ENKÄTUNDERSÖKNING AV STUDIEMILJÖN PÅ KTH ARKITEKTURSKOLAN, VT 2012. Hannes Hedvall & Stefan Strohmayer. hedvallstrohmayer@gmail.

ENKÄTUNDERSÖKNING AV STUDIEMILJÖN PÅ KTH ARKITEKTURSKOLAN, VT 2012 Hannes Hedvall & Stefan Strohmayer hedvallstrohmayer@gmail.com

Innehållsförteckning Bakgrund till rapporten... 2 Enkätens utformning... 2 Resultat 2012... 3 Demografi... 3 Studiemiljö... 4 Studiemiljö för kvinnliga respektive manliga studenter... 4 Studiemiljön för årskurserna 1,2 och 3... 5 Fysisk miljö... 6 Hälsa... 6 Hälsa för kvinnliga respektive manliga studenter... 7 Hälsa för studenterna i årskurserna 1,2 och 3... 7 Kränkande särbehandling... 8 Sexuella trakasserier... 8 Studiemiljöns samband med hälsa... 9 Förändringar jämfört med resultat 2010... 10 Studiemiljön 2010/2012... 10 Förändring för kvinnliga och manliga studenter... 10 Förändring i respektive årskurs... 10 Fysisk miljö 2010/2012... 11 Hälsa 2010/2012... 11 Förändring av kvinnliga och manliga studenters hälsa... 11 Förändring i respektive årskurs... 11 Särbehandling 2010/2012... 11 Diskussion... 12 Hälsa... 12 Särbehandling... 14 Studiemiljö... 14 Fysisk miljö... 15 Framtida implikationer... 16 Bilaga: Beskrivning av enkätens utformning... 18 Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 1

Bakgrund till rapporten Som del i KTH Arkitekturskolans pågående utvecklingsarbete skickades under maj 2012 en internetbaserad enkät ut till samtliga studenter på Arkitekturskolans grundutbildning med frågor om studiemiljön och hälsa. Enkäten har en gång tidigare besvarats av studenter på utbildningen, våren 2010. Studenter som då läste första året på utbildningen har därmed fått besvara frågorna ytterligare en gång när de nu läser det tredje året på utbildningen. Resultaten från 2010 finns dels i en separat rapport samt används som jämförelse i denna rapport. Ansvariga för grundutbildningen på arkitekturskolan har varit initiativtagare till enkäten som del i sin strävan att kontinuerligt utveckla och förbättra utbildningen. Utvecklingsområden som lyfts fram i tidigare rapporter har varit det pedagogiska upplägget, studietempo (KTH:s mellanårsenkät: Rapport september 2008, Statistiska Centralbyrån, 2008), psykisk hälsa och stress. I tidigare enkätundersökning visade resultatet att det även fanns faktorer i utbildningen som verkade hälsofrämjande, t.ex. gott stöd från medstudenter och autonomi gällande studiernas genomförande (Enkätundersökning av studiemiljön på KTH Arkitekturskolan, VT 2010, Hedvall & Strohmayer, 2010). I denna rapport redovisas dels resultat från årets enkät, dessutom redovisas jämförelser mellan enkäten 2010 och årets enkät. De skillnader som redovisas och diskuteras nedan är statistiskt signifikanta. Enkätens utformning Enkäten bestod av fem delar. Den inledande delen bestod av demografiska frågor. I den andra och största delen användes ett antal skalor för att mäta olika aspekter av studiemiljön. Alla frågor om studiemiljön var formulerade som påståenden som skulle värderas från 1, stämmer inte alls till 5 stämmer helt. Enkätens tredje del bestod av ett antal skalor som mäter hälsa och psykisk hälsa. Den fjärde delen bestod av en skala som mäter olika aspekter av den fysiska miljön. Slutligen i den femte delen ställdes ett antal frågor om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. För en mer utförlig beskrivning av delskalorna se bilaga 1. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 2

Resultat 2012 Demografi Antal svarande på enkäten var 155, vilket motsvarar 53 % av studenterna på utbildningens tre första år. Av de svarande var 87 kvinnor (56%), 67 män (43%) och 1 person identifierade sig varken som man eller kvinna (1%). Eftersom det bara var en person som varken identifierade sig som man eller kvinna redovisas inga resultat utifrån denna variabel, individens svar finns dock med i alla övriga beräkningar. Tabell 1. Respondenter per årskurs och kön. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt Kvinnor 25 32 30 87 Män 17 30 30 67 Identifierar sig varken som man eller kvinna 1 Totalt 155 Tabell 2. Medelvärde för ålder, antal studietimmar per vecka samt antal timmar förvärvsarbete per vecka presenterat baserat på kön och årskurs samt totalt för alla respondenter. Man Kvinna Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Medel Ålder år 27 26 25 27 27 26 Studier h/vecka 50 51 46 51 54 51 Förvärvsarbete h/vecka 5 5 5 5 5 5 Tabell 3. Procent av respondenterna som faller inom de olika kategorierna avseende den högsta utbildningen på minst ett år (frånsett Arkitekturprogrammet), vilken intagningskvot de blev antagna inom samt om de har hemmavarande barn. Man Kvinna Årskurs 1 Högsta utbildning Gymnasium el motsvarande Yrkeshögskola, Kvalificerad yrkesutbildning Årskurs 2 Årskurs 3 Total t 35,8 35,6 40,5 30,2 38,0 35,5 0,0 1,1 2,4 0,0 0,0 0,6 Folkhögskoleutbildning på eftergymnasial nivå 13,4 10,3 11,9 7,9 16,0 11,6 Akademiska studier på universitet/högskola 46,3 51,7 45,2 58,7 42,0 49,7 Annan utbildning 4,5 1,1 0,0 3,2 4,0 2,6 Intagningskvot Betyg 22,4 36,8 23,8 28,6 40,0 31,0 Högskoleprov 28,4 18,4 19,0 27,0 20,0 22,6 Arkitektprovet 49,3 44,8 57,1 44,4 40,0 46,5 Hemmavarande barn Ja 10,4 12,6 9,5 14,3 10,0 11,6 Nej 89,6 87,4 90,5 85,7 90,0 88,4 Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 3

