både på fastighets- och kvartersnivå. Kartor har tagits fram som visar hur var och en av de socioekonomiska och demografiska variablerna samt buller och kvävedioxid fördelas i Västerort.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 9 Summary in English This study has analysed the exposure of local residents to noise and nitrogen dioxide in Västerort (the west part of Stockholm). 'Exposure' in this case refers to exposure close to the home. The analysis has been carried out using estimates of noise and nitrogen dioxide levels and register data on the Västerort population characteristics in terms of socio-economic conditions (eligibility, level of education, sick-pay and activity allowance), demography (age and sex) and type of housing (apartment and house). The study is a follow-up of a pre-study performed in the summer of 2004. This pre-study also included an analysis of inhalable particles, PM10. The Stockholm Office of Research and Statistics has performed the study at the request of the Swedish National Institute of Public Health (SNIPH). This is a summary of the findings and the methods used. A discussion (in Swedish) of the findings can be found in Chapter 10. Exceeding environmental quality norms Levels of nitrogen dioxide in Västerort only exceed the national environmental quality norm (maximum 24-hour average value of 60 µg/m 3 ) in a very limited area. Levels of inhalable particles (PM10) in Västerort only exceed the national environmental quality norm (maximum 24-hour average value of 50 µg/m 3 ) in a very limited area. Noise levels in Västerort exceed the national guideline value (maximum 24-hour average value of 55 db(a)) close to large roads, the Bålsta commuter rail route, Bromma Airport and some above-ground metro routes. Socio-economic conditions, demography and number of inhabitants Since strong covariance has been ascertained between nitrogen dioxide levels and levels of inhalable particles, PM10, analyses of the latter have not been included in this study. The correlation between average values of nitrogen dioxide and PM10 at the local level, calculated in the pre-study, is 0.96. In other words, both sets of levels are approximately the same at the local level and can be assumed to be the same at the district level, since road traffic is in both cases the largest source. We can also assume therefore that the covariance between PM10 and the population variables would be about the same as that between nitrogen dioxide and the population variables.

10 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar No strong covariance has been found between the socioeconomic or demographic characteristics of the population and exposure to noise and nitrogen dioxide respectively. There is a tendency for districts with a high child population to be less exposed to nitrogen dioxide and noise. There is also a tendency for districts where the inhabitants have the highest incomes and where the proportion of people with a Swedish background is highest to be less exposed to nitrogen dioxide than districts with the opposite characteristics. This covariance is weak, however. More people live in the areas with the lowest nitrogen dioxide levels (<20 µg/m 3 ) than in areas with the highest levels (>20 µg/m 3 ). There is a tendency however for more people to live in areas with higher noise levels (>45 db(a)) than in areas with lower levels (<45 db(a)). About 4 per cent of inhabitants in Västerort, about 8,400 people, live in areas with noise levels that exceed the national guideline value of a maximum 24-hour average of 55 db(a). Forms of housing 70 per cent of the areas with the highest exposure to nitrogen dioxide (>22,9 µg/m 3 ) consist of apartment blocks. 15 per cent of the areas with the lowest exposure (<13,5 µg/m 3 ) consist of apartment blocks. 50 per cent of the areas with the highest exposure to noise (>54,8 db(a)) consist of apartment blocks. 45 per cent of the areas with the lowest exposure (<42,8 db(a)) consist of apartment blocks. Single-family houses are much less exposed to nitrogen dioxide than apartment blocks and among the latter, tenant-owned apartments are slightly more exposed than rental tenures. Single-family houses are slightly less exposed to noise than apartment blocks, among which rental tenures are exposed to the same degree as tenant-owned apartments. Method Estimates of levels of air pollution have been obtained from the City of Stockholm Environment and Health Administration. An estimation model based on wind and air pollutant dispersal patterns has been used. Historical climate data and emissions data were used as input. Estimates of noise levels have been obtained from Acoustic Control AB, which has performed a noise survey of Västerort. Noise data has been compiled with the help of a model that combines traffic data with the area's topography. Correlations have been estimated for all combinations of a socioeconomic/ demographic variable and nitrogen dioxide/noise respectively both at the building level and the district level. Maps have been drawn up showing how each of the socioeconomic and demographic variables as well as noise and nitrogen dioxide levels are distributed in Västerort.