Årsredovisning
2 årsredovisning - Värmdö kommun Innehåll Övergripande 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Korta fakta om Värmdö kommun 4 Förvaltningsberättelse 5 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 10 Sammanfattning av nämndernas och bolagens ekonomiska utfall 20 Sammanfattning av nämndernas och bolagens investeringar 21 Värmdö kommuns medarbetare 22 Årets verksamhet 27 Värmdö kommuns organisation år 28 Värmdö kommuns styrsystem 30 Kommunfullmäktige m fl 34 Kommunstyrelse 35 Utbildningsstyrelse 38 Vård- och omsorgsstyrelse 40 Finansieringsnämnd för utbildning 42 Kultur- och fritidsnämnd 45 Socialnämnd 48 Finansieringsnämnd för äldreomsorg 51 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd 53 Samhällsplaneringsnämnden 55 Koncern Värmdö kommun 57 Projektet Framtidens Gustavsberg 59 Natur och miljö - med miljöbokslut 60 Ekonomisk sammanställning 65 Resultaträkning 66 Betalningsflödesrapport 67 Balansräkning 68 Driftsredovisning - kommunen 69 Investeringsredovisning - kommunen 70 Noter 71 Resultaträkning Vatten och avlopp 80 Noter Vatten och avlopp 81 Redovisningsprinciper 82 Övrigt 83 Kommunens kvalitet i korthet 84 Anställningsförmåner 86 2 Arvoden och ersättningar 87 Förtroendevalda per nämnd 88 Andra politiska uppdrag 89 Revisionsberättelse 90 Karta över Värmdö kommun 91 Framsida: Röd aster Foto: Gustavsbergs Porslinsfabrik PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora LAYOUT: Elsa Carlström
årsredovisning - Värmdö kommun 3 Kommunstyrelsens ordförande Ett stort tack till alla er som arbetar inom kommunens ansvarsområden oavsett driftsform. Det är ert engagemang, ansvarstagande och goda arbete som gör Värmdö till en så bra kommun att bo, verka och vistas i. Helt enkelt Stockholms stoltaste skärgård. Året som gått Återigen visar kommunen ett positivt resultat med god marginal. Det är femte året i rad vi lyckas med den bedriften. Det gör att vi klarar oförutsedda händelser och leder till en ökad egenfinansiering. Goda och balanserade resultat är en förutsättning för en god verksamhet. Ordning och reda samt en effektiv organisation likaså. Konjunkturens återhämtning under första halvåret mattades av under andra halvåret. Osäkerheten om de statsfinansiella problemen i USA och euroområdet kommer att dämpa konjunkturen i omvärlden de närmaste åren. Under året antogs en ny översiktsplan för åren fram till 2030. Den är länken mellan vision och verklighet. Fokus ligger på strategiska frågor som bebyggelsestruktur, trafik, hållbar utveckling, klimat, arbetsmarknad och samhällsekonomisk utveckling. Viktiga pusselbitar som tillsammans formar ett framtida Värmdö. Översiktsplanen föreslår att byggandet främst sker i centrala lägen. Framtidens Gustavsberg börjar nu ta form. Under året antogs bland annat en detaljplan för Fabriksstaden med 1 400 nya bostäder. Några andra viktiga händelser under Hyresbostäder på Sandhamn inflyttade och klara. Ungkulturhuset Gurraberg invigdes. Två nya idrottshallar invigdes: VIF-hallen och Grantomtahallen. Mer än 700 nya hushåll anslöts till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Tornhuset företagscenter i Gustavsberg invigdes. Det nya socialkontoret invigdes. Gustavsbergsbadet ökade till 188 000 besökare under året. Värmdös nya varumärke lanserades: Stockholms stoltaste skärgård. En inventering av kulturhistoriskt intressanta och värdefulla byggnader påbörjades. Skateparken i centrala Gustavsberg byggdes och invigdes. Startskottet gick för nya Stavsnäs Vinterhamn. Succé för nya båtmässan Allt på sjön i Gustavsberg. Ny kommundirektör och ny produktionschef. Inför framtiden Under 2012 gör vi extra satsningar inom skolan och för barn och unga samt inom miljöområdet. Med höga ambitioner och en fortsatt ansvarsfull politik vill vi öka Värmdöbornas trygghet, delaktighet, ansvar och valfrihet samt säkerställa att vi får en levande och hållbar utveckling av kommunen. Avslutningsvis vill jag återigen rikta ett stort tack till våra medarbetare i och utanför kommunens organisation. Jag vet att ni precis som vi brinner för våra medborgares bästa. Tack så hjärtligt mycket! Lars-Erik Alversjö Kommunstyrelsens ordförande Värmdökoalitionen - för en levande och hållbar utveckling
4 årsredovisning - Värmdö kommun Korta fakta om Värmdö kommun Femårsöversikt 2007 2008 2009 2010 Antal invånare 31 december 36 870 37 376 37 756 38 301 38 894 Total kommunal skattesats i Värmdö 32,55 32,38 32,38 32,38 32,38 varav till Värmdö kommun 20,28 20,28 20,28 20,28 20,28 Antal anställda (exkl timanställda) i kommunen 2 485 2 339 2 464 2 469 2 463 Årets resultat, mnkr 44,9 54,5 93,9 49,4 38,7 Nettokostnadsandel av skatteintäkterna och generella statsbidrag, procent 97,1 97,0 94,2 96,8 95,1 Nettoinvesteringar, mnkr 88,8 209,7 213,4 242,6 354,3 Soliditet (exkl pensionsskuld, ansvarsförb.), procent 51,6 47,4 46,1 26,2 24,5 Tillgångar per invånare, kronor 23 602 28 388 34 315 63 129 70 573 Skulder och avsättningar per invånare, kronor 11 427 14 919 18 496 46 589 53 290 Uppgifterna i översikten redovisas enligt de redovisningsprinciper som har tillämpats under respektive år. Kommunens pengar kommer från Kommunens pengar 4 fördelas på följande nämnder Försäljningsmedel 1 % Avgifter och ersättningar 11 % Övrigt 3 % Samhällsplanering inkl. VA och RH 12 % Bygg, miljö och hälsoskydd 1 % Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 8 % Bidrag 4 % Utjämningssystemet 7 % Äldreomsorg 11 % Social 17 % Skatteintäkter 74 % Utbildning 46 % Kultur och fritid 5 % Mandatfördelning i Kommunfullmäktige, totalt 51 Moderata Samlingspartiet 19 Socialdemokraterna 15 Miljöpartiet De Gröna 5 Centerpartiet 3 Folkpartiet Liberalerna 4 Vänsterpartiet 1 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2
Dotter, Hanna Beling, Skogsbo entre utomhus Årsredovisning 5 Förvaltningsberättelse Koppen Eva från Gustavsbergs Porslinsfabrik
