Tele2: 1846,5-1853,1 / 1751,5-1758,1 MHz Europolitan: 1864,7-1868,7 / 1769,7-1773,7 MHz Telia: 1873,3-1875,3 / 1778,3-1780,3 MHz

Beslut HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Mats Övergaard Spektrumavdelningen 08-678 5609 mats.overgaard@pts.se DATUM VÅR REFERENS 8 oktober 2003 03-110227 Parter 1. Tele2 AB, 556410-8917 Regulatoriska frågor c/o Box 62 164 94 Kista 2. Europolitan PCN AB, 556528-1820 c/o Vodafone Sverige AB Regulatoriska frågor 371 80 Karlskrona 3. Telia Mobile AB, 556025-7932 c/o TeliaSonera Sverige AB Regulatoriska frågor Box 7754 103 96 Stockholm 4. Swefour AB, 556119-6761 Regulatoriska frågor Klarabergsgatan 33 111 21 Stockholm Saken Tillstånd att använda radiosändare; nu frågan om ytterligare tilldelning av frekvensutrymme enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen (PTS) tilldelar Tele2 AB (Tele2), Europolitan PCN AB (Europolitan även kallad Vodafone) och Telia Mobile AB (Telia) nationellt frekvensutrymme i GSM/DCS 1800 MHz-bandet om 2x2,0 MHz till Telia, 2x6,6 MHz till Tele2 samt 2x4,0 MHz till Europolitan till och med den 31 december år 2010 enligt följande: Tele2: 1846,5-1853,1 / 1751,5-1758,1 MHz Europolitan: 1864,7-1868,7 / 1769,7-1773,7 MHz Telia: 1873,3-1875,3 / 1778,3-1780,3 MHz POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 Tilldelningen avser frekvensutrymme exklusive skyddsband. Post- och telestyrelsen avslår Swefour AB:s (Swefour) yrkande om tilldelning av nationellt frekvensutrymme i E-GSM/GSM 900 MHzbandet och GSM/DCS 1800 MHz-bandet. Frekvenstilldelningarna omfattar användning i hela landet. Tillståndshavaren får själv fördela och planera frekvenskanalerna. Frekvensplanering skall ske inom ramarna för gällande koordineringsavtal. Detta beslut börjar gälla fyra (4) veckor efter beslutsdagen för att minimera antalet sammanlagda skyddskanaler i GSM/DCS 1800-bandet. Bakgrund PTS har med stöd av 5 telelagen (1993:597), i dess lydelse före den 1 juli 1999, meddelat tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster /tillhandahållande av mobil nätkapacitet avseende GSM 900 intill utgången av år 2007 och GSM/DCS 1800 intill utgången av år 2011 enligt följande: 1. Telia AB; GSM 900 MHz (dnr 93-14427) och GSM/DCS 1800 MHz (dnr 95-15907) 2. Tele2 Sverige AB; GSM 900 MHz (dnr 93-14438) 3. Tele2 AB; GSM/DCS 1800 (dnr 95-15900) 4. Europolitan AB; GSM 900 MHz (dnr 93-14424) 5. Europolitan PCN AB; GSM/DCS 1800 MHz (dnr 95-15908) 6. Swefour AB; GSM 900 MHz intill utgången av år 2017 (dnr 02-4776) Nu gällande frekvenstilldelningar för GSM 900 har tillståndstid till och med den 31 december 2004 medan GSM/DCS 1800-tillstånden sträcker sig ytterligare ett år dvs. till och med den 31 december 2005. Swefours frekvenstilldelningstillstånd gäller till och med den 31 december 2008. Den 22 maj 2003 beslutade PTS (dnr. 03-6524) om frekvenstilldelning till Telia, Tele2, Europolitan och Swefour om vardera 2x3,0 MHz för inomhusbruk. GSM-tilldelningsprincip PTS har sedan de första tillstånden utfärdades för GSM följt dess utveckling, inledningsvis utvecklades GSM med en relativt måttlig abonnent- och trafiktillväxt. Under senare delen av 90-talet har såväl abonnentantalet som utnyttjandegraden (trafiken) i näten stigit markant.