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 11 2. Inledning Bakgrund och syfte Ett övergripande folkhälsomål är att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i en befolkning ska minska. Med anledning av detta har Utrednings- och statistikkontoret (USK) under sommaren 2004 genomfört en förstudie av boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort i Stockholm, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut (FHI). I förstudien har olika befolkningsgruppers utsatthet för buller och luftföroreningar analyserats, för att utröna om utsattheten skiljer sig mellan olika grupper. USK har bland annat analyserat samband mellan befolkningens egenskaper i termer av socioekonomi och demografi och data över buller och luftföroreningar. Analyserna har genomförts för så kallade basområden, som är en geografisk indelning som delar in Västerort i 91 områden med i genomsnitt omkring 25 kvarter i varje. Detta har dock visat sig vara en alltför hög geografisk nivå att genomföra dylika analyser på, eftersom buller och luftföroreningar kan variera mycket mellan närliggande områden inom ett och samma basområde. FHI har önskat att följa upp förstudien med en fördjupad studie i Västerort, på en lägre geografisk nivå. Buller- och kvävedioxiddata på fastighets- och kvartersnivå har därför använts, vilka har en betydligt högre precision. I denna uppföljande studie har beslutats att inte inkludera inandningsbara partiklar (PM10) bland luftföroreningarna, utan enbart kvävedioxid. Skälet till detta är den höga samvariation mellan de båda föroreningarna som har visat sig i förstudien. Syftet med föreliggande studie har varit att utröna huruvida det existerar skillnader i utsatthet för buller och kvävedioxid mellan olika grupper i befolkningen, på en lägre geografisk nivå än de tidigare använda basområdena. Studien har genomförts i fyra steg, där de första två innehåller sammanställningar av boendeformer samt buller och kvävedioxid för fastigheter. Dessa steg har använts som vägledning för huruvida det har funnits något att vinna på att gå vidare till djupare analyser och redovisas inte i denna rapport. Steg 3 och 4 innehåller analyser av befolkningens socioekonomiska och demografiska egenskaper gentemot utsattheten för buller och kvävedioxid, vilka redovisas i denna rapport. Det är mycket viktigt att påpeka att resultaten av studien inte kan generaliseras till att gälla befolkningen i något annat område än Västerort, eftersom buller och kvävedioxid torde utöva påverkan på människors bosättning på olika sätt i olika områden. I Stockholms innerstad kan det tänkas att toleransnivån för dessa störningar är högre, då faktorer som exempelvis centrala lägen, närhet till service och kulturutbud, värdesätts mer än boendemiljöer fria från buller och kvävedioxid. Studiens syfte har inte varit att ge svar på frågor om olika befolkningsgruppers utsatthet för buller och kvävedioxid i hela Stockholm. I Västerort ingår stadsdelsförvaltningarna Kista, Rinkeby, Spånga- Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma.

12 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar Sammanfattning av förstudien Det främsta syftet med förstudien, som genomfördes med basområde som analysenhet sommaren 2004, var att analysera om vissa befolkningsgrupper bland de boende i Västerort i Stockholm är mer utsatta än andra för buller och luftföroreningar. Något sådant mönster kunde inte konstateras, vare sig med kvantitativa eller kvalitativa metoder. Korrelationsberäkningar som genomfördes mellan befolkningens egenskaper och buller respektive luftföroreningar i basområden med boende visade inte några signifikanta resultat i termer av samvariation. Att de allra flesta korrelationer mellan befolkningens egenskaper och luftföroreningar hade negativa värden säger dock att om starkare samvariationer hade funnits hade de troligtvis visat att god socioekonomi tenderar att hänga samman med låg utsatthet för luftföroreningar. Såsom resultaten faktiskt såg ut var det däremot en alltför långtgående slutsats att dra. De mer kvalitativa metoder som användes inbegrep att beskriva de basområden som är mest respektive minst utsatta för buller och luftföroreningar i termer av befolkningens egenskaper, boendeformer och infrastruktur. Detta för att kunna urskilja och beskriva eventuella skillnader mellan extremområdena, vilket också skulle innebära skillnader i utsatthet mellan olika befolkningsgrupper. Analysen visade inget klart mönster på så vis att de mest buller- och luftföroreningsexponerade basområdena