Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag 2016 2018 i Gävleborg. 1(17)
Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag 2016 2018 i Gävleborg... 3 1. O vergripande nula gesanalys av regional utveckling... 3 2. De arbetsintegrerande sociala fo retagen i regionen... 5 Regionala prioriteringar och aktiviteter... 14 Prioritering nr 1:... 14 Prioritering nr 2:... 15 Prioritering nr 3:... 16 Genomfo randekapacitet... 16 2(17)
DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag 2016 2018 i Gävleborg Ha r anger ni region/la n: Ga vleborg Ha r anger ni kontaktperson: Niclas Cronsell Datum: 2016 1. Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Befolkningsmängd och befolkningsstruktur Sammanlagt finns i Ga vleborg 10 kommuner med totalt 281 851 inva nare (dec 2015), na got fler ma n (141 534) a n kvinnor (140 281). Den sto rsta kommunen a r Ga vle med mer a n en tredjedel (na rmare 99 000) av befolkningen. I de fyra minsta kommunerna Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Ovana ker bor totalt ca 13 % av la nets befolkning. I flertalet av kommunerna a r fo rdelningen mellan kvinnor och ma n ungefa r lika inom de omra den som kategoriseras som glesbygd. Undantaget a r Ljusdal, Nordanstig och Ovana ker da r betydligt sto rre andel av inva narna i glesbygden utgo rs av ma n. I det som kallas ta tortsna ra landsbygd bor fler ma n a n kvinnor i la nets samtliga kommuner. I sja lva ta torterna a r det ista llet fler kvinnor a n ma n som bor med undantag fra n Hofors och Sandviken. Ja mfo rt med riksgenomsnittet har Ga vleborg ho gre andel a ldre o ver 65 a r, ja mfo rt med riket (23 % respektive 20 %). Detta inneba r att fo rso rjningskvoten a r 83 mot rikets 74 a r 2015. Andelen inva nare med utla ndsk bakgrund a r la gre (11 12 procent) a n i rikets genomsnitt (16 17 procent) men har o kat med cirka 7 procentenheter pa tio a r. Ja mfo rt med inrikes fo dda befinner sig en ho gre andel personer med utla ndsk bakgrund i yngre/arbetsfo r a lder. Arbetsmarknad I Ga vleborg finns flera na ringsgrenar med stor potential. Traditionell industri inom tra och sta l men a ven en sta ndigt va xande beso ksna ring och ha llbart samha llsbyggande med styrkor i infrastruktur, energi och GIS. Regionen har la ng och bred erfarenhet och kompetens kring innovationssystem och klustersamarbete men genomga r sedan ett antal a r en omsta llning fra n ett industrisamha lle till ett kunskaps och tja nstesamha lle samtidigt som klimatfra gan fa r en allt sto rre betydelse. Strukturomvandlingar av detta slag brukar pa kort sikt ka nnetecknas av problem som ho g arbetslo shet och ho ga kostnader fo r utbildning vilket a r utmaningar som Ga vleborg nu tydligt ka nner av. Detta sta ller krav pa en utvecklad inriktning av det regionala tillva xt och utvecklingsarbetet. Ga vleborg har na rhet till expansiva tillva xtmarknader som till exempel Ma lardalen men a ven till marknader fo r utvecklad beso ksna ring som exempelvis Dalarna och Ha rjedalen. Detta medfo r mo jligheter fo r na ringslivet i form av viktiga avsa ttningsmarknader fo r produkter och tja nster, vilket skulle kunna utgo ra en utvecklingspotential fo r branschbredd kopplat till ASF, sa rskilt fo r kvinnor som traditionellt oftare arbetar inom tja nste och beso ksna ring. Det mo jliggo r ocksa fo r sto rre arbetsmarknadsregioner. 3(17)
Regionens arbetsmarknad har fortfarande fo rha llandevis fler arbetstillfa llen inom tillverkningsindustri, prima rna ringar samt offentlig va rd och omsorg ja mfo rt med riket, och fa rre inslag av andra kunskapsintensiva tja nster. Regionens relativt smala branschutbud go r att utmaningarna blir sto rre men inneba r a ven en utvecklingspotential da r ASF skulle kunna utgo ra en del. Pa la ngre sikt kan detta ge mo jligheter i form av ho gre kompetens, sysselsa ttning och befolkningstillva xt under fo rutsa ttning att kunskapsutvecklingen fortsa tter att stimuleras. Den demografiska strukturen inneba r att regionen a r inne i en generationsva xling pa arbetsmarknaden. Ga vleborg har en generationsva xlingsproblematik som a r sto rre a n i riket som helhet. Ett balanstal under 1,0 inneba r att fler la mnar arbetsmarknaden a n antalet ungdomar som tra der in pa arbetsmarknaden. Fo r varje person som fo rva ntas la mna arbetsmarknaden a r 2010 2020 i Ga vleborg a r det 0,7 nytilltra dande. Det kan ja mfo ras med riket som helhet da r det ligger pa 0,95. Arbetslöshet Ga vleborg har en ho g arbetslo shet, a ven om den sjunkit en del det senaste a ret. Andelen o ppet arbetslo sa a r 10 % bland ma nnen och 7 % bland kvinnorna. En omfattande andel av de unga mellan 20 24 a r a r arbetslo sa, 17 % kvinnor respektive 21 % ma n. I en ja mfo relse mellan ex vis Ga vleborg, Va rmland och Dalarna kan man se att ungdomsarbetslo sheten a r betydligt ho gre i de tva fo rsta regionerna. En trolig fo rklaring till detta a r att andelen genomga ngsjobb a r betydligt ho gre i Dalarna. Den omfattande beso ksna ringen brukar anges som fo rklaring. Ma nga unga erbjuds ansta llning i perioder och da rigenom sjunker framfo rallt andelen unga som a r la ngtidsarbetslo sa. Det finns ocksa grupper av unga som har det sa rskilt sva rt att ta sig in pa arbetsmarknaden, exempelvis unga som saknar fullfo ljd gymnasieutbildning, eller har nedsatt arbetsfo rma ga. Arbetslo sheten a r ho gre i grupper med annat fo delseland a n Sverige och speciellt ho g i fo delseland utanfo r EU/EFTA. Detta ga ller i riket som i regionen men arbetslo sheten a r ocksa ho gre i Ga vleborg a n i riket sa va l totalt bland befolkningen som