3 PTS har successivt under åren hämtat in trafikuppgifter från GSMoperatörerna och därefter, efter prövning av respektive operatörs behov av frekvensutrymme, tilldelat dem ytterligare frekvensutrymme. Tilldelning har ägt rum mot bakgrund bl.a. av trafikmätningar, abonnentillväxt och de uppgifter om framtida tilldelningsbehov som respektive tillståndshavare redovisat för PTS. Yrkanden Telia har yrkat att bolaget skall tilldelas ytterligare sammanhängande frekvenser om totalt 2x16,0 MHz i 1800 MHz-bandet. Av dessa kan upp till 2x5 MHz accepteras i det band som delas med Försvarsmakten. I första hand önskas tilldelning i ett sammanhängande band. Europolitan har yrkat en ytterligare årlig frekvenstilldelning om totalt 2x9,6 MHz i 1800 MHz-bandet, varav 2x4,4 MHz under 2003, 2x2,4 MHz under 2004, 2x1,6 MHz under 2005 och 2x1,2 MHz under 2006. Tele2 har yrkat ytterligare frekvenstilldelning om totalt 2x4,8 MHz i 900 MHz och 2x19,2 MHz i 1800 MHz-bandet. Under 2003 föreligger ett omgående behov av ytterligare tilldelning av 2x9,6 MHz i 1800-bandet samt 2x4,8 MHz i 900 bandet. Under 2004 behövs en ytterligare tilldelning av 2x4,8 MHz i 1800-bandet och i 2005 en ytterligare tilldelning av 2x4,8 MHz i 1800-bandet. Swefour har yrkat ytterligare tilldelning om totalt 2x10,0 MHz i 900 MHz och 1800 MHz-banden, varav tilldelning om ytterligare 2x1,0 MHz i E- GSM 900 den 31 december 2003 så att Swefours tilldelning i 900-bandet uppgår till den av Canaimarapporten föreslagna 2x7,8 MHz. Vidare yrkar Swefour tilldelning av ytterligare 2x3,6 MHz i E-GSM 900 den 31 december 2004 så att Swefours tilldelning då uppgår till 2x11,4 MHz. Slutligen yrkas tilldelning av ytterligare 2x5,4 MHz i GSM 1800 under 2006. De resterande delarna av E-GSM bandet skall reserveras för Swefours framtida expansion. Skäl Tillämpliga lagrum Av 3 kap. 1 lagen om elektronisk kommunikation följer att det krävs tillstånd för att få använda en radiosändare. Av 9 följer att tillstånd att använda radiosändare skall avse en viss radioanvändning. Av 11 följer vidare att tillstånd att använda radiosändare får förenas med villkor om bl.a. det frekvensutrymme som tillståndet avser. Enligt 5 lagen (2003:390) om införande av lagen om elektronisk kommunikation skall den som vid ikraftträdandet av lagen om elektronisk kommunikation har tillstånd enligt 7 eller 14 telelagen eller motsvarande äldre bestämmelser anses anmäld enligt 2 kap. 1 lagen om elektronisk kommunikation. Tillstånd för tillhandahållande av mobila

4 teletjänster eller nätkapacitet för sådana tjänster skall anses meddelade enligt 3 kap. 1 lagen om elektronisk kommunikation för samma radioanvändning som tillståndet enligt telelagen eller motsvarande äldre bestämmelser avser. Giltiga tillstånd finns enligt beslut av PTS meddelade med stöd av 7 telelagen. Post- och telestyrelsens bedömning Inrapporterad trafik PTS har hämtat in trafikinformation från Telia, Tele2 och Europolitan avseende vecka 19, omfattande trafiken inom ett cirkulärt område med en 10 km radie med centrum vid Hötorget i Stockholm. De inrapporterade trafiksiffrorna avser - kretskopplad trafik på TCH 1 respektive SDCCH 2 -kanaler under busy hour (bråd timme) respektive dygn - paketkopplad trafik under busy hour respektive dygn Utifrån de inrapporterade trafikuppgifterna har PTS beräknat ett genomsnitt av busy hour kretskopplad trafik för de tre mest trafikerade dagarna för att jämföra operatörernas frekvensutnyttjandegrad. Det har resulterat i följande trafiksiffror för respektive operatör: Telia 5629 Erlang Tele2 5055 Erlang Vodafone 3 4083 Erlang Tabell 1. Telia har redovisat antalet celltimmar för vilka statistik saknas. Eftersom det totala antalet celltimmar understiger en procent av det totala antalet celltimmar lämnas därför uppgiften utan beaktande. I enlighet med sin tidigare redovisade tidsplan har Swefour ännu inte lanserat några tjänster och har därför ingen trafik att rapportera för mätperioden. Telia, Tele2 och Europolitan har även inrapporterat trafiksiffror för paketkopplad trafik. Den paketkopplade trafiken har inte samma realtidskrav som kretskopplad trafik. Under antagandet att (en) 1 Erlang kretskopplad trafik approximativt motsvarar en paketförmedlad datamängd om cirka 4 MB 4 (3600 sekunder x 9600 bps 5 ) konstateras att för samtliga operatörer gäller att den paketförmedlade trafiken är mindre än en procent av den 1 TCH Trafic CHannel, trafikkanal i GSM-nät. 2 SDCCH Stand-alone Dedicated Control Channel, signalleringskanal i GSM-nät. 3 I Vodafones trafikuppgifter ingår även dotterbolaget Europolitan PCN:s trafik. 4 MB Megabyte 5 bps bitar per sekund