Studiemiljö Studiemiljö för kvinnliga respektive manliga studenter Höga värden innebär bättre skattad studiemiljö med undantag för skalorna belastning och obalans som är omvända med innebörden att högre värde indikerar sämre studiemiljö. Det fanns ingen signifikant skillnad gällande skattningar av studiemiljöskalor mellan kvinnor och män. Tabell 4. Medelvärden totalt, samt baserat på kön för 11 studiemiljöskalor och tre enskilda frågor. M kvinnor M män M totalt Autonomi 3,47 3,53 3,50 Belastning* 4,03 3,82 3,94 Eget ansvar för studieresultat 4,38 4,32 4,35 Examination, betonat innehåll 3,19 3,02 3,10 Examination, rättvis/lämplig 3,00 3,07 3,03 Examination, återkoppling 3,52 3,33 3,43 Gruppsamverkan 3,32 3,45 3,38 Lärarnas entusiasm 3,28 3,49 3,38 Lärarnas kunskapsbredd 2,91 3,00 2,94 Målklarhet 3,28 3,35 3,30 Obalans studiearbete-fritid* 3,81 3,63 3,73 Socialt stöd från lärare 3,46 3,58 3,51 Socialt stöd från studenter 3,66 3,75 3,70 Tillfredsställelse med utbildning 3,46 3,64 3,54 * Högre värde innebär större belastning respektive mer obalans studier/fritid Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 4

Studiemiljön för årskurserna 1,2 och 3 På fyra av skalorna samt för två enskilda frågor skiljer sig resultatet signifikant mellan årskurserna. Studenterna i årskurs 1 och 3 upplever högre grad av autonomi än årskurs 2. Årskurs 1 upplever lägre belastning och mindre obalans mellan studier och fritid än studenterna i årskurs 2 och 3. Studenterna i årskurs 1 upplever examinationen som mer rättvis och att examinationer i högre grad fokuserar på kursinnehåll än studenterna i årskurs 2. Slutligen upplever studenterna i årskurs 1 en högre tillfredställelse med sina studier än studenterna i årskurs 2. Tabell 5. Medelvärden på studiemiljöskalor för de olika årskurserna samt resultat av post-hoc test. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Signifikant Autonomi 3,60 3,14 3,87 Ja, 1,3>2 Belastning* 3,15 4,32 4,14 Ja,1<2,3 Eget ansvar för studieresultat 4,47 4,25 4,39 Nej Examination, betonat innehåll 3,38 2,79 3,24 Ja, 1>2 Examination, rättvis/lämplig 3,26 2,75 3,18 Ja, 1>2 Examination, återkoppling 3,17 3,38 3,72 Nej Gruppsamverkan 3,55 3,18 3,47 Nej Lärarnas entusiasm 3,57 3,25 3,39 Nej Lärarnas kunskapsbredd 3,20 2,81 2,90 Nej Målklarhet 3,45 3,11 3,43 Nej Obalans studiearbete-fritid* 3,07 3,94 4,04 Ja, 1<2,3 Socialt stöd från lärare 3,59 3,37 3,62 Nej Socialt stöd från studenter 3,73 3,80 3,55 Nej Tillfredsställelse med utbildning 3,87 3,40 3,47 Ja, 1>2 *Högre värde innebär större belastning respektive mer obalans studier/fritid Det fanns två signifikanta interaktionseffekter mellan grupper uppdelat på kön samt årskurs. Dessa gällde tillfredställelse med utbildning samt autonomi. För årskurs 1 och 2 var skillnaderna marginella mellan kvinnor och män medans det i årskurs 3 fanns en större skillnad där kvinnor upplevde en lägre grad av autonomi och lägre grad av tillfredställelse med utbildning än män i samma årskurs. Tillfredsställelse med utbildning Autonomi 5 5 4 4 3 Män 3 Män 2 Kvinnor 2 Kvinnor 1 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 1 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 5

Fysisk miljö Den tekniska utrustningen, ljusförhållandena och pausutrymmen är aspekter av den fysiska miljön som studenterna bedömer som acceptabla. Inomhusklimatet och luftkvaliteten bedöms i genomsnitt som dåligt. Studenterna skattar också ett visst missnöje med ljudförhållanden och möbler. Sammantaget över alla frågor hade studenterna ett visst missnöje med den fysiska miljön. Tabell 6. Medelvärde för enskilda aspekter av fysisk miljö samt för skalan Fysisk miljö uppdelat för olika grupper samt för samtliga studenter som svarat. Man Kvinna Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt Inomhusklimat 1,69 1,59 1,88 1,44 1,66 1,63 Luftkvalitet 1,81 1,56 2,00 1,49 1,62 1,67 Ljudförhållanden 2,48 2,34 2,38 2,56 2,24 2,41 Ljusförhållanden 2,88 2,91 2,86 3,03 2,78 2,90 Möbler 2,40 2,49 2,55 2,35 2,54 2,46 Teknisk utrustning 3,37 3,32 3,57 3,27 3,24 3,34 Paus/lunchutrymmen 2,91 2,93 2,98 3,16 2,60 2,93 Fysisk miljö skala 2,51 2,45 2,60 2,47 2,38 2,48 Hälsa Enligt skattningarna på GHQ12 hade 65 % av studenterna på arkitekturskolans första tre år nedsatt psykiskt välmående. Folkhälsoenkätens resultat för år 2011 var att 19 % av Sveriges befolkning ålder 16-44 samt 44 % av studerande/praktiserande hade nedsatt psykiskt välmående enligt samma mätinstrument. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var signifikant högre för arkitektstudenter jämfört med befolkningen 16-44 år och med studerande/praktiserande som grupp. Av arkitekturstudenterna svarar 49% att de är ganska mycket eller mycket stressade. Det är signifikant mer än befolkningen 16-44 år samt för studenter/praktiserande, där 14 % respektive 34 % uppger sig vara ganska mycket eller mycket stressade enligt Folkhälsoinstitutets nationella enkätundersökning 2011. Tabell 7. Procent studenter som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt som upplever sig vara mycket stressade. Man Kvinna Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Total Nedsatt psykiskt välbefinnande 52 74 48 71 70 65 Mycket stressad 39 57 36 48 62 49 Arkitekturstudenterna skiljde sig inte signifikant från åldersgruppen 16-44 gällande antal dagar med nedsatt fysisk hälsa (antal dagar 4,8 respektive 5,1). Arkitekturstudenterna uppgav signifikant fler dagar med nedsatt psykisk hälsa (antal dagar 10,7) jämfört med åldersgruppen 16-44 (antal dagar 5,9). Arkitekturstudenterna uppgav fler dagar med nedsatt arbetsförmåga (antal dagar 5,74) jämfört med åldersgruppen 16-44 (antal dagar 3,2). Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 6

