Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2)

Transkript

1 Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) Instruktioner: Dokumentet är indelat i två delar. I del 1 återfinns riktlinjerna från. Del två är den mall som ska användas för analysen och prioriteringarna. 1(28)

2 Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Ö vergripande nula gesanalys av regional utveckling De arbetsintegrerande sociala fo retagen i regionen... 5 Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr 1: Prioritering nr 2: Prioritering nr 3: Genomfo randekapacitet (28)

3 DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Ha r anger ni region/la n: Region Ö rebro la n Ha r anger ni kontaktperson: Anders Bro Datum: Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Ö rebro la n har en yta som uppga r till km2. La net besta r av 12 kommuner. Under de senaste a ren har regionens befolkningsutveckling totalt varit positiv. A r 2002 fanns inva nare i la net och i slutet av 2015 hade la net inva nare. Na stan ha lften av la nsinva narna bor i Ö rebro kommun (49,6%). Andelen inva nare per la nskommun a r i o vrigt Karlskoga 10,4 %, Lindesberg 8,1 %, Kumla 7,3 %, Hallsberg 5,3 %, Askersund 3,8 %, Nora 3,6 %, Degerfors 3,3 %, Lekeberg 2,6 %, Ha llefors 2,4 %, Laxa 1,9 % och Ljusnarsberg 1,7 %. Med nuvarande befolkningsutveckling kommer la net att na inva nare 2019 (Region Ö rebro la n. Ö rebroregionen inifra n och ut, 2016). I Ö rebro la n ra knas personer som arbetslo sa. Av dessa har (10,7 %) varit arbetslo sa en ma nad eller mindre (34,3 %) har varit arbetslo sa tva -nio ma nader och (55,0 %) har varit arbetslo sa 10 ma nader eller la ngre. Ha r ser vi ocksa relativt stora skillnader mellan olika kommuner. I Lindesbergs kommun, t.ex., a r det 14 % av de arbetslo sa som har varit arbetslo sa en ma nad eller mindre, medan 41,9 % har varit arbetslo sa tva -nio ma nader. I kommunen a r 44,1% i ma lgruppen som har varit arbetslo sa mer a n 10 ma nader. I Karlskoga kommun ser det annorlunda ut. Ha r har 10 % av ma lgruppen varit arbetslo sa mindre a n en ma nad, medan 33,1 % har varit arbetslo sa i nio ma nader. Gruppen som har varit arbetslo sa i mer a n 10 ma nader uppga r till 56,5 % (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Utbildningsniva n i la net fo r befolkningen i arbetsfo r a lder (20-64 a r) ligger na got la gre a n riksgenomsnittet. I la net har 13,3 % grundskoleniva (kvinnor 11,6%, ma n 14,9%), 51,1 % gymnasial niva (kvinnor 46,6%, ma n 55,5%) och 34,3 % eftergymnasial niva (kvinnor 40,7%, ma n 28,2%). Av de arbetslo sa har 27,2 % grundskoleniva, 51,5% gymnasial niva och 15,7 % eftergymnasial niva (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Ö rebro kommun - och i synnerhet dess ta tort - va xer kraftigt pa flera olika sa tt. Behovet av nybyggnationer i form av hyresra tter, bostadsra tter och villor a r stort. Samtidigt finns flera bostadsomra den i Ö rebro, fo rst och fra mst i form av de gamla miljonprogramsomra dena, som pra glas av stor social oro och turbulens. Ha r finns ett mycket stort behov av att minska utanfo rskap. Detta fo rha llande exemplifieras genom bland annat graden av fo rva rvsarbete. I vissa bostadsomra den (valdistrikt) har o ver 85 % av befolkningen (18-64 a r) ett arbete att ga till, medan motsvarande siffra i miljonprogramomra dena ligger under 55 %, och i na gra fall sa la gt som 36 % (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Samtidigt som Ö rebro och andra kommuner i la net va xer finns det vissa kommuner som uppvisar na ra nog en motsatt utveckling. Inva narantalet minskar, arbetsgivare fo rsvinner fra n orten och utflyttningen a r stor. Behovet av satsningar kring arbetsmarknad, sysselsa ttning och utbildning etc. a r stort. Den oja mna utvecklingen bidrar ocksa till vissa spa nningar mellan stad och landsbygd i la net. 3(28)

4 La nets fo retagande och na ringsgrenar uppvisar en ma ngfald. Öm vi utga r ifra n sysselsatta inom olika na ringsgrenar ser vi att va rd och omsorg a r den absolut sto rsta na ringen i la net som helhet. Ha r a r flest sysselsatta. Bryter vi ned pa kommunniva ser vi stora skillnader. I Ö rebro, Lekeberg och Nora a r va rd och omsorg den sto rsta na ringen, medan tillverkning a r sto rst i de o vriga nio la nskommunerna. Pa tredje plats ligger handel och pa fja rde plats ligger utbildning (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Ö rebro la n har under senare a r fa tt ma nga nya inva nare. Merparten av de nya inva narna i Ö rebroregionen knyts till Ö rebro kommun. Invandringen a r betydande i kombination med en attraktionskraft pa framfo r allt ungdomar. Ö rebro kommun va xer ocksa delvis pa bekostnad av de o vriga kommuner i regionen. Av Ö rebro kommuns totala befolkningstillva xt utgo r cirka en femtedel personer som flyttar in fra n regionens o vriga kommuner. Under hela 2000-talet sta r invandringen fo r en stor del av la nets befolkningso kning och det bo r understrykas att utan utrikes invandring skulle la nets befolkning minska. 14 procent av regionens befolkning a r nu fo dda utomlands vilket motsvarar personer. De sto rsta grupperna utomlandsfo dda kommer fra n Finland, Irak, Somalia, Bosnien och Turkiet. Pa kommunniva finns sto rst andel utlandsfo dda i Ljusnarsberg och Ha llefors (16,8 procent), medan minst andel utlandsfo dda finns i Lekeberg (4,3 procent). Befolkningso kningen i Ö rebroregionen a r alltsa till betydande del en effekt av oroligheter i omva rlden. (Ö rebroregionen inifra n och ut). Andelen fo rva rvsarbetande i la net ligger pa 74,8 % (Ma n 76,1%, Kvinnor 73,4 %). Skillnaden a r som sto rst mellan kommunerna Lekeberg (81,3 %) och Ljusnarsberg (66,2 %). Bryter man ur statistiken ut personer som a r utlandsfo dda ligger niva n fo r denna grupp pa 52,9 % (Ma n 55,1%, Kvinnor 50,7 %). A ven i detta fall a r skillnaden som sto rst mellan Lekeberg (64,2 %) och Ljusnarsberg (36,0 %) (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Na r det ga ller intra det pa arbetsmarknaden fo r utlandsfo dda ser vi stora skillnader fo rdelat pa ma n och kvinnor och mellan de fem sto rsta grupperna. Genomga ende fo rva rvsarbetar ma nnen i sto rre utstra ckning a n kvinnor. Av personer fo dda i Irak a r 51,3 % av ma nnen fo rva rvsarbetande medan 37,6 % av kvinnorna fo rva rvsarbetar. Fo r personerna fo dda i de o vriga la nderna (fra n de fem sto rsta grupperna ser det ut pa fo ljande sa tt: Finland (Ma n 69,8 %, Kvinnor 67,0 %), Syrien (Ma n 31,1 %, Kvinnor 29,9 %), Somalia (Ma n 27,8 %, Kvinnor 21,4 %), Bosnien och Hercegovina (Ma n, 76,3 %, Kvinnor 71,0 %) (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning). Med ett a ldersma ssigt perspektiv pa befolkningsstrukturen ser vi att andelen a ldre a ldre (80 a r eller a ldre) o kar i befolkningen. A ven ha r finns det inomregionala skillnader. Kommunerna i regionens mitt (Ö rebro, Kumla och Lekeberg) har en yngre befolkning a n regionen som helhet. Fo rha llandet a r det omva nda i Laxa, Ljusnarsberg och Ha llefors som har en a ldrande befolkning (Ö rebroregionen inifra n och ut). En av de grupper som sta r la ngre bort fra n arbetsmarknaden a n andra utgo rs av unga vuxna med funktionsnedsa ttning och/eller annan problematik. Inom denna grupp fa r fler ma n a n kvinnor tillga ng till arbetsmarknadspolitiska program i la net. Inom ma lgruppen a r det 20 % av ma nnen som fa r ersa ttning fra n dessa arbetsmarknadspolitiska program ja mfo rt med ca 11 % av kvinnorna. Det visar sig ocksa att kvinnorna i ho gre grad har sto d fra n kommunerna, medan ma nnen i ho gre grad fa r sto d fra n arbetsfo rmedlingen. Det ha r kan leda till en sned ko nsbalans eftersom en ho gre andel fra n arbetsfo rmedlingen ga r vidare till arbete (59 %) 4(28)