5 kretskopplade, och att den därför i obetydlig grad har praktisk inverkan på den totala dimensioneringen av GSM-näten. Härtill kommer att tidpunkten för busy hour för den paketkopplade trafiken skiljer sig avsevärt från tidpunkten för den kretskopplade. Mot denna bakgrund har PTS funnit skäl att inte inkludera paketförmedlad trafik i utvärderingen av operatörernas frekvensutnyttjandegrad. Tillgängligt frekvensutrymme för tilldelning Av den kapacitetsanalys som upprättats framgår att det finns ytterligare spektrum att fördela. Allt återstående spektrum bör dock inte tilldelas eftersom förändringar kan komma att ske t.ex. vid en omfattande etablering av Swefour eller om någon av de övriga operatörerna skulle få en markant ökning i trafiken jämfört med konkurrenterna genom t.ex. satsningar på MMS 6, GPRS 7 eller EDGE 8 och medföljande tjänsteutbud och trafikökning. Av de återstående tillgängliga kanalerna i GSM/DCS 1800 MHz-bandet har PTS mot bakgrund härav bedömt det lämpligt att tilldela 2x12,6 MHz. Efter en sådan tilldelning finns ytterligare 2x4,8 MHz i det s.k. E-GSMbandet och 2x1,6 MHz samt 2x6,6 MHz i GSM/DCS 1800-bandet att fördela framöver. Principer för tilldelning I enlighet med sitt uppdrag, att tillse att spektrum utnyttjas så effektivt som möjligt, har PTS kommit fram till att ytterligare frekvensutrymme skall tilldelas operatörerna samt att frekvenstilldelningen skall ske efter principen efter utnyttjandegrad, dvs. den operatör som har högst frekvensutnyttjandegrad skall ha störst total frekvenstilldelning. Utdelat spektrum kan med nya principen förmodas bli lika effektivt utnyttjat hos samtliga operatörer. PTS har analyserat möjlig trafikavverkning vid viss frekvenstilldelning, samt skapat en modell för att jämföra utnyttjandegraden av tilldelade frekvenser hos operatörerna, se bilaga 1. Den av PTS framtagna modellen tar hänsyn till de trunkingeffekter som Erlangs trafikteorier ger, samt att tätare frekvensupprepning kan realiseras då en operatör har tillgång till större antal frekvenser. Modellen har använts för att uppskatta den relativa frekvensutnyttjandegraden som operatörerna för närvarande har baserat på de inrapporterade trafikuppgifterna. Tele2, Telia, Europolitan samt Swefour har getts tillfälle att yttra sig över den framtagna modellen. 6 MMS Multimedia Message Service 7 GPRS General Packet Radio System 8 EDGE Enhanced Data rate for GSM Evolution