Hälsa för kvinnliga respektive manliga studenter Det fanns skillnader mellan män och kvinnor på fyra av fem hälsomått. Kvinnliga studenter uppgav sämre psykiskt välbefinnande, mer stress samt fler dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa. Tabell 8. Medelvärden för hälsomått redovisat efter kön och totalt samt signifikansprövning. M kvinnor M män M totalt Signifikant Psykiskt välbefinnande* 2,44 2,10 2,29 Ja Stress 2,79 2,31 2,58 Ja Kroppslig hälsa, ej god antal dagar/mån 5,60 3,49 4,80 Ja Psykisk hälsa, ej god antal dagar/mån 12,9 7,61 10,7 Ja Arbetsförmåga, nedsatt antal dagar/mån 6,38 4,88 5,74 Nej * Lägre värde innebär bättre psykiskt välbefinnande Hälsa för studenterna i årskurserna 1,2 och 3 Studenterna i årskurs 1 upplevde mindre stress och färre dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa jämfört med studenterna i årskurs 3. Även studenterna i årskurs 2 upplevde färre dagar med nedsatt psykisk hälsa än vad de gjorde i årskurs 3. Det fanns ingen signifikant interaktionseffekt mellan män och kvinnor i de olika årskurserna. Tabell 9. Medelvärden på hälsomått för de olika årskurserna samt signifikansprövning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Signifikant Psykiskt välbefinnande* 2,12 2,31 2,41 Nej Stress 2,31 2,54 2,86 Ja, 1<3 Kroppslig hälsa, ej god antal dagar/mån 3,57 4,27 6,50 Ja, 1<3 Psykisk hälsa, ej god antal dagar/mån 7,57 10,1 14,0 Ja, 1, 2<3 Arbetsförmåga, nedsatt antal dagar/mån 4,90 5,67 6,52 Nej * Lägre värde innebär bättre psykiskt välbefinnande Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 7

Kränkande särbehandling Av alla respondenter angav 7% att de hade blivit negativt särbehandlade vid något tillfälle och 2% vid flera tillfällen. Det var ingen signifikant skillnad mellan hur stor andel manliga och kvinnliga studenter som uppgav sig ha blivit negativt särbehandlade eller mellan de olika årskurserna. De som utsatt studenterna för negativ särbehandling/mobbning var oftast ordinarie personal, vilket angavs av 71% av dem som uppgav sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Näst flest, 57%, uppgav att de hade blivit negativt särbehandlade av andra studenter på utbildningen och 14%, av gästföreläsare eller gästkritiker. Uppgivna anledningar till särbehandling var ålder (21%), kön (14%), etnisk bakgrund (7%) och sexuell läggning (7%). Vanligast var dock att man inte kände till anledningen (36%) eller att det var någon annan anledning (29%). Ingen uppgav sig ha blivit särbehandlad på grund av religion, hudfärg, utseende eller funktionshinder. Då den som blivit särbehandlad kan ange flera alternativ gällande vem den blivit illa bemött av samt anledning därtill kan den sammanlagda andelen bli mer än 100% på båda dessa frågor. Tabell 10. Procent av grupper samt totalt för alla svarande studenter som blivit negativt särbehandlade. Man Kvinna Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Total Särbehandling 9,0 9,2 7,1 6,3 14 9,0 Sexuella trakasserier Två kvinnor i olika årskurser uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier av ordinarie lärare respektive annan personal på institutionen. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 8

Studiemiljöns samband med hälsa Ett stort antal av studiemiljöskalorna samvarierade med både psykisk och fysisk hälsa. Ett starkt samband fanns mellan tillfredställelse med utbildningen och psykiskt välbefinnande. Denna skala samvarierade även medelstarkt med antal dagar med psykisk ohälsa och antal dagar med nedsatt arbetsförmåga. Det fanns även medelstarka samband mellan det psykiska välbefinnandet och skattningar på studiemiljöskalorna; gruppsamverkan, Obalans studiearbete-fritid, belastning, målklarhet, autonomi, socialt stöd från lärare och lärarnas entusiasm. De tre skalorna obalans studier/fritid, belastning och socialt stöd från studenter hade medelstarka samband med stress och antal dagar med psykisk ohälsa. Resterande samband som redovisas i tabellen är svaga. Tabell 11. Förklarad varians i procent då sambanden är signifikanta mellan mått på fysisk och psykisk hälsa gentemot de skalor som mäter olika aspekter av studiemiljö. Psykiskt Psykisk Kroppslig välbefinnande hälsa hälsa Arbetsförmåga Stress Tillfredsställelse med utbildning 27 17-9 3 Gruppsamverkan 20 6-6 3 Obalans studiearbetefritid 18 12 6 4 13 Belastning 17 16 7 5 16 Målklarhet 16 7-3 3 Autonomi 14 8-6 - Socialt stöd lärare 9 4-3 - Lärarnas entusiasm 9 4 - - - Lärarnas kunskapsbredd 8 4 - - - Examination, betonat innehåll 7 4 - - 3 Examination, rättvis/lämplig 7 4 - - - Socialt stöd studenter 5 9 - - 10 Eget ansvar för studieresultat 3 - - - - Examination, återkoppling - - 3 - - Fysisk miljö - - - - - Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 9