bland dem med utla ndsk bakgrund. Detta skulle kunna ha rledas till strukturomvandlingen som beskrivet ovan. Företagande Andelen fo retagare a r na got la gre i Ga vleborg, ja mfo rt med riket. Skillnaden mellan kvinnor och ma n a r tydlig oavsett utla ndsk respektive svensk bakgrund. Andelen fo retagare bland ma n respektive kvinnor har dock varit relativt stabil o ver tid. A ven inom fo retagandet i Ga vleborg a terspeglas den ko nssegregerade arbetsmarknaden. I regionen har fo retagande traditionellt varit starkt fo rknippat med industri och teknikutveckling och normen kring vad som ka nnetecknar ett fo retag, dess behov och fo rutsa ttningar samt bilden av fo retagaren har utga tt fra n manliga normer. Endast fyra av totalt 20 na ringsgrenar i Ga vleborg har en ja mn ko nsfo rdelning av egenfo retagare. Inom de o vriga 16 har endast tva en tydlig tyngdpunkt pa kvinnor, o vriga 14 domineras av ma n. Kvinnor som driver fo retag a terfinns oftast inom handel, beso ksna ring och annan service samt inom va rd och omsorg. Totalt sett a r andelen fo rva rvsarbetande la gre i grupper med utla ndsk bakgrund, men av de fo rva rvsarbetande a r andelen fo retagare ho gre i gruppen med utla ndsk bakgrund. Bland de fo rva rvsarbetande utrikes fo dda ma nnen i Ga vleborgs la n har andelen fo retagare legat pa niva er omkring tolv procent under hela perioden 1997 2013, med endast sma fluktuationer. Bland utrikes fo dda kvinnor ses ista llet en 4(17)
la ngsam men sta ndigt o kande trend. Bland de fo rva rvsarbetande har andelen fo retagare under hela perioden o kat. 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. I Ga vleborgs regionala utvecklingsstrategi Nya Mo jligheter, (RUS) anges att utga ngspunkten fo r allt regionalt tillva xt och utvecklingsarbete a r att det ska a ga rum inom ramen fo r social, ekonomisk, och miljo ma ssigt ha llbarhet, da r ma nniskan ses som ma let, ekonomin a r medlet och miljo n utgo r ramen. Arbetsintegrerande sociala fo retag na mns inte specifikt i strategin men kan ha rledas framfo rallt till tva av RUS ma lomra den; Sta rkta individer och Smart samverkan. Stärkta individer handlar om att alla inva nare i la net ska ha fo rma ga, vilja och mo jlighet att omsa tta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Ga vleborg. Kvinnor och ma n ska ha inflytande o ver sin egen situation och delaktighet i samha llsutvecklingen. Ha r kan vi se att ASF som aktivitet fo retagsform spelar en stor roll fo r de ma nniskor som inte haft mo jligheter att pa verka sin egen livssituation. Sa rskilt kvinnor med utla ndsk ha rkomst, funktionsnedsa ttning enskilt eller i kombination skulle kunna ta fo rsta steget ut i arbete/fo retagande genom ASF och da rigenom sta rkas som individer. Smart Samverkan inneba r att samha llets akto rer inom offentlighet, na ringsliv, forskning, utbildning och civilsamha lle bygger broar och finner nya former fo r att samverka. Detta inneba r att man pa ett effektivare sa tt kan nyttja den gemensamma kompetensen och skapa samordningsvinster samt fa tillga ng till gemensamma resurser och sta rka la nets konkurrenskraft i fo rha llande till omva rldens krav och utmaningar. ASF a r en del i den kedja som bygger broar och skapar nya va gar fo r Smart samverkan. I Ga vleborg ser vi ASF som en va g in i arbetslivet da r eget fo retagande kan vara ett av ma len. Da rmed kan ASF fungera som en bidragare till tillva xt fo r regionen samtidigt som det bidrar till att sta rka individer och leda till ett mer ha llbart samha lle framfo rallt ekonomiskt och socialt. Nytänkande, förändring och lärande växer fram ur det olikartade när olika perspektiv möts och bryts mot varandra. Det är i den skärningspunkten som kreativitet, entreprenörskap och innovation frodas. Gävleborg spelar i detta sammanhang, rollen 5(17)
av en öppen och tillåtande arena (Nya möjligheter, Regional utvecklingsstrategi, sid 18) O vergripande sta mmer ASF som fenomen och fo retagsform va l med EU 2030:s ma l om inkludering och ha llbara samha llen. Genom variationen av fo retag och fler enkla jobb kan ASF leda till en positiv introduktion till arbete och fo retagande fo r socialt utsatta individer och pa samma ga ng ge mer lokal service ba de pa landsbygden och i ta torten och pa sa sa tt bidra till att skapa lokal tillva xt. Om ASF utvecklas och anva nds pa ett smart sa tt kan det anva ndas som ett av flera viktiga verktyg i ambitionen att sta rka den regionala tillva xten och utvecklingen. På ett skalbart och enkelt plan kan ASF strategiskt utgöra ett kitt i samhället riktat mot: offentliga intressen och uppgifter, t.ex. o kad tillga nglighet av enklare service fo r medborgare, cafe er, receptioner, o ppetha llande av anla ggningar etc. fo r na ringsliv och organisationer som "avlastare" av ordinarie kvalificerad och utbildad personal, vid toppar, vid nyrekryteringsbehov, experiment etc. mer kra vande uppgifter inom t.ex. so mnad, ro jning, lantbruk eller mer kvalificerade omra den som inte tillgodoses av andra leveranto rer. I vissa av Ga vleborgs kommuner har man kommit la ngre i sin implementering av ASF och i andra har man tagit fram policys fo r hur man ska arbeta med ASF, (bl.a. Hofors, Nordanstig, Hudiksvall och Bollna s). Att skala upp "uppva xlingen" av fo rso rjningssto d som en ha vsta ng mot riktigt arbete borde vara intressant fo r alla kommuner. Kommunernas gemensamma inko psorgan; Inko p Ga vleborg skulle via "social och lokal upphandling" kunna skapa en bas fo r lokala arbetskooperativ som da kan utvecklas som en egen tillva xtmiljo i Ga vleborg. Ma nga framsta