tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre. Nu är han istället mest nyfiken på hur långt klassen kan komma. Projektet skolan har deltagit i där Ove videofilmat sina genomgångar och lagt ut på webben har fungerat bättre än någon förväntat sig. Man kan kolla på filmerna flera gånger och det gör att man inte känner sig stressad, säger Evelina Edebäck i klass åtta. Klassen har haft en extrem utveckling. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Ove Engström. Sedan våren 2007 har Oves klass deltagit i PIS-projektet, poddsändningar i skolan. Ett projekt som har pågått på elva skolor och drivits av Rektorsakademien i samarbete med Myndigheten för skolutveckling, Apple och Umeå universitet (se faktaruta sid 22). Ove har filmat sina genomgångar av olika moment i matematiken och lagt ut videofilmerna som poddsändningar på skolans webbplats. Eleverna har sedan kunnat prenumera på filmerna via Internet så att de automatiskt kommit till deras dator och de har sedan kunnat titta på filmera hemma eller i skolan, på dator eller på den Ipod de fått låna under projektet. Ove Engström, mattelärare på Häggviksskolan i Sollentuna. Foto: Carina Näslundh Och både elever och föräldrar uppskattar de inspelade genomgångarna visar skolans egna enkät, 79 procent av eleverna och 63 procent av föräldrarna menar att motivationen för matematik har ökat under projektet. Det är bra med mattegenomgångarna som poddsändningar, menar Evelina Edebäck, en av Oves åttondeklassare. Vi kan använda datorer och Ipods för att titta på dem och repetera. Matematiken har blivit roligare. Evelinas klasskamrater Daniel Westh och Marcus Lindström ser också bara fördelar. 20 diu nr 1 2008
Nya arbetssätt tema Marcus Lindström, tycker att det är bra att kunna se på mattefilmerna hemma. Foto: Carina Näslundh diu nr 1 2008 21
tema Nya arbetssätt Ibland tar det ett tag innan man förstår, då kan man titta några gånger på Oves genomgångar, säger Daniel. Jag lär mig mer, säger Marcus. Jag kollar jättemycket på filmerna hemma. Man kan kolla på filmerna flera gånger och det gör att man inte känner sig stressad, säger Evelina. Kort och rakt på sak Det är inga långa filmer Ove spelar in, 3-4 minuter håller de sig oftast inom. I varje film går han igenom ett moment noggrant. I de flesta filmerna skriver han på tavlan och förklarar under tiden, ungefär som en vanlig klassrumsgenomgång. Det är korta filmer, med ett tydligt budskap och mål. Varje film ska vara konkret. Det kan vara tråkigt, men det är effektivt. Skillnaden mot i klassrummet är att jag måste vara lite övertydlig. När jag gör motsvarande i klassrummet krävs inte samma tydlighet, säger Ove Engström. Eleverna uppskattar också att filmerna består av ett moment i taget. Hellre flera korta filmer än få långa. Det är bra med ett exempel i taget, om det är flera måste man sitta och leta i filmen, säger Evelina. Inga förväntningar Filmerna har följt kursen, läroboken och haft en naturlig progression. Uppgiften för eleverna har varit att titta på filmerna i förväg, så att de är förberedda inför nya moment och lektionsgenomgångarna. Och resultatet har bland annat blivit fler diskussioner i klassrummet. Det har blivit diskussioner på en djupare nivå vid genomgångarna på ett sätt som är annorlunda och nytt för mig. Eleverna ifrågasätter mer, Evelina Edebäck och Daniel Westh tycker att en av de saker som är bra med poddsändningarna är att de kan titta på dem tillsammans, lyssna i varsin hörlur och diskutera. Foto: Carina Näslundh kommer med utmanande frågeställningar. På matematiklektionerna arbetar eleverna ofta i grupper och får olika frågeställningar att diskutera. Diskussionerna har blivit oerhört mogna och det i sig leder till en positiv utveckling. När projektet startade hade Ove egentligen inga stora förväntningar. När han gjorde en första diagnos med klassen i sjuan var det flera som inte nådde upp till målen för år fem. Efter det har det gått spirakt uppåt och den enorma utveckling som skett i klassen har varit en positiv överraskning. I