skulle bebos av andra socioekonomiska grupper än de minst exponerade basområdena. Däremot hade områdena med högst utsatthet för luftföroreningar mycket närmare kontakt med stora trafikleder och bestod av en mycket högre andel flerfamiljshus än områdena med minst utsatthet. De mest bullerexponerade områdena visade sig ha mycket närmare kontakt med stora trafikleder, Bromma flygplats och industriområden, än de minst bullerexponerade områdena. Några enskilda basområden skilde sig från mängden genom att uppvisa särdeles låg socioekonomi, men de var för få för att skapa något sammantaget mönster för extremgrupperna. Låg socioekonomi kan i detta sammanhang innebära exempelvis låg andel höginkomsttagare och personer med eftergymnasial utbildning eller hög andel som får ekonomiskt bistånd. Analyser av antalet boende visade tendenser till att områdena med låga och medelhöga luftföroreningshalter har högre invånarantal än områdena med relativt höga halter. Dessa tendenser var ännu starkare vad gäller buller. Det kunde konstateras att de högsta halterna av kvävedioxid och luftpartiklar genereras vid och strax omkring E4, E18, Bergslagsvägen, Drottningholmsvägen, Ulvsundavägen, Hjulstavägen och Kymlingelänken. De högsta bullernivåerna genereras vid och omkring Hanstavägen, Akallalänken, Bergslagsvägen, Drottningholmsvägen, Ulvsundavägen, Hjulstavägen, Kymlingelänken, Bromma flygplats och pendeltågslinjen mot Bålsta. Halterna av luftföroreningar i Västerort överskrider endast i ett mycket litet område de nationella miljökvalitetsnormerna. Bullret i Västerort överskrider de nationella riktvärdena i de mest utsatta områdena. Till sist resonerades kring att ett sätt att gå vidare med studien och öka precisionen i analyserna vore att använda en betydligt lägre geografisk nivå än basområden, exempelvis fastigheter. På så vis skulle man kunna upptäcka huruvida personer som bor i fastigheter som är mer utsatta, till exempel bredvid en trafikled, har andra egenskaper i termer av socioekonomi eller demografi än personer som bor i fastigheter i lugna kvarter i samma basområde. Det är ju tänkbart att fastigheter i bullerutsatta områden,

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 13 åtminstone utanför innerstaden, inte är lika attraktiva på bostadsmarknaden som fastigheter i mer skyddade områden. Det borde, om marknadskrafterna får råda, visa sig i priserna och därmed dra till sig personer med passande ekonomiska förutsättningar. Förstudien, Boendes utsatthet för buller och luftföroreningar i Västerort i Stockholm, finns att hämta på USK:s hemsida www.stockholm.se/usk. Klicka på Uppdragsrapporter och därefter 2004.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 15 3. Variabler och rapportstruktur Undersökningsvariabler Önskemålet från FHI har varit att använda samma socioekonomiska och demografiska variabler över befolkningen som i förstudien, nämligen: Barn (0 17 år), 2003 Gamla (80 år och äldre), 2003 Kön, 2003 Höginkomsttagare (280 tkr/år), 2002 Utländsk/svensk bakgrund, 2003 Ekonomiskt bistånd, 2002 Öppet arbetslösa, 2003 Behörighet till gymnasiet hos elever avgångna från årskurs 9, 2003 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2003 Eftergymnasial utbildning, 2003 Eftersom USK tidigare inte har förfogat över dessa variabler på någon lägre geografisk nivå än basområde, har en förfrågan gjorts om möjligheten att beställa variablerna från SCB på fastighetsnivå. SCB har efter en sekretessprövning godkänt en beställning av befolkningsvariablerna för avidentifierade fastigheter inom ett namngivet kvarter. De har alltså av sekretesskäl, för att skydda i första hand fastighetsägaren, inte godkänt en beställning av variablerna för namngivna fastigheter. 1 Det finns cirka 25 000 fastigheter och cirka 2 500 kvarter i Västerort. De olika årtalen visar vilket år data härrör från. De senaste data inom varje ämnesområde har valts, men på grund av eftersläpning i olika register har de olika aktualitet. Förtidspension/sjukbidrag heter från och med 2003 sjuk- och aktivitetsersättning. USK har, sedan förstudien, förfogat över buller- och luftföroreningsdata för Västerort. De data som har använts är: Beräknat ekvivalent buller, dygnsmedelvärden, 2004 Beräknade halter av kvävedioxid, dygnsmedelvärden, 2003 1. I SCB:s verksamhet för framställning av statistik skyddas uppgift om enskild (fastighetsägaren) av statistiksekretess enligt 9 kap 4 sekretesslagen (1980:100). Statistiksekretessen är enligt huvudregeln absolut. I vissa fall och efter särskild prövning kan dock uppgifterna enligt bestämmelsen lämnas ut i avidentifierat skick. En förutsättning är att det står klart att ett utlämnande inte kan innebära skada eller men för den som uppgifterna rör eller någon av dennes närstående. Fastighetsbeteckning är lika känsligt som personnummer eftersom det går att koppla fastighetsbeteckningen till en enskild person.