ende samarbeten mellan lo nsamma affa rsverksamheter och ASF finns redan i regionen, vilket bidragit till tillva xt hos ba da parterna, ex Glada Hudik skolan och Mc Donalds. II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. Nulägesbeskrivning I Ga vleborg finns redan nu ma nga arbetsintegrerande sociala fo retag, ca ett 30 tal. Dessa fo retag arbetar med husha llsna ra tja nster, hunddagisverksamhet, secondhand butiker, mo belreparationer, cafe verksamheter, matbespisning, cykelverkstad, spra ktra ning fo r nyanla nda, skogs och miljo va rd, skaparverkstad och mycket mer. (Se tabell nedan,). Ga vleborg har flest ASF i de norra kommunerna, (Ha lsingland) da r Hudiksvall a r den kommun da r flest ASF finns. Fo retagen ser olika ut och har olika stora delar allma nnyttiga tja nster och olika stora delar samha llsnyttiga tja nster. De fo retag som baserat sin inkomst till stor del pa deltagarplatser, det vill sa ga arbetsintegration, har idag stora problem att fa ekonomin i fo retaget att ga runt och har behov av en tydligare dialog med framfo rallt arbetsfo rmedlingen och kommunerna men ma ste ocksa se o ver affa rsutveckling av sina fo retag. De flesta ASF i la net bedrivs i ekonomiska fo reningar, i vissa fall drivs de i ideella fo reningar och i 6(17)
na gra fall som AB med begra nsad vinstutdelning, dvs. de a terinvesterar vinsten i verksamheten. Vid en na rmare betraktelse av den ekonomiska situationen kan man se att a ven de ASF som har en en stark affa rside med allma nnyttiga tja nster a ven ma rker av minskade inta kter fra n framfo rallt arbetsfo rmedlingen och da rfo r har ett behov av utveckla sina verksamheter a n mer mot den o ppna marknaden fo r att vara konkurrenskraftiga i konkurrensen med alla andra fo retag som bedriver verksamheter inom exempelvis husha llsna ra tja nster. Sedan flera a r samarbetar Coompanion tillsammans med tre kommuner med en sa rskild stödstruktur fo r ASF, den sa kallade Glada Hudikmodellen. I Hudiksvalls kommun har man inga tt ett IOP avtal med Coompanion, I Nordanstigs kommun finns ett lo pande avtal och i Bollna s kommun har man upphandlat ett ramavtal fo r handledning och utveckling av ASF. I stödstrukturen Glada Hudikmodellen ingår följande: Kooperation och ASF, Stadgar och Affärsplan, Styrelsearbete, Personal, Administration, Samhällsnyttiga tjänster/platser till myndigheter, Affärsutveckling Allmännyttiga tjänster och varor, Försäljning, Branschkunskap, Profil, Leverans. I Ga vleborg har ASF bildat en fo rening fo r samverkan, SAK (Sociala ArbetsKooperativ i samverkan) www.sakgavleborg.se I fo reningen finns idag 11 medlemsfo retag med sammanlagt ca 100 ansta llda representerade. Ambitionen med fo reningen a r att utgo ra en betydande akto r fo r den sociala ekonomin och pa sa sa tt visa att med ma ngfald och stra van kan a ven ma nniskor som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden fa ett arbete. De uppmuntrar a ven till samverkan mellan medlemsfo retagen och na ringslivet pa respektive ort. I SAK anser man att samverkan a r av avgo rande betydelse fo r fo retagens ekonomiska utveckling, bidrar till nya affa rside er och a ven totalt sett utvecklar fo retagen vilket i en fo rla ngning skapar nya arbetstillfa llen. Ambitionen a r att SAK ska fortsa tta utvecklas, att fler fo retag ska ansluta sig som medlemmar och ha ta ckning o ver hela la net. Tanken a r att en utvecklad etablering av SAK kan leda till o kad samverkan mellan och utveckling, (affa rs och verksamhetsutveckling) av fo retagen men a ven som en akto r i ett pa verkansarbete fo r att bidra till att synliggo ra ASFs roll som en viktig akto r i det regionala utvecklingsarbetet. SAK arbetar na ra Coompanion i dagsla get och flertalet av SAKs medlemmar a r verksamma i de kommuner som inga tt avtal fo r sto dstruktur ASF. Denna handlingsplan inneha ller bland annat fo rslag till insatser hur SAK kan 7(17)
samverka tillsammans med regionala akto rer och fo retagsfra mjare o ver hela Ga vleborg sa att fler ASF ansluter sig som medlemmar. SAK har idag na ra kontakt och samverkan med Coompanion Ga vleborg som har ambitionen att SAK ska kunna vara en akto r i sto dstrukturen fo r ASF. Klimatet fo r ASF a r i dagsla get tufft, ma nga fo retag har sva rt att fa verksamheten att ga runt ekonomiskt. Vilken som a r den sto rsta orsaken till detta a r sva r att svara pa. Det kan ha flera orsaker; att man inte har en tillra ckligt sa ker affa rside med allma nnyttiga tja nster, eller att det a r ma nga ASF som ska konkurrera pa marknaden med husha llsna ra tja nster m.fl. Ett tredje exempel a r att det a r sva rt att etablera ett fruktsamt samarbete med Arbetsfo rmedlingen da r de ko per rehabiliteringsplatser hos fo retagen och ersa tter dem fo r handledarsto d. Slutligen, ett fja rde exempel a r kommunernas roll. Var na gonstans i den befintliga kommunorganisationen ho r denna fra ga hemma, i na ringslivsutvecklarverksamheten, i arbetsmarknadsverksamheten, i socialtja nsten? Detta beho ver tydliggo ras och utvecklas. Problematiskt fo r ma nga av fo retagen a r ocksa att man har en stor personalstyrka som a r i behov av kompetensutveckling, sa som specifika branschkunskaper fo r att kunna mo ta kundernas behov. Allt som oftast finns inte ekonomiska resurser fo r att ko pa utbildning. De fo retag som inga r i en sto dstruktur fa r vissa kompetensutvecklingsbehov tillgodosedda men det a r la ngt ifra n alla. En del fo retag a r ocksa i behov av organisationsutveckling, marknaden fo ra ndras och da ma ste fo retagen ha nga med i den utvecklingen. ASF har sva rt