Förändringar jämfört med resultat 2010 Studiemiljön 2010/2012 Resultaten på två av studiemiljöskalorna skiljde sig signifikant mellan enkätutskicken 2010 och 2012, dessa var belastning samt socialt stöd från lärare. Gällande belastning skattade studenterna 2012 en signifikant lägre upplevd belastning (2012: m 3,9, 2010: m 4,2). Studenterna skattade också en högre grad av socialt stöd från lärare i enkätutskicket 2012 (m=3,5) än 2010 (m=3,2). Förändring för kvinnliga och manliga studenter Kvinnor skattade en signifikant lägre belastning 2012 jämfört med 2010, (4,3 till 4,0). På övriga studiemiljöskalor fanns inga signifikanta skillnader på kvinnors respektive mäns skattningar 2010 jämfört med 2012. Förändring i respektive årskurs I årskurs 1 upplevde studenterna 2012 en signifikant lägre belastning och mindre obalans mellan studier och fritid jämfört med studenterna i årskurs 1 2010. År 2012 skattade studenterna i årskurs 1 i högre grad än 2010 att examinationerna fokuserade på det innehåll som betonats av lärare. Återkopplingen på examinationer skattades vara mindre värdefull 2012 jämfört med 2010 i årskurs 1. Studenterna i årskurs 2 skattade 2012 lägre än 2010 på studiemiljöskalorna autonomi, gruppsamverkan, målklarhet. Det fanns också en skillnad i att studenterna i årskurs 2 upplevde att examinationer fokuserade mindre på kursinnehåll och att examinationerna var mindre rättvisa/lämpliga. I årskurs 3 skattade studenterna 2012 högre än 2010 gällande autonomi, gruppsamverkan, lärarnas entusiasm, målklarhet och socialt stöd från lärare. Studenterna i årskurs 3 upplevde även att examinationerna var mer rättvisa och lämpliga år 2012 än år 2010. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 10

Tabell 12. Medelvärden på skattningar av studiemiljö, redovisade årskursvis för enkätutskicken 2010 och 2012, signifikanta skillnader grön- (positiva) respektive rödmarkerade (negativa). Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 2010 2012 2010 2012 2010 2012 Autonomi 3,8 3,6 3,5 3,1 3,4 3,9 Belastning 4 3,2 4,0 4,3 4,4 4,1 Eget ansvar för studieresultat 4,6 4,5 4,4 4,3 4,4 4,4 Examination, betonat innehåll 2,9 3,4 3,4 2,8 3,1 3,2 Examination, rättvis/lämplig 3,5 3,3 3,3 2,7 2,5 3,2 Examination, återkoppling 3,8 3,2 3,4 3,4 3,6 3,7 Gruppsamverkan 3,7 3,6 3,6 3,2 2,8 3,5 Lärarnas entusiasm 3,6 3,6 3,4 3,3 2,9 3,4 Lärarnas kunskapsbredd 3,0 3,2 3,1 2,8 2,9 2,9 Målklarhet 3,0 3,5 3,4 3,1 3,1 3,4 Obalans studiearbete-fritid 3,6 3,1 3,7 3,9 4,0 4,0 Socialt stöd lärare 3,5 3,6 3,4 3,4 2,9 3,6 Socialt stöd studenter 3,8 3,7 3,8 3,8 3,6 3,6 Tillfredsställelse med utbildning 3,8 3,9 3,7 3,4 3,3 3,5 Fysisk miljö 2010/2012 Studenterna 2012 skattade signifikant sämre gällande inomhusklimat (1,6 jämfört med 2,0) och luftkvalitet (1,7 jämfört med 2,1) och signifikant bättre gällande paus/lunchutrymmen (2,9 jämfört med 2,6). Hälsa 2010/2012 På hälsoskalorna fanns en signifikant skillnad mellan skattningarna 2010 och 2012, studenterna skattade lägre grad av stress i utskicket 2012 (m=2,6) jämfört med utskicket 2010 (m=2,8). Förändring av kvinnliga och manliga studenters hälsa Det fanns en signifikant skillnad i grad av upplevd stress mellan 2010 och 2012. Män skattade lägre grad av stress vårterminen 2012 (m=2,3) jämfört med vårterminen 2010 (m=2,9). Förändring i respektive årskurs Det fanns inga signifikanta skillnader årskursvis mellan studenterna 2010 och 2012 gällande stress, fysisk och psykisk hälsa. Särbehandling 2010/2012 Signifikant färre studenter uppgav att de hade blivit negativt särbehandlade 2012 jämfört med 2010. 2010 uppgav 17% att de hade utsatts för särbehandling eller mobbning och 2012 var det 9%. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 11