5 ja mfo rt med 30 % fra n kommunala insatser. Vi ser ocksa att kvinnor har en o kad risk fo r la ngtidsarbetslo shet. Med stigande a lder (25-29 a r) a r det en o kande andel kvinnor som varken arbetar eller studerar ja mfo rt med ma n i samma a lder inom gruppen. Sammantaget fa r kvinnorna tillga ng till insatser som ger la gre statistisk sannolikhet att fa arbete. Kvinnorna a r ocksa i ho gre grad utsatta fo r en risk fo r la ngtidsarbetslo shet. De riskfaktorer som finns fo r UVAS-gruppen (unga vuxna som varken arbetar eller studerar) o kar sannolikheten fo r la ngvarigt utanfo rskap i form av arbetslo shet och att vara i avsaknad av lo neinkomst eller studiemedel (Stiftelsen Activa. Kartla ggning och analys av ma lgruppens behov. Projekt Active Mobility, ). Vi ser att den traditionella arbetsmarknaden inte alltid erbjuder ansta llningar och mo jligheter till arbetstra ning och rehabilitering. Den sociala ekonomin a r ha r ett viktigt alternativ. Den sociala ekonomin besta r av bl.a. fo reningar, kooperativ, kyrkan och stiftelser och sysselsa tter cirka personer i Ö rebro la n (Statistiska centralbyra n, egen statistikbearbetning) och det a r ocksa ha r de arbetsintegrerande sociala fo retagen verkar. Utan dessa fo retag skulle hundratals personer sakna ansta llning och sysselsa ttning. Idag a r cirka 500 personer ansta llda/sysselsatta av dessa fo retag i Ö rebro la n (se nedan). La net har alltsa ett stort behov av dessa fo retag och regionorganisationen ser ha r en stor utvecklingspotential. 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. Regionala styrdokument Pa regional och kommunal niva finns ett flertal styrande dokument och policies. Vi har fo rst och fra mst fokuserat pa den regionala niva n. Ha r ha ller den nuvarande regionala utvecklingsstrategin pa att ersa ttas med en ny. Den befintliga strategin besta r av ett huvuddokument samt ett antal handlingsplaner fo r olika omra den (na ringsliv, arbetsmarknad, kultur etc.). Inte na got av de arbetsintegrerande sociala fo retagen i la net deltog i formuleringen av vare sig RUSen eller dess handlingsplaner. Da remot deltog vissa paraplyorganisationer med ansvar fo r att sto tta utvecklingen inom den sociala ekonomin, t.ex. Coompanion, Stiftelsen Cesam, Stiftelsen Activa samt andra fo retra dare fo r den sociala ekonomin. I synnerhet Coompanion och delvis Activa betraktar vi som na ringslivsfra mjande akto rer inom detta omra de. Fo r na rvarande pa ga r arbetet med att formulera den nya regionala utvecklingsstrategin. Strategin ska fa rdigsta llas under De arbetsintegrerande sociala fo retagen har inte deltagit i arbetet. Da remot har de ovansta ende paraplyorganisationerna deltagit. Pa regional niva bedrivs fo r na rvarande ocksa arbetet med att formulera regionens s.k. smarta specialisering. I arbetet hittills har inte na gra arbetsintegrerande sociala fo retag deltagit. Da remot har omra det Sociala innovationer fa tt en stor uppma rksamhet, pa grund av det regionala Partnerskapet fo r sociala innovationer (se nedan) och da r de arbetsintegrerande sociala fo retagen indirekt a r representerade. A ven om de arbetsintegrerande sociala fo retagen inte har varit inkluderade i ovansta ende ledningsarbete ser vi att det finns en stor mo jlighet fo r dem att aktivt finnas med i kommande policyarbete pa temat social ekonomi. Pa kommunal niva 5(28)