att tillgodogo ra sig och fa finansiering som andra fo retag i na ringslivet har tillga ng till, ex regionala fo retagssto d. Ma nga ASF menar att ett av hindren a r bristande kunskaper kring vad ett ASF egentligen a r och att man anser att det inte a r riktiga fo retag. Ofta beror detta pa att de bedrivs med annorlunda styrmodeller och affa rslogik vilket medfo r att det a r sva rt att so ka finansiering. (Uppdrag framtid, Underlagsrapport till analysgruppen, Arbete i framtiden, Erika Augustinsson mfl, 2016 02 15) Under a ret har Coompanion genomfo rt regelbundna nula gesanalyser och samlat in underlag fo r att se vad fo retagen beho ver fo r att utvecklas. Ett omfattande arbete genomfo rdes under 2014 2015 da r resultatet visade att behovsinsatser bland annat var branschknuten kompetensutveckling och situationsanpassad ledarskapsutbildning. I denna fo rstudie a r detta tydligt i samtalen med de arbetsintegrerande sociala fo retagen att dessa behov inte har fo ra ndrats, de kvarsta r. Man anger ocksa att man a r i stort behov av sto ttning i det dagliga arbetet och att de o nskar en o vergripande struktur da r de har behov av en samlad aktör att va nda sig till fo r att fa hja lp och sto d fo r att fo ra dialog med samtliga offentliga akto rer. I ma nga fall blir det va ldigt resurskra vande fo r dem att a gna mycket tid a t att hitta ra tt i det byra kratiska systemet och de anger att de blir en stor stressfaktor som kan vara sva r att hantera na r man sja lv ga tt va gen via arbetsintegrering till arbete p.g.a. na gon form av arbetshinder och inte kan arbeta heltid. Fo retagen anger att de a r i behov av kompetensutvecklande insatser som skiljer sig beroende pa inom vilken bransch de a r verksamma men som a ven a r anpassade efter individers olika behov. De kan ocksa se att de skulle beho va organisationsutveckla fo r att mo ta marknaden och go ra ba ttre och fler affa rer. De ser ocksa ett stort behov av att samverka och inte konkurrera med andra ASF i den grad man go r idag da ma nga av fo retagen arbetar inom liknande branscher pa en relativt liten marknad. Flera av fo retagen anger att ett av de sto rsta behoven a r tydligare och ba ttre samverkan med Arbetsfo rmedlingen. Huruvida 8(17)
Arbetsfo rmedlingen ko per tja nster av ASF i la net ser olika ut geografiskt och ersa ttningsniva erna varierar fra n bra till egentligen ingen alls da r fo retagen vittnar om att de erbjuds gratis arbetskraft. Ma nga a r va ldigt frustrerade att de inte fa r tillra cklig ersa ttning fo r att handleda och da blir resultatet att de inte kan erbjuda praktikplatser. Pa flera ha ll bidrar det till ekonomiska konsekvenser fo r fo retagen. ASF efterlyser ett specifikt handla ggarsto d fra n handla ggarna pa Arbetsfo rmedlingen. Vi tror att denna fo rstudie och handlingsplan kan vara med och bidra till en ba ttre struktur och samverkan mellan bland annat Arbetsfo rmedlingen och ASF genom olika insatser. Vi menar att den kan verka som en bra plattform eftersom vi ba de har inventerat behoven hos fo retagen men ocksa inventerat de offentliga akto rernas syn pa fra gan. III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala förtagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Arbetsförmedlingen Arbetsfo rmedlingskontoren i Ga vleborg ser generellt ASF som en viktig akto r och samarbetspart fo r att skapa arbetstillfa llen fo r personer som har sva rt att fa fa ste pa arbetsmarknaden. Arbetsfo rmedlingens samverkan med ASF sker till sto rsta delen pa individniva. Arbetsfo rmedlingen upplever att ASF a r en part som kan tillgodose flera behov med utga ngspunkt fra n deras uppdrag. Vidare menar de att ASF bidrar i stor grad ba de till integration i arbete och samha llsliv, utreder arbetsfo rma ga, bidrar till spra ktra ning, skapar och ger individen sja lvfo rtroende genom att skapa sammanhang fo r den enskilde. Styrkan a r att ASF utga r fra n individens behov och bidrar till att fa ba de ma nniskor och fo retag att va xa. Fo retagen erbjuder goda rehabiliterings och arbetspro vningsplatser, arbetsfo rberedande insatser fo r individen och anpassade arbetsplatser via ansta llning med lo nesto d. Samverkan mellan Arbetsfo rmedlingen och ASF i la net har sett, och ser fortfarande va ldigt olika ut, dels o ver tid men a ven geografiskt. Arbetsfo rmedlingens nyttjandegrad av ASFs insatser vad ga ller arbetslivsinriktade insatser (arbetstra ning, sysselsa ttning, praktik) varierar stort mellan olika kontor i regionen. I och med att utveckling av sto d och aktiviteter fo r ASF pa ga tt under en la ngre period och intensivast, i la nets norra kommuner, i Ha lsingland, har Arbetsfo rmedlingen i regionen ocksa i ho gre grad samverkat med ASF i denna del av Ga vleborg. De lokala aktiviteter som kommuner och ASF bedriver har da rmed haft betydelse fo r i vilken grad Arbetsfo rmedlingen har samverkat med lokala ASF. Arbetsfo rmedlingen har i ma nga fall o verenskommelser med ASF om praktik och arbetstra ningsplatser, a ven om det utifra n en generell bedo mning i fo rha llande till mo jliga antal platser ASF erbjuder, a r va ldigt fa. Pa en o vergripande niva i regionen har Arbetsfo rmedlingen samarbete och o verenskommelser med 20 av la nets ASF. Antal individer placerade i fo retagen, i na gon form av a tga rd, omfattas i nula get av ca 260 personer. Varav ca 20 % a r genom den fo rsta rkta o verenskommelsen med Fo rsa kringskassan. I o vrigt har la nets Arbetsfo rmedlingen inga upphandlade samverkansavtal med ASF i la net. Fa Arbetsfo rmedlingskontor i la net, inga r i na gon form av samverkansstruktur eller forum fo r dialog med ASF. Endast i de kommuner (Nordanstig, Hudiksvall och Bollna s) da r sto dstrukturer fo r ASF a r uppra ttade finns kontinuerlig dialog mellan 9(17)
