Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014



Relevanta dokument
Fritidshemmens kvalitetsrapport

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Lokal arbetsplan 14/15

Karlshögs Fritidshem

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Vedby skola Läsåret 2011/2012

Fritidshemmets uppdrag

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Bofinkenskolan Läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Innehå llsfö rteckning

Arbetsplan för fritidshemmet och fritidsklubben Gefle Montessoriskola 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Arbetsplan Fritidshem

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Lär för livet Fritidspedagogik

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Kvalitetsarbete i förskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för Aspuddens skolas fritidshem 2015/2016

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsredovisning förskoleklassen

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Mjölnargränds förskola

Välkomna till Toftaskolan

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

1. Inledning Förutsättningar... 3

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Teamplan Ugglums skola F /2012

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning 2009

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Kästa skolas Likabehandlingsplan

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Transkript:

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet: 2 st fritidspedagoger och 1 st barnskötare Planeringstid/vecka: 1,5 timme gemensam planering och 1 timme enskild. Personaltäthet: 3,0 Fritidshem antal barn/pedagog: 21,3 Beskrivning av inne och utemiljö: Både innemiljön och utemiljö då det gäller fritidshemmets verksamhet är undersatt. Lokalerna är slitna och nedgångna, det finns begränsat med material som barnen kan leka med. Utemiljön är sliten och behöver rustas upp. Närmiljön är fin och fritids är duktiga på att använda sig av den som ett komplement till den utemiljö som skolan erbjuder. Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten: Verksamheten fokuserar mycket på trygghet och trivsel, att se varje barn och dess individuella utveckling. Fritidspersonalen arbetar mycket på gruppdynamiken, att få olika elevkonstellationer att fungera och utvecklas tillsammans. Två av fritidspersonalen är delaktiga i skolan, vilket gör att de också delaktiga i barnets hela dag. Det gynnar barnen, dels då det gäller den sociala aspekten men också kunskapsaspekten. Det är som personalen själv säger barnen blir tryggare när det finns samma personal i båda verksamheterna. Jag tycker då jag tar del av fritidsverksamheten som finns på Vedby skola att personalen har en bra verksamhet tillsammans med barnen, jag ser tydligt att vi fokuserar på målen; trygghet och trivsel och elevinflytande, men jag ser att vi behöver under lå1415 fokusera ytterligare på samverkan mellan skola och fritidshem. Vi har förmånen att ha personal som finns med under barnets hela dag, vi har goda förutsättningar för att ta vid skolans kunskapskrav och förvalta dem på en annan dimension på fritids. Fritids kan förstärka skolans kunskapsbank genom att komplettera med ytterligare sätt att lära. Tex skulle man då man i skolan arbetar med matematik, väga/mäta/sannolikhetslära kunna göra det på fritids genom att antingen använda sig av utemiljön eller av sigsjälv som redskap. Personalen är inne på det i sina tankar då de tex pratar om att göra film, men vi behöver bli ännu mer tydliga i hur vi kan samverka skola-fritids. 1

Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete: Arbetslaget har 1,5 h/veckan till gemensam planeringstid. Därutöver har varje pedagog en barnfritimme till enskild planering, denna timme är inte schemalagd. På planeringen utvärderar vi upp förra veckans aktiviteter samt så planera vi nya aktiviteter. Vi diskuterar enskilda barn om hur vi kan stötta dem i deras utveckling. Vi pratar även om hur vi ska komma till rätta med olika gruppkonstellationer. Utöver detta så ska nya scheman göras, samt bedömningar till utvecklingssamtalen. Folkhälsa/ Livskvalitet: mål Ökad samverkan fritidshem och förskoleklass och skola, för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser Pedagogerna som arbetar på fritidshemmet är delaktiga i skolan. Vi följer barnen och är delaktiga under hela dagen. I och med detta får vi pedagoger uppfattning om elevernas kunskapsnivå samt hur de fungerar under skoltid. Barnen blir tryggare när det är samma personal i båda verksamheterna. Vi har en bra tamburkontakt med föräldrarna där vi berättar om hur deras barn har haft det under dagen. Vi ska även försöka lämna omdöme med till utvecklingssamtalen som skolans pedagoger har med barnen. Barnen har känt sig trygga. Detta har vi märkt genom att de gärna vänder sig till oss i alla möjliga situationer så som vid små frågor eller när det är bråk. Föräldrarna verkar också trivas då de gärna pratar en stund vid hämtningen. Det har varit slitsamt för pedagogerna att ha ansvar i två olika verksamheter som kräver att man ska delta på de olika verksamheternas tider. Analys av resultat Det är bra att kunna följa barnen över hela dagen för att få en helhetsbild, men det är viktigt att pedagogen får tid mellan övergångarna. Åtgärder för utveckling Att vi pedagoger får ställtid mellan de olika verksamheterna. Att pedagogerna inte har ansvarsbitar som kan störa de båda verksamheterna. Det är viktigt att göra skolans personal medvetna om att det blir svårt att nå målen på fritidshemmet om personalen hela tiden måste närvara på olika möten. 2