6 finns idag inga sa rskilda policies om arbetsintegrerande sociala fo retag och inte heller har fo retra dare fo r dessa fo retag sa vitt vi har sett under fo religgande studie deltagit i na gra kommunala policyarbeten. Affärsområden och branscher Det sker sta ndigt en utveckling av nya affa rsomra den och branscher inom de arbetsintegrerande sociala fo retagen. I vissa fo retag ga r affa rsutvecklingen snabbt medan det ga r tro gare i andra fo retag. Flera representanter fra n de arbetsintegrerande sociala fo retagen i la net understryker hur viktigt det a r att skapa sma specialfo retag eller affa rsomra den som fokuserar pa vissa branscher eller nischer som bygger pa identifierade behov i samha llet. I sta llet fo r att sa lja fa rdiga tja nster a r det viktigt att fa en fo rsta else fo r nya marknader. Man efterlyser erfarenheter om arbetsintegrerande sociala fo retag fra n andra delar i landet och fra n andra la nder da r de sociala fo retagen ba de a r starkare samt en mer naturlig del av arbetslivet. I diskussionerna lyfter fo retra darna fo r de arbetsintegrerande sociala fo retagen fram flera konkreta exempel: - fokusera pa hantverkskunskap hos nyanla nda eller lyfta fram hantverk som idag inte a r vanliga - utveckla konceptet kring Kulturkompis (Bilda) da r tva nysvenskar genomfo r kulturupplevelser tillsammans med tva svenskar - fa in nyanla ndas kompetens i skolan - driva asylboende i social fo retagsform - satsa pa mat med kvalitet och erbjuda nya matra tter - utveckla former fo r va rd och omsorg, samt erbjuda a ldre fra n andra kulturer va rd pa sitt eget spra k - importera varor fra n sitt gamla hemland som sa ljs i Sverige ista llet fo r att skicka pengar tillbaka till hemlandet - satsa pa turism, guidning och naturskolor - fokusera pa pensiona rer fo r att reducera ensamhet och erbjuda va ntja nster, enklare fixartja nster och matla dor - visa hur man kan vara proffs pa sin funktionsnedsa ttning och skapa affa rsverksamhet genom t.ex. fo rela sningar - jobba med landsbygdsutveckling - satsa pa odling, na rodlat och nya gro dor eller gamla, ta liga och bortglo mda gro dor - erbjuda djurdagis i olika former - erbjuda teckentolkning Uppskalning och spridning Na r det ga ller mo jligheten att skala upp och sprida verksamheter nationellt och internationellt finns det redan exempel pa det i regionen (se nedan). Flera representanter fo r arbetsintegrerande sociala fo retag betonar dock att en uppskalning och spridning fo rst ma ste ske nationellt, men det a r en la ng va g dit fo r ma nga. Flera betonar ocksa studiebeso k, na tverk och inspiration som en fo rutsa ttning fo r en sa dan utveckling. Ibland ma ste man se hur det fungerar hos andra fo r att fa en o gono ppnare. Ha r efterfra gas samlande aktiviteter fo r fo retagen i la net som kan sto dja dem i det arbetet. Flera efterfra gar ocksa utbildning i hur man knoppar av och skalar upp. Ha rigenom kan ma lgruppen professionaliseras. En annan viktig fo rutsa ttning fo r uppskalning och spridning a r o kad kunskap hos politiker och tja nstema n i la net om de arbetsintegrerande sociala fo retagens fo rutsa ttningar. Ett alternativ till utbildning fo r att sto dja uppskalning och spridning a r mobila sto denheter som a r platsoberoende. Uppskalning och spridning kan ocksa sto ttas genom ett o kat samarbete med CSR-medvetna akto rer/fo retag som vill ko pa socialt 6(28)

7 ha llbara tja nster och produkter fra n de arbetsintegrerande sociala fo retagen. Ha r lyfter man fram betydelsen av en webportal fo r att synliggo ra fo retagen, kompetenser, na tverk etc. Innovativa modeller Finns det da innovativa modeller som a stadkommer inkludering av personer som sta r la ngt fra n arbetsmarknaden? I samtalen betonas ofta att de ansta llda och sysselsatta i de aktuella fo retagen sja lva bo r uppmuntras att vara ledare och fo rebilder fo r nya deltagare. Pa det sa ttet skulle nya la rlingssystem kunna utvecklas. Ett annat spa r som ofta lyfts fram a r vikten av ett gemensamt bemanningsfo retag i la net. Ett sa dant fo retag skulle bidra till att upphandla och fo rdela platser fra n kommun och Arbetsfo rmedling till de arbetsintegrerande sociala fo retagen pa ett nytt sa tt. I o vrigt efterlyses sociala upphandlingar i o kande utstra ckning, framva xten av en slags fo retagsfo rskola som skulle erbjuda samha llssto d i starten av sociala fo retag och nya typer av ekonomisk styrning som skulle underla tta fo r fo retag att ko pa tja nster av arbetsintegrerande sociala fo retag. II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. I Ö rebro la n finns i dagsla get ett flertal fo retag som kan beskrivas som sociala. De har olika grad av arbetsintegration. Na gra har funnits la nge, medan andra a r nystartade. Na got av fo retagen a r vilande och ett av dem har vi inte kunnat na, vare sig via telefon eller via e-post. Fo ljande sammansta llning vilar pa intervjuer med verksamhetsledare eller andra verksamhetsrepresentanter samt skriftligt material tillga ngligt pa aktuella hemsidor och i andra typer av dokument. A tminstone ytterligare ett socialt arbetsintegrerande fo retag a r fo r na rvarande under utveckling i la net och kommer att starta Fo retaget inga r emellertid inte i denna uppra kning. Funkis Fo reningen Funkis har sitt sa te i Karlskoga och bildades Funkis a r ett av de sto rsta arbetsintegrerande sociala fo retagen i la net och drivs som en ideell fo rening. Funkis har som syfte att hja lpa ma nniskor som pa grund av na gon form av sa rbarhet har hamnat utanfo r arbetsmarknaden och beho ver sto d fo r att komma tillbaka till arbetslivet. Funkis skall a ven ge de ma nniskor som o nskar en daglig meningsfull sysselsa ttning samt social samvaro. Karlskoga kommun spelar en viktig roll fo r Funkis. Enligt ett grundavtal mellan Karlskoga kommun och fo reningen ska kommunen bidra med 2,5 ansta llda, tva bilar samt kostnader fo r lokalhyra. Dessutom fo rmedlar ocksa kommunen personer i daglig tra ning fra n sin Arbetsmarknadsenhet till fo reningen. Verksamheten har vuxit kraftigt sedan start. Funkis har idag 32 ansta llda och 110 deltagare. Verksamheten a r indelad i flera verksamhetsomra den/affa rsomra den: - en utegrupp som utfo r tra dga rdsarbeten - en grupp som svarar fo r miljo ko rningar, flyttar m.m. samt byggnationer och ma leri - snickeri - vandrarhem - sta denhet - restaurang - cafe 7(28)