16 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar Dessa data har tagits fram och bearbetats av Acoustic Control AB respektive SLB- Analys vid Stockholms stads miljöförvaltning samt har därefter av USK kopplats samman och analyserats tillsammans med befolkningsvariablerna. SLB-Analys har förutom dygnsmedelvärden för kvävedioxidhalterna även beräknat årsmedelvärden. Dessa har dock ett exakt linjärt förhållande till varandra och det ger därmed inget mervärde att använda båda typerna av medelvärden. Dygnsmedelvärden har valts eftersom de miljökvalitetsnormer som finns för kvävedioxid gäller just dygnsmedelvärden. De ursprungliga kvävedioxidvärdena har funnits för områden med storleken 50 50 meter och de ursprungliga bullervärdena med precisionen 15 meter mellan beräkningspunkterna. Acoustic Control har tagit fram bullervärden med 2 meter mellan beräkningspunkterna, men USK har bedömt att en lägre precision har varit tillräcklig både för den förra och den föreliggande studiens syfte. För att kunna använda buller- och kvävedioxiddata på samma geografiska nivå som befolkningsvariablerna, det vill säga fastigheter och kvarter, har buller- och kvävedioxidvärdena förts till sina respektive fastigheter/kvarter och medel-, minimum- och maximumvärden har beräknats för varje enhet. Dock har det inte varit möjligt att beräkna bullervärdena för 7 procent av fastigheterna och fyra av kvarteren, eftersom de inte nås av någon av beräkningspunkterna. Se avsnittet Fastigheter och kvarter för förklaring av beteckningarna fastighet och kvarter. Hur undersökningsvariablerna fördelar sig i Västerort framgår av kartorna i bilaga 1. Befolkningsvariablerna kan endast visas på karta för kvarteren, eftersom fastigheterna har varit avidentifierade i datamaterialet. De vita områdena på befolkningskartorna saknar boende. Fastigheter och kvarter De geografiska områden som har använts i analyserna är fastigheter och kvarter. Fastigheterna består av mark med eller utan byggnader. I de fall det finns byggnader på en fastighet kan det förutom bostadshus röra sig om till exempel koloni- eller fritidsstugor, industribyggnader eller kontorshus. Det kan förstås finnas flera byggnader på vissa av fastigheterna. Fastigheter som saknar boende har uteslutits ur analyserna. Kvarteren består oftast inte av mer än ett tiotal fastigheter, vilka ligger samlade på samma sida av en väg eller annan geografisk avskiljare. Det finns cirka 25 000 fastigheter i Västerort. Efter exkludering av fastigheter utan boende har 22 682 återstått för analys. Det finns cirka 2 500 kvarter i Västerort. Efter exkludering av kvarter utan boende har 2 065 återstått för analys. Som mått på befolkningsvariablerna har olika andelar använts. De andelar som har beräknats kan sägas representera det mest fördelaktiga socioekonomiska förhållandet, exempelvis andelen höginkomsttagare och andelen personer med eftergymnasial utbildning. Det är viktigt att poängtera att egenskaperna hos varje enskild person får ett större genomslag på andelarna för fastigheter som innehåller småhus än för de som innehåller flerfamiljshus, eftersom det i det första fallet bor färre personer i varje fastighet. Andelarna har beräknats på basis av befolkningen i lämplig ålder, beroende på varje variabels karaktär (exempelvis på basis av hela befolkningen när det gäller kön, barn och gamla, men på basis av 18 64-åringar när det gäller öppet arbetslösa).

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 17 I kapitel 6 kommenteras kartor över hur buller-, kvävedioxid- och befolkningsvariablerna fördelar sig i Västerort. Detta ger en överblick av vilka delar av Västerort som är mest utsatta för buller och kvävedioxid samt vad som karaktäriserar befolkningen i de olika delarna. Kartorna finns i bilaga 1. I kapitel 7 genomförs sedan statistiska analyser. Sambanden mellan befolkningsvariablerna och buller- och kvävedioxidvariablerna har analyserats genom korrelationer, vilket är ett mått på linjära samband mellan variabler. Detta har gett en första överblick av vilka variabler som kan sägas samvariera i alla fastigheterna sammantaget. Utifrån korrelationsberäkningarna på fastighetsnivå har beslutats att de fortsatta analyserna skulle ske på kvartersnivå. Även inbördes samband mellan befolkningsvariablerna har undersökts med korrelationer, för att utröna om några av dem samvarierar så starkt att de kan sägas mäta samma förhållande i befolkningen. För de starkaste samvariationerna mellan en befolkningsvariabel och en buller- och kvävedioxidvariabel har samvariationen analyserats vidare genom åskådliggörande i diagram för att mer detaljerat utröna hur variablerna samverkar. I kapitel 8 har folkmängden som utsätts för olika nivåer av buller och kvävedioxidhalter studerats för att utröna om de flesta bor i mer utsatta områden, i mindre utsatta områden eller om invånarna fördelas jämnt däremellan. De kvarter med högst respektive lägst grad av exponering för buller och kvävedioxid har slutligen analyserats i kapitel 9. Kvarterens sammantagna befolkningskaraktär visas, för att ge en mer levande bild av de områden som är mest respektive minst utsatta för buller och kvävedioxid samt för att kunna urskilja eventuella skillnader dem emellan. De mest intressanta och relevanta resultaten av analyserna redovisas i rapporten i anslutning till kartor, i tabeller och diagram med kommentarer. Samtliga kartor, tabeller och diagram som har tagits fram för denna rapport återfinns i bilaga 1, 2 och 3.