ASF och Arbetsfo rmedlingen. Dialogmo ten som a terkommer en eller ett par ga nger per a r. I o vrigt saknas samverkansforum fo r kontinuerlig kompetenso verfo ring och dialog mellan parterna. Hinder för utveckling O kad kompetens hos handledarrollen vid ASF a r ett generellt krav Arbetsfo rmedlingen sta ller samt o nskema l om att ASF i sto rre utstra ckning skaffar sig kunskap om Arbetsfo rmedlingens olika program och kompetens om de krav de sta ller vid eventuella o verenskommelser fo r insatser hos ASF. Arbetsfo rmedlingen ser a ven inbyggda motsa ttningar hos ASF som en bidragande sva righet. Dessa interna motsa ttningar fo rsva rar i ho g grad samarbetet med ASF. Motsa ttningarna pa verkar nyttjandegraden av ASF och bidrar till att Arbetsfo rmedlingens handla ggare upplever en bristande tilltro till vad ASF kan leverera. O vergripande lyfter Arbetsfo rmedlingen a ven att enskilda ASF inte bo r bygga sin affa rside ensidigt eftersom de da la tt hamnar i en beroendesta llning till Arbetsfo rmedlingens ersa ttningar. ASF bo r utifra n ambition om arbetsintegration pa la ng sikt balansera sina allma nnyttiga tja nster ba ttre mot sina samha llsnyttiga tja nster. Fo r en ho gre nyttjandegrad av ASFs tja nster beho ver den interna kompetensen hos medarbetare pa Arbetsfo rmedlingen o kas om ASF vad ga ller organisation, syfte, ma l, metod och verksamheter. Arbetsfo rmedlingen understryker a ven att de insatser och program som inga r i deras verktygsla da inte alltid a r utformade fo r att passa ASFs verksamhet och arbetssa tt, detta leder till att handla ggare utnyttjar andra akto rer ista llet fo r ASF. Arbetsförmedlingens synpunkter för utveckling av ASF Fo r att o ka nyttjandegraden av ASFs tja nster o nskar Arbetsfo rmedlingen fo ljande utveckling; Att Arbetsfo rmedlingens uppdrag gentemot ASF tydliggo rs nationellt. Att en o kad intern kompetens hos Arbetsfo rmedlingens medarbetare om ASF tillgodoses. Att det uppra ttas ett strukturerat samarbete mellan ASF och Arbetsfo rmedlingen i syfte att tydliggo ra Arbetsfo rmedlingens uppdrag och fo rmedla vilka verktyg de fo rfogar o ver genom att skapa en orderstruktur fra n Arbetsfo rmedlingens sida samt uppra tta tydliga o verenskommelse i varje enskilt a rende. Att genomfo ra gemensamma och riktade utbildningsinsatser fo r ba da parterna tillsammans fo r en gemensam kompetensplattform. Att uppra tta sto dstrukturer fo r ASF vilka a r anpassade till fo retagens behov fo r att tillgodose de krav myndigheten sta ller vid individuella placeringar i ASF. Ba de vad ga ller fo retagens roll som utredare och vad ga ller ansvar fo r handledning vid placering. Att det o vergripande bo r nyckelma rkas, kommunala och statliga upphandlingar, riktade mot ASF, fo r att pa det viset ge fo rutsa ttningar till en grundla ggande ekonomi fo r fo retagen. Kommunerna Kommunerna i Ga vleborgs la n ser generellt ASF som ett kompletterande verktyg fo r rehabilitering, a terga ng till arbete samt som en utvecklande kraft fo r ma lgruppen som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. Man menar att ASF bidrar positivt till ett o kat utbud av insatser fo r arbetsso kande med ma let om egen fo rso rjning och ser i dagsla get ett behov av att ko pa tja nster och en utvecklad samverkan med olika ASF. Kommunens roll a r att motverka utanfo rskap och ASF arbetar i linje med detta. Kommunernas samverkan med ASF ser mycket olika ut inom regionen. Framfo rallt a r 10(17)
det kommunerna i Ga vleborgs norra delar som utvecklat ett na ra samarbete med befintliga ASF. Detta speglar sig a ven i antal ansta llda och antal individer placerade i arbetslivsinriktade a tga rder i dessa fo retag. I huvudsak finansierar kommunerna individuella insatser med inriktning mot sysselsa ttning och arbetsrehabilitering och arbetsintegrering hos ASF, men formerna fo r insatserna varierar. Na gra kommuner har upphandlade avtal via Inko p Ga vleborg, fo r specifika tja nster men man har a ven separata avtal kring projekt. I o vrigt finns direktupphandlade platser och individuella o verenskommelser fo r personer i arbetsmarknadsa tga rder och arbetsintegration. Individinriktade tja nster med arbetslivsinriktad rehabilitering a r de huvudsakliga tja nster kommunerna nyttjar hos ASF. Na gra kommuner, fo retra desvis i Ha lsingland, nyttjar omsorgsfo rvaltningen a ven ASF fo r dagligverksamhet enligt LSS och SoL beslut. Specifikt i Hudiksvall finns uppra ttat avtal om ett gemensamt projekt riktat mot spra ksvaga nyanla nda. I o vrigt sker samarbete med ASF fo r enskilda personer utifra n individens o nskema l och la mpligt fo retag. Pa a rsbasis omfattas ca 50 60 personer, med kommunen som uppdragsgivare, av individinsatser med placering i ASF. I de fall kommunerna ko per utfo rartja nster av ASF a r dessa tja nster ofta sma skaliga och utan la ngsiktiga avtal. Dock finns ett fa tal la ngsiktiga avtal i na gra kommuner, tja nster som bl.a. omfattar va rdinnetja nster, cafe tja nster, miljo va rd, a tervinning, rustning av la genheter fo r nyanla nda och a ldreomsorgstja nster med matleverans. Kommuner ko per a ven genom direktupphandling servicetja nster som; flytthja lp, sta dtja nster och olika enklare hantverkstja nster. I de kommuner da r samverkan med ASF o ver tid a r uppra ttad, finns olika former av sto dfunktioner uppra ttade. I Hudiksvall, Nordanstig och Bollna s finansierar kommunen sto d till