6 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Avsnittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt näringsliv och arbetsmarknad. 1 Samhällsekonomin inleddes med lättnad över att den finansiella krisen äntligen var över och optimismen över framtiden var stor, inte minst i Sverige. Men under andra halvåret drabbades framför allt Europa av skuldkris och trots relativt starka tillväxttal under året försvagades även den svenska ekonomin framåt slutet av året som en följd av ett tydligt fall i svensk export och industriproduktion. Trots detta och med hjälp av att Europeiska Centralbanken tillhandahållit likviditet till det finansiella systemet ser många nu ljusare på framtiden. Oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att den återigen börjar växa under andra kvartalet 2012. Låga tillväxttal jämfört med föregående år är dock att förvänta på viktiga marknader för svensk export. Sverige har haft en mycket stark tillväxt de senaste två åren, BNP-tillväxten blev 3,9 procent och den hade varit högre om den inte sista kvartalet varit negativ. Enligt beräkningar föll BNP då med 1,1 procent. 2012 förväntas BNP-tillväxten bli blygsamma 1,0 procent. För EU som helhet uppgick BNP-tillväxten endast till knappt 2 procent och i år förväntas BNP bara växa med någon tiondels procent där Italien och Spanien förväntas ha en negativ tillväxt. Även övriga världen känner av lågkonjunkturen men inte alls i samma utsträckning. Kina och Indien fortsätter att växa med 7-8 procent och även den amerikanska ekonomin visar på en positiv utveckling. Sysselsättningen i form av arbetade timmar sjönk under sista kvartalet pga. försvagningen i den svenska exporten som beräknas ha minskat med inte mindre än 5 procent jämfört med kvartalet innan. Trots detta förefaller företagen vara positiva inför framtiden och förväntar sig en uppgång igen mot andra halvåret av 2012. Sysselsättningen förväntas dock fortsätta sjunka under första halvåret men det sker i långsammare takt. Under 2012 kommer det att handla om minskat antal anställda, till skillnad från tidigare då det mest har rört sig om minskat övertidsuttag, visstidsanställningar mm. Arbetslösheten förväntas stiga till drygt 8 procent i början av 2013 (7,6 % ). Även hushållens framtidsförväntningar har under senare tid förskjutits i positiv riktning. Hushållens inkomster har inte påverkats mycket av den tillbakagång i ekonomin som vi har sett under vintern. Och 2012 beräknas den disponibla inkomsten öka med 2,0 procent. Uppbromsningen i tillväxten har bidragit till att hålla tillbaka inflationen som låg omkring 1 procent. 2012-13 förväntas inflationen röra sig mellan 1 och 1,5 procent. Måttliga lönelyft i kombination med en relativt snabb produktionstillväxt tillsammans med kronans stärkning mot euron håller prisökningarna i schack. Dessutom förutspås sänkningar av styrräntan under våren. Ekonomin i kommunsektorn och framåt Den reala ökningen av skatteunderlaget blev stark, starkare än vad förändringen av antalet arbetade timmar egentligen motiverar. Här finns en del svårtolkade förändringar i nationalräkenskaperna, som kan behöva analyseras ytterligare. Även 2012 förväntas skatteunderlaget öka, med 1,1 procent, trots att antalet arbetade timmar minskar. Det beror på att den automatiska balanseringen i pensionssystemet som höll tillbaka pensionerna nu i stället bidrar till ökade pensioner. Kommunerna förväntas visa ett resultat på cirka 8 miljarder kronor för vilket är en försämring mot föregående års 19 miljarder kronor. Bidragande orsaker är bland annat minskat konjunkturstöd samt korrigerat ränteantagande för beräkning av kommunernas pensionsförpliktelser. Försämringen på arbetsmarknaden talar för fortsatt press nedåt på löneökningarna. Det får negativ effekt på skatteunderlaget men bromsar samtidigt utvecklingen av kommunernas lönekostnader. Vidare är det rimligt att tro att den inflation, som påverkar kommunernas inköp, blir lägre än lönekostnadsutvecklingen. Kommunalekonomisk utjämning 1 Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting (Ekonomirapporten, oktober, och MakroNytt 01/12) samt från Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, att kunna tillhandahålla likvärdig service till sina invånare. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kommunerna. Riktmärket är 115 procent av medelskattekraften, dvs. kommunerna garanteras inkomster i det närmaste på denna nivå. Kommuner där medborgarnas beskattningsbara inkomster överstiger riktmärket betalar en avgift till systemet. Värmdö fick 31 mnkr i inkomstutjämningsbidrag. I kostnadsutjämningen utjämnas strukturellt betingade kostnadsskillnader (skillnader som kommunerna själva inte kan påverka) inom obli-
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys 7 gatoriska verksamheter. Värmdö kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll 44 mnkr, varav 4 mnkr avsåg kompensation för snabb befolkningstillväxt. Utfallet av denna sistnämnda komponent har varierat kraftigt under årens lopp beroende på befolkningsökningens svängningar (2010 uteblev den helt för Värmdö kommun). Under presenterades en statlig utredning Likvärdiga förutsättningar som innehöll en översyn av den kommunala utjämningen. I den föreslås förändringar som får betydande konsekvenser för många kommuner. För Värmdö skulle det leda till ett markant förbättrat utfall i utjämningen. När och om beslut fattas i denna fråga är dock för närvarande oklart. Spara i goda tider Under presenterades också utredningen Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet. Där föreslås att kommuner och landsting i goda tider ska, under vissa förutsättningar, kunna spara del av överskott i s k lokala resultatutjämningsreserver. Medlen ska kunna användas för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Vidare föreslås en form av kommunalt tvångssparande i centrala statliga stabiliseringsfonder. Stark kritik har riktats från kommunerna mot delar av förslaget. Det är ovisst när en proposition i frågan kommer att presenteras. Finansieringsprincipen Den som beslutar om en uppgift ska stå för kostnaderna. Det är en grundläggande princip i relationerna mellan staten och kommunerna, kallas finansieringsprincipen. Kommunerna ska inte behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. I allmänhet har staten respekterat denna princip. När det gäller gymnasiereformen har emellertid staten gjort en tolkning att denna ger kommunerna betydande effektiviseringsmöjligheter och därför sänkt statsbidraget till kommunsektorn. Kommunerna har en helt annan bild och betraktar därmed statens ställningstagande som ett generellt sparkrav på sektorn. Personalkostnader Förändrad sysselsättning påverkar kommunernas skatteinkomster realt. Allmänna löneökningar äts däremot normalt upp av motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Den kommunala verksamheten är personalintensiv; en övervägande del