8 - ett team som ansvarar fo r utko rning av mediciner och prover - second handaffa r - friso verksamhet - legoarbeten Fo reningen va nder sig fra mst till fo retag och privatpersoner, men genomfo r ibland uppdrag a t kommunen. Fo reningen samarbetar a ven med lokala fo retag fo r att kunna placera/hyra ut ansta llda pa andra arbetsplatser. Fo retra dare fo r Funkis bedo mer att det finns en mycket stor utvecklingspotential i verksamheten, a ven om stabiliteten fo r na rvarande beskrivs svajig. Anledningen a r att vissa av fo reningens verksamheter har va xt och utvecklats kraftigt och man signalerar att utvecklingsarbetet beho ver stanna till fo r att hantera va xtva rken. Bland annat beho ver man uppra tta enskilda budgetar fo r de olika verksamheterna/affa rsomra dena sa att man fa r en ba ttre o verblick o ver fo reningens ekonomi. Vissa delar av fo reningen bedo ms kunna knoppas av till egna sociala fo retag. Fo reningen har fo r na rvarande inget samarbete med o vriga sociala fo retag, men har pa bo rjat en sa dan diskussion med Prisma (se nedan). Vad ett sa dant samarbete kommer att resultera i a r a nnu oklart. Funkis a r medlem i Mo ckelnfo reningarna (se nedan). Verksamhetsfo retra dare pekar pa att verksamheten i olika sammanhang mo ter ett visst motsta nd och okunskap fra n det privata na ringslivet. Prisma Mo tesplatsen PRISMA Ekonomisk fo rening registrerades som eget bolag Prisma har sitt sa te i Karlskoga och verkar fo r att hja lpa ma nniskor tillbaka till arbetslivet genom rehabilitering och praktik. Verksamheten har idag tre affa rsomra den: - en lunchrestaurang, - en cateringverksamhet - en systuga Prisma har idag 16 ansta llda men beho ver reducera personalstyrkan med fyra tja nster fo r att minska kostnaderna. Samtliga ansta llda, fo rutom verksamhetsledaren, har na gon form av lo nebidragsansta llning. Prisma har avtal med Arbetsfo rmedlingen fo r personer med arbetstra ning. Fo r na rvarande uppga r detta antal till sex personer. Na got avtal med Karlskoga kommun finns inte. Verksamhetsledaren pa pekar att det finns ett utrymme att ta emot fler personer fra n ba de Arbetsfo rmedling och kommunen. Prisma befinner sig fo r na rvarande i en tuff ekonomisk situation och brottas med flera utmaningar. Fo r det fo rsta beho ver fo reningen i en o verga ngsfas hja lp att fa ekonomin i balans. Verksamhetsledaren betonar att problemen kan ses som ett uttryck fo r den ra dande arbetsmarknadspolitiken da r Fas 3 ha ller pa att avslutas. Da rfo r befinner man sig i ett slags va ntela ge pa vilka typer av insatser som Arbetsfo rmedlingen kommer att efterfra ga. En stor utmaning i sammanhanget a r kostnaden fo r de ansta lldas lo nebidragstja nster. Verksamhetsledaren betonar att lo nebidraget a r positivt, men pa pekar att bidraget enbart ta cker delar av de ansta lldas lo nekostnader. Verksamhetsledaren pa pekar att Prisma konkurrerar med andra verksamheter, t.ex. andra kro gare/restauranger, men att verksamheten i vissa fall inte konkurrerar pa samma villkor. Anledningen a r, menar hon att, man inte kan sta lla samma krav pa en person med lo nebidragsansta llning som en person i en 8(28)

9 regulja r ansta llning. Dessutom betonar verksamhetsledaren att ma nga kunder fo rva ntar sig att Prisma ska ha la ga priser eftersom man a r ett arbetsintegrerande socialt fo retag. Ha r uppsta r en motsa ttning och inneba r i realiteten att man inte konkurrerar pa samma villkor som andra na ringsidkare. Till fra gan om fo reningen beho ver hja lp med bidrag till hyran pa pekar verksamhetsledaren att hon sta ller sig kluven. A ena sidan vore det bra eftersom det skulle hja lpa fo reningen ur krisen, men det vore samtidigt problematiskt eftersom andra kro gare skulle uppleva att ett sa dant bidrag skulle snedvrida konkurrensen. Verksamhetsledaren betonar betydelsen av en att fa en ha llbar ekonomi utan bidrag. Prisma har hittills inte na got samarbete med andra arbetsintegrerande sociala fo retag. Dock kommer ett sa dant samtal med Funkis att pa bo rjas under ho sten. Prisma samarbetar med andra akto rer inom civilsamha llet. Man har en historisk koppling till Ro da Korset och deltar ofta pa fo reningsdagar. Prisma a r medlem i Mo ckelnfo reningarna. Verksamhetsledaren ser ett stort behov av informationsmaterial som kan spridas i regionen som fo rklarar vad ett socialt fo retag a r, dess syfte, varfo r de a r bra och hur de jobbar. Prisma har behov av kompetensutveckling. Dels anva nder man den nya Folkho gskolekursen vid Karlskoga folkho gskola fo r att kunna vidareutveckla den egna verksamheten, dels erbjuder man kurser i livsmedelshygien fo r ko kspersonal. Zoom Bakgrunden till Zoom a r ett projekt som startade fo r mer a r 15 a r sedan. Projektet syftade till att skapa ett resurscentrum fo r kvinnor pa arbetsmarknaden i den va stra la nsdelen. Projektet ledde till kooperativet Miraklet (ekonomisk fo rening). Verksamheten hade sva righeter att ga runt ekonomiskt i kombination med att verksamheten utvecklades. Den ekonomiska fo reningen lade ner 2006 och en av fo reningens centralpersoner bildade ista llet 2006 aktiebolaget Zoom. Verksamhetsledaren ville vidareutveckla och renodla metoder att hja lpa ma nniskor att ga vidare till egen fo rso rjning. Idag besta r Zooms affa rsomra de av arbetstra ning och spra ktra ning. Tre personer a r heltidsansta llda, en person jobbar 25 % samt ytterligare tre har timansta llning. Fo retaget har avtal med Arbetsfo rmedlingen som omfattar 27 platser (Fas 3, etablering och arbetstra ning). Zoom har inga avtal med kommunen. Zoom har inget samarbete med de o vriga sociala fo retagen i kommunen eller i la net. Fo retaget har heller inget samarbete med ideell verksamhet. Verksamhetsledaren bedo mer att fo retaget har en god utvecklingspotential och en god stabilitet. Verksamhetsledaren betonar att Zoom har kapacitet att ta emot fler deltagare fra n Arbetsfo rmedlingen men att verksamheten till stor del beror pa krav och o nskema l fra n Arbetsfo rmedlingen samt o nskema len fra n deltagarna. De kompetensbehov man identifierar ro r fra mst personalfra gor, IT och ekonomi. Zoom a r medlem i Mo ckelnfo retagen och Fo retagarna Inspiratörerna Inspirato rerna drivs som en ekonomisk fo rening och vill underla tta intra de och a terintra de pa arbetsmarknaden fo r ma nniskor som har varit sjukskrivna, la ngtidsarbetslo sa eller som av olika anledningar sta r utanfo r arbetsmarknaden. Hos Inspirato rerna deltar man i en arbetsgemenskap, man fa r vara med att utveckla 9(28)