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 19 4. Luftföroreningsdata I de följande avsnitten beskriver Christer Johansson och Boel Lövenheim vid SLB- Analys, miljöförvaltningen i Stockholms stad, sitt arbete med framtagningen av data över luftföroreningar, tillförlitligheten i dessa data samt de nationella miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar. Metodik för framtagning av luftföroreningshalter Nedan ges en kort beskrivning av metodiken för luftföroreningsberäkningarna. Beräkningarna avser Västerort och innefattar: Kvävedioxidhalter, dygnsmedelvärde (8:e värsta dygnet, det vill säga det dygn under året med det 8:e högsta dygnsmedelvärdet) och årsmedelvärde. Inandningsbara partiklar PM10, dygns- (36:e värsta dygnet) och årsmedelvärde. Emissioner Emissionsdata, det vill säga utsläppsdata, utgör indata för beräkningsmodellen vid framräkning av haltkoncentrationer i luften. I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2002 använts (1). Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bland annat vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. Vägtrafikens utsläpp är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.2. De totala halterna av PM10 orsakas av transport utifrån, det vill säga bakgrundshalter, samt av lokala utsläpp, främst från vägtrafik. Bakgrundshalterna står för en stor del av den totala PM10-halten. Från vägtrafiken genereras avgaspartiklar men också slitagepartiklar, det vill säga uppvirvlade partiklar som bildas genom bland annat slitage av vägbeläggning, sand, dubbdäck och bromsar. Nära starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av de lokala PM10-halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att uppvirvlingen av slitagepartiklar ökar med hastigheten (2). Beräkningsmodeller Spridningsberäkningarna har utförts med hjälp av två modeller, vindmodell och gaussisk spridningsmodell. Vindmodellen genererar ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi som baserats på data från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm under perioden 1990 2000. Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, tempera-

20 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar turdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark år 2003. I modellen har använts en gridstorlek på 50 50 meter över beräkningsområdet. För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför beräkningsfönstret har beräkningarna gjorts för ett betydligt större område omfattande Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. Spridningsmodellerna genererar endast halterna av kväveoxider, NO x, det vill säga summan av kvävemonoxid, NO, och kvävedioxid, NO 2. Utsläppen av NO x sker till största delen i form av NO. Andelen NO 2 av den totala NO x -halten varierar icke-linjärt med NO x -halten. I luften oxideras NO till NO 2 vid reaktionen med framför allt markozon. Denna reaktion tar några minuter beroende på ozonhalt. NO 2 sönderdelas i sin tur till NO på grund av solljusets inverkan. Även denna process är relativt snabb och kan ske inom loppet av några minuter beroende på solinstrålningen. Med hjälp av mätningar under ett stort antal år på mer eller mindre utsläppsbelastade platser i och utanför Stockholm kan halterna av NO x relateras till halterna av NO 2. De beräknade NO x - halterna kan därmed räknas om till NO 2 -halter. Tillförlitligheten i beräkningarna För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången, det vill säga emissionsberäkningar, vind- och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar, har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till transporten av luftföroreningar in i beräkningsområdet, baserat på mätningar vid Aspvreten och Norr Malma. För kvävedioxid är avvikelsen mellan mätningar och beräkningar mindre än 20 procent. För PM10 är motsvarande siffra mindre än 30 procent. Miljökvalitetsnormer för luftföroreningar Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), svaveldioxid, bly, bensen och kolmonoxid (3). Svaveldioxid, kolmonoxid och bly ingår inte i denna utredning eftersom halterna underskrider normerna med mycket stor marginal i dagsläget och de kommer inte heller att överskrida normerna i framtiden även om hänsyn tas till förväntade trafikökningar. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen (PBL 2 kap. 2 ) anges bland annat att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Överstiger värdena den övre utvärderingströskeln, ska kontroll av luftkvaliteten ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning. Dessutom finns nedre utvärderingströsklar som anger nivån då enklare skattning kan användas för kontroll av luften.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 21 Kvävedioxid Med 98-percentil menas den halt som underskrids 98 procent och överskrids 2 procent av medelvärdestiden. När 98-percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas innebär det att det är medelvärdet under det 8:e värsta dygnet under ett år som redovisas. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har 98-percentilen för dygnsmedelvärdet av kvävedioxid legat sämst till i förhållande till normvärdet. I en kartläggning av kvävedioxidhalter över Stockholms och Uppsala län bekräftades även att normvärdet för dygn var svårast att klara (4). Efter den 31 december 2005 får normen för kvävedioxid inte överskridas. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m 3 ) Värdet får inte Övre tröskel för överskridas mer än utvärdering (µg/m 3 ) 1 timme 90 175 timmar per år 72 (98-percentil) 1 dygn 60 7 dygn per år 48 (98-percentil) Kalenderår 40 Får ej överskridas 32 Inandningsbara partiklar, PM10 Kartläggningen av PM10-halter över Stockholms och Uppsala län år 2002 visade att normvärdet för dygn var svårast att klara. Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Med 90-percentil menas den halt som underskrids 90 procent och överskrids 10 procent av medelvärdestiden. När 90-percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under ett år som redovisas. Efter den 31 december 2004 får normen för PM10 inte överskridas. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m 3 ) Övre tröskel för utvärdering (µg/m 3 ) 1 dygn 50 30 Får ej överskridas fler än Värdet får ej överskridas 35 dygn per år efter fler än 7 dygn per år år 2004 (90-percentil) Kalenderår 40 14 Får ej överskridas efter år 2004 Får ej överskridas efter år 2004 Vissa rapporter från Stockholms Luft och Buller (SLB) samt Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund (LVF) finns att ladda ner på www.slb.nu/lvf/.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 23 5. Bullerdata Framtagning av data över buller Miljöförvaltningen i Stockholms stad har anlitat företaget Acoustic Control AB för att genomföra en bullerkartläggning i Västerort. Resultatet av denna har färdigställts i maj 2004, i form av en rapport som beskriver tillvägagångssätt, kartor med en färgskala som illustrerar buller samt elektroniska data över buller (5). Dessa data består av beräknade bullervärden som är framtagna i beräkningsprogrammet CadnaA. I kartläggningen ingår buller från väg-, spår- och flygtrafik samt industrianläggningar. Nordisk beräkningsmodell är vedertagen och har använts i CadnaA för de olika bullerkällorna. För beräkningen av buller har använts trafikdata för väg-, spår- och flygtrafik i form av exempelvis antal bilar och bussar som passerar en viss väg under ett dygn, antal tåg som kör på ett visst spår under ett dygn och Luftfartsverkets trafikutfall för Bromma flygplats samt uppgifter om industritomter. Det har varit nödvändigt att göra en rad antaganden kring trafiken och industrierna, exempelvis tågens längd och bilars hastighet på huvudvägar respektive gator, vilka sedan har tillämpats vid beräkningen. Även meteorologiska antaganden har gjorts. Med hjälp av tredimensionella kartor över Västerort samt information om större skogsområden, sjöar, strandlinjer, huskoordinater och -höjder samt skärmkoordinater och -höjder (för bullerskärmar vid exempelvis motortrafikleder) har programmet dessutom tagit hänsyn till hur bullret dämpas genom utbredning, hur det absorberas av marken, skärmas av och reflekteras. Utifrån denna information har CadnaA beräknat ekvivalent buller för hela Västerort, med 2 meters avstånd mellan beräkningspunkterna. För väg- och spårtrafik samt industrianläggningar har bullret beräknats för höjderna 2 respektive 4 meter över marken och för flygtrafik för höjden 2 4 meter över marken, eftersom bulleravgränsare såsom hus och bullerskärmar på marken spelar mindre roll för flygbullrets inverkan. USK har från Acoustic Control erhållit bullerdata för områden med storleken 15 15 meter. Data har bestått av beräknade ekvivalenta dygnsmedelvärden 4 meter över marken för väg-, spår- och flygtrafik samt industrier sammantaget. Det är viktigt att påpeka att bullerkällor utanför stadens gräns inte har tagits med i beräkningarna. Stora bullerkällor i andra kommuner, exempelvis stora vägar, ger troligtvis ett betydande bidrag till bullret i stadens ytterområden, men hänsyn har alltså inte kunnat tas till det i denna studie.

24 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar Tillförlitligheten i bullerdata Enligt Acoustic Control har beräkningarna av buller för Västerort jämförts med tidigare mätningar och beräkningar, som en rimlighetskontroll. De anger en felmarginal på ±3 db(a) för bullervärdena. Riktvärden för buller Riksdagen fattade 1997 beslut om nationella riktvärden för buller från väg- och spårtrafik, se tabell 3. Att bullret inom- och utomhus inte överstiger dessa värden är något som alltid ska eftersträvas vid ny- eller ombyggnad av bostäder eller trafikinfrastruktur. Däremot kan avsteg göras i det fall det går att skapa en tyst sida av ett bostadshus där bullernivån är betydligt lägre än riktvärdet (6). Tabell 3. Riktvärden för trafikbuller. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 Källa: Trafikbuller och planering II; Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen i Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK), NCC och Ingemansson Technology AB; 2004. Som jämförelse nämns i refererade rapport att Boverket tillämpar något andra riktvärden för bostäders inomhusmiljö i sina byggregler, nämligen 30 db(a) ekvivalent buller i bostadsrum, 35 db(a) i kök samt 45 db(a) som maximal bullernivå i bostadsrum nattetid. 2002 trädde ett EU-direktiv i kraft som fastslår att alla medlemsländer ska kartlägga buller, sätta upp handlingsplaner för åtgärder samt informera allmänheten i bullerfrågor. Däremot har EU inte kommit med några förslag till gemensamma riktvärden för medlemsländerna.