slutet av sjuan arbetade klassen med ekvationer för år 9 och idag är flera av eleverna inne och arbetar med matteböckerna i gymnasieskolans A-kurs. Jag har aldrig varit med om något liknande. Det har skett en enormt positiv utveckling och jag känner att de kan nå ännu längre, säger Ove. Det är intressant att det har blivit så här och riktigt varför vet vi inte, om det beror på själva videofilmerna, att de har haft tillgång till Ipods, eller att de har varit med i ett projekt och känner sig utvalda. En annan möjlig förklaring som man diskuterar på skolan är att föräldrarna har blivit mer involverade. Genom filmerna kan de se hur jag tänker och stötta på ett annat sätt, menar Ove. Lärarens roll Sedan i höstas har Häggviksskolan utökat arbetet med poddsändningar. Bland annat görs en särskild satsning för de elever som riskerar att inte nå målen. Det innebär att fler mattelärare är involverade och både spelar in och använder sig av de videofilmer som läggs ut som poddsändningar på skolans webbplats och att fler elever får tillgång till Ipods. 22 diu nr 1 2008
Nya arbetssätt tema Men det räcker inte att dela ut Ipods till eleverna, påpekar Ove. Det är viktigt hur man som lärare använder sig av dem. Att eleverna lär sig att se fördelarna och att du som lärare triggar elevena, får dem att se det som en chans och återkopplar hela tiden. På skolan skapas nu en bank av matematikfilmer för år 8 och 9, vilket på sikt innebär att lärarna kan använda sig av varandras filmer i undervisningen. När du använder en annan lärares film är det viktigt att du äger den också, säger Ove. Mina elever är vana vid mitt sätt att uttrycka mig och förklara saker, använder jag någon annans film måste jag göra den till min. Det hänger mycket på läraren. Närmast för Oves del ligger att börja spela in filmer i fysik, främst ellära och mekanik. Men om hans elever Evelina, Daniel och Marcus får vara med och bestämma vill de gärna ha filmer från genomgångar även i andra ämnen. Carina Näslundh e-post: carina@diu.se Häggviksskolans poddsändningar i matematik hittar du på skolans webbplats: www.haggviksskolan.se Häggviksskolan, Sollentuna: Fokus på elever i riskzonen Text: Johan Michaelson, biträdande rektor, Häggviksskolan Att videofilma och lägga ut föreläsningar på webben är i och för sig ingen revolutionerande idé i dag. Många amerikanska universitet lägger ut hela föreläsningar på webben, svenska universitet är också på gång. Det intressanta med Häggviksskolan är att mattefilmerna har fått så stort genomslag. Vilket skälet är till de hittills goda resultaten är i dag svårt att säga. Känner sig eleverna utvalda av att vara med i ett projekt och blir extra motiverade tack vare det? Hade de utvecklats i samma takt utan projektet? I dag är det ingen som kan svara på frågan. Men Häggviksskolan har via projektpengar från Sollentuna kommuns satsning på elever som riskerar att inte nå målen fått möjlighet att vidareutveckla och pröva arbetssättet i större skala. Johan Michaelson, biträdande rektor, skriver här om skolans tankar inför framtiden. Elevernas verktyg Vår uppfattning är att arbetssättet ligger rätt i tiden. I princip alla elever har tillgång till mobiltelefoner. Vi delar ut Ipods till eleverna i dag. Men snart har alla elever egna mp3-spelare/telefoner/ipods som kan användas för att se video. Vi måste använda tekniken som finns i elevernas vardag när vi utvecklar en skola som ska förbereda eleverna för framtidens samhälle. Använda oss av deras kanaler för att skapa motivation och intresse. Det är samtidigt viktigt att tänka på att för vissa elever hjälper det inte att genomgångarna finns på film, de måste arbeta mer konkret och praktiskt för att få förståelse. Men säg den metoden som passar alla. Det gäller att individualisera oavsett hur man går tillväga. Med stöd av projektpengar från Sollentuna kommun kan vi nu utveckla arbetssättet på skolan och pröva det i större skala. Våra fyra arbetslag för år 6-9 har fått var sin utrustning (dator, videokamera, Ipod och stativ) för att själva kunna producera filmer. Och matematiklärarna Johan Michaelson, biträdande rektor, Häggviksskolan i Sollentuna. diu nr 1 2008 23