6 Tilldelning Vid tilldelning av nya frekvenser har modellen använts för att se till att frekvensutnyttjandegraden jämnas ut mellan operatörerna, se bilaga 1. Totalt tilldelas 2x12,6 MHz i GSM/DCS 1800-bandet fördelat enligt följande. Telia 2x2,0 MHz Tele2 2x6,6 MHz Europolitan 2x4,0 MHz Swefour 0 MHz Summa 2x12,6 MHz Tabell 2. Ovanstående tilldelning ger följande totala GSM-tilldelning per band: Tillståndshavare 900 MHz 1800 MHz 1800 MHz (inomhus) Telia 2x7,2 MHz 2x20,0 MHz 2x3,0 MHz Tele2 2x7,2 MHz 2x18,0 MHz 2x3,0 MHz Vodafone 9 2x7,2 MHz 2x15,4 MHz 2x3,0 MHz Swefour 2x6,8 MHz 2x3,0 MHz Tabell 3. Eftersom Swefour, som tidigare tilldelats frekvensutrymme i GSM-900 (2x6,8 MHz) samt GSM/DCS-1800 (2x3,0 MHz), redovisat att de inte har utnyttjat något frekvensutrymme hittills kan något behov av ytterligare frekvensutrymme för närvarande inte anses föreligga. I enlighet med den tilldelningsprincip som PTS redovisat ovan skall därför Swefour inte tilldelas något ytterligare frekvensutrymme. Övriga upplysningar Tillstånd att använda enskilda radiosändare kommer att meddelas efter ansökan. Ansökan skall innehålla uppgifter bl.a. om sändarens position, vilken kommun sändaren är belägen i, antennplatsens namn, antennens höjd över mark, frekvens, effektiv utstrålad effekt samt antenndata. En översyn av befintliga tillståndsvillkor kommer att genomföras senast den 31 december 2003. 9 Vodafone samt Europolitan PCN

7 Underrättelse om överklagande Beslutet kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län, se bilaga 2. Nils-Gunnar Billinger Generaldirektör Beslutet har fattats av undertecknad generaldirektör. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit avdelningschefen Marianne Treschow, biträdande rättscheferna Charlotte Ingvar-Nilsson och Eva Liljefors, experten Britt-Marie Arne Hellström, verksjuristen Catarina Molin, handläggaren Mats Övergaard samt enhetschefen Urban Landmark, föredragande.

8 Bilaga 1. Metod för frekvenstilldelningsprincip Inledning Frekvensspektrum är en begränsad naturresurs. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att planera för och meddela tillstånd för denna resurs och se till att frekvensspektrumet används effektivt. När det gäller tilldelning i frekvensband för mobiltelefoni, sker tilldelningen ofta i stora sammanhängande band där operatörerna själva sköter detaljplaneringen. Tilldelningar i GSM-banden har hittills skett genom en likafördelningsprincip. Mängden GSM-spektrum för ytterligare tilldelning är numera allt mer begränsad. Med hänsyn härtill och i enlighet med sitt uppdrag att se till att spektrum utnyttjas så effektivt som möjligt har PTS under våren 2003 låtit ta fram en ny modell för tilldelning av frekvensutrymme. Beräkningarna i modellen baserar sig på trafikuppgifter som PTS låtit ta in från ett trafikområde i centrala Stockholm. Trunking och Erlang Beräkningar av kapacitet i radionät baseras oftast på den danske matematikern Erlangs teorier om trafikens fördelning i tid. Förhållandet mellan antalet trafikkanaler och kapacitet är ett ickelinjärt förhållande vilket åskådliggörs av figur nedan. Särskilt påtagligt är detta ickelinjära förhållande vid lågt antal trafikkanaler. 14 12 10 Capacity 8 6 4 2 0 0 5 10 15 20 25 Traffic Channels Figur 1: Samband mellan trafikkanaler och kapacitet. Skillnad mellan kapacitet och avverkad trafik Många beräkningar av nätkapacitet jämställer kapacitet med möjlig avverkad trafik. Trafikefterfrågan i samtliga celler är nästan aldrig exakt så hög som den installerade kapaciteten. Exempelvis så ger en TRX 10 enligt Erlangs modeller en kapacitet på 2,9 Erlang, men en TRX måste installeras redan vid trafikefterfrågan på ett enda samtal. På samma sätt måste en cell med en efterfrågan på 3 Erlang utrustas med två TRX:er (14 trafikkanaler), vilket ger en teoretisk kapacitet på 8,2 Erlang. Den praktiska utnyttjandegraden är således i verkligheten mycket lägre än Erlangs formler. 10 TRX Transceiver

