Tabell 2 Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet Sweat et al., 2011 The Banishing Obesity and Diabetes in Youth (BODY) Project: Description and Feasibility of a Program to Halt Obesity- Associated Disease Among Urban High School Students New York, USA att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening. Totalt 41% (n=640) av alla studenter var identifierade att ligga i riskzonen för diabetes och kardiovaskulära sjukdomar pga övervikt. Av 640 elever anmälde 559 st intresse att delta varav 328 fullföljde studien. Resultatet visade att 82% av deltagarna (270/328) hade ett eller flera medicinska värden som var utanför normalgränsen. Dessa kontaktades och uppmanades att beställa tid för medicinsk uppföljning. 29% av deltagarna hade vid kontakt från projektgruppen redan agerat på den rapport de fått hemskickad och på egen hand kontaktat sjukvården för uppföljning. 1
Salameh et al., 2016 Effectiveness of a 12- week school-based educational preventive programme on weight and fasting blood glucose in at-risk adolescents of type 2 diabetes mellitus: Randomized controlled trial. Jordanien Syftet var att testa effekten av ett 12 veckors skolbaserat utbildningsprogram om kost och träning kan reducera övervikt och fasteblodsocker för att förebygga typ 2 diabetes. åldern på de deltagande var 15 år. I studien ingick 401 deltagare. Bortfallet var 1 person. Resultatet i studien stöttar hypotesen om att ett 12- veckors skolbaserat utbildningsprogram med utbildning om kost och träning reducerade vikten och fasteblodsocker. Det fanns en signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppen. De i experimentgruppen minskade i vikt medan de i kontrollgruppen ökade i vikt. Liknande resultat sågs gällande fasteblodsocker. Tjejer i experimentgruppen vars mammor var högutbildade förlorade mer vikt än tjejerna i kontrollgruppen. Experimentgruppen med killar visade motsatsen, dom som förlorade mer vikt hade mammor lägre utbildningsnivå. Dom hade även ett lägre fasteblodsocker. Hög Ingen klar slutsats kunde dras mellan kön eller mödrars utbildningsnivå angående reducering i fasteblodsocker. 2
Nightingale et al., 2017 Screen time is associated with adiposity and insulin resistance in children Storbritannien Syftet var att studera om skärmtid är associerat med fetma och insulinresistens. I studien fanns 4485 deltagare, bortfallet var 1392 stycken. Jämfört med de som rapporterade 1 timmes eller mindre skärmtid/dag, hade dom som rapporterade över 3 timmars skärmtid/dag högre ponderal index, kroppsfett, fettmassa, leptinnivåer och insulinresistens. Sambandet mellan glukos, HbA1c, fysisk aktivitet och kardiovaskulära riskfaktorer var svaga eller obefintliga. Starka samband mellan skärmtid, fetma och insulinresistens visade att minskad skärmtid kan underlätta tidigt förebyggande av diabetes. 3
Cha et al., 2013 Characteristics of american young adults with increased risk for type 2 diabetes: A pilot study USA att undersöka vad som urskiljer unga amerikaner med ökad risk för typ 2 diabetes. 107 överviktiga, stillasittande unga vuxna i åldern 18-29 år. Ingick i studien. Bortfallet var 4 personer. Pre-diabetes gruppen (30 personer) hade högre BMI och lägre fysisk aktivitet än kontrollgruppen som bestod av 3234 vuxna som deltog i ett Diabetes Prevention Programme. De överviktiga unga vuxna med prediabetes hade dessutom lägre fysisk aktivitet och fler hade föräldrar med typ 2 diabetes än gruppen på 73 överviktiga unga vuxna med normalt blodsocker. Slutsats: Låg fysisk aktivitet och förälder med typ 2 diabetes är huvudfaktorer för att identifiera personer som riskerar att utveckla typ2 diabetes bland överviktiga unga vuxna.. 4