tema Nya arbetssätt har fått fortbildning för att kunna delta på ett bra sätt. I dag finns cirka 50 genomgångar i matematik filmade och upplagda på skolans hemsida, ordnade efter kapitlen i boken med sidhänvisningar så att det ska vara lätt för elever och föräldrar att hitta rätt film. Möjligheten till repetition finns ständigt. På lektionerna kan eleven titta på genomgången på sin Ipod istället för att vänta på att läraren ska komma och förklara igen. Eleverna är väldigt målfokuserade, vet vad de behöver och vill ha det på ett bra sätt. Filmerna ska vara konkreta och visa på hur man löser olika moment. Det får inte vara för mycket skådespeleri för då använder de sig inte av filmerna. Lite mer traditionell undervisning på ett konkret sätt. En annan viktig aspekt är att vi underlättar för föräldrarna att hjälpa sina barn. För många föräldrar är det länge sedan de räknade matte själva och nu kan de ta del av genomgångarna som de ser ut för eleverna. De kan sätta sig ner vid datorn och prata med sitt barn om hur man ska lösa vissa uppgifter. Det är betydligt lättare för både eleven och föräldern att göra på det sättet än att titta i exemplen i boken. Ipods som lånas ut till berörda elever. Information gavs till hela skolan, elever, föräldrar och personal. Man skulle kunna tro att de elever som har fått låna en Ipod av skolan skulle känna sig utpekade som dåliga i matematik, men några sådana reaktioner har vi inte fått. Lärarnas kompetensutveckling Vilken är då skillnaden nu jämfört med när bara en klass och en lärare var med i arbetet? Nu är det två mattelärare som spelar in filmerna åt varandra. I och med det mötet uppstår diskussioner som handlar om pedagogiska upplägg på ett sätt som kanske inte förekom tidigare. Dörren till klassrummen har öppnats på ett nytt sätt. En av lärarna kommenterade det på följande sätt Sådana här diskussioner har vi aldrig haft på den här skolan tidigare. Lärarens inverkan på eleverna Lärarens påverkan på eleverna är stor och det märks i hur eleverna använder sig av filmerna. Men det i sig är ingen överraskning. Läraren har en stor inverkan på hur eleverna jobbar och tar till sig nya saker. Oavsett om det handlar om en ny mattebok eller Elever i riskzonen om det finns inspelade genomgångar Vi har startat en satsning speciellt riktad till elever som riskerar att inte nå kunna dra nytta av det nya läromedlet så måste läraren engagera sig för att målen i matematik. Skolan köpte in 45 i så stor utsträckning som möjligt. Det räcker Barnen får större möjlighet att förstå genomgångarna om de kan sitta hemma och få undervis- inte att bara dela ut en mattebok och ningen en gång till. Vi föräldrar har möjlighet att tro att eleverna kommer hjälpa våra barn samt att vi får en inblick i vad barnen lär sig. att lära sig. Från skolans enkät till föräldrarna Samma sak gäller om man har inspelade genomgångar. Läraren måste själv vilja utveckla sin undervisning och använda sig av den nya möjligheten som ges. Att bara spela in genomgångar och sedan dela ut Ipods kommer inte att ge några resultat. Lärarna måste hitta arbetssätt som knyter ihop filmerna med den övriga undervisningen, vilket i och för sig inte är något unikt just för poddsändningar. För att vi på Häggviksskolan ska kunna ta ytterliggare steg och utveckla användandet måste vi hitta former för att få in det som en naturlig del i undervisningen. Pedagogiska diskussioner i personalgruppen är nödvändiga för att upptäcka möjligheterna som ges med ny tekniken. Projektet har hittills hållits ihop och styrts av skolledningen, men i fortsättningen måste ansvaret ligga på arbetslagen. När vi planerar hur resurser ska fördelas på skolan funderar vi kring att tid ges i själva tjänstefördelningen och att arbetet med filmerna schemaläggs till viss del. Vem vet, det kanske är så att som mattelärare på Häggviksskolan ska det tydligt ingå i tjänstebeskrivningen att man medverkar i att producera poddsändningar? Föräldrarna vill ha fler ämnen Föräldrar på skolan vill att vi också filmar genomgångar i fransk och tysk grammatik. Men det första målet för vår del är att täcka in alla moment inom matematik i år 8 och 9, och därefter vissa moment i fysiken. Det är också viktigt att den tekniska delen är så enkel som möjligt för att den ska användas. Det får inte uppkomma problem som gör att den pedagogiska utvecklingen blir lidande på grund av tekniska begränsningar. 24 diu nr 1 2008