etablerade ASF, via Coompanion. Generellt syftar uppdraget till att ge sa dant sto d att fo retagen ska kunna erbjuda arbete och/eller meningsfull sysselsa ttning till ma nniskor med arbetshinder som har sva rt att komma in pa arbetsmarknaden av egen kraft. Specifikt i Hudiksvall har kommunen inga tt ett, ide buret offentligt partnerskap IOP, med Coompanion fo r sto d riktat mot ASF. I na mnda kommuner finns ocksa uppra ttade rutiner fo r arbetsplatsbeso k och individuppfo ljningsmo ten. I Ga vle kommun kommer under ho sten, via Na ringslivskontoret, en tja nst att skapas med ansvar fo r samordning och utveckling av ASF. I Bollna s kommun finns redan idag, via Arbetsmarknadsenheten, medarbetare med ansvar fo r utveckling och samarbete fo r ASF med uppra ttade avtal om samverkan med ASF samt beslutad arbetsga ng ga llande ko p av arbetsintegrering. I Hudiksvall och Nordanstigs kommuner finns utsedda personer som ansvarar fo r fra gan. Detta a r sto dfunktioner som bo r utvecklas i fler kommuner. Organiserade samverkansstrukturer fo r dialog mellan bero rda parter, dvs. ASF, Arbetsmarknadsenheter, Individ och familjeomsorg/fo rso rjningssto d, Omsorg, Arbetsfo rmedlingen och Coompanion, sker rutinma ssigt i de kommuner som uppra ttat samverkansavtal eller o verenskommelse med Coompanion. Dessa mo ten utgo r en viktig kontaktyta fo r kommuner och o vriga bero rda parter med ASF fo r erfarenhetsutbyte och framtidsplanering. Kommunerna i regionen bedo mer att nyttjandegraden av ASF kan o kas och understryker att en utveckling av samarbete med ASF skulle kunna tillgodose ma len om arbetsintegration i sto rre utstra ckning a n vad som i dag a r fallet. En o nskva rd utveckling vore a ven att i sto rre grad upphandla ASF fo r allma nnyttiga tja nster. Kommunerna efterlyser o kad kunskap och o vergripande nationella politiska beslut 11(17)
som o ppnar upp fo r att tilla mpa mo jligheten med upphandling genom sociala ha nsyn. LOU medger detta utrymme och med tilla mpning av kriterier med sociala ha nsyn kunde flera behov kunna tillgodoses, samtidigt som den ekonomiska plattformen fo r ASF skulle sta rkas. Hinder för utveckling De signaler kommunerna anger som hinder fo r utveckling och en begra nsande nyttjandegrad av ASF a r bl.a. otydlig struktur hos ASF, begra nsad kompetens hos handledaransvarig i ASF, LOU och allma nhetens okunskap om fo retagens verksamhet, uppdrag och fo rutsa ttningar. Kommunerna identifierar da rfo r ett antal behov som bo r tillgodoses fo r att nyttjandegraden av ASF ska kunna o ka. Kommunernas synpunkter för utveckling av ASF Kommunernas o nskema l om insatser fo r en gynnsam utveckling av ASF a r: Att o ka kunskap hos handla ggaransvariga hos ASF generellt, men specifikt fo r att ba ttre mo ta vissa ma lgrupper med sa rskilda behov. Att o ka kunskapen hos ASF att medverka vid offentlig upphandling. Att tydliggo ra Arbetsfo rmedlingens roll i fo rha llande till ASFs tja nster. Att uppra tta styrinstrument som ger fo retag, som tar ett socialt ansvar, o kad mo jlighet till att sa lja sina tja nster. Att o ka kommunernas interna kompetens hos tja nstema n och handla ggare, i bero rda fo rvaltningar, om ASF Att genomfo ra riktade gemensamma utbildningsinsatser fo r tydliggo rande av roller och ansvar med akto rer fra n ASF, kommunen och Arbetsfo rmedlingen. Försäkringskassan Utvecklingen av ASF a r viktiga fo r Fo rsa kringskassans uppdrag da fo retagen utgo r ett viktigt sto d fo r kunder inom flera av deras verksamheter och uppdrag och svarar pa behovet av en mer inkluderande arbetsmarknad. ASF ger fo rutsa ttningar fo r arbete och egen fo rso rjning som en del av Fo rsa kringskassans kunder har direkt nytta av. Dessa kunder a terfinns fra mst inom livssituationen Leva med funktionsnedsa ttning, da r flertalet har behov av anpassade arbeten. Ma lgruppen finns ocksa inom fo ljande ma lgrupper; Tillfa lligt nedsatt arbetsfo rma ga (la ngtidssjukskrivna), Ny i Sverige samt Varaktigt nedsatt arbetsfo rma ga. Gemensamt fo r dessa grupper a r att de sta r la ngt fra n en ansta llning pa den vanliga arbetsmarknaden, men har potential att utfo ra individuellt anpassade arbeten. Sa dana arbeten kan fungera som en lo sning fo r den arbetsso kande, antingen som en brygga till den vanliga arbetsmarknaden eller som en la ngsiktig lo sning fo r att individen ska fa o kad mo jlighet till egen fo rso rjning. Fo rsa kringskassan arbetar fo r att behovet av offentlig fo rso rjning genom socialfo rsa kringen ska minska och graden av egen fo rso rjning genom arbete ska o ka. Fo rsa kringskassan har kundgrupper som a r i behov av individuellt anpassade arbeten fo r att kunna fo rso rja sig sja lva genom arbete. Framva xten av ASF bidrar till en inkluderande arbetsmarknad som kan fo rhindra och minska utanfo rskap. Inriktningen a r da rfo r att sto dja de olika parter som arbetar fo r att nya ASF etableras och att befintliga fo retag fa r ha llbara fo rutsa ttningar att fortsa tta utveckla sin verksamhet. Fo rsa kringskassan i Ga vleborg vill bidra till att ASF finns i hela Ga vleborg och att de arbetsso kande vid behov erbjuds plats hos dessa. Fo rsa kringskassan samverkar indirekt med ASF genom det fo rsta rkta samarbete som 12(17)