Likabehandlingsarbete: Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel barnen ska känna att de får vara delaktiga i planeringen av fritidshemsverksamheten, att de utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Insats/Arbetsgång I början av läsåret så planerar pedagogerna verksamheten med syfta att visa barnen vad vi har att erbjuda, allt eftersom barnen blir medvetna om vad verksamheten kan erbjuda så får de vara mer delaktiga. Vi är lyhörda och lyssnar till barnens önskemål. Vi visar på att alla kan försöka och att alla kan med lite hjälp. Här låter vi barnen som behärskar momentet hjälpa dem som känner sig lite osäkra. Barnen har varit delaktiga. De har utvärderat veckan som gick och sedan bestämt vad som skulle hända denna vecka. Veckomötena tog längre tid när barnen skulle utvärdera vad som hänt veckan innan, så här tyckte barnen att det var tråkigt. De hade massor med ideer på vad de vill att vi skulle hitta på men oftast så var det återkommande saker så som samma lekar, fredagsmys, indianskogen mm Analys av resultat Ska barnen vara delaktiga i hela planeringen så är det viktigt att vi pedagoger ger dem rätt verktyg, vi måste visa på att det finns fler lekar, fler ställe att gå till mm. Här måste vi ställa frågor som hjälper barnen vidare i sitt tänk, tex vi lekte ju den leken förra veckan hur kan vi utveckla den för att vi inte ska tröttna på den? Åtgärder för utveckling Istället för att utvärdera allt på veckomötet så kan man ha en kort utvärdering efter varje aktivitet. Pedagogerna måste presentera fler alternativ samt ställa mer frågor när barnen lämnar förslag på vad de vill göra, så att vi kan hjälpa dem att utveckla sina ideer. 3

Elevinflytande/delaktighet: mål: Varje fritidshem arbetar under demokratiska former där barnen har ett reellt inflytande Insatser Barnen deltar i veckoplaneringen. De är även med och utvärderar föregående veckoplanering. Vi kommer att arbeta med ordkunskapen kring demokrati och befästa ord så som rösträtt, likabehandling, demokrati mm. Barnen deltar aktivt i samlingar och är med och röstar på olika förslag som kommer upp. Ordkunskapen är inte befäst då det inte är ett naturligt inslag när man lyssnar på barnen. Analys av resultat Vi pedagoger måste hitta ett annat arbetssätt som gör att vi kan befästa orden så att det blir ett mer naturligt språk i barnens vardag. Åtgärder för utveckling Att ha med en ordbok i samlingarna, skriva upp orden på white-boarden. Arbeta mer med orden och befästa dem i olika situationer. 4

Vedby skolas egna fritidshemsmål: Mål Att vi aktivt delar barngruppen, för att eleverna i åk 3-6 får utmaningar som tillfredsställer dem. Att de yngre barnen får en lugnare verksamhet som är mer anpassad för deras behov. Insatser En gång i veckan så har vi ett veckomöte där eleverna kommer med önskemål och förslag om vad de vill göra på fritidshemmet. Sedan genomför vi röstning under demokratiska former. Att pedagogen erbjuder aktiviteter som är riktade till deras mognad och erbjuder dem utmaningar. Där tänker vi ge de äldre barnen utmaningen att skapa ett filmmanus som båda grupperna sedan utgår ifrån och tillsammans producerar fram en film ifrån. Pedagogen har även ansvaret för att se till att så att eleverna har kunskap om de olika fritidsaktiviteterna som olika föreningar i kommunen har. Gruppen blev delad. De äldre eleverna fick en hemvist uppe på skolan. Det fanns inget veckomöte för detta var något som barnen inte ville. De ville själv bestämma vad de gjorde från dag till dag. Att skapa ett manus var ingen lätt uppgift, så där blev ingen film. Vad det gäller fritidsaktiviteter så blev inga presenterade men det pratades om de olika aktiviteterna barnen går på. Analys av resultat: Även om barnen var i samma ålder så var de på helt olika mognadsnivåer. Barnen hade svårt för att lyssna in varandra, och kunna tänka på om jag ställer upp för dem så ställer de upp för mig. Att sitta ner och skriva ett manus när man hellre ville leka efter en lång dag i skolan kan väl alla förstå. Åtgärder för utveckling: När man delar en barngrupp så ska det ges tid till att vara delade. Allt för ofta så fick de stora barnen gå ner på lilla fritids för där var hela tiden någon som skulle på ett möte. Här måste man vara konsekvent går en måste en annan in. Allt för ofta hände det att de fick ställa in det de hade bestämt för att de fick vara på lilla fritids. Vad det gäller att göra ett manus, så ska vi göra många små manus och filmer. Vi pedagoger måste presentera det på ett mera lustfyllt sätt. Vi samverkar med skolan, så att kursplanens mål gynnas genom vårt arbete på fritids. Att utnyttja IT-tekniken mer. Man kan mer än spela på en Ipad. Vi kommer att försöka skriva ett manus till att göra en egen film, för att sammansvetsa gruppen Starta leklådor Färre mål som nås än många som får oss att känna oss otillräckliga Samverkan med skola för att gynna elevernas lärande 5

Vedbys Årliga plan / Fritidshemmet Solrosen Nuläget: vi har många barn med ett stort rörelsebehov vilket medför att det uppkommer mycket knuffar, både medvetna och omedvetna. Detta i sin tur leder ofta till ett ovårdat/otrevligt språk. En del av barnen uppmanar varandra till negativ behandling av kamraterna. Genomgående är barnen positiva till att delta i verksamheten och har en hög närvaro. Mål: Att varje barn blir medvetet om sitt egna jag och det egna ansvaret. Insatser: Vi kommer satsa på att sätta samman lekgrupper utifrån barnens behov, där en pedagog aktivt deltar i leken. Pedagogerna dramatiserar verkliga situationer där konflikter uppstått och samtalar kring dessa med barngruppen. : Lekgrupperna har vi inte arbetat med. Personalen har dramatiserat situationer som har uppstått. Dessa har varit mycket uppskattade hos barnen. Analys av resultat: Barnen har ibland svårt för att förstå budskapet vi vill ha fram när vi har våra dramatiseringar. Att vi inte har haft lekgrupper, har gjort så att vi har en del barn som inte vet hur man leker. Detta i sin tur skapar en del onödiga konflikter. Åtgärder för utveckling: Vi ska fortsätta med dramatiseringar, men vi måste bli tydligare med vårt budskap. 6