Nya arbetssätt tema Vi vill ha teknik och utrustning som underlättar pedagogernas arbete med eleverna utan att sätta begränsningar. Arbetssättet ska styra valet av utrustning på skolan. Det finns olika sätt att skapa smidiga lösningar för just det här. Men samtidigt så gäller det att skapa en miljö som passar alla aspekter på skolans undervisning och behov. Publicera elevernas arbeten Framöver vill vi också att eleverna själva kan använda sig av poddsändningar i skolarbetet. Producera egna sändningar, med video eller bara med ljud. Det finns klasser på skolan som gör egna radioprogram idag, men inte som poddsändningar. Vi vill gärna visa upp arbeten som görs på skolan och det här är ett sätt. Det kan inspirera andra elever och ge ökad tillgång till olika former av kunskapsinhämtning. Johan Michaelson Biträdande rektor, Häggviksskolan, Sollentina. E-post: johan.michaelson@edu.sollentuna.se Ungdomskultur och matematikundervisning Ökar elevernas intresse för lärande när man sammanför ungdomskultur med matematikundervisning? Frågan i ingressen har en grupp forskare vid Umeå universitet undersökt i samband med PIS-projektet (poddsändningar i skolan) som Häggviksskolan deltagit i. Totalt är det elva skolor och 22 lärare som varit med i projektet. Projektet har inneburit att lärarna filmat sina genomgångar i matte och lagt ut filmerna på webben i form av poddsändningar. Dessa har eleverna kunnat prenumerera på och se i datorn eller i den Ipod de fått låna. Motivationen ökar Vi kan inte säga om det är positivt för elevernas lärande, sa Tomas Bergqvist, forskare från Umeå universitet när studien presenterades för de involverade skolorna. Däremot har vi tydliga indikationer på att det är positivt för elevernas intresse för lärande och därifrån är ju steget inte långt till att lära sig mer. De stora framsteg i matematikkunnandet som klassen på Häggviksskolan har gjort är inte representativt. Men eleverna i studien tycker att det är intressantare att lära sig matte med poddsändningar, att motivationen ökar och att de har bättre möjligheter att lära sig. Eleverna vet också hur de vill att filmerna ska vara. De vill lära sig något, de vill ha enkla och tydliga förklaringar och det ska vara användbart. Filmerna ska inte heller vara för enkla, då tycker de inte att det är någon idé att titta. 40 procent har använt poddsändningarna för att repetera inför prov, 20 procent för att se om något man inte har förstått. För de deltagande lärarna har det varit en del teknikstrul och tagit tid att lära sig producera filmerna och lägga ut dem som poddsändningar, även om det gick bättre och snabbare efter hand. De flesta har också haft för liten tidsnedsättning för produktionen. CN Häggviksskolan ligger i Sollentuna, cirka 20 km från Stockholm, och har elever från årskurs 4 till 9. Skolan är en av 40 stycken ENIS-skolor i Sverige (European Network of Innovative Schools), vilket innebär att skolan är del av ett europeiskt nätverk för innovativa skolor. Genom nätverket får skolan del av nya rön samt tillgång till många internationella kontakter. Träffar i väst DIU-läsare i Västra Sverige har möjlighet att delta i FDiU Väst träffar. Nästa träff är tisdagen den 4 mars kl. 18.00-20.00 och temat är BETT-uppföljning med mera Plats: Läromedelsutställningen, GR Utbildning, Gårdavägen 4, Göteborg. Anmälan till: lisbeth.seden@kungalv.se Nästa möte är i mitten av maj då vi hoppas kunna besöka Falkenberg - besök i projekt och vårutflykt. Välkomna/Monica Sandorf diu nr 1 2008 25