av kostnaderna (i Värmdö över hälften) utgörs av personalkostnader. Nuvarande löneavtal i sektorn löper i allmänhet ut den 1 april 2012. Lönerörelsen bör ses i perspektivet av det osäkra konjunkturläget. Notabelt är att kommunernas personalomkostnader blir något lägre än beräknat beroende på beslut i slutet av att sätta vissa försäkringspremier för personal till noll och 2012. Befolkning Folkmängd i Värmdö 1950 - och prognos hög och låg till 2030 70 000 Värmdö kommun har under de senaste 25 åren haft en extrem befolkningsutveckling. Samtliga områden har haft en stadig befolkningstillväxt där framförallt Ingarö sticker ut med en nästan 200-procentig ökning sedan mitten av 80-talet. Värmdös befolkning har under åren 1985-2010 ökat med i genomsnitt tre procent per år. Det är mer än någon annan kommun i Sverige. Antalet invånare har under perioden fördubblats. Enligt kommunens prognoser förväntas befolkningen fortsätta öka mer än för en genomsnittlig kommun i landet. Även med en låg tillväxttakt, dvs med en nettoökning på 500-600 personer per år, bedöms Värmdö kommun få över 50 000 invånare år 2030. Med en hög tillväxttakt, 900-1200 personer per år, kan kommunen komma att ha ca 65 000 invånare om tjugo år. Antagandet grundas på stark tillväxt i Stockholmsregionen samt att kommunen planerar för ett omfattande bostadsbyggande i kommunens centrumområden. De senaste åren, 2008-2010, har befolkningsökningen varit lägre. Vid lågkonjunktur Kommunalisering av hemsjukvården Ett utredningsarbete har genomförts på nationell nivå i syfte att kommunerna ska överta huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstingen. Förändringen förutsätter skatteväxling mellan landsting och kommuner. I ett flertal län har det redan skett medan i Stockholms län diskuteras frågan fortfarande. För genomförande krävs beslut i länets kommuner. 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1950 1960 1970 1980 Befolkningsutveckling 1990 2000 Prognos hög 2010 2020 Prognos låg 2030
8 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys tenderar färre att flytta till Värmdö kommun. En växande befolkning leder till ökad efterfrågan på kommunens service, barnomsorg, skola och äldreomsorg. Befolkningsökningen ställer också krav på en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafik, infrastruktur och vatten och avlopp till förändringsområden. Under ökade befolkningen med 593 personer till 38 894, en ökning med 1,5 procent. Det är något högre än 2010 då ökningen var 545 personer vilket motsvarar 1,4 procent. Befolkningsökning Nettoinflyttning 46 % Födelseöverskott 30% Nettoinvandring 24 % 2 224 personer har under året flyttat till kommunen och 1 958 har flyttat härifrån. Nettoinflyttningen uppgick därmed till 266 personer. En stor del av inflyttningen har skett från andra delar av Stockholms län. Antalet födda uppgick till 418, vilket är 20 färre jämfört med 2010. Åldersfördelning % 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0-4 15-24 35-44 55-64 75-84 5-14 25-34 45-54 65-74 85+ Värmdö Kommun Stockholms län Värmdö kommun har fler invånare i 0-14 år och 34-64 år än länet. Däremot finns det färre i åldern 15-34 år. Boende Värmdö är populärt att bo i. Det finns efterfrågan på småhus och lägenheter i bostadsrätter och hyresbostäder. Antalet personer i hyreskön visar att efterfrågan på hyreslägenheter är fortsatt stor i kommunen. Det finns ca 15 000 fritidshus i kommunen. Allt fler väl belägna fritidshus används för permanent boende, ca 250 omvandlas per år. Förändringsområden får successivt nya detaljplaner och kommunalt VA. Ett stort långsiktigt arbete pågår med att omvandla Gustavsbergs centrum attraktivt och hållbart. Näringsliv, turism och arbetsmarknad Av Värmdös invånare mellan 20-64 år är 83,9 procent förvärvsarbetande, vilket är avsevärt högre än snittet i riket och även i länet. En något högre andel män än kvinnor förvärvsarbetar. I Värmdö är arbetsplatserna få i förhållande till antalet förvärvsarbetande och de arbetsplatser som finns motsvarar inte efterfrågan på yrken. Utpendlingen är därför avsevärt större än inpendlingen. Nära 3 500 personer pendlar in till Värmdö varje dag, medan drygt 12 000 personer pendlar ut till andra kommuner. Den förvärvsarbetande dagbefolkningen (det vill säga personer som arbetar i kommunen och bor i eller utanför Värmdö) ökar dock snabbt. Fler män än kvinnor har börjat arbeta inom kommunens gränser. Näringslivet i Värmdö kännetecknas av många små företag med få anställda, ofta verksamma inom byggsektorn. Antalet nyregistrerade företag är enligt Kommunens kvalitet i korthet 10,3 stycken per 1000 invånare. Det placerar Värmdö på tionde plats av de 160 deltagande kommunerna, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Företagsklimatet i kommunen rankas dock lågt i förhållande till många andra kommuner i länet. För att förbättra företagsklimatet samverkar kommunen med näringslivet och ordnar olika arrangemang riktade mot företagare. Besöksnäringen blir alltmer betydelsefull för Värmdö och kommunen har under samarbetat med näringsliv och föreningsliv främst genom nätverk och i avgränsade projekt. Ett etablerat samarbetsprojekt är Visit Värmdö. De aktiviteter som anordnas inom projektet styrs av intresse och är öppna för alla företag och föreningar. Samarbetet med åtta andra skärgårdskommuner i föreningen Visit Skärgården har sedan starten 2008-2009 verkat för att attrahera fler besökare till skärgården året runt. Arbetslösheten är lägre i Värmdö kommun än i riket. Andelen arbetslösa i åldersgruppen 15 74 år var 2,5 procent i december, vilket kan jämföras med rikets 4,7 procent. Andelen arbetslösa i åldern 18 24 år var 4,0 procent i Värmdö i december. Ungdomsarbetslösheten för riket var vid samma tid 7,3 procent. Särskilda insatser organiserades under året riktade mot unga arbetslösa. Från och med den 30 september har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen inskrivna arbetssökande. Istället för att som hittills relatera till befolkningen 16-64 år kommer procenttalen att baseras på en registerbaserad arbetskraft. Skälet till förändringen är att den gamla beräkningsmetoden har underskattat vissa gruppers arbetslöshet (inklusive sökande i program med aktivitetsstöd). Totalt var 1 279 personer inskrivna på arbetsförmedlingen i Värmdö i september. Det är en minskning med 10 procent jämfört med samma period föregående år.