Diskussion Hälsa Studenternas svar på frågor om deras hälsa visade att så många som 65 % upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande de senaste veckorna, något som medför ökad risk för psykisk ohälsa för denna grupp studenter. År 2010 uppgav 55 % nedsatt psykiskt välbefinnande och ökningen som skett sedan dess kan spåras till att andelen med nedsatt välmående ökat i årskurs 2. Ökningen av andelen studenter som löper ökad risk för psykisk ohälsa är emellertid inte statistiskt säkerställd. Hälften av studenterna uppgav också att de känner sig mycket stressade. Trots att den höga andelen är detta en statistiskt säkerställd minskning jämfört med resultatet 2010 då 60 % uppgav hög stress. Det var framförallt färre manliga studenter som var stressade vid den senaste mätningen medan andelen kvinnliga studenter som upplevde mycket stress var oförändrad. Arkitekturstudenterna på KTH upplevde i större utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande och stress än befolkningen i jämförbar ålder samt studenter/praktiserande generellt. De rapporterade även fler dagar med nedsatt psykisk hälsa samt nedsatt arbetsförmåga under senaste månaden än jämförbar åldersgrupp av befolkningen. Den fysiska hälsan uppgavs emellertid inte vara nedsatt fler dagar den senaste månaden jämfört med befolkningen i ålder 16-44 år. Tabell 13. Andel % med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive stress för befolkningen redovisat efter kön, studenter/praktiserande och totalt. Kvinnor 16-44 Män 16- Befolkning Studenter/praktiserande år 44 år 16-44 år GHQ12 21 15 44 19 Stress 18 11 34 14 Tabell 14. Skillnader i medelvärden för hälsomått för befolkningen 16-44 år redovisat efter kön och totalt. M kvinnor M män M totalt Kroppslig hälsa, ej god antal dagar/mån 5,9 4,5 5,1 Psykisk hälsa, ej god antal dagar/mån 7,1 4,9 5,9 Arbetsförmåga, nedsatt antal dagar/mån 3,9 2,5 3,2 Även vid enkätundersökningen 2010 skilde sig arkitekturstudenterna från befolkningen gällande samma hälsomått. En delförklaring som gavs då, men som ej ansågs vara tillräcklig, var den inverkan det hade att skattningarna genomfördes under slutet av läsåret då större examinationsuppgifter ska färdigställas och granskas. För att utreda vilken inverkan detta har skulle det vara möjligt att förlägga en kompletterande mätning av fysisk och psykisk hälsa till en annan period av läsåret. Skulle nya mätningar tyda på att stress och nedsatt välbefinnande är långvarig under studierna är det ett allvarligare hälsoproblem än kortare perioder med högre belastning. Eftersträvansvärt vore att få till en jämn belastning under läsåret då det sannolikt minskar risk för ohälsa samtidigt som det gynnar produktivitet och kunskapsinhämtning. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 12

Vid tidigare undersökning på arkitekturskolan år 2010 framkom inte skillnader i hälsa mellan manliga och kvinnliga studenter. Den förändring som skett sedan 2010 är att männen på utbildningen skattar avsevärt lägre grad av stress 2012 än 2010. Även gällande övriga hälsomått syns positiva tendenser för gruppen manliga studenter. Kvinnornas skattningar skiljer sig mindre åt mellan mättillfällena och med negativ tendens gällande den psykiska hälsan. Andel mycket stressade i procent Totalt Kvinnor Män Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 2010 2012 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kombinationen av en positiv utveckling av mäns hälsa och negativa tendenser gällande kvinnors hälsa har medfört att kvinnliga studenter 2012 hade sämre hälsa än manliga med lägre psykiskt välbefinnande, mer stress samt fler dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa. Andelen kvinnor som bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande hos arkitektstudenterna var ca 40 procent högre än männen, detta återspeglar tendenser från nationella undersökningar där motsvarande siffra inom åldersgruppen 16-44 också är att andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande är 40 procent högre än männen. Liknande tendenser finns gällande stress där det hos arkitekturstudenterna är 46% högre andel kvinnor än män som uppger sig vara mycket stressade jämfört med 64% högre andel kvinnor än män som uppger sig vara mycket stressade i befolkningen 16-44 år. Att fler kvinnor än män generellt i samhället upplever mycket stress och nedsatt välbefinnande bidrar antagligen till att kvinnor på Arkitekturskolan är mer sårbara för en påfrestande studiemiljö då de kan förväntas uppleva mer påfrestning även utanför utbildningen. Det kan vara en delförklaring till att det framförallt var kvinnorna som upplevde lägre psykiskt välbefinnande i årskurs 2 när studiemiljön blev mer påfrestande. Det kan även ta sig uttryck som att förbättringar i studiemiljön tydligare får ett genomslag i bättre hälsa för manliga studenter. Att kvinnor kan förväntas utsättas för mer stress även utanför skolan kan vara en delförklaring till att de manliga studenterna upplevde signifikant mindre stress vid senaste mätningen medan stressnivån för kvinnorna var opåverkad. Först vid ytterligare förbättringar i studiemiljön kan signifikant bättre hälsa hos kvinnliga studenter då förväntas, eller tvärtom först efter tydligare försämringar i studiemiljön drabbas manliga studenters hälsa. En annan möjlig förklaring är att Arkitekturskolan liksom samhället i övrigt har olika krav gentemot män och kvinnor. Denna förklaring får emellertid inte stöd av studenternas svar gällande hur studiemiljön upplevs gällande de aspekter som täcks in i denna undersökning, då det inte framkom några signifikanta skillnader mellan hur kvinnor och män svarade. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 13

Särbehandling Det fanns en väsentlig skillnad i andelen av studenterna som uppgav sig ha blivit utsatta för negativ särbehandling i nuvarande utskick jämfört med 2010. Tidigare var det nästan en av fem som uppgav sig ha blivit särbehandlad medan det nu var mindre än en av tio som uppgav att de hade utsatts för särbehandling. Detta är en mycket positiv förändring där andelen som upplevt sig särbehandlade nästan har halverats. Vilka förändringar har gjorts på detta område? Om det är medvetna strategier från ledningen som ligger bakom denna markanta minskning är detta att betrakta som ett mycket positivt utfall och det är viktigt att fortsätta arbeta vidare med frågor kring särbehandling. Två kvinnliga studenter uppgav sig ha blivit utsatta för sexuella trakasserier av personal på Arkitekturskolan vilket visar att det förebyggande och uppföljande arbetet inte kan försummas om det goda resultatet med noll rapporterade fall från utskicket 2010 ska vidmakthållas. Studiemiljö För att utreda vad det är i studenternas tillvaro på arkitekturskolan som påverkar deras hälsa har de besvarat frågor som mäter tolv aspekter av studiemiljön. Resultatet visar att fem av dessa aspekter generellt fungerade väl, fem var acceptabla samt att två inte fungerade väl. Det är emellertid befogat att titta på hur studenterna upplever studiemiljön för respektive årskurs då det framkommer skillnader dem emellan samt att i tolkningen ta hänsyn till i vilken mån de olika aspekterna visat sig ha samband med studenternas hälsa. En mycket positiv utveckling har skett i årskurs 1. Den höga studiebelastningen och den negativa inverkan som studierna har på privatlivet har minskat sedan 2010 och utgör inte längre ett tydligt problem, även om det finns utrymme för fortsatta förbättringar. De delar av studiemiljön som 2010 hade en positiv inverkan på hälsa kvarstår. Presenterade i ordning utifrån samband med hälsa var de tillfredställelse med utbildning, välfungerande gruppsamverkan, autonomi, gott socialt stöd från studenter respektive lärare samt entusiastiska lärare. Ytterligare en betydelsefull aspekt fick i årets undersökning gott betyg av studenterna i årskurs 1, nämligen målklarhet. För årskurs 2 har istället en negativ förändring skett gällande studiemiljön. De negativa aspekterna av studiemiljön med hög belastning och svårigheter att kombinera studierna med privatliv kvarstår, och tendenserna var att det snarast skett en försämring gällande detta. De viktiga aspekterna gruppsamverkan och autonomi som tidigare varit hälsofrämjande har tydligt försvagats och skattas nu endast som acceptabla. Även andra viktiga aspekter har tenderat att försvagas. I aktuell undersökning framstod endast en faktor som fortsatt stark och bidragande till bättre mående, nämligen stödet från medstudenter. Resultaten från undersökningen 2010 visade att för de aspekter av studiemiljön där det fanns skillnader mellan årskurserna så var det genomgående till nackdel för årskurs 3. Den enda hälsofrämjande aspekten av studiemiljön som då rapporterades som välfungerande var det sociala stödet från medstudenter. Det är glädjande att årets resultat visar att årskurs 3 var den grupp som tydligast upplevde förbättringar i sin studiemiljön. Signifikanta förbättringar rapporterades gällande sex av Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 14