9 Frekvensupprepning I GSM används kanaler för olika syften bl.a. för tal, dataöverföring samt olika typer av kontrollsignalering. Merparten av all signalering sker på en viss frekvens, vanligen kallad BCCH 11 -frekvens. Namnet kommer av en av de signaleringskanaler som sänds. Frekvenser som huvudsakligen bär trafikkanaler tål i allmänhet något högre interferensnivåer än BCCH-frekvensen. Vidare är det så att ju fler trafikfrekvenser som finns på en cell, desto högre teoretisk interferens tål systemet. Det första beror på att mobilen är i 'aktiv mode' på trafikkanaler och därför är snabbare, samt att DTX 12 och effektreglering kan användas på trafikkanalerna (TCH 13 ). Det senare beror på framför allt att frekvenshopp kan användas i de fall operatören har fler frekvenser tillgängliga, men också av att det knappast är troligt att alla celler i ett nät är utrustade med ett större antal TRX:er. Följande tabell ger ett vanligt samband mellan frekvenstilldelning och frekvensupprepningsmönster: #TRX TRX Typ UpprepningCarriersMHz#TCH #Eff TCH* Cap / Cell Cap / Cell / MHz 1 B900 15 15 3,0 7 7 2,9 0,98 2 T900 12 27 5,4 14 14 8,2 1,52 3 T900 9 36 7,2 21 21 14,0 1,95 4 B1800 15 51 10,2 28 27 19,3 1,89 5 T1800 12 63 12,6 35 34 25,5 2,03 6 T1800 9 72 14,4 42 41 31,9 2,22 7 T1800 9 81 16,2 49 48 38,4 2,37 8 T1800 9 90 18,0 56 55 44,9 2,50 9 T1800 6 96 19,2 63 62 51,5 2,68 10 T1800 6 102 20,4 70 69 58,2 2,85 11 T1800 6 108 21,6 77 76 64,9 3,00 12 T1800 6 114 22,8 84 83 71,6 3,14 13 T1800 6 120 24,0 91 90 78,3 3,26 14 T1800 6 126 25,2 98 97 85,1 3,38 15 T1800 6 132 26,4 105 104 91,9 3,48 16 T1800 6 138 27,6 112 111 98,6 3,57 Figur 2: Samband mellan frekvenstilldelning, upprepningsmönster och kapacitet för tvåbandsnät. I ett tvåbandsnät behövs dubbla kontrollkanaler, en på 900 MHz och en på 1800 MHz. Det är omöjligt att nå full trunkingeffektivitet i ett tvåbandsnät jämfört med ett singelbandsnät. Detta beror på att alla mobiler inte klarar av två band, men också att en del kapacitet går åt till att styra mobiler mellan banden. Därför har PTS räknat antalet effektiva TCH:er på 1800 genom att beräkna antalet TCH:er minus ett. Den sista kolumnen ger en relativ kapacitetssiffra per cell i förhållande 11 BCCH Broadcast Control Channel 12 DTX Discontinuous Transmission 13 TCH Trafic Channel