a r uppra ttat mellan Fo rsa kringskassan och Arbetsfo rmedlingen, detta sker genom de fyra styrgrupper som finns i la net. Av de ca 260 individer som idag a r placerade i ASF, via Arbetsfo rmedlingen, omfattas ca 20 % av individerna, av det Fo rsta rkta samarbetet. Fo rsa kringskassan ser ett behov av uppra ttande av en samverkansplattform med fokus pa ASF verksamhet. Man ser a ven ett behov av insatser fo r o kad kompetens om vad ASF a r och vilka fo retag som finns i regionen. Bero rda medarbetare ska ha kunskap om hur kunden ska fa en la mplig insats utifra n sitt behov, till exempel hos ett ASF. Fo rsa kringskassan inga r i dag inte i na gon samverkansstruktur med fokus pa ASF. IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Detta ser va ldigt olika ut i la net och a ven inom gruppen ASF. Vissa ASF deltar i fo retagarfo reningar lokalt i den kommun de bedriver sin verksamhet. Vissa ASF a r medlemmar i Fo retagarna Ga vleborg, i na gra fall ha det en anknytning till att na gon i personalstyrkan redan innan etableringen av ASF var medlemmar. Detta a r na got som a r utvecklingsbart i allra ho gsta grad da det inneba r att det kan ge ASF en starkare position i det lokala och regionala na ringslivet tillsammans med andra fo retag. Det kan ocksa bidra till att skapa fler affa rer fo r ASF. Att uppmuntra samarbetet med o vriga na ringslivet inga r i arbetet att utveckla en regional sto dstruktur fo r ASF i Ga vleborg. V. Övriga aktörers samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Samverkan med o vriga akto rer ser olika ut beroende pa bransch och affa rsomra de som respektive ASF verkar inom. Precis som samverkan med akto rer i na ringslivet finns det stora mo jligheter att samverkan med andra typer av akto rer som fo reningar och folkbildningen skulle sta rka de arbetsintegrerande sociala fo retagen. VI. Andra planerade insatser i regionen för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag 13(17)
Samordningsfo rbundet i Ga vleborg har under va ren 2016 tagit fram en Handlingsplan fo r insatser i arbetet med fo rbundsmedlemmar ga llande ASF. Fo r den insatsen har man ansta llt en processledare som ska informera offentliga akto rer om Arbetsintegrerande Sociala fo retag och dess nytta som samha llsakto rer. Fo r denna handlingsplan och kommande insatser regionalt ser vi va ldigt positivt pa att Samordningsfo rbundet har identifierat ASF som en viktig insats att arbeta och utveckla. Vi ser att det kan ge mer konkreta effekter fo r utvecklingen av fo retagen med fokus pa arbetsintegrering i och med att ma nga av ASF i Ga vleborg anger samverkan med Arbetsfo rmedlingen som det sto rsta behovet att utveckla. Detta kan ocksa ge mo jligheter att utveckla en ordentlig regional sto dstruktur fo r ASF som utga r fra n Glada Hudikmodellen. Etableringsanalyser. I Ga vleborg har arbetsmarknadsomra de Ga vle la mnat in en anso kan att genomfo ra en etableringsanalys da r Coompanion a r utfo rare. Coompanion fa r fra gan av flertalet ASF som avser att so ka Affa rs och kompetensutvecklingscheckarna om hja lp och sto d fo r att so ka. Insatser i en regional sto dstruktur skulle bland annat kunna vara en sto dfunktion fo r "att skriva anso kningar, so ka samverkan med ASF eller fo retag i regionen". Detta kan ocksa kopplas ihop med samordningsfo rbundets handlingsplan/insatser gentemot ASF. Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr 1: Prioriterat omra de: VI. Andra planerade insatser i regionen fo r att sto dja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala fo retag Prioriteringens namn: Mobilisera och utveckla regional sto dstruktur fo r ASF Syfte: Att på kommungeografisk nivå mobilisera finansiering för lokalt handledarstöd till ASF Ma l 2018: Ga vleborgs la n har en fungerande regional sto dstruktur i 7 kommuner som med lokal fo rankring sto djer och utvecklar befintliga ASF. Långsiktigt mål: initierar nystarter av Arbetsintegrerande sociala fo retag. Motivering: Förutsättningen för att utveckla och mobilisera ASF saknas i flera av länets kommuner p.g.a. avsaknaden av stödstrukturer för ASF. Vi utgår från den Stödstruktur som Coompanion etablerat och som idag bedrivs i 3 av länets kommuner men ambitionen att sprida denna till övriga kommuner. Framförallt aktivt arbete för att sprida modellen till Gästriklands kommuner som inte är lika utvecklade i sitt stöd till ASF. Aktiviteter: Genomföra lokala mobiliseringskampanjer Spridning av lösningar av befintlig stödstruktur, Glada Hudikmodellen. Analyser av stödstrukturer som finns i andra delar av landet och hur det går att förmera och utveckla befintlig 14(17)
Samarbetspartners fo r genomfo rande: stödstruktur i Gävleborgs län. Genomföra lokala analyser för utveckling av stödstrukturer i de 7 kommuner där det inte finns någon idag Studieresor Region Ga vleborg, Coompanion, Samordningsfo rbundet, alla 10 kommuner i la net, Arbetsfo rmedlingen och Fo rsa kringskassan. Samverkan fo r genomfo rande kan kopplas till prioritering Uppra ttande av ASF ra d Prioritering nr 2: Prioriterat omra de: Prioriteringens namn: Syfte: Ma l 2018: Motivering: I. Systematiskt ledningsarbete i vilken ma n och hur kan arbetsintegrerande sociala fo retags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program fo r ex. tillva xt, arbetsmarknad, integration, socialt sto d, kompetensfo rso rjning Upprätta och mobilisera ett länsövergripande ASF råd Att samla och förmedla kunskap mellan aktörerna på regional nivå, där den gemensamma kunskapen överförs till nyckelpersoner hos parterna för direkt tillämpning. Ett råd är etablerat med representanter från alla parter En handlingsplan för samverkan är upprättad Att riktlinjer för samverkan är fastslagen rutiner för vem, vad och när. Övergripande gemensam samverkan mellan parterna för kraftfull kunskapsöverföring och praktisk tillämpning saknas idag. Kunskap finns i norra delarna av länet men inte i de södra, på detta sätt