10 fo retag da r var och en medverkar efter sin fo rma ga. Ha r erbjuds arbetstra ning men a ven en ansta llning kan vara mo jligt pa sikt fo r att la ttare integreras in pa arbetsmarknaden. Vi har inte kunnat uppra tta kontakt med Inspirato rerna och da rmed inte heller kunnat inha mta mer information om dess verksamhet, affa rsomra den och fo rutsa ttningar. Kooperativet Carole välfärdstjänster och friskvård ek. för Carole beskrivs som en koncern. Grunden a r kooperativet Carole va lfa rdstja nster och friskva rd som drivs som en ekonomisk fo rening. Kooperativet startade 2011 och a ger i sin tur aktiebolaget Carole Social and Welfare Services AB. Ha r drivs den huvudsakliga verksamheten i form av omva rdnads- och servicetja nster till brukare i Ö rebro. Carole omsorg a r godka nt i Ö rebro kommuns valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem, LÖV, fo r omva rdnad och servicetja nster. Carole har 20 ansta llda, bl.a. fo retagets administrativa ledning, men ocksa undersko terskor och andra medarbetare som aktivt arbetar gentemot brukarna. Ha ruto ver driver ocksa koncernen Carole Ha ndig, i vilken man utfo r samlade RUTtja nster (tra dga rds- och s.k. fixartja nster) hos privatpersoner, offentliga verksamheter och fo retag. Carole Ha ndig a r en del av kooperativet Carole va lfa rdstja nster och inte knutet till aktiebolaget. Caroles arbetsintegrerande aktiviteter genomfo rs inom ramen fo r Carole Ha ndig. Fo retaget har avtal med Arbetsfo rmedlingen. En dag i veckan fa r de sysselsatta information om svensk lagstiftning och samha llskunskap. Under de o vriga dagarna i veckan delar de ut information om aktiebolagets verksamhet och deltar delvis i Carole Ha ndigs tra dga rds- och fixartja nster. Verksamhetsledaren betonar att de arbetsintegrerande aktiviteterna kommer att avslutas i samband med att Fas 3 fasas ut. Carole har inget samarbete med o vriga arbetsintegrerande sociala fo retag eller med ideell verksamhet. Verksamhetsledaren betonar att fo retaget la gger sin kraft pa att att utveckla va rd- och omsorgsbranschen. Carole a r medlem i Va rdfo retagarna och Svenskt na ringsliv. Verksamhetsledaren bedo mer utvecklingspotentialen som god. Aktiebolaget Carole har startat Carole Niega i Kroatien, delvis finansierat genom la n fra n Almi. Det nystartade fo retaget kommer att erbjuda likartade omva rdnadstja nster i Kroatien som det svenska aktiebolaget erbjuder i Sverige. EVA-kooperativet EVA-kooperativet a r ett socialt arbetskooperativ med syfte att hja lpa personer la ngt ifra n arbetsmarknaden till arbete och meningsfull sysselsa ttning. Verksamheten bedrivs som en ideell fo rening och ha ller pa att omarbetas till en ekonomisk fo rening. EVA-Kooperativet startades 2009 av en grupp personer som sja lva sta tt la ngt ifra n arbetsmarknaden av olika anledningar. EVA a r en fo rkortning och sta r fo r Egen Va g till Arbete. Idag a r a tta personer ansta llda i fo retaget i olika typer av bidragsansta llningar. EVAkooperativet har 20 deltagare som sysselsatta via avtal med Ö rebro kommun och Arbetsfo rmedling. Fo r tillfa llet har man 15 deltagare fra n Arbetsfo rmedlingen som kommer fra n FAS 3-programmet och fem deltagare fra n Ö rebro kommun (Fo rso rjningssto d). Verksamheten har flera affa rsomra den: 10(28)

11 - sta dning och underha ll av lokaler, - secondhandbutik, - skaparverkstad/butik (fo r egentillverkning och fo rsa ljning av so mnad, dockor, betong, decoupage, krukor, ma lningar etc) - mediagrupp. EVA-kooperativet sa ljer tja nster till det kommunala bostadsbolaget Ö rebrobosta der (Ö BÖ) genom ett avtal som ga ller tills vidare. Ha r sta dar EVA-kooperativet soprum och ka llarva ningar i na gra bostadsomra den. Kooperativet har ocksa ett samarbete med en begravningsbyra och bista r i arbetet att genomfo ra slutsta dningar och to mmer do dsbon. EVA-kooperativet har flera privatpersoner som kunder. Kooperativet ha mtar a tervinning, genomfo r flyttningar a t privatpersoner. Det kommunala bostadsbolaget Ö BÖ tipsar boende om EVA-kooperativets tja nster. Verksamhetsledaren bedo mer att det finns stora kompetensbehov inom den egna verksamheten. Fo r det fo rsta handlar det om omva rldsspaning/-bevakning och sto d fo r att utveckla ide er till nya verksamheter. Na r EVA-kooperativet startades 2009 genomfo rdes studie- och inspirationsresor till andra sociala fo retag i la net och andra la n. Resorna var viktiga som inspiration. Na gra sa dana resor eller tra ffar har man inte haft mo jlighet att genomfo ra sedan dess och man efterlyser sa dana gemensamma satsningar. Det ger fo rutsa ttningar fo r la rande och erfarenhetsutbyte. Fo r det andra finns det ett behov av kompetensutveckling fo r arbetsledare. EVA-kooperativet har ingen samverkan med de o vriga sociala fo retagen i kommunen eller i la net, men efterfra gar sa dana aktiviteter. Dels fo r att la ra av varandra, dels fo r att kunna utveckla ide er tillsammans. EVA-kooperativet tog sja lva initiativ till ett sa dant samarbete med na gra av de andra sociala fo retagen i kommunen fo r ca tre a r sedan, men efter ett par mo ten rann fra gan ut i sanden. EVA-kooperativet ser ett stort behov av samverkan med de andra sociala fo retagen och poa ngterar att de o vriga sociala fo retagen inte betraktas som konkurrenter. Ett fo rdjupat samarbete skulle kunna leda till ba ttre och mer effektiva placeringar av deltagare fra n Arbetsfo rmedlingen och kommunen till de olika sociala fo retagen. Hon efterlyser ocksa na gon form av ma ssa eller utsta llningsdag fo r sociala fo retag samt inspirationsmo ten da r de kan tra ffas. Verksamheten sta r info r utmaningar i samband med att Fas3 ha ller pa att fasas ut. Da rfo r har EVA-kooperativet pa bo rjat ett samtal med Arbetsfo rmedlingen om hur ett fortsatt samarbete om deltagarplatser kan te sig. En andra utmaning ro r samarbetet med Ö rebro kommun. Det nuvarande avtalet om platser fra n Ö rebro kommun avslutas vid a rsskiftet 2016/2017. Ö rebro kommun kommer att go ra en upphandling av dessa placeringar fra n och med Det a r fortfarande oklart hur en sa dan upphandling kommer att se ut, vilka krav som kommunen kommer att sta lla i en upphandling och vilka akto rer som kommer att ge anbud. Ösa kerheten skapar en otrygg situation. Trots dessa utmaningar bedo mer verksamhetsledaren att det finns en stor utvecklingspotential hos EVA-kooperativet. Det finns flera inneha llsliga ide er om hur verksamheten (tja nster/produkter) kan utvecklas, men betonar att hon inte vet var hon ska va nda sig fo r att fa sto d och hja lp i ide utvecklingsarbetet. Verksamhetsledaren betonar att kooperativets utvecklingskapacitet intimt ha nger samman med vad som kommer att ersa tta FAS 3 och hur kommunen kommer att genomfo ra sin upphandling av rehabiliteringsplatser. Companiet Companiet har sitt sa te i Ha llefors. Verksamheten drivs som en ekonomisk fo rening 11(28)