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys 9 Utbildningsnivå 31 december 2010 i % av befolkningen 25-64 år Värmdö Stockholms län Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förgymnasial utbildning 10 16 13 11 14 13 Gymnasial utbildning 47 50 48 37 39 38 Efter-gymnasial utbildning 42 42 37 50 44 47 Utbildning Av landets kommuner med högst utbildningsnivå ligger majoriteten i Stockholmsområdet. Utbildningsnivån i Värmdö kommun ligger i sin tur nära läget Stockholms län. Andelen av befolkningen 25-64 år som har eftergymnasial utbildning i Värmdö uppgår till 37 procent. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män, både i Värmdö och i länet. Värmdö har en ambition om att hamna i topp i rankingen för bästa skola i länet. Hälsa och ohälsa Ohälsan i arbetslivet drabbar många personer hårt och kostar dessutom samhället enorma summor. Kommunerna har en viktig uppgift att komma till rätta med de höga ohälsotalen. Enligt försäkringskassans statistik är ohälsan i Värmdö betydligt lägre än riket som helhet. Den stora minskningen i Värmdö beror delvis på satsningar i kommunen som t.ex. socialtjänstens samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Centrum för arbete och studier. När det gäller ohälsotalet 2 finns stora skillnader mellan könen (se tabell nedan). Ohälsotalet har dock minskat avsevärt för både kvinnor och män under den senaste femårsperioden. Försäkringskassan slutade att producera ohälsotal under. Det sista talet finns från februari. Ohälsotal i februari Värmdö Stockholms län Kvinnor 23,8 27,9 Män 17,0 20,8 Totalt 20,4 24,35 Demokratiutveckling Under har Värmdö fortsatt arbetet med demokratiutveckling. Det har skett bland annat genom medborgardialoger som en del av styrningen, ungdomsting och kundval. Kundval syftar till att öka valfriheten för medborgaren samt till att underlätta fri konkurrens mellan kommunala, ideella och privata aktörer. Ett internt nätverk av tjänstemän och politiker arbetar med övergripande planering av medborgardialogerna. Ett antal dialoger har ägt rum under, bland annat inom ramen för revidering av översiktsplanen och beredningen Trygg i Värmdö. Trygg och säker Kommunens arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete sker i samverkan med andra aktörer genom bland annat det lokala brottsförebyggande rådet. Projektet Certifiering av Trygg skola har fortgått med syfte att öka tryggheten i skolan och under året startades även en trygghetsberedning. Beredningen ska verka för ett tryggare Värmdö. Antalet anmälda brott har under ökat med 25 procent jämfört med föregående år. Framför allt var det sexualbrott och stöld-, rån-, och häleribrott som ökade. Den största ökningen i kommunen står antalet anmälda alkohol- och narkotikabrott för. Förra året gjordes 546 anmälningar, vilket är 43 procent fler än 2010. Det är den högsta siffran sedan BRÅ började göra mätningar på kommunnivå 1996. Tillgrepps- och skadegörelsebrott utgör majoriteten av alla brott och har ökat med 30 procent från 2010. Antalet inbrott i fritidshus ökade från 123 stycken under 2010 till 200 under, en ökning med 77 procent. Fullbordade inbrott i villa/ radhus står kvar på samma nivå som föregående år. Anmälda bilinbrott i Värmdö har ökat med 46 procent och antalet klotterbrott har ökat med 20 procent. Anmäld misshandel har ökat med 9 procent medan antalet anmälda rån har minskat från 13 stycken 2010 till 10 stycken under år. Energi och miljö Kommunens inriktningsmål om minskad klimatpåverkan följer de nationella miljömålen om begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun medför större utsläpp genom mer trafik och en större användning av energi. Över hälften av arbetspendlarna pendlar med bil lokalt och regionalt vilket medför utsläpp av koldioxid. Utsläppen från vägtrafiken ökar till följd av både befolkningstillväxt och ökad andel transporter i samhället. Hushållens, den offentliga verksamhetens och industrins energianvändning i Värmdö har minskat under de senaste åren medan energiåtgången för transporter har ökat. Elenergi och bensin står för den främsta energitillförseln. Energiförbrukningen i kommunens lokaler minskade med 3 procent mellan 2010 och och energieffektivisering är ett fortsatt prioriterat område. Kommunen har ökat andelen ekologiska livsmedel från 10 procent till 16 procent vilket är högre än beräknat målvärde. Kustvattnet i Värmdö har hög näringsbelastning och förhöjda näringshalter går att uppmäta ända ut till de yttre delarna av skärgården. 2 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år.
10 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys Finansiell analys Sammanfattning och utblick framåt Året som gått Värmdö kommun redovisade ett positivt resultat för på 38,7 mnkr, en försämring med drygt 10 mnkr jämfört med resultatet 2010, som var 49,4 mnkr. Jämförelsen är dock något missvisande eftersom års resultat belastats med effekten av sänkt diskonteringsränta för pensionsavsättningar enligt RIPS07 (jämförelsestörande post) med närmare 14 mnkr. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har faktiskt förbättrats något jämfört med 2010. Renhållningen, som är avgiftsfinansierad, svarade för +5,5 mnkr av kommunens resultat. Vatten och avlopp redovisas sedan 2010 separat och ingår inte i kommunens redovisade resultat. Finansiella målet i princip uppfyllt Kommunens finansiella mål är ett årligt ekonomiskt resultat på 40 mnkr. Utgångspunkten är den skattefinansierade verksamheten och vid avstämning mot målet korrigeras för nämnda ränteförändring beträffande pensionsåtaganden. Det rensade resultatet blir därmed ca 45 mnkr, målet har således uppfyllts. och kvar blev ett tillskott för Värmdö på 8,5 mnkr, dvs en minskning jämfört med 2010 med drygt 28 mnkr. Nämndernas utfall Nämnderna redovisar sammantaget underskott jämfört med budget om -23 mnkr. Utfallet varierar betydligt, de två produktionsstyrelserna och socialnämnden redovisar underskott på mellan 15 och 17 mnkr vardera. Detta balanseras till viss del av överskott inom finansieringsnämnderna och kommunstyrelsen. Notabelt är att där den kommunala verksamheten faktiskt bedrivs, i produktionen, redovisas fortsatta underskott. Måttlig kostnads- och intäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader steg under med 2,6 procent. I och med överföringen av VKFAB:s fastigheter till kommunen hösten 2010 har dock kostnader förflyttats från verksamheten till finansnettot. Om även finansnettots utveckling beaktas uppgick kostnadsökningen till 5,3 procent. Intäkterna från skatter och utjämning steg samtidigt med 4,5 procent. Befolkningstillväxten fortsätter Befolkningstillväxten har fortsatt under, invånarantalet steg med cirka 600. Det kan jämföras med ökning med ca 550 invånare 2010 och Högre skatteintäkter än väntat - utfasning av tillfälligt konjunkturstöd Vid ingången av räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att skatteunderlagets tillväxt skulle stanna vid 1,6 procent. Under våren steg dock förväntningarna till strax under 3 procent, fortfarande lågt i en historisk jämförelse men likväl avsevärt bättre än när budgeten beslutades. De ökade skatteintäkterna, + ca 28 mnkr, föranledde en budgetrevidering under våren. Utfallet i bokslutet blev i stort sett enligt den reviderade budgeten. Under 2010 fick kommunerna tillfälligt statligt konjunkturstöd, för Värmdö innebar det 36,7 mnkr. Stödet fasades till största delen ut, Skulptur i sandgjuten keramik av Anders Bruno Liljefors utförd omkring 1955-1957