studiemiljöskalorna, positiva tendenser för ytterligare fyra och endast två aspekter bedömdes som oförändrade. Tillfredställelsen med utbildningen, autonomin i studierna, det goda sociala stödet från studenter och lärare samt entusiastiska lärare bidrog 2012 till en god studiemiljö och verkade i förlängningen även hälsofrämjande. Hög studiebelastning samt studiernas negativa inverkan på privatlivet kvarstod emellertid och bidrog till nedsatt välbefinnande och mer stress. Manliga och kvinnliga studenter upplevde överlag ingen skillnad gällande de undersökta aspekterna av studiemiljön. Ur jämställdhetsaspekt är detta en positiv utveckling då undersökningen 2010 visade på skillnader mellan kvinnors och mäns studiemiljö gällande tre aspekter som visat tydliga samband med hälsa; obalans studierfritid, belastning samt autonomi. Just den upplevda belastningen som studierna medför har blivit signifikant lägre för kvinnor 2012 jämfört med 2010. Men då förändringen skett från en mycket hög nivå så är belastningen fortfarande hög. Minskad belastning rapporteras genomgående för alla grupper med undantag för årskurs 2. Studiebelastning har varit ett viktigt utvecklingsområde för att skapa en mer välfungerande studiemiljö som är mindre slitsam för studenterna. Det är troligt att det förändringsarbete som har genomförts på skolan är en bidragande faktor till den upplevda minskade belastningen. Årskurs 1, som fått en helt ny kursplan sedan 2010 var den grupp där den upplevda belastningen hade minskat mest. Belastning, lägsta möjliga värde 1 och högsta 5 där högre värde indikerar högre belastning Totalt Kvinnor Män Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 2010 2012 1 2 3 4 5 Fysisk miljö Studenterna var genomgående missnöjda med flera aspekter av den fysiska miljön, främst gällande inomhusklimat och luftkvalitet men även för ljudförhållanden och möbler. Två aspekter av fysisk miljö ligger nära acceptabel nivå, ljusförhållanden och pausutrymmen medan teknisk utrustning uppges fungera acceptabelt. Den fysiska miljön skattades som sämre 2012 än 2010 gällande inomhusklimat och luftkvalitet. Detta är nog problem som till stor del kommer att kvarstå fram till att Arkitekturskolans nya lokaler beräknas stå färdiga 2015, men det vore relevant att utreda i vilken mån inomhusklimatet kan förbättras då många studenter kommer att tillbringa sin resterande studietid i de gamla lokalerna. En aspekt av den fysiska miljön som tycks ha varit möjlig att påverka var paus/lunchutrymmen som i årets undersökning skattades vara bättre än tidigare. Att inget samband mellan fysisk miljö och hälsa Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 15

kunnat påvisas statistiskt beror troligen på låg variation i skattad fysisk miljö då alla studenter vistas i samma byggnad under liknande villkor. Fysisk miljö är ändå något som kan antas ha påverkan på hälsa och därför åtminstone bör uppnå en nivå som kan bedömas vara acceptabel. Framtida implikationer Resultaten från denna enkät kan användas som stöd för framtida prioriteringar i det kontinuerliga förbättringsarbetet på arkitekturskolan. Två aspekter som bör vägas in är dels i vilken mån det finns utrymme för förbättring inom ett enskilt område, men också vilken påverkan en förbättring inom ett område kan förutspås ha på studenternas hälsa (och därmed möjlighet att prestera på toppen av sin förmåga). Både medelvärdet för Gruppsamverkan och Målklarhet indikerar att studenterna finner dessa aspekter av studiemiljön acceptabla men att det finns utrymme för förbättringar. Då resultatet även visar att dessa aspekter tydligt har en påverkan på studenternas hälsa skulle det vara motiverat att ytterligare stärka dessa områden. Detta gäller framförallt för årskurs 2 som haft en negativ utveckling jämfört med resultatet 2010. För studenterna i årskurs 3 var utvecklingen omvänd, med förbättrad målklarhet och gruppsamverkan. Gruppsamverkan mäter i vilken grad studenterna uppmuntras att vara delaktiga i diskussioner, utmana sina lärares åsikter, får meningsfulla svar på sina frågor och uppmuntras att delge sina egna tankar och idéer. Målklarhet utgörs av huruvida studenternas vet vad som förväntas av dem, vilka studiemål de ska uppfylla och ansvarsfördelningen är tydlig. Vidare har upplevd belastning och i vilken mån studierna inkräktar på privatlivet tydliga samband med hälsa. Belastning avser i vilken grad studenterna upplever att det finns tillräckligt med tid för att klara av de uppgifter som förväntas av dem. Höga värden på denna skala indikerar att studenterna upplever att de inte hinner med det arbete de förväntas utföra. Höga skattningar på Obalans arbete-fritid indikerar att den tid som studierna upptar står i vägen för att ta det ansvar och ha tid för det som förväntas i privatlivet. Hög belastning och upplevd obalans var framförallt ett problem i årskurs 2 och 3 medan resultaten visar en mycket positiv utveckling för årskurs 1 sedan 2010 och att detta inte längre uppgavs som något tydligt problem. Genomgående i årets enkät skattar studenterna högt gällande eget ansvar. Detta återspeglar troligen att studenterna överlag är ambitiösa. Höga skattningar på eget ansvar är ej självklart positivt om studenterna inte samtidigt upplever lika hög grad av autonomi, målklarhet och kunskapsmässiga förutsättningar att möta de krav som ställs. Mellan enkätutskicken 2010-2012 har en rad förändringar i studenternas skattningar både till det bättre och till det sämre kunnat påvisas. Utslaget över alla årskurser kan förändringarna tyckas små, men vid jämförelse årskursvis blir skillnaderna tydligare. Lika tydligt som det har skett förbättringar i årskurs 1 och 3 har det skett försämringar i studiemiljön för årskurs 2. Gällande måtten på hälsa är trenden positiv för årskurs 1. I de andra årskurserna är förändringarna mindre och överlag snarare negativa än positiva. Ett led i det fortsatta arbetet för att förbättra studiemiljön och studenternas hälsa är ett kunskapsutbyte mellan ansvariga och pedagoger för olika årskurser. Önskvärt vore att identifiera vad som bidragit till positiva förändringar för att kunna sprida detta till hela Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 16