10 till frekvenstilldelningen. PTS använder termen cell för att beskriva ett område som täcks av både 900 och 1800 frekvenser, dvs. en 900 cell och en samplacerad 1800 cell i strikt GSM terminologi. PTS modellnät Att fastställa exakt vilken kapacitet ett mobilt radionät inom ett visst område har, eller bör ha, är mycket svårt. Beroende på vilka antaganden som görs kommer resultaten att skilja sig väsentligt. För att få en god uppfattning om relevant kapacitet och trafikavverkning har täckningskraven här satts schablonmässigt i steg om 5 decibel (db). Ett väl planerat nät skall ta hänsyn till både täcknings- och kapacitetskrav. Både täckning och kapacitet är en funktion av det område varje cell skall täcka. PTS mätningar har skett inom en radie av 10 kilometer från Stockholm City. Inom detta område finns tre olika mätområden, commercial, urban och suburban. Täckningskrav Kommersiella centrala delar (commercial) I de kommersiella delarna av mätområdet finns vanligen den högsta trafiktätheten. Nätet behöver således utformas för kapacitet snarare än täckning. En praktisk lägre gräns på cirka 500 meters avstånd mellan basstationer i makronätet bör användas. Med kortare avstånd blir skuggeffekter på grund av enskilda byggnader ett stort problem. Inom detta område kan det även förväntas mikroceller där efterfrågan är extremt hög, t ex längs gågator och evenemangsområden. Detsamma gäller för inomhusceller i gallerier. PTS bedömning är dock att mikroceller inte behövs annat än i några få undantagsfall, och PTS kapacitetsmodell tar därför inte hänsyn till mikroceller och inomhusceller. Centrala delar inom tullarna (urban) Mobiltelefonikunder förväntar sig god inomhustäckning i stadskärnan. På grund av en relativt hög trafikbelastning är det rimligt att anta att både 900 och 1800 frekvenser behöver användas i cellerna, och att även 1800 celler behöver ha en rimlig inomhustäckning. Dämpningen av radiosignalen då den skall tränga in i husen brukar anses vara högre i centrala delar än i förorter på grund av skillnader i byggnaders konstruktion såsom stora kvarter, tjocka stenväggar, små fönster och metallfilm på fönster i butiker och kontor. PTS sätter därför kravet på täckning för 900 MHz till minus (-) 65 dbm, vilket medger cirka 25 db till genomträngningsdämpning. Ett så högt dämpningsvärde erhålls bara relativt långt in i byggnader och graden av inomhustäckning kan således betecknas som god. Mobilernas maximala uteffekt är 3 db lägre på 1800 MHz än på 900 MHz och skillnaden i vågutbredningsdämpning mellan 900 och 1800 MHz mobiler är cirka 6 10 db. Detta betyder att en signalstyrka kring minus (-) 75 dbm till minus (-) 80 dbm gäller för 1800 MHz. Maximal genomträngningsdämpning blir då 10 15 db, vilket kan betraktas som ett rimligt mått av inomhustäckning för 1800 MHz.

11 Förorter (suburban) Mobiltelefonikunder förväntar sig täckning även i sina bostäder. Trafiktätheten kan förväntas vara lägre i förorterna än i centrala delar av staden på grund av den lägre befolkningstätheten. Det går därför att begränsa kravet på inomhustäckning till att gälla 900 MHz. Med stor sannolikhet behövs 1800 frekvenser ändå i en del celler. Eftersom näten kan förväntas ha funktioner som omfördelar trafiken mellan 900 och 1800 MHz utifrån trafik och kvalitet bör det gå att klara inomhustäckningen på cellranden ändå. Ett rimligt planeringskriterium på cellranden för 900 MHz frekvenser i dessa områden är cirka minus (-) 70 dbm, vilket tillåter cirka 20 db till genomträngningsdämpning. Cell radier och täckningsytor Antalet celler har beräknats genom att beräkna ungefärligt täckningsarea per cell inom respektive typområde. Från den totala ytan om 314 km 2 har PTS räknat bort vattenytor, dvs. myndigheten beaktar en landyta om 204 km 2. Myndigheten har beräknat totalytan commercial till 5 km 2, urban till 25 km 2 och resterande del till suburban område. En korrigering av en vågutbredningsformel har gjorts med 6 db i suburban jämfört med urban och commercial. Eftersom basstationer i praktiken inte kan placeras på ett idealt rutmönster har en faktor på 20 procent lagts till det teoretiska antalet celler för att kompensera för skillnaden. Denna beräkning visar på 453 stycken celler. Observera att PTS bara räknar celler i ett band, dvs. en samlokaliserad 900 och 1800 cell räknas som en cell. Commercial Urban Suburban Total ERP 53 53 53 Höjd 30 30 30 Req. signal N/A -65-70 Pathloss N/A 118 123 Frequency 900 900 Correction 0 6 Cell range (m) 333 591 1214 Cell area (km 2 ) 0,072 0,227 0,957 Total Area 5 25 174 204 Nominal Cells 69,4 110,0 181,8 361,3 Cell overlap 20 % 20 % 20 % Coverage Cells 87 138 228 453 Sites 29 46 76 151 Figur 3: Storlek och antal celler i respektive miljö I verkligheten kommer inte cellstorlekarna att öka stegvis mellan de olika miljöerna, utan snarare öka kontinuerligt. Det ger dock nästan samma antal celler. Med ett antagande om att ytan per cell ökar kontinuerligt från den minsta (0,072 km 2 ) till den största (0,957 km 2 ) kommer antalet celler att uppgå till cirka 420 celler istället för 453 stycken, varför skillnad i antalet celler inte heller är avgörande för de fortsatta beräkningarna.