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 25 6. Variablerna på karta Ett överskådligt sätt att bekanta sig med data som är nära förknippat med geografin är att betrakta dem på kartor. Därför visas fördelningarna för buller- och kvävedioxiddata samt befolkningsdata i Västerort på kartor och kommenteras. Kartorna över buller och kvävedioxid har skapats utifrån de ursprungliga data på den mycket låga geografiska nivån. Alla kartor tar stor plats och finns därför endast i bilaga 1, men de kommenteras i följande text. Karta över kvävedioxid Kvävedioxidhalterna i Västerort varierar mellan 10 och 61 µg/m 3. Endast i en mycket liten del av området överstiger halterna 48 µg/m 3 och i en obetydlig del miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3. Dessa halter står dessutom att finna utanför stadens gräns, nämligen längs E4 strax nordost om Kista. Därför ligger kvävedioxidhalterna i hela Västerort under miljökvalitetsnormen för det studerade 8:e värsta dygnet 2003. Normen säger att kvävedioxidhalterna får överskrida 60 µg/m 3 högst 7 dygn per år. Därför används det 8:e värsta dygnet för att kontrollera om normen klaras eller inte. Kartan visar tydligt var de högsta kvävedioxidhalterna i Västerort finns (se bilaga 1). De högsta halterna följer de största trafiklederna, men spridningen av halterna kring dessa är olika stor i olika områden. I norra Kista finns ett brett band av högre halter som troligtvis till största delen härrör från E4. De högre halterna löper sedan i väster ner i ett avsmalnande band längs Akallalänken till E18 och vidare söderut längs hela Bergslagsvägens sträckning till Brommaplan. Öster om Brommaplan fyller de högre halterna hela nordöstra Bromma och fortsätter i ett brett band norrut längs Ulvsundavägen över Ulvsunda industriområde och Mariehäll. De följer Ulvsundavägen ända till Hjulstavägen och E18. En mer detaljerad analys av de kvarter som är mest respektive minst utsatta för kvävedioxid finns i kapitel 9. Karta över buller Det högsta beräknade dygnsmedelvärdet för buller i Västerort 2004 uppgår till 89 db(a). Riktvärdet för buller utomhus vid fasad är 55 db(a). Detta riktvärde gäller dock enbart buller från väg- och spårtrafik, medan även buller från flygtrafik och industrier ingår i data för denna studie. Det ska man ha i åtanke när man studerar områden som överskrider riktvärdet på kartan i bilaga 1. Troligtvis överskrider dock vägoch spårtrafiken riktvärdet i en del av de områden där bullret är som högst. De breda färgfälten i utkanterna av kartan ligger utanför stadens gräns. Tekniken har hindrat borttagning av dessa färgfält och färgerna ska inte betraktas som rättvisande. Färgerna visar låga bullernivåer nästan överallt utanför staden eftersom bullerkällor i andra kommuner inte finns med i beräkningen. Detta är i sin tur viktigt att

26 boendes utsatthet för buller och luftföroreningar tänka på när man värderar bullernivåerna inom stadsgränsen. De kan se låga ut i utkanten av staden för att de ligger långt från någon bullerkälla i staden, men de kan å andra sidan ligga nära en bullerkälla utanför stadsgränsen och i verkligheten uppleva högre bullernivåer. Det visar sig exempelvis i norra Kista, särskilt i det nordligaste huvudet i Hansta, där bullernivåerna på kartan ser ut att avta med avståndet till Hanstavägen. I verkligheten löper E4 strax i närheten och bidrar säkerligen till högre buller. De högsta bullernivåerna följer de största vägarna, pendeltågslinjen mot Bålsta och i viss mån även tunnelbanan där den går ovan jord. Det är lätt att på bullerkartan urskilja Hanstavägen, Akallalänken och Kymlingelänken i Kista. Man ser Hjulstavägen som övergår i E18 vid Rinkeby och Tensta. Bergslagsvägen går genom västra Spånga, möter Lövstavägen i Hässelby, löper vidare mot Bromma och övergår i Drottningholmsvägen. Ulvsundavägen går längs östra Bromma och möter så småningom Hjulstavägen och Kymlingelänken vid Rinkeby. Bullret vid och omkring Bromma flygplats avtecknar sig i ubåtsform i norra Bromma. En mer detaljerad analys av de kvarter som är mest respektive minst utsatta för buller finns i kapitel 9. Kartor över befolkningen Kvartersgränserna är markerade med svarta linjer på kartorna över befolkningens egenskaper i bilaga 1. Det är ganska stora skillnader mellan kvarteren i Västerort när det gäller andelen barn i åldern 0 17 år. Den största barntätheten finns i södra Bromma och i Spånga. I de barntätaste kvarteren består mer än halva befolkningen av barn. Kvarter som helt saknar barn finns i nordöstra Bromma, Vällingby, centrala Spånga och Kista. För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik vid utgången av årskurs 9. De flesta kvarter är inte relevanta att studera när det gäller behörigheten, eftersom där inte bor någon som 2003 har gått ut vårterminen årskurs 9. Därför har de gjorts vita på kartan i bilaga 1. I de flesta av de kvarter som är relevanta att studera har samtliga elever uppnått behörighet. Områdena med mindre än 100 procent behörighet återfinns huvudsakligen i Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, södra Hässelby och Vällingby. Andelarna är här spridda från 0 upp till 94 procent behöriga. Detta är dock beroende av hur många elever från årskurs 9 som bor i varje kvarter. För att andelen ska bli 0 procent i ett kvarter räcker det ju med att där endast bor en elev och att denna inte har uppnått behörighet. I de kvarter i Västerort som har den mest högutbildade befolkningen har samtliga invånare i vuxen ålder eftergymnasial utbildning. Det gäller nästan uteslutande södra Bromma, men också vissa kvarter i Vällingby och Spånga. I övrigt förekommer allt ifrån 0 till 100 procent boende med eftergymnasial utbildning. Områden med lägst andelar personer med eftergymnasial utbildning finns huvudsakligen i Rinkeby, Tensta, Hjulsta, södra Hässelby, Vällingby och nordöstra Bromma. Andelen som inte är mottagare av ekonomiskt bistånd är mycket hög i de flesta kvarter, men är i några kvarter mindre än hälften. I de flesta kvarter finns dock mellan 50 och 100 procent boende som inte är mottagare av ekonomiskt bistånd. De kvarter där andelen är lägst och där det alltså är högst koncentration av bidragstagare ligger i Husby, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, östra Hässelby, Vällingby och delar av Bromma.