utbildningen om möjligt. Kanske vore det även meningsfullt med ökat utbyte mellan studenter i olika årskurser så de kan guida varandra om hur de på egen hand kan påverka sin studiemiljö? Den information som studenterna lämnat genom att besvara enkäten kan med fördel kompletteras med andra metoder kring vissa utvalda teman för att ge en mer beskrivande bild. Finns det en tydlig förklaring till att studenterna i årskurs 1 upplever mindre stress och färre dagar med nedsatt hälsa? Ökad målklarhet i kombination med lägre belastning tycks vara en anledning. Vad har bidragit till att årskurs 3 nu upplever god gruppsamverkan och att lärarna uppskattas som en positiv del av studiemiljön? Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till att verksamma på Arkitekturskolan kan känna sig stolta över de förbättringar som uppnåtts och inspireras till fortsatt engagemang i att utveckla Arkitektutbildningen på KTH. Stort tack till alla studenter som tagit sig tid att besvara enkäten! Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 17

Bilaga: Beskrivning av enkätens utformning En personlig inbjudan till att besvara en webbaserad enkät gick ut via mail till alla studenter på Arkitektutbildningens tre första år. Enkäten kunde besvaras endast en gång per student och bestod av 78 frågor och påståenden indelade i fem delar. Genomgående var det en förutsättning att respondenten besvarade alla frågor för att kunna gå vidare i enkäten, vilket syftade till omöjliggöra internt bortfall. Enkätens inledande del bestod av 9 frågor som inhämtade relevant bakgrundsinformation. Informationen har använts för att beskriva den undersökta populationen samt för att göra jämförelser mellan bakgrundsvariabler, såsom årskurs och kön, och om det fanns skillnader utifrån dessa bakgrundsvariabler på hur andra skalor som använts skattades. Studiemiljö Den andra och största delen av enkäten bestod av 12 tidigare utprövade skalor. Vissa av skalorna var ursprungligen utformade för att undersöka arbetsmiljö och andra fanns endast tillgängliga i engelsk version. Skalor på engelska översattes till svenska och de skalor som ursprungligen handlade om arbetsmiljö för anställda, omformulerades för att bättre passa till att besvaras av studenter. Ordningen på frågorna randomiserades för att motverka att liknande frågor hamnade i kluster. Alla frågorna var formulerade som påståenden som skulle värderas från 1 till 5 där 1 betydde Stämmer inte alls och 5 betydde Stämmer helt. Autonomi Studenternas upplevda autonomi mättes med hjälp av en skala utformad av Sverke & Sjöberg (1994). Autonomi är i detta sammanhang definierat som individens känsla av ansvar för sitt eget arbete, eller i detta fall för sina egna studieresultat. Höga värden på denna skala indikerar att en student upplever en hög grad av ansvar för och frihet gällande hur deras studier bedrivs. Belastning Skalan belastning utgår ifrån skalan Role overload som utvecklades av Beehr, Walsh och Taber (1976). Skalan avser att mäta i vilken grad den svarande upplever att det finns tillräckligt med tid för att klara av de uppgifter som förväntas av dem. Höga värden på denna skala indikerar att studenterna upplever att de inte hinner med det arbete de förväntas utföra. Obalans arbete-fritid För att mäta studenternas upplevelse av obalans mellan arbete och fritid användes skalan Work-family conflict scale, en skala som utformades av Netemeyer (1996) utifrån teoretiska definitioner av rollkonflikter. Höga skattningar på skalan indikerar att den tid som studierna upptar står i vägen för att ta det ansvar och ha tid för det som förväntas i privatlivet. Socialt stöd, Studenter, Socialt stöd, Lärare För att mäta studenternas upplevelser av socialt stöd från lärare och medstudenter användes två skalor utvecklade på Stockholms Universitet utifrån Caplan s med fleras (1975) tidigare mätinstrument. Frågorna om socialt stöd behandlar studenters Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 18