12 Total kapacitet Genom att utnyttja förhållandet mellan frekvenstilldelning och möjlig kapacitet per cell från tabell i figur 2, har PTS räknat ut modellnätets maximala totala kapacitet. Med maximal menar vi fullbestyckade celler, dvs. maximalt antal TRX:er. I reella nät är inte alla celler fullbestyckade. Följande tabell ger sambandet mellan frekvenstilldelning och maximal total kapacitet, givet de framräknade cirka 450 cellerna: Macro allocation Carriers (Antal) Max #TCH (tot antal) Spektrum (MHz) Max tot cap (Erlang) 15 3,0 3171 1330 27 5,4 6342 3715 36 7,2 9513 6360 51 10,2 12231 8729 63 12,6 15402 11565 72 14,4 18573 14460 81 16,2 21744 17391 90 18,0 24915 20358 96 19,2 28086 23343 102 20,4 31257 26356 108 21,6 34428 29382 114 22,8 37599 32421 120 24,0 40770 35474 126 25,2 43941 38537 132 26,4 47112 41608 138 27,6 50283 44684 Figur 4: Maximal total kapacitet. Faktorer som påverkar möjlig trafikavverkning När det gäller att bedöma vilken trafikavverkning som är möjlig, måste två parametrar beaktas dels trafikens geografiska fördelning och dels trafikens tidsmässiga fördelning. Korrektion för cell busy hour - bråd timme Varje cell måste dimensioneras efter sin respektive busy hour och inte systemets, eftersom enskilda celler inte har sin busy hour samtidigt. Celler som täcker infartslederna har busy hour i rusningstrafik, celler som täcker arbetsplatser har sin busy hour under arbetstid, medan celler i förorter oftast har sin busy hour kvällstid. Det saknas exakta uppgifter av vad som är en adekvat korrektionsfaktor, men beräknar att summan av cellernas busy hour är kring 120 procent av trafiken i systemets busy hour.

13 Trafikens geografiska fördelning Det optimala vore om storleken på varje cell gjordes direkt proportionell mot den trafik som skall avverkas. Detta är självfallet en praktisk omöjlighet. Genom att jämföra befolkningstätheten går det emellertid att få en indikation. Inom referensområdet bor knappt 800 000 människor. Det ger en genomsnittlig befolkningstäthet på cirka 4 000 personer per km 2. I de mest tätbefolkade delarna av Stockholm bor cirka 40 000 personer, dvs. cirka 10 ggr genomsnittet. Den genomsnittliga cellytan är cirka 0,45 km 2, medan de minsta cellerna är 0,072 km 2, dvs. cirka 17 procent av genomsnittet. Förhållandet mellan maximal befolkningstäckning och den relativa cellstorleken visar att den mest upptagna cellen borde ta minst 1,67 (10/6) ggr den genomsnittliga trafiken. I verkligheten är nog skillnaden mellan den mest upptagna cellen och genomsnittet mycket större, eftersom trafiken genereras där folk är, inte där de bor. Statistiskt underlag för detta saknas, men PTS gör ett grovt antagande om att den mest upptagna cellen tar 2,5 ggr den genomsnittliga trafiken. Möjlig avverkad trafik Nedanstående tabell visar ungefär vilken trafik som modellnätet bör kunna avverka i busy hour som funktion av frekvenstilldelning under förutsättning av ovanstående antaganden om tidsmässig och geografisk fördelning. Macro allocation Carriers MHz Max #TCH Max Cap (E) Max avverkning 15 3,0 3171 1330 443 27 5,4 6342 3715 1238 36 7,2 9513 6360 2120 51 10,2 12231 8729 2910 63 12,6 15402 11565 3855 72 14,4 18573 14460 4820 81 16,2 21744 17391 5797 90 18,0 24915 20358 6786 96 19,2 28086 23343 7781 102 20,4 31257 26356 8785 108 21,6 34428 29382 9794 114 22,8 37599 32421 10807 120 24,0 40770 35474 11825 126 25,2 43941 38537 12846 132 26,4 47112 41608 13869 138 27,6 50283 44684 14895 Figur 5: Möjlig avverkad trafik