boendes utsatthet för buller och luftföroreningar 27 Även andelen som inte är öppet arbetslösa är mycket hög i de flesta kvarter. Endast i ett fåtal kvarter underskrider andelen ej öppet arbetslösa 90 procent. De kvarter där andelen dock ligger något under övriga, mellan 90 och 95 procent, är främst lokaliserade till Husby, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Spånga, östra Hässelby, Vällingby och delar av Bromma. Liksom föregående variabler som beskriver olika former av ekonomiska ersättningar är även andelen som inte är mottagare av sjuk- eller aktivitetsersättning mycket hög i Västerort som helhet. Det förekommer dock även för denna variabel att mindre än hälften av de boende i vissa kvarter inte är mottagare av sjuk- eller aktivitetsersättning. De kvarter som har de lägsta andelarna och alltså högst koncentration av sjukeller aktivitetsersättning ligger i huvudsak i Kista, Husby, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, norra Spånga, delar av Hässelby, Vällingby och västra Bromma. Gamla i åldern 80 år och äldre utgör en liten del av befolkningen i de flesta kvarter. I ett fåtal kvarter är andelen över hälften, men i de flesta kvarter är den under 5 procent. De högsta andelarna gamla finns i Spånga, östra Hässelby, Vällingby och delar av Bromma. Höginkomsttagare har i denna studie definierats som personer med en årsinkomst av minst 280 000 kr. I ett av fem kvarter är höginkomsttagarna i majoritet, medan andelarna i övrigt i vissa fall går ända ner till 0 procent höginkomsttagare. Kvarteren med de lägsta andelarna höginkomsttagare ligger till största delen i Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, östra Hässelby, Vällingby och delar av Bromma. Könsfördelningen skiljer sig inte väsentligt mellan de olika kvarteren. Andelen män ligger omkring 50 procent. Det finns dock kvarter där det bor lite fler respektive lite färre män. Kvarteren med lite fler män ligger främst i Spånga, Hässelby och delar av Bromma. Kvarteren med lite färre män ligger huvudsakligen i Spånga, Hässelby, Vällingby och delar av Bromma. Personer med svensk bakgrund är väldigt dominerande i de flesta kvarter, men i ett fåtal kvarter har mindre än hälften av de boende svensk bakgrund. Personer med svensk bakgrund har i denna studie definierats som svenska medborgare födda i Sverige eller utrikes födda som vistats minst 10 år i Sverige. Kvarteren med lägst andel personer med svensk bakgrund är koncentrerade till Kista, Husby, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, östra Hässelby och delar av Vällingby. På kartan över andel småhus framgår tydligt att kvarteren med småhus är koncentrerade till Spånga, västra Hässelby samt västra och södra Bromma. Som framgår av den här genomgången av befolkningsvariablernas fördelning i Västerort finns det ett mönster när det gäller vilka områden som har det bäst respektive sämst socioekonomiskt sett. Ett område som har det gott ställt när man betraktar en av variablerna har det också i stort sett gott ställt för andra aspekter av socioekonomin. Detsamma gäller för de som har det sämst ställt. Områden som har det bäst ställt med avseende på de socioekonomiska variablerna är Spånga, västra Hässelby och södra Bromma. De områden som kan sägas ha det sämst ställt socioekonomiskt sett är Husby, Rinkeby, Tensta, Hjulsta, östra Hässelby, Vällingby och västra Bromma. Naturligtvis förekommer avsteg från detta mönster för vissa områden och variabler, men detta är den bild som framträder. Övriga områden ligger för det mesta i mitten på skalan för de socioekonomiska variablerna. Andelen barn följer delvis de socioekonomiska mönstren i geografin och verkar delvis beroende av dessa, medan andelen äldre samt könsfördelningen är variabler av annan karaktär som är mer spridda över Västerort.