upplevelser av att ställa upp för och hjälpa varandra och i vilken grad lärare finns tillgängliga när problem uppstår. Ansvar för studieresultat För att mäta studenternas upplevelse av eget ansvar för sina arbetsresultat användes en omarbetad version av Hackmans och Oldmans (1975) skala som avser att mäta detta. Begreppet definieras som i vilken mån studenten känner sig ansvarig för de resultat som presteras och vilken grad de upplever att de hålls ansvariga för sitt arbete. Studietrivsel Skalan studietrivsel avser att ge ett övergripande mått på hur nöjda studenterna generellt är med sin utbildning. Skalan har omarbetats utifrån en skala som har utvecklats av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). Målklarhet Skalan målklarhet är utformad på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Frågorna är delvis hämtade ur två amerikanska skalor från 70-talet (Caplan, 1971, Rizzo, 1970). Skalan behandlar studenternas upplevelse av i vilken grad de vet vad som förväntas av dem, vilka studiemål de ska uppfylla och i vilken grad vilket ansvar de har för sina studier är tydligt. The Student s Evaluation of Educational Quality (SEEQ). SEEQ är en välanvänd skala som utvecklades av Marsh (1984) och som har använts i stor utsträckning främst i USA, men också i Storbritannien och andra länder. Skalan avser att mäta 9 aspekter av effektivitet i undervisning. De 9 faktorerna har validerats i en lång rad studier från 80-talet och framåt. En del av skalorna i den urspungliga versionen är direkt kopplade till enskilda kurser och svåra att applicera på en hel utbildning varför endast 4 av delskalorna användes i denna enkät. Skalorna har översatts från engelska till svenska för att användas i denna enkät. Den första delskalan som användes var Kunskapsbredd, där olika aspekter av lärarnas kunskaper skattas, såsom i vilken grad lärare kontrasterar olika teorier mot varandra, väger in åsikter som går emot sina egna och diskuterar ny utveckling inom sina områden. Den andra delskalan, Examination består av tre frågor som i denna enkätrapport redovisas separat; hur värdefull den feedback som ges på examination är, om metoder för utvärdering av studenternas arbete är lämpliga och rättvisa och slutligen om det kursmaterial som lärarna har fokuserat på är det som i slutändan är grund för examination. Den tredje delskalan fick namnet Lärarnas entusiasm. Delskalan mäter lärarnas förmåga att engagera studenterna och i vilken grad lärarna uppfattas som entusiastiska och fulla av energi. Den fjärde skalan Gruppsamverkan mäter i vilken grad studenterna uppmuntras att vara delaktiga i diskussioner, utmana sina lärares åsikter, får meningsfulla svar på sina frågor och uppmuntras att delge sina egna tankar och idéer. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 19

Hälsobesvär Den tredje delen av enkäten bestod av tre skalor som avsåg att mäta olika aspekter av fysisk och psykisk hälsa. Alla skalorna har använts av Statens Folkhälsoinstitut i den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som har genomförts varje år från 2004 till 2009. Genom att använda mätinstrument som tidigare använts i nationella hälsoundersökningar kan resultatet från mätningarna på Arkitekturskolan jämföras mot medelvärden för större grupper av svenska folket. GHQ-12 För att mäta psykiskt välbefinnande har frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) använts, som är ett validerat och vedertaget instrument som bland annat beskrivits i boken Measuring Health (McDowell och Newell, 1996). De tolv frågorna i GHQ12 är avsedda att mäta två huvudsakliga problem, nämligen svårigheter att upprätthålla normalt välbefinnande samt svårigheter att hantera nya påfrestningar. Möjlig skattning är från 1, frånvaro av symtom, till 4, mycket tydliga symtom. Ju lägre medelvärde på GHQ12, desto bättre psykiskt välmående. Medelvärdet för alla frågor har använts i de statistiska beräkningarna. Utifrån svaren på frågorna räknas ett summaindex fram där varje svar som tyder på psykiskt välbefinnande (svarsalternativ 1 och 2) kodas som 0 och varje svar som tyder på nedsatt psykiskt välbefinnande (svarsalternativ 3 och 4) kodas som 1. Varje individ kan därmed få som minst värdet 0 och som mest värdet 12. Vi har i överensstämmelse med Folkhälsoinstitutets användning av skalan lagt brytpunkten för psykiskt välbefinnande vid 3. Resultat mellan 0 och 2 klassificeras som bra psykiskt välbefinnande, medan resultat mellan 3 och 12 klassificeras som nedsatt psykiskt välbefinnande. Stress Stress mättes med den fråga som folkhälsoinstitutet använder i sin årliga enkät (Boström & Nyqvist, 2008). Frågan Känner du dig för närvarande stressad?, besvaras med ett av 4 alternativ, Inte alls, I viss mån, Ganska mycket eller Väldigt mycket. De respondenter som svarat Ganska mycket eller Väldigt mycket kan klassificeras som mycket stressade vilket möjliggör jämförelser med andra populationer. Healthy days Tre frågor från skalan healthy days (Alfredsson, 2002) som utvecklades vid Center for Disease Control i USA användes för att ytterligare undersöka studenternas hälsa och arbetsförmåga. Den första anger antalet dagar med dålig fysisk hälsa, den andra antalet dagar med dålig psykisk hälsa och den tredje hur många dagar den senaste 30- dagarsperioden då dålig psykisk eller fysisk hälsa förhindrade arbete. Fysisk miljö Den fjärde delen av enkäten bestod av 7 frågor om den fysiska miljön på skolan. Dessa var egenutformade utifrån andra liknande skalor. Frågorna redovisas separat i resultatdelen och behandlar t.ex. belysning, temperatur och arbetsplatsernas utformning. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 20

Varje fråga har fem svarsalternativ som kodas från ett till fem; Mycket dåligt, Dåligt, Acceptabelt, Bra och Mycket bra. För att undersöka samband med helhetsupplevelsen av den fysiska miljön och de hälsomått som användes beräknades ett medelvärde för alla delfrågor. Kränkande särbehandling Den femte och sista delen av enkäten bestod av ett antal frågor om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Frågorna om kränkande särbehandling undersöker i vilken utsträckning studenterna upplever sig ha blivit utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Frågorna undersöker också vem som har utsatt studenterna för särbehandling och om de vet av vilken anledning, som t.ex. baserat på kön, sexuell läggning eller etnicitet. Hedvall & Strohmayer, 2012 Sida 21