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 11 ca 400 invånare 2009. Det är ändå en bit kvar till ökningstakten för några år sedan, då Värmdö växte med 1 000 invånare (år 2007). Befolkningstillväxten präglar såväl efterfrågan på kommunens tjänster som skatteintäkternas utveckling. År 2010 bortföll helt kompensationen för snabb befolkningstillväxt inom ramen för skatteutjämningen; erhöll kommunen ånyo bidrag, 4 mnkr. Balanskravet klaras Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Kommunen lever med god marginal upp till lagens krav. Omfattande investeringar högre låneskuld Kommunens investeringsvolym har ökat stadigt under några år. År låg investeringarna på 354 mnkr, varav VA stod för 197 mnkr. Det är en ökning från 2010 med mer än 100 mnkr. Kommunen dominerar inom koncernen, som i sin helhet redovisar investeringar på 379 mnkr, en ökning med 126 mnkr jämfört med 2010. Bland bolagen är det främst Värmdö Hamnar som investerat, då bolaget förvärvat Stavsnäs Projekterings AB. Den stora investeringsvolymen är främsta förklaringen till att koncernens låneskuld fortsätter att växa, med 317 mnkr till 2 722 mnkr. Försämrad soliditet Kommunens soliditet har, trots det positiva driftsresultatet, sjunkit något under året. Det egna kapitalet har visserligen ökat, men balansomslutningen har stigit mer än så, beroende på nämnda investeringar. Soliditeten uppgår numera till 24,5 procent, att jämföra med rikets genomsnitt som ligger på mer än det dubbla. Även koncernens soliditet har minskat med nästan en procentenhet under senaste året till 22 %. Koncernens nettoräntekostnader uppgår till 73 mnkr, där 58 mnkr avser räntor på koncernens långfristiga skulder och resterande 15 mnkr avser ränteeffekt på pensionsskulden. Utblick framåt Skatteunderlagets tillväxt ökar relativt långsamt de närmaste åren, från en redan låg nivå, enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Efter en blygsam ökning på 3,2 procent 2012 (trots allt en real ökning) prognostiseras ökningar på 3,6 och 4 procent 2013-2014. 2015 och 2016 prognostiseras ökningen vara uppe i 4,7 procent årligen. Konjunkturutvecklingen kommer så sakteliga att vända efter att ha varit som svagast under vintern /2012. Kommunernas kostnadssida (såväl löner som övriga kostnader) kan förväntas att öka snabbare i en förväntad konjunkturuppgång, men osäkerheten kring detta liksom kring ränteläget är just nu stor. En historia av omfattande investeringar och fram till för några år sedan svaga driftsresultat har för Värmdö kommun lett till hög låneskuld och svag soliditet. är dock det femte året i rad som driftresultatet är positivt och kommunen har dessutom budgeterat för ett överskott om 40 mnkr även 2012. Den höga skuldsättningen har dock medfört att en betydande del av kommunens skatteintäkter, i storleksordningen 40 mnkr, går till att betala räntor. Det allmänna ränteläget är just nu lågt, det finns en betydande ränterisk framöver. Detta kräver därför ett starkt driftresultat i kombination med återhållsamhet med framtida investeringar i syfte att förhindra fortsatt stigande låneskuld. I en särskild analys har nyligen presenterats förslag till åtgärder i syfte att minska skuldsättningen och stärka kommunens soliditet. Synnerligen viktigt är att de nämnder som har ekonomiska obalanser kommer tillrätta med dessa. Verksamheter som ligger högt kostnadsmässigt i Värmdö jämfört med läget i Stockholms län behöver närma sig genomsnittet. Inriktningen framöver bör vara att i första hand skapa resurser för volymförändringar i verksamheten, utrymmet därutöver får betraktas som ytterst begränsat. En viktig fråga för Värmdö är VA-ekonomin kopplad till den ambitiösa utbyggnaden i kommunen. Det krävs ett starkt fokus på resultatutvecklingen både på kort och lång sikt och en beredskap för att vidta korrigerande åtgärder. För kommunsektorn blir den demografiska utvecklingen en framtida utmaning; antalet äldre över 65 år kommer att dubbleras under de kommande årtiondena. Möjligheterna att höja intäkterna är begränsade, Det ställer krav på ökad produktivitet i kommunerna. Det förekommer i dag stora skillnader i produktivitet bland kommunerna, ett tecken på att det finns en potential för effektivisering på många håll. Finansiell analys Modell för finansiell analys För den finansiella analysen använder Värmdö kommun en modell som utgår från fyra viktiga perspektiv. Det handlar om det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Avsikten är att identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet Årets resultat Kommunen (mnkr) 2009 2010 Årets resultat 93,9 49,4 38,7 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 27,3 47,1 50,4 Årets resultat i relation till skatteintäkter/ statsbidrag/ utjämning (%) 6,0 3,0 2,2 Koncernen 2009 2010 Årets resultat 100,3 64,9 48,3
12 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys Kommunen Kommunens resultat var +38,7 mnkr, vilket innebär en försämring jämfört med 2010. Exklusive jämförelsestörande poster är resultatet dock något högre än 2010. Skatteintäkter och skatteutjämning har ökat med 4,5 procent (+75 mnkr) under året, vilket är en långsammare ökning än 2010 (5,4 procent). Går man längre tillbaka i tiden har utvecklingen legat på mellan 8 och 9 procent per år, följaktligen är årets ökning i ett längre perspektiv relativt låg. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har bara stigit med 2,6 procent under, vilket är den lägsta ökningen på många år. Trenden med en ökningstakt på mellan 6 och 8 procent bröts 2009 då den mer än halverades, och har takten minskat ytterligare. Inflationen, såväl som lönekostnadsutvecklingen, har varit måttlig. Koncernen Koncernens resultat uppgick till +48,3 mnkr, vilket är en fortsatt försämring med -17 mnkr jämfört med 2010. Exklusive jämförelsestörande poster var försämringen lägre, -3 mnkr. Dotterbolagen redovisar varierande resultat: VärmdöBostäder AB +3,4 mnkr, Värmdö Simhall AB/ Gustavsbergsbadet AB -0,6 mnkr, Värmdö Hamnar AB +1,0 mnkr och Gustavsbergs Porslinsmuseum AB -0,5 mnkr. Kommunen har under året tillfört Gustavsbergsbadet och GPAB driftbidrag (11,9 mnkr respektive 2 mnkr) och har även genom aktieägartillskott till fullo kompenserat för underskotten i bokslut. Verksamhetens kostnader i koncernen ökade med 4 procent medan dess intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, steg med 2,5 procent. Det ger en nettokostnadsökning med 4,5 procent. Koncernens finansnetto uppgick 2010 till 72 mnkr, avsevärt sämre än 2010 års nivå, men då avser 15 mnkr uppräkning av pensionsskulden, främst pga den sänkta diskonteringsräntan i RIPS-modellen. Årets resultat 2006- mnkr 110 90 70 50 30 10-10 -2 2 2006 45 48 2007 Kommunen 62 55 2008 100 94 2009 Koncernen 2010 Budgetutfall Resultatet på 38,7 mnkr är 16,6 mnkr sämre än budgeterade 55,3 mnkr (reviderad budget), men nära ursprunglig budget, 40 mnkr. Nämndernas budgetutfall uppgår sammantaget till ett underskott om -23,1 mnkr medan finansförvaltningen svarar för ett överskott om +2,5 mnkr. Nämndernas budgetutfall visar stor spridning. Underskotten är främst koncentrerade till kommunens två produktionsstyrelser; utbildningsstyrelsen (-16,6 mnkr) och vårdoch omsorgsstyrelsen (-15 mnkr) samt socialnämnden (-16,5 mnkr). 