14 Känslighetsanalys Med små skillnader i antaganden går det att komma fram till andra kapacitetssiffror. Det förekommer en varians om ± 3 db jämfört med modellnätets länkbudget. En annan faktor av stor betydelse är frågan om trafikens geografiska fördelning. PTS har antagit förhållandet 2,5 mellan genomsnittlig och maximal trafik. En nyetablerad operatör kan säkert visa ett högre värde. Är värdet avsevärt högre kan dock inte tabellen i figur 2 användas, eftersom denna utgår ifrån att frekvenser upprepas i vissa mönster. Med mycket ojämn trafikfördelning är det bättre att frekvensplanera utan några som helst mönster. De mest upptagna cellerna skulle då kunna utrustas med fler TRX:er än vad som anges i tabellen. I nedanstående tabell visas resultaten från känslighetsanalys avseende värden på länkbudget och trafikförhållande. Den framräknade trafikavverkning ett nät med frekvenstilldelning 2x18,0 MHz kan hantera används som referens. Scenario Celler Möjlig avverkning Delta (Erlang) Modellnät, 2x18 MHz 453 6786 0 % Länkbudget +3 db 334 5003-26 % Länkbudget - 3 db 628 9407 + 39 % Trafikförhållande = 2 453 8482 + 25 % Trafikförhållande = 3 453 5655-17 % Figur 6: Känslighetsanalys Konsekvens av införande av mikroceller Införande av mikroceller skulle radikalt kunna öka nätets kapacitet. Det är dock mycket komplicerat att göra kapacitetsberäkningar vid införande av mikroceller, eftersom det då behövs detaljerad information om trafikfördelningen i nätet. Konsekvensen för en operatör som tvingas införa mikroceller är att många mikroceller måste byggas samtidigt, eftersom en viss del av tillgängligt spektrum måste avsättas för mikrocellnätet. Mikrocellerna måste således först ersätta den kapacitetsförlust som åsamkats makrocellnätet, innan de börjar tillföra någon kapacitet. Den avsättning som behöver göras till mikrocellnätet är 12 18 frekvenser, dvs. 2x2,4 2x3,6 MHz. Spektrum för inomhusbruk Vid beräkningar av nyttjandegraden beaktas inte tilldelningar begränsade till inomhusanvändning eftersom trunkningsmöjligheterna med övrigt tilldelat spektrum är inskränkt.

15 Utnyttjande före tilldelning Följande tabell visar trafik, trafik per MHz och normerad trafik per MHz baserat på trafikmätningar från vecka 19 i år. Trafik Operatör 900 1800 Totalt Trafik / MHz Faktor Trafik / MHz (normerat) 5629 Telia 7,2 18,0 25,2 223 3,38 66 5055 Tele2 7,2 11,4 18,6 272 2,50 109 4083 Vodafone 7,2 11,4 18,6 220 2,50 88 0 Swefour 6,8 0 6,8 0 0 Figur 7: Utnyttjande per vecka 19. Uppenbart är att Tele2 har högst trafik per MHz följt av Telia. Normerar vi för trunking- och frekvensupprepningseffekter enligt figur 2 har sålunda Tele2 högst utnyttjande följt av Vodafone och därefter Telia. Utnyttjande efter tilldelning Med tilldelning i och med detta beslut blir utnyttjandegraden enligt följande. Trafik Operatör 900 1800 Totalt Trafik / MHz Faktor Trafik / MHz Tilldelning MHz (normerat) 5629 Telia 7,2 20,0 27,2 207 3,48 59,5 2,0 5055 Tele2 7,2 18,0 25,2 201 3,38 59,4 6,6 4083 Vodafone 7,2 15,4 22,6 181 3,00 60,2 4,0 0 Swefour 6,8 0,0 6,8 1,52 0 Figur 8: Nuvarande utnyttjande 14. 14 Fullständigt antal decimaler redovisas inte i figur 7 och figur 8..

16 Bilaga 2 UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsrätten i Stockholms län. Brevet skall dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet Ni vill ha. Brevet skall skrivas under. Post- och telestyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Post- och telestyrelsen sänder överklagandet vidare till länsrätten för prövning om Post- och telestyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni begärt. Om något är oklart kan Ni vända Er till Post- och telestyrelsen.