Cook et al., 2014 Vegetable consumption linked to decreased visceral and liver fat and improved insulin resistance in overweight Latino youth Kalifornien, USA att studera relationen mellan grönsakskonsumtion (inkl. näringsrika grönsaker), insulindynamik samt mängd fettvävnad hos latinska ungdomar. I studien deltog 175 ungdomar, det fanns inget bortfall. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan insulinkänslighet och intag av näringsrika grönsaker oberoende av ålder, kön, energiintag och mängd kroppsfett. Deltagande som konsumerade störst mängd av alla grönsaker hade lägre mängd leverfett jämfört med dom som hade lägst intag av grönsaker. De som konsumerade minst mängd icke stärkelserika grönsaker hade signifikant högre akut insulinresistens jämfört med som konsumerade mest. Intaget av grönsaker hos överviktiga latinska ungdomar var långt under rekommendationerna för dagsintaget. Ungdomar med det högsta intaget av grönsaker, (speciellt icke stärkelserika) hade signifikant lägre mängd leverfett jämfört med dom som konsumerade minst. Dom som konsumerade näringsrika grönsaker hade mindre bukfett och högre insulinkänslighet jämfört med dom som ej konsumerade näringsrika grönsaker. Dessa upptäckter demonstrerar att kostvanor är associerat med metabola sjukdomar vilket är speciellt relevant i en population med anlag för prediabetes och fettleversjukdomar. 5
Davis et al., 2012 Exercise dose and diabetes risk in overweight and obese children: A randomised controlled trial USA att under 13 veckor testa effekten av olika doser fysisk aktivitet (aerobic training 20 min/dag resp 40 min/dag)) på insulinresistens, kroppsfett, bukfetma och syreupptagningsförmåga (fitness VO 2) hos överviktiga, stillasittande barn. Hög- och lågdos träningsgrupperna visade signifikant förbättring av diabetesrisken jämfört med kontrollgruppen som inte tränade. Träningsgrupperna fick också lägre kroppsfett och bukfett värden. Högdosträning gav bättre effekt än lågdosträning på insulinresistens och kroppsfett/bukfett. Sänkningen av fasteinsulin gick från hög till att ligga på gränsvärdet inom båda träningsgrupperna. Ingen större effekt på fasteglukos kunde mätas. 222 barn fördelades i två träningsgrupper och en kontrollgrupp. Vid uppföljning återstod 199 personer. Bortfall 23 st. Syreupptagningsförmågan (fitness) förbättrades i båda träningsgrupperna lika mycket. Det fanns ingen skillnad i resultat beroende av kön eller etnicitet. 6
Författare,år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet Hay et al., 2016 Physical activity intensity and type 2 diabetes risk in overweight youth: a randomized trial Kanada att testa en hypotes om att högintensitets uthållighetsträning är bättre än måttlig intensitets uthållighetsträning i att förbättra riskfaktorerna för diabetes typ 2 hos överviktiga tonåringar. I studien ingick 106 deltagare. Bortfallet var 3 personer. I studien framkom att träningen gav förbättrad kondition. Det gick däremot inte att bevisa att träningen förbättrade insulinresistensen. Denna studie hade kortare träningspass två gånger per vecka men flera deltagare fick inte den träningsdos som studien hade för avsikt att testa. Författarna resonerar om att det kan ha varit för lite träning för att ha effekt och att fysisk aktivitet ska helst vara daglig för att ha effekt enligt vad tidigare studier visat. 7
Shaibi et al., 2012 Effects of a Culturally Grounded Community- Based Diabetes Prevention Program for Obese Latino Adolescents Arizona, USA att testa genomförbarheten och preliminära effekter av ett kultur ochsamhällsbaserat program för att förebygga diabetes hos latinska ungdomar. Programmet bestod av livsstilslektion och fysisk aktivitet. 15 av 18 ungdomar slutförde programmet. Inga signifikanta skillnader sågs metaboliskt mellan de som genomförde programmet, förutom hos 2 timmars glukostestet som var lägre hos de som ej genomförde programmet. Vikten ändrades inte men en signifikant minskning i BMI percentile, BMI z score och midjemåttet observerades under interventionen. Programmet resulterade i signifikanta förbättringar i insulinkänslighet och glukosbelastningstest Resultaten visar att denna typ av program kan reducera riskfaktorer som orsakar typ 2 diabetes hos latinska ungdomar.. 8