12 med flera dela gare: stiftelsen Activa, ABF, Verdandi och fo reningen Kolugn. Companiet bildades efter ett projekt som Stiftelsen Activa genomfo rde i Ha llefors. Verksamheten har ett affa rsomra de, en second handbutik till vilken man har knutit rehabiliteringstja nster fo r deltagare fra n Arbetsfo rmedlingen. En person a r heltidsansta lld och ytterligare tva personer a r deltidsansta llda. 15 personer deltar i olika rehabiliteringsinsatser. Enligt en av verksamhetsfo retra darna har verksamheten haft sva righeter att ba ra sig ekonomiskt. Anledningen a r att Fas 3 bo rjar fasas och second handbutiken kan inte kan ba ra alla kostnader pa egen hand. Fo rutsa ttningen fo r verksamhetens ha llbarhet a r alltsa begra nsade. Companiet har heller inget avtal med Ha llefors kommun. Grythyttans lilla matställe Grythyttans lilla matsta lle drivs som en ekonomisk fo rening. Fo reningen startade va ren 2015 men dess verksamhet har a nnu inte pa bo rjats. I oktober ansta lls fo retagets fo rsta medarbetare med hja lp av en lo nebidragsansta llning. Fo retagets huvudsakliga affa rsomra de a r matfo rsa ljning o ver disk. Initialt kommer det att handla om sallader, smo rga sar, soppor och andra enklare former av matra tter. Ambitionen a r att erbjuda husmanskost. Behovet av dessa tja nster bedo ms vara stort pa orten. Fo retaget har a nnu inte pa bo rjat marknadsfo ring och informationsaktiviteter, men kommer att va nda sig till ba de privatpersoner och fo retag. En av ide erna a r att erbjuda olika typer av fo retagsabonnemang samt matla dor. Fo retaget har en verksamhetslokal som sedan tidigare har anva nts fo r livsmedelshantering. Verksamhetens arbetsintegrerande funktioner har inte startats a nnu. Bakgrunden till fo retaget a r av att na gra av fo reningens medlemmar har erfarenhet av coachingfo retag, men ville ga vidare till en annan typ av jobbtra ning och rehabilitering. Under sina tidigare uppdrag mo tte man dessutom ma nga nyanla nda med intresse och erfarenhet av matproduktion. Fo retaget har, utan framga ng, fo rso kt att uppra tta avtal med Arbetsfo rmedlingen och Ha llefors kommun om avtal fo r sysselsatta. Miljövårdscentrum Miljo va rdscentrum startade sin verksamhet 1986 som en stiftelse. Man ville utveckla en ha llbar ekologisk framtid med odlingar, fo rsa ljning av komposteringsanla ggningar m.m. Miljo va rdscentrum driver fortfarande odlingarna, dock numera i kooperativ form och i huvudsak i rehabiliterande syfte. Verksamheten drivs som ett personalkooperativ sedan Miljo va rdscentrum har flera affa rsomra den: - restaurang, - konferenslokaler, - textil/atelje, - IT/teknik - bed & Breakfast. - ekologisk butik - Cafe - A terbruksbutik Allt bedrivs i kooperativ form fo r kommersiellt syfte. Verksamheten drivs i formen av arbetsintegrerat socialt fo retag. En viktig del i hela verksamheten a r arbetsrehabilitering fo r unga vuxna och vuxna. 12(28)

13 Verksamheten har idag 40 ansta llda. Merparten har na gon form av funktionsnedsa ttning och lo nebidragsansta llning. Ha ruto ver har Miljo va rdscentrum avtal med Ö rebro kommun om 40 rehabiliteringsplatser da r man svarar fo r utredning om arbetsfo rma ga och arbetstra ning samt 10 rehabiliteringsplatser da r man ocksa erbjuder sjukgymnastik. Arbetsfo rmedlingen har ett avtal med Miljo va rdscentrum om 20 platser (Fas 2 och Fas 3). Finsam har ett avtal om 6 platser. Deltagarna fa r sja lva va lja och pro va pa de olika arbetsstationerna. Efter sin tid pa Miljo va rdscentrum ga r ma nga tillbaka till andra insatser som genomfo rs av kommunen eller Arbetsfo rmedlingen. Vissa deltagare ga r vidare med att so ka jobb, andra till utbildningar. Ma nga a r la ngt ifra n arbetsmarknaden. I organisationen finns planer pa att vidga verksamheten till ytterligare affa rsomra den, sa som hotell samt rehabilitering i andra la nder. Drivkraften a r att hitta arbetsstationer som a r bra fo r de ansta llda och som kan vara kommersiellt ga ngbara. Verksamhetsledningen menar att behoven styr. Na gon i organisationen uppma rksammar en ide eller ett behov hos en individ. Sen testar man ide n och den kan utvecklas och pro vas. Verksamhetsledningen pa pekar att den allma nna insta llningen hos ett socialt fo retag a r att inte va ga konkurrera med andra, vilket ofta betyder att verksamheten inte kommer att ba ra sig. Verksamhetsledningen menar att man ma ste ta sa dana kliv och att allt ett socialt fo retag go r ma ste kunna sa ljas. Verksamhetsledningen vid Miljo va rdscentrum bedo mer att organisationen har en stor potential och att verksamheten nu ligger pa en lagom niva. Ö verskott investeras i lokaler och i nyansta llningar. Miljo va rdscentrum har inte mycket samarbete med de o vriga sociala fo retagen i la net, vilket man efterfra gar eftersom man ser ett behov av att la ra om andras verksamheter. Andra akto rer inom civilsamha llet sa som Coompanion och StiftelsenActiva har man samarbete med i olika grad. Miljo va rdscentrum har ett bra samarbete med privata na ringslivet, som t.ex. ko per tja nster i form av konferensverksamhet, reparationer i verkstad och i snickeri. Miljo va rdscentrum har deltagit i flera upphandlingar. Man upplever att Ö rebro kommun sta rker sociala kriterier i upphandlingarna. Da remot menar man att Arbetsfo rmedlingens upphandlingar a r besva rliga eftersom de a r centraliserade och riksta ckande. Konsekvensen a r att inga sma sociala fo retag kan la gga anbud. Man menar att det ocksa o ppnar upp fo r bluffo retag att delta i upphandlingar. Childrens ek. för. Childrens bo rjade som ett projekt i Kumla men etablerade sig 2002 i Hallsberg. Initialt var Childrens ett samarbete mellan Samhall, Stiftelsen Activa, Ro da Korset och Hallsbergs kommun. Childrens blev en egen ekonomisk fo rening 2006 da r Hallsbergs kommun inga r i styrelsen. Childrens har samverkansavtal med Hallsbergs kommun om arbetsrehabilitering. Fo r na rvarande a r det enbart 1-2 personer fra n daglig verksamhet (Arbetsmarknadsenheten och Socialfo rvaltningen) som har rehabilitering pa Childrens. Det prima ra affa rsomra det fo r Childrens a r beso ksverksamhet fo r barn. Tidigare sa lde man ocksa leksaker, men sedan en leksaksbutik o ppnade i kommunen har den verksamheten avslutats. Idag har Childrens nio ansta llda, inklusive en verksamhetsledare. Alla har sto d fra n Arbetsfo rmedlingen i form av olika lo nebidragsansta llningar. Det sker en viss genomstro mning av personer, men da r inte inget krav. Man ma ste inte ga vidare utan 13(28)