skulle regionens kunskaper spridas i hela länet och direkt ge fler individer förutsättning till egen försörjning på fler platser. I underlagsrapporten till analysgruppen, Arbete i framtiden beskriver man att det finns ett stort behov av att identifiera nya modeller fo r samverkan och partnerskap mellan offentlig sektor, fo retag och ASF och att man genom forskning kan utveckla hur dessa modeller kan se ut. Att organisera sig i partnerskap ger en mo jlighet till erfarenhetsutbyte mellan akto rer och kompetensutveckling som fo ljer kunskapso verfo ring hos alla parter som inga r ett partnerskap. Vidare, anges i denna rapport att kunskapsbristen a r den mest bidragande orsaken till att fo retag la ggs ned. Att etablera och sto tta tva rsektoriella plattformar da r man bygger upp en infrastruktur kring sociala innovationer och socialt fo retagande ska vara prioriterat. (sid 21) I Ga vleborg ha ller vi med om denna beskrivning av behov och liksom i rapporten att da ASF fortfarande a r en relativt oka nd fo retagsgrupp kra vs satsningar pa kunskapsutveckling, information, och marknadsfo ring 15(17)
samt att etablera samverkans forum da r ASF inga r tillsammans med andra akto rer. Aktiviteter: Samarbetspartners fo r genomfo rande: Inventering av representanter för företrädare Workshop för utveckling av partnerskapet riktlinjer Upprättande av styrdokument för rådet ASF, Samordningsförbund, Coompanion, Kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Region Gävleborg, Näringslivet, Civilsamhälle, Prioritering nr 3: Prioriterat omra de: Prioriteringens namn: Syfte: Ma l 2018: Motivering: Aktiviteter: Samarbetspartners fo r genomfo rande: III. Kartla ggning av offentliga akto rers syn pa och samverkan med de arbetsintegrerande sociala fo rtagen och fo retagen som resurs fo r de offentliga akto rernas behov Ökad kompetens om ASF hos offentliga aktörer Ökad nyttjandegrad av ASF tjänster Högre kunskap om ASF hos berörda tjänstemän och politiker Upprättande av policydokument hos kommuner om ASF Ökad kontakt mellan berörda myndigheter och lokala ASF Antalet nyttjade tjänster hos ASF har ökat Kunskapen hos offentliga aktörer om ASF efterfrågas då den är låg Identifiera och kartlägga målgrupper för insatser Genomföra workshop tillsammans med medarbetare hos offentliga aktörer om ASF i syfte att höja kunskap om ASF och identifiera specifika behov för vidare utveckling Genomföra utbildningsinsatser för identifierade målgrupper hos offentliga aktörer Studieresor Coompanion, ASF, Samordningsförbund, Kommun Genomförandekapacitet Region Ga vleborg ser i och med denna handlingsplan och ett genomfo randeprojekt en mo jlighet att ta ett regionalt grepp i utvecklingsarbetet med arbetsintegrerande sociala fo retag. Genom att samverka med de akto rer som under ma nga a r arbetat med utveckling av ASF samt det relativt nybildade Samordningsfo rbundet och de kommuner som kommit lite la ngre i det lokala arbetet med ASF ser vi mo jligheter att bygga en struktur som vilar ba de pa de regionala styrdokumenten och skapar tillva xt fo r la net samt som mo ter upp behoven hos ASF och de offentliga akto rerna. Region Ga vleborg ser hur de skulle kunna utveckla Coompanions regionala uppdrag att Fra mja Kooperativ utveckling med att ocksa ha ett specifikt uppdrag att sto dja utvecklingen av ASF i la net. Samt att Samordningsfo rbundet fortsa ttningsvis har ett tydligt uppdrag att mobilisera och samordna offentliga akto rer gentemot ASF. Samordningsfo rbundet i Ga vleborg a r en la nso vergripande organisation med de fyra 16(17)
parterna; Region Ga vleborg, Arbetsfo rmedlingen, Fo rsa kringskassan och kommuner. I fo rbundet inga r samtliga av la nets 10 kommuner. Organisation sa kersta ller da rfo r att alla offentliga akto rer i la net involveras vid ett genomfo randeprojekt och sta rker fo rutsa ttningarna fo r implementering av projektets insatser. Samordningsfo rbundet i Ga vleborg sto djer utveckling av arbetsintegrerande sociala fo retag och inledde under 2016 en la ngsiktig satsning mot ASF. Genom att ansta lla en processledare fo r uppdraget samt uppra ttande av en la ngsiktig handlingsplan fo r o kad kompetens hos parterna om ASF och fo r en o kad samordning mellan parterna fo r en fo rho jd nyttjandegrad av tja nster fra n ASF. Fo rbundet vill pa la ng sikt verka fo r att: O ka kunskapen om ASF hos fo rtroendevalda och tja nstema n inom offentlig sektor. So ka former fo r finansiering av handledning/coachning hos etablerade ASF. Verka fo r utveckling av ha llbar sto dstruktur fo r ASF. Utveckla mo jlighet till finansiering av individuella platser fo r rehabilitering, arbetspro vning, arbetstra ning, etc. hos ASF. Coompanion Ga vleborg a r en viktig akto r vid genomfo rande av insatserna i projektet da Coompanion a r den samverkanspart som genom sitt la nga arbete med ASF och aktiva roll i befintliga sto dstrukturer besitter ba de bred och djup kunskap om fo rutsa ttningar fo r att ASF ska utvecklas och kompetensfo rso rjas. De arbetsintegrerande sociala fo retagen i la net kommer att involveras inom alla av handlingsplanen prioriterade omra den samt vid genomfo randeprojektet. Vid mobilisering och utveckling av en regional sto dstruktur fo r ASF a r fo retagens behov i centrum fo r vad en sto dstruktur ska leverera. Vid mobilisering och uppra ttande av ett la nso vergripande ASF ra d a r fo retagen en sja lvklar samverkanspart i ett ra d. Fo r att o ka kompetensen hos offentliga akto rer a r ASFs na rvaro, kunskap och erfarenhet en utga ngspunkt fo r att mo ta de offentliga akto rernas kunskapsluckor 17(17)