Henderson et al., 2016 Influence of Adiposity, Fitness, and Screen Time on Insulin Dynamics Over 2 Years in Children Quebec, Canada att bedöma om fetma, fitness, måttlig till hög fysisk aktivitet och skärmtid påverkar insulinkänslighet eller insulinresistens under en 2-årsperiod. 630 barn deltog i studien varav 564 fanns kvar vid 2 års uppföljning. 66 barn slutförde ej och följdes ej upp efter 2- årsperioden. De som ej följdes upp hade högre kroppsfett, lägre insulinkänslighet och högre insulinsekretion jämfört med de som slutförde studien. De undersökte hur livsstilsvanor vid 8-10 års ålder kan förebygga fetma 2 år senare och kom fram till att 10 min måttlig till hög fysisk aktivitet/dag var associerat med 3,5% mindre kroppsfett vid 10-12 års ålder. Det visade sig också att varje extra timme skärmtid ökade kroppsfettet med 2,9% även efter justering av fysisk aktivitet. Fetma visade sig vara den viktigaste faktorn som påverkade insulinkänslighet och insulinsekretion över tid. Sambandet mellan livsstilsvanor och insulinkänslighet var delvis kopplat till fetma, de direkta effekterna av fysisk aktivitet och skärmtid dämpades vid justering av fetma. Alla rapporterade samband skiljde sig inte mellan pojkar och flickor. 9
van der Heijden et al., 2009 Aerobic Exercise Increases Peripheral and Hepatic Insulin Sensitivity in Sedentary Adolescents Texas, USA att se om ett aerobicprogram utan att inkludera viktnedgång förbättrar den perifera (yttre fettvävnad, muskler) insulinkänsligheten och leverns insulinkänslighet hos stillasittande magra samt feta latinamerikanska ungdomar. I studien deltog 29 ungdomar. Det fanns inget bortfall. Vikt, BMI, kroppsfett, total fettmassa och muskelmassa var signifikant högre hos de obesa deltagarna jämfört med de magra. Blodsockerkoncentrationen skiljde sig inte mellan grupperna men insulinkoncentrationen var högre hos de obesa deltagarna. Programmet visade sig ha en positiv påverkan på den perifera insulinkänsligheten samt leverns insulinkänslighet hos båda grupperna. Däremot var insulinkänsligheten högre hos de magra ungdomarna. Deltagarnas kondition/fitness påverkades även den positivt. 10
Peplies et al., 2016 Longitudinal associations of lifestyle factors and weight status with insulin resistance (HOMA-IR) in preadolescent children: the large prospective cohort study IDEFICS Belgien, Cypern, Estland, Tyskland, Ungern, Italien, Spanien, Sverige att studera samband mellan antropometrisk data, livsstilsfaktorer samt insulinresistens hos europeiska barn i åldern 2-9 år. Långtidspåverkan av HOMA-IR i relation till viktstatus mättes. Av 6970 barn från åtta europeiska länder fanns 3348 kvar vid uppföljningen efter två år. Resultatet visar att högt BMI och midjemått är de största riskfaktorerna för insulinresistens. Risken för insulinresistens var högre bland flickor. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, fettkonsumtion och mediatid hade också en koppling till insulinresistens. Fysisk aktivitet visades kunna förbättra risken för insulinresistens oberoende av viktklass. Slutsatsen var att: Viktminskning är en viktig faktor men framförallt uppmuntran till regelbunden fysisk aktivitet för god metabolisk hälsa för överviktiga såväl som normalviktiga barn. Hög 11
Shaw et al., 2009 Effect of a successful intensive lifestyle program on insulin sensitivity and glucose tolerance in obese youth. USA att testa hur ett 6-12 månaders program för livsstilsändringar kan påverka glukosmetabolismen hos överviktiga barn. Bright Bodies deltagare (13 st) hade signifikant minskning av vikt, BMI och kroppsfett jämfört med kontrollgruppen (10 st), Resultatet visade att de som ingick i Bright Bodies hade förbättrad insulinkänslighet, sänkt glukosplasma insulin och sänkt blodsocker. I studien ingick 34 personer. 23 personer fullföljde programmet. Bortfallet var 11 personer. 12