14 fa r vara kvar. Enligt en av verksamhetsfo retra darna handlar det inte om inla sning, eftersom man ha r har en ansta llning. Inla sning kan det ista llet handla om, menar han, pa kommunens arbetsmarknadsenhet. Childrens har beso kare varje a r. Samarbetet med Hallsbergs kommun a r viktigt. Under det senaste a ret har det pa ga tt ett utredningsarbete om kommunens fo rha llande till arbetsintegrerande sociala fo retag, vilken har inkluderat Childrens samt AniAra (se nedan) och relationen till kommunens arbetsmarknadsenhet. Utredningsarbetet a r nu i slutskedet och inneba r dels att delar av AniAra knyts till Childrens, dels att kommunen tydliggo r sitt fo rha llningssa tt till arbetsintegrerande sociala fo retag. Fo retra dare fo r Childrens ser en stor potential i verksamheten, a ven om verksamheten idag har sva rt att ga runt ekonomiskt. Materialen slits snabbt pa grund av det stora beso ksantalet och det a r sva rt att fa finansiering till reparationer/underha ll av lokaler och material samt att utveckla nya attraktioner. Man har ocksa samarbete med ba de na ringslivet som ba de ko per tja nster av Childrens samt sponsrar fa rg och tra varor och ideell verksamhet som man samverkar med pa olika sa tt. re:form 2005 startade re:form. Verksamheten bedrivs i form av en stiftelse, instiftad av Mellringekyrkan, och vilar pa en kristen va rdegrund. Verksamheten har sina lokaler pa va ster i Ö rebro, strategiskt placerad mellan na gra miljonprogramsomra den. Den initiala ambitionen med verksamheten har varit att pa verka delar de sociala utmaningar som pra glade stadsdelen. Idag har re:form avtal med Ö rebro kommun fo r personer med fo rso rjningssto d samt avtal med Arbetsfo rmedlingen fo r personer med arbetstra ning och inom jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 2 och 3). Stiftelsen har idag sex ansta llda varav fem har kriminell bakgrund. De ansta llda har olika former av lo nebidragsansta llningar. Stiftelsen har plats fo r 25 deltagare. Re:form vill erbjuda ma nniskor verktyg fo r att kunna ga vidare. Ma nga av deltagarna har en bakgrund i kriminalitet och drogberoende. Fo retagets affa rsomra den utgo rs av - second handbutik, - moped- och cykelverkstad, - bilva rdsanla ggning, - utetja nster (gra sklippning, sno skottning, flyttja nster, snickeri) - en transportenhet (bl.a. av matla dor) Fo retagets representanter bedo mer sja lva att re:form har god utvecklingspotential. Stiftelsens ekonomi a r i balans och man go r varje a r ett o verskott. Ö verskottsmedlen anva nds till nyansta llningar, t.ex. projektansta llning fo r en person i ett a r. Ö verskott ska nks ocksa till behandlingshem eller till olika grupper (exv. romer). Bro B ek. fören. Brobyggarna Somaliskt resurscentrum a r en ekonomisk fo rening. Fo reningens syfte a r att kunna skapa kulturell integration och ta tillvara pa somaliska invandrares erfarenheter fo r arbetsintegrerande syften. Verksamheten a r vilande. Cykelreturen Verksamheten startades i april 2016 i form av en ekonomisk fo rening. Bakgrunden 14(28)

15 till verksamheten a r olika typer av projekt och insatser som har genomfo rts inom det kommunala bostadsbolaget Ö BÖ (Ö rebrobosta der). Som stor fastighetsa gare har Ö BÖ ma nga cykelgarage och andra utrymmen fo r cyklar. I ma nga fall har o vergivna cyklar kastats eller la mnats till Polisens hittegodsfo rvaring. Inom olika arbetslag va cktes fra gan hur man ba ttre kunde ta hand om o vergivna cyklar. Ur de diskussionerna fo ddes Cykelreturen. Fo retaget har tre ansta llda med olika typer av lo nebidragsansta llningar pa heltid, som tidigare var sysselsatta inom Ö rebro kommun och i det kommunala bostadsbolaget. En av de ansta llda pa pekar att detta a r hans fo rsta riktiga jobb. Fo retagets affa rsomra den a r cykelrenovering och cykelfo rsa ljning. Man o vertar cyklar fra n Polisens hittegodsfo rvaring. Cyklarna renoveras och sa ljs i butiken. Fo retaget har avtal med Ö BÖ om cykelrensning i garage och cykelsta ll. Ett annat avtal a r med en teaterfo rening som tar emot ett antal cyklar och hyr ut dem. Fo retaget och teaterfo reningen delar pa hyresinta kterna. Medarbetarna har ocksa redan bo rjat fundera pa att utveckla andra affa rsomra den. Fo retaget a r fo rha llandevis nystartat och har haft en god start. Na rheten till universitetsomra det go r att ma nga studenter hittar dit och ko per begagnade cyklar. Medarbetarna jobbar nu med att hitta nya kunder, t.ex. andra bostadsbolag, och funderar o ver sa tt att na ut med reklam fo r sin verksamhet. Fo reningen har avtal med Ö rebro kommun fo r tre rehabiliteringstja nster. De fo rsta sysselsatta kommer att bo rja under ho sten Omsorg stöd och samverkan I A sbro (Askersunds kommun) startade 2015 den ekonomiska fo reningen Ömsorg sto d och samverkan. Verksamheten drivs som ett kooperativ. Verksamheten inriktar sig till omsorg i vid mening. Fo r na rvarande har fo retaget en ansta lld. En viktig del i fo rtaget a r att erbjuda mo jligheter fo r ma nniskor som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden att pa bo rja ansta llningar i fo retaget. Samtal med Arbetsfo rmedlingen pa ga r. Verksamheten befinner sig i ett uppstartsskede och man har haft initiala utmaningar i dialogen med Skatteverket. Eftersom ett antal formella beslut fra n Skatteverket a nnu inte a r fattade har verksamheten inte kommit iga ng och fo retaget har fa tt sa ga nej till flera uppdrag. Det har tagit la ng tid fo r fo retaget att fa ett bankkonto, att bli registrerad fo r moms och en arbetsgivarregistrering. Konkret kommer verksamheten att omfatta ma nga olika typer av omsorgsinsatser. Man har en vid definition pa omsorg, vilken inbegriper allt ifra n att renovera bryggor, snickra staket till att erbjuda omva rdnad i hemmet. Man va nder sig till ba de fo retag och privatpersoner. Sa fort de initiala utmaningarna a r hanterade bedo mer man att fo retaget har en mycket god utvecklingspotential. Hittills har fo retaget inte marknadsfo rt sin verksamhet men har a nda fa tt ett flertal kunder och uppdrag som motsvarar ett antal arbetsma nader. Fo retaget har ocksa fa tt tacka nej till uppdrag pa grund av att man fo r na rvarande inte har kompetens inom dessa omra den. Sa fort samtalen med Skatteverket a r avklarade kommer fo retaget att pa bo rja samtal med Arbetsfo rmedlingen om rehabiliteringsplatser och i o vrigt ansta lla personer, antingen med eller utan bidrag. AniAra AniAra a r en ekonomisk fo rening som startade AniAra drivs av stiftelsen Activa som ocksa sko ter all bokfo ring och administration. Ambitionen a r att knoppa av 15(28)

16 AniAra fra n Activa inom en snar framtid samt knyta den delen av verksamheten na rmare Childrens (se ovan). Aniara har tva affa rsomra den: AniAra Maskin och fastighet samt AniAra Kultur. Inom omra det maskin och fastighet har AniAra ett va lutvecklat samarbete med ett annat fo retag i Hallsberg (ATV & Maskin i Hallsberg) som a r inriktat pa fyrhjulingar och mopeder, robotgra sklippare och a kgra sklippare. AniAra sko ter verkstaden a t fo retaget och svarar da rmed fo r reparationer, service och underha ll av dessa maskiner. AniAra Maskin och fastighet har tre ansta llda personer, varav en a r arbetsledare. Samtliga har na gon form av lo nebidragsansta llning. AniAra Maskin och fastighet ga r fortfarande med ett underskott men man ra knar med att verksamheten kommer att kunna bedrivas i balans na sta a r. Fo retaget kommer da att kunna knoppas av. Enligt fo retra dare fo r Activa har fo retaget en god tillva xtpotential. Inom affa rsomra det AniAra kultur bedrivs skapande hantverk och konst. Produktionen har inga sto rre inta kter. Fyra personer a r ansta llda i AniAra kultur. AniAra har avtal med Hallsbergs kommun om 21 platser. Arbetsfo rmedlingen ko per tva platser till Maskin och fastighet. Avtalen kan utvecklas. Ainara har behov av kompetensutveckling. Inom fo retaget finns god kompetens om sja lva produktionen, men fo retra dare fo r Activa bedo mer att AniAra beho ver bli ba ttre pa att go ra arbetsfo rma gebedo mningar pa ett mer strukturerat sa tt gentemot Arbetsfo rmedlingen. Handtaget Handtaget har sitt sa te i Lindesberg och drivs som en ideell fo rening. Verksamheten startade 2010 och syftar till att skapa arbetstillfa llen fo r i fo rsta hand en utvald grupp av invandrare Karener som kommer fra n milita rdiktaturen i Burma. Handtaget va nder sig till ba de privatpersoner och till fo retag och specialiserar sig pa fo ljande fyra affa rsomra den: - Sta dning - Fo nsterputsning - Gra sklippning och sno skottning - La ttare reparationer - Fo rsa ljning av gro nsaker och ba r Verksamheten bo rjade i liten skala och har nu vuxit till dagens omfattning utan sa rskild marknadsfo ring. Verksamhetsledning, bokfo ring, IT och telefoni och andra administrativa insatser go rs ideellt och motsvarar en och en halv heltidstja nst. Ha ruto ver a r nio personer ansta llda, varav sex pa heltid och tre tja nster pa motsvarande 75 %. En av medarbetarna har nystartsbidrag och en annan har en trema naders praktikanttja nstgo ring. Handtaget har inga avtal med vare sig Lindesbergs kommun eller Arbetsfo rmedlingen om arbetstra ning eller rehabilitering. Fo retra dare fo r verksamhetsledningen betonar att man har haft begra nsat sto d fra n kommunen i uppstarten av verksamheten. De nio ansta llda hade tidigare socialbidrag, men a r skattebetalare. Fo retra dare fo r verksamhetsledningen pa pekar att man har haft olika kontakter med flera representanter fo r kommunen ba de pa tja nstemannaniva och pa politisk niva, men fa r olika besked fra n olika personer om hur och med vad kommunen kan sto tta verksamheten. Handtaget efterfra gar ett tydligare uppbackning fra n antingen kommunen eller Arbetsfo rmedlingen fo r att t.ex. hantera behovet av sto d till na gra av medarbetarna. Dessutom efterlyser man ett 16(28)

17 tydligare fo rha llningssa tt fra n kommunen gentemot verksamheten. Handtaget har inget samarbete med o vriga sociala fo retag i la net och verksamhetsledningen pa pekar att hon heller inte ka nner till la nets o vriga sociala fo retag. Ett na tverk av sa dana fo retag efterlyser hon. Hon Man mo ter andra fo reningar och fo retra dare fo r civilsamha llet pa olika fo reningsdagar och arrangemang, men driver inga gemensamma projekt. Handtaget har fa tt ekonomisk sto ttning fra n Rotary, Lions och Sparbanksstiftelsen som har anva nts till ko kortskostnader fo r na gra av de ansta llda. Hantverket ser ett behov av kompetensutveckling fo r den egna personalen knutet till verksamhetens olika affa rsomra den. Örebro TV id för Ö rebro TV startade som en ideell fo rening fo r fem a r sedan. Fo r tva a r sedan ombildades fo reningen till ett socialt fo retag med formen ekonomisk fo rening. Verksamheten bedrivs i Ö rebro och besta r av att erbjuda sysselsa ttningsplatser till Arbetsfo rmedlingen inom flera affa rsomra den: - fotografi - filmning - ljudinspelning - redigering - datakunskap Ö rebro TV utbildar deltagarna dessa olika medierelaterade a mnen samt sa ljer a ven medietja nster, som filmning av konferenser, logotypdesign och olika typer av marknadsfo ringsarbeten. Den sto rsta delen av fo retagets inta kter har dock kommit fra n avtalet om sysselsa ttningsplatser. Sommaren 2016 avslutades avtalet med Arbetsfo rmedlingen, som en del av utfasningen av Fas3. Avtalet hade fram till dess omfattat 20 sysselsa ttningsplatser. I realiteten har det snarare ro rt sig om ett tiotal placeringar. Som en fo ljd av detta befinner sig fo retaget i ekonomiskt kris. Fram till sommaren 2016 hade fo retaget fem ansta llda. Tva av dessa startade som Fas3-detlagare pa Ö rebro TV, tva som praktikanter genom Arbetsfo rmedlingen. Samtliga ansta llda hade na gon form av sa rskilt ansta llningssto d. Man har blivit tvungen att sa ga upp samtliga ansta llda, och man har ingen utbildning iga ng. Fo retaget har inte avtal om sysselsa ttningsplatser med kommunen. Ö rebro TV har idag ingen samverkan med andra sociala fo retag men har ett sa dant intresse om verksamheten startar upp igen. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte finns na gon organiserad samverkan mellan de arbetsintegrerande sociala fo retagen i la net. Eventuellt samarbete och dialog a ger fra mst rum pa grund av personliga kopplingar och sker sporadiskt. Det finns heller ingen Skoopiorganisation eller annan typ av egenorganisering i la net fo r dessa typer av fo retag. Flera fo retag efterlyser ordnade och a terkommande tra ffar fo r erfarenhetsutbyte, la rande och ide utveckling. Na gra fo retag betonar att man befinner sig i konkurrens med andra. Flera av de arbetsintegrerande sociala fo retagen uttrycker ett stort behov och intresse av att o ka samarbetet med privat verksamhet, ba de fo r att o ka fo rsa ljningen av sina varor och tja nster, men ocksa fo r att fa mer kunskap om hur det privata na ringslivet driver 17(28)