49 65 48 39 Underskotten uppvägs delvis av överskott inom andra nämnder, främst finansieringsnämnden för äldreomsorg, (8,9 mnkr) samt kommunstyrelsen (8,2 mnkr). Mera om detta finns att läsa i avsnittet Sammanfattning av nämndernas och bolagens utfall. Finansförvaltningens totala utfall är något bättre än budget, bakom siffrorna finns dock några större avvikelser, både positiva och negativa, som i stort sett tar ut varandra. Kommunens konjunktur- och volymreserver har inte behövt nyttjas i någon större utsträckning under året och lämnar ett sammanlagt överskott om 26,2 mnkr. AFA:s styrelse beslutade sent under året att sätta vissa personalförsäkringspremier till noll (jämfört med tidigare besked på totalt 0,52 procent av lönesumman); det har lett till ett överskott för Värmdö kommun på 3,8 mnkr. Samtidigt redovisas några oförutsedda engångskostnader; bl a har den försämrade ekonomin i Storstockholms Brandförsvar föranlett nedskrivning av kommunens andel i förbundet. Här redovisas också effekten av tidigare nämnd sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsavsättning. Prognosen för skatteintäkter skrevs upp under våren, från ett mycket svagt utgångsläge, därefter har inga stora förändringar skett. Vå- Driftredovisning (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige -8,4-7,9 0,5 Kommunstyrelsen -86,1-77,9 8,2 Utbildningsstyrelsen 0,0-16,6-16,6 Vård- och omsorgsstyrelsen 0,0-15,0-15,0 Finansieringsnämnden för utbildning -974,0-969,4 4,6 Kultur- och fritidsnämnden -92,1-91,8 0,3 Socialnämnden -247,0-263,5-16,5 Finansieringsnämnden för äldreomsorg -195,6-186,7 8,9 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden -8,3-6,9 1,4 Samhällsplaneringsnämnd, skattefin.verksamhet -39,8-45,2-5,4 Samhällsplaneringsnämnd, renhållning (taxefin.) -1,0 5,5 6,5 Summa nämnder/styrelser -1 652,3-1 675,4-23,1 Finansförvaltningen 1 711,6 1 714,1 2,5 Totalt 59,3 38,7-20,6 Vatten och avlopp -4,0 0,0 4,0 Totalt inkl VA 55,3 38,7-16,6
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 13 rens uppjustering reviderades in i budgeten och bidrog till att det budgeterade resultatet blev 55 mnkr istället för de ursprungliga 40 mnkr. Utfallet av skatteintäkter och statsbidrag i bokslutet ligger därmed nära budget. Skatte- och nettokostnadsutveckling (förändring 2009 2010 i procent) Skatte-, utjämnings- och statsbidragsutveckling 2,5 5,4 4,5 Nettokostnads utveckling -0,4 8,2 2,6 Nettokostnadsutveckling exkl jämför elsestörande poster 3,0 3,8 2,6 Skatteintäkternas och statsbidragens utveckling under året har i ett längre historiskt perspektiv varit ganska måttlig. Ökningen uppgick till 4,5 procent, att jämföra med 5,4 procent 2010. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 2,6 procent, avsevärt långsammare än 2010. Det är dock delvis effekten av att kostnader har förflyttats från verksamheten till finansnettot, en konsekvens av kommunens övertagande av VKFAB:s fastigheter. Lönekostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med ca 3,6 procent. Driftkostnadsandel Andel av skatteintäkter/ 2009 2010 statsbidrag/ utjämning (%) Verksamhetens kostnader och intäkter (netto) 95,7 93,1 91,3 Avskrivningar 2,8 3,9 3,9 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster 98,5 97,0 95,2 Jämförelsestörande poster -4,3-0,2-0,7 Driftkostnadsandel före finansnetto 94,2 96,8 95,9 Finansnetto -0,2 0,2 1,9 Driftkostnadsandel 94,0 97,0 97,8 En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter. Ett sätt att belysa detta förhållande är att mäta hur stor andel (driftkostnadsandel) kommunens löpande nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. År uppgick driftkostnadsandelen till 97,8 procent, en ökning jämfört med 2010 med nästan en procentenhet. Exklusive jämförelsestörande poster var driftkostnadsandelen 97,1 procent, ungefär densamma som 2010. Driftkostnadsandel mnkr 110 100 90 80 100 2006 97 97 2007 2008 Årets investeringar 94 2009 97 98 2010 Kommunen 2009 2010 Investeringsvolym netto 213,4* 242,6* 354,3 Investeringsvolym/ nettokostnad (%) 14,4 15,1 21,5 Avskrivningar/nettoinvesteringar (%) 20,7 26,6 19,3 * Exkl köp av fastigheter från VKFAB. Investeringarna i kommunen har fortsatt att öka under. Sammanlagt investerades för 354 mnkr. I sammanhanget bör dock noteras att numera ingår i kommunens siffror ny- och ombyggnad av verksamhetslokaler, uppgick denna del av investeringarna till 66 mnkr. VA-utbyggnaden svarar för mer än hälften av investeringarna, 197 mnkr. Nyckeltalet avskrivningar i relation till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen ny- eller reinvesterar och om kommunen i längden riskerar kapitalförstöring. Värmdö kommun har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100 procent, närmare bestämt i genomsnitt 22 procent, vilket indikerar att kommunen har byggt upp tillgångar och inte ägnat sig åt kapitalförstöring. Koncernen 2009 2010 % Investeringsvolym netto (mnkr); Kommunen 213,4* 242,6* 354,3 93 Värmdö Kommunfastigheter AB 59,4 0,0 - - Värmdö Simhall AB/Gustavsbergsbadet AB 0,1 0,1 0,2* 0 Värmdö Bostäder AB 17,2 6,5 3,4 1 Värmdö Hamnar AB 0,3 3,7 21,4 6 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB - - - - Summa koncernen 290,4 252,9 379,3 100 * Exkl köp av tillgångar från VKFAB. Koncernen Koncernens investeringar ökade under med 126 mnkr eller nästan 50 procent. VärmdöBostäder AB har ytterligare sänkt sina investeringar medan Värmdö Hamnar AB har förvärvat bolaget Stavsnäs Projekterings AB för 20 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom egna tillförda medel så långt möjligt finansiera investeringar för att inte behöva ta av sparade pengar eller tvingas låna externt. Kommunen Kommunen 2009 2010 Driftresultat, exkl avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljn. 71,8 114,0 104,8 Summa årets nettoinvesteringar (mnkr) 213,4 242,6 354,3 varav VA-verksamheten 125,8 148,8 196,9 Självfinansieringsgrad (%) 33,6 47,0 29,6 exkl VA-verksamheten 82,0 121,5 66,6
14 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys Kommunen hade ca 105 mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats, att jämföra med 354 mnkr i investeringar. Självfinansieringsgraden uppgick därmed endast till knappt 30 procent, den lägsta på många år. Det är emellertid främst konsekvensen av en osedvanligt hög investeringsnivå avseende VA-utbyggnaden. VA-investeringarna ska finansieras av VAkollektivet och inte inom ramen för kommunens skattefinansierade verksamhet. Självfinansieringsgraden rensad för dessa uppgår till 66,6 procent. Kommunens självfinansiering av investeringar 2006- mnkr 400 300 200 100 0 53 30 2006 47 Koncernen 89 2007 79 210 2008 Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar 72 213 2009 114 243 2010 105 354 Koncernen 2009 2010 Driftresultat, exkl avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljning 114,4 142,2 140,5 Summa årets nettoinvesteringar (mnkr) 290,4 252,9 379,3 Självfinansieringsgrad (%) 39,3 56,2 37,1 Varav: Värmdö Kommun Fastigheter AB 57,8 0,0 - Gustavsbergsbadet AB - - 212,7 VärmdöBostäder AB 106,5 328,9 716,6 Värmdö Hamnar AB 557,3 41,8 11,1 Kommunkoncernen hade 141 mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med investeringar på 379,3 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed till 37 procent. Koncernen har i stort sett samma rensade driftresultat som 2010, men investeringarna har tagit ytterligare fart, vilket innebär att självfinansieringsgraden åter sjunker mot nivån 2009 och tidigare. Även i det här fallet är det främst VAinvesteringarna som leder till denna utveckling. Koncernen Värmdö kommun Självfinansiering av investeringar 2006- mnkr 400 300 200 100 0 73 301 2006 90 214 2007 122 317 2008 Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar 114 290 2009 253 142 141 2010 380 Flertalet av VKFAB:s fastigheter övergick till kommunen 2010, under har bolaget förändrat innehåll och syfte och blivit Gustavsbergsbadet AB. Bolaget har ett rensat driftresultat som är ungefär dubbelt så stort som årets investeringar, som till övervägande del består av köpta tillgångar från Värmdö Simhall AB. Den höga självfinansieringsgraden inom VBAB har sin bakgrund i att investeringsvolymen minskat ytterligare under, det rensade driftresultatet överstiger vida investeringsnivån. VHAB:s självfinansieringsgrad har istället sjunkit kraftigt, vilket beror på markant ökade investeringar i form av förvärvet av Stavsnäs Projekterings AB. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel och är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder. En hög soliditet indikerar ett gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Soliditetsnivån är dock endast en indikator, den säger inte hela sanningen. Den årliga förändringen av soliditeten är ofta ett mer intressant mått på kommunens finansiella status. Soliditetens utveckling hänger intimt samman med investeringarna och hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Lånefinansiering av investeringar leder till försämrad soliditet och på motsvarande sätt förbättras soliditeten om kommunen amorterar på låneskulden. Kommunen % 2009 2010 Soliditet enligt balansräkningen 46,1 26,2 24,5 Tillgångsförändring 22,1 86,6 13,5 Förändring av eget kapital 18,6 6,1 6,1 Soliditet inkl. hela pensionsskulden 5,1 4,9 4,3 Koncernen % 2009 2010 Soliditet enligt balansräkningen 23,0 23,5 22,4 Tillgångsförändring 9,8 5,0 11,6 Förändring av eget kapital 17,2 7,2 6,5 Soliditet inkl. hela pensionsskulden 5,2 7,1 6,6 Koncernbolagens 2009 2010 soliditet (%) Värmdö Kommun Fastigheter AB 3,9 13,4 - Gustavsbergsbadet AB - - 17,9 VärmdöBostäder AB 17,0 17,5 18,4 Värmdö Hamnar AB 32,2 30,8 23,4 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB 41,7 34,4 14,5
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 15 Kommunen Kommunens soliditet 2006- % 60 50 40 30 20 10 0-10 56-4 2006 52 47-7 -1 2007 2008 46 26 25 5 5 4 2009 2010 enl. BR inkl. hela pensionsskulden Kommunens soliditet uppgick till 24,5 procent, vilket är ytterligare en försämring, om än liten, jämfört med 2010. Kommunens eget kapital har ökat med 39 mnkr medan tillgångarna har ökat med 327 mnkr. Kommunens soliditet är fortsatt i nivå med soliditeten i kommunen och VKFAB tillsammans tidigare, ingen dramatisk förändring har således skett de senaste åren. Värmdö kommuns soliditet är dock betydligt sämre än rikets genomsnitt, som 2010 var 52 procent (siffran för är ännu inte tillgänglig). Det beror i första hand på att investeringarna i verksamhetens fastigheter genom åren huvudsakligen finansierats med lån. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas, i enlighet med gällande rekommendationer, inte som skuld i balansräkningen. De rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte formellt soliditeten. Åtagandet är ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om ansvarsförbindelsen tas med i beräkningen blir kommunens soliditet för 4,3 procent, att jämföra med det vägda medelvärdet för hela riket år 2010, 20 procent. Som framgår av diagrammet ligger detta nyckeltal i stort sett kvar på samma nivå som föregående år. Sven Wejsfelt utvecklade redan på 1950-talet egna glasyrvarianter, som t.e.x. denna krackelyrglasyr med sprickorna ifyllda med tusch - en gammal kinesisk metod. Koncernen Koncernens soliditet 2006- % 60 50 40 30 21 21 22 23,0 24 22 20 10 1 3 5 7 7 2 0-10 2006 2007 2008 2009 2010 enl. BR inkl. hela pensionsskulden Koncernens soliditet uppgick till 22,4 procent. Omräknad, samtliga pensionsåtaganden beaktade, var den 6,6 procent. Oavsett sättet att räkna handlar det om en viss försämring jämfört med 2010. Bland bolagen kan noteras att soliditeten för framför allt Porslinsmuseet minskat markant. Låneskuld Kommunen Kommunens skulder steg under året med 256 mnkr till 1 924 mnkr. Vidare ökade avsättningarna för pensioner, intjänade fr o m 1998, som också är en form av skuldsättning, med 32 mnkr till 149 mnkr. I diagrammet nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden väsentligt högre, totalt 2 627 mnkr. mnkr 3 000 2 000 1 000 0 750 2006 927 2007 1 072 2008 1 229 2009 2 300 2010 2 627
16 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys Koncernen Den omfattande investeringsverksamheten avspeglar sig även i koncernens skuldsättning. Den totala skulden ökade under året med 317 mnkr till 2 722 mnkr, varav långfristiga skulder och avsättningar utgjorde 2 299 mnkr, övriga skulder var kortfristiga. Av koncernens långfristiga lån vid årsskiftet återfanns 614 mnkr i Värmdö Bostäder AB vilket är en minskning med 15 mnkr. Därutöver har Gustavsbergsbadet AB och Värmdö Hamnar AB krediter från Värmdö kommun. Som framgår av diagrammet nedan har koncernens skuldsättning ökat mellan 2006 och med drygt 930 mnkr. Lägger vi dessutom till samtliga pensionsåtaganden uppgår skulden till 3 277 mnkr. Koncernen Värmdö kommun Skuldsättning 2006- mnkr 3 000 2 000 1 000 0 1 788 2006 1 976 2007 2 140 2008 Kommunens intäkter Andel av totala intäkter (%) 2 305 2 404 2009 2010 2 722 2009 2010 Verksamhetens intäkter 23,5 25,5 24,6 Jämförelsestörande poster 3,1 0,1 0,1 Skatteintäkter 67,1 65,9 68,4 Statliga bidrag och utjämningssystem 5,9 7,1 6,6 Finansiella intäkter 0,4 1,4 0,3 100,0 100,0 100,0 Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna. År uppgick dessa till 1 583 mnkr eller 68 procent av de totala intäkterna. En krona på skatten motsvarar cirka 80 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar för olika utförda tjänster, uppgick år till 568 mnkr eller 25 procent av kommunens sammanlagda intäkter. Kommunalskatt % 2009 2010 Värmdö 32,38 32,38 32,38 Kommun 20,28 20,28 20,28 Landsting 12,10 12,10 12,10 Stockholm 30,48 30,48 30,45 Kommunerna i länet 18,38 18,38 18,35 Landsting 12,10 12,10 12,10 Riket 31,52 31,56 31,55 Kommunerna i riket 20,72 20,74 20,73 Landsting 10,80 10,82 10,82 En kommuns finansiella kapacitet är bl a beroende av dess möjlighet att påverka sina inkomstkällor. Exempelvis ger låg kommunalskatt ett större utrymme att öka skatteinkomsterna än om utdebiteringen är hög. År var den totala kommunalskatten, inkl landstingsskatten, i Värmdö oförändrat 32,38 procent av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Därav utgjorde kommunalskatten 20,28 medan landstingsskatten i länet uppgick till 12,10. Värmdö hade under därmed fortfarande den högsta skattesatsen i Stockholms län, 1,93 högre än genomsnittet i länet. Den totala utdebiteringen i Värmdö låg dessutom 0,83 över rikets genomsnitt. Möjligheterna att lösa framtida ekonomiska problem genom skattehöjningar är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Kommunfullmäktige har i budget för 2012 istället beslutat om en sänkning av skatten med 15 öre, till 20,13. Risk kontroll God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap att den kan betala löpande utgifter utan besvär. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditeten är för närvarande inte någon nyckelfråga i den kommunala ekonomin. Utifrån kreditmarknadens sätt att betrakta kommunsektorn har kommunerna normalt sett inte några svårigheter att skaffa rörelsekapital. Det kan ändå vara motiverat att mäta kassalikviditeten, som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunen 2009 2010 Kassalikviditet (%) 70 64 89 Rörelsekapital (mnkr) -103-139 -8 Kommunens kassalikviditet har ökat markant under, från 64 till 89 procent, motsvarande 131 mnkr och situationen får anses stabil. Rörelsekapitalet var vid årsskiftet nästan uppe i noll. Kommunen och de kommunägda bolagen har dessutom ett gemensamt koncernkonto, till vilken kopplats en checkräkningskredit som regulator i likviditetshänseende. Märk väl att i de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis blir föremål för utbetalning inom den närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på 46 mnkr. Koncernen 2009 2010 Kassalikviditet (%) 65,8 68,7 96,6 Rörelsekapital (mnkr) -136-113 +43 För redovisade koncernen en kassalikviditet på 97 procent, en avsevärd ökning med nästan 30 procentenheter eller 135 mnkr i jämförelse med året innan. Rörelsekapitalet har också förbättrats, med 156 mnkr, det är framför allt koncernens omsättningstillgångar som har ökat. Finansiella nettotillgångar Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med sänkt skuldsättning att kommunens finansiella handlingskraft stärks. Ett mått som beskriver detta förhållande
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 17 är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder). Måttet speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger någonstans mellan de kortfristiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Kommunen mnkr 2009 2010 Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 466 609 650 Kort och långfristiga skulder 598 1 668 1 924 Finansiella nettotillgångar -132-1 059-1 274 Koncernen mnkr 2009 2010 Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 416 403 506 Kort- och långfristiga skulder 2 192 2 282 2 565 Finansiella nettotillgångar -1 776-1 879-2 059 Kommunen Kommunens finansiella nettotillgångar har under minskat ytterligare med 214,8 mnkr vilket innebär att skulderna vid årsskiftet översteg de likvida medlen med 1 273,7 mnkr. Detta är en fortsatt avspegling av att kommunen nu har hela den låneportfölj som tidigare fanns hos VKFAB, samt att stora delar av årets investeringar lånefinansierats. Koncernen Koncernens finansiella nettotillgångar fortsatte att försvagas under med ytterligare -180 mnkr och uppgick till -2 059 mnkr, således överstiger koncernens skulder vida dess likvida medel och fordringar. Även detta förklaras främst av den låga självfinansieringsgraden av investeringar under många år. Ränterisker De totala räntekostnaderna på långfristiga lån i kommunen uppgår till 39 mnkr på årsbasis (). Räknar vi hela koncernen uppgår räntekostnaderna till 58 mnkr. En ränteuppgång på en procent motsvarar teoretiskt en Tavlan Middagsgäddan av Inga Söderqvist finns att njuta av i Ljungs äldreboende. resultatpåverkan för koncernen på ca 19 mnkr. Utifrån fastställd finanspolicy, med bl a riktlinjer för fördelning av lån med olika räntebindningstider, använder koncernen sig av derivatinstrument, t ex ränteswapar, i syfte att begränsa riskerna. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden avser till allra största delen det helägda kommunala bolaget Värmdö Bostäder AB. Genom borgen begränsas upplåningskostnaderna genom att dyrare upplåning mot pantbrev undviks. mnkr 2009 2010 Helägda bolag Värmdö Kommun Fastigheter AB 958,9 - - Värmdö Bostäder AB 401,1 398,7 396,9 Övriga Förlustansvar för egna hem 0,0 0,0 0,0 Föreningar mm 28,1 63,2 62,5 Solidarisk borgen - 6,6 2,8 Summa 1 386,6 468,5 462,2 Kommunens samlade borgensåtaganden för lån har legat i stort sett stilla under, efter den kraftiga minskningen 2010 då VKFAB:s lån lyftes in i kommunen. VärmdöBostäder AB uppvisar en stabil ekonomisk utveckling och
18 Förvaltningsberättelse - Finansiell analys därvidlag är kommunens ekonomiska risk på kort sikt måttlig. Bolaget betalar en särskild borgensavgift till kommunen i relation till kommunens borgensåtaganden. Kommunens övriga åtaganden avser till övervägande del borgen till föreningar och föreningsägda bolag och uppgår till ca 62,5 mnkr varav utnyttjad borgen är 61,8 mnkr. Åtaganden avser Värmdövallen AB, Ekvallen Värmdö AB, Gestio Ingarö AB, Möja idrottsförening, Gustavsbergs Tennisklubb, Värmdö Ridklubb samt Gustavsbergs Ryttarsällskap AB. Kommunens förlustansvar för statliga bostadslån avseende småhus är i det närmaste helt avvecklat. Kommunen ingick 2010 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som är medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. Pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt Kommunens pensionsåtagande avser s k avtalspension och uppgick till 747,3 mnkr. Åtagandet redovisas under olika poster i räkenskaperna. Pensionsåtagandet avseende tiden före 1998 uppgick till 555 mnkr. Det ska enligt gällande regler redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Därmed ligger 74 procent av kommunens pensionsåtaganden utanför balansräkningen. Dessa pensioner kommer på så sätt att bekostas av framtidens skattebetalare i takt med att pensionerna betalas ut. Under utbetalades 20,1 mnkr i pensioner. Sedan 1998 belastar kostnaderna för pensioner kommunens resultat det år pensionerna faktiskt intjänas. Nuvarande avtal innehåller såväl en avgiftsbestämd som en förmånsbestämd del. Arbetstagaren tillgodoräknas upp till en inkomst motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp årligen en pensionsavgift till framtida tjänstepension, en s.k. individuell del, vars placering arbetstagaren själv råder över. Utöver dessa förmåner gäller en förmånsbestämd pension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp, efterlevandepension samt särskild ålderspension för brandmän. Dessa åtaganden ackumuleras successivt som en avsättning i kommunens balansräkning och återlånas i kommunens verksamhet. Kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen stiger relativt snabbt, under anmärkningsvärt mycket bl a beroende ändrat ränteantagande (se kommentarer som följer). Avsättningen uppgår nu totalt till 149 mnkr. Värdering av pensionsskulden ska göras enligt beräkningsmodellen RIPS07. Modellen innebär att räntan är kopplad till marknadsräntan via en indikator, I september beslutades att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från år 2012. Detta innebär att pensionsskulden ökar. Engångseffekten av denna förändring ska enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) beaktas i bokslut. Såväl pensionsavsättningen i balansräkningen som ansvarsförbindelsen har räknats upp, men det är bara den del som ligger i balansräkningen som medför en kostnad i kommunens resultaträkning. Detta innebär för Värmdö en extra kostnad på 11,1 mnkr plus löneskatt, dvs sammanlagt 13,8 mnkr. Ansvarsförbindelsen räknas med anledning av detta upp med 31,9 mnkr plus löneskatt, dvs sammanlagt ca 40 mnkr. Mnkr 2009 2010 Individuell del, placeras av anställda 40,8 41,5 43,9 Långfristig pensionsavsättning 100,8 116,2 148,7 Pensioner äldre än 1998 (ansvarsförbindelse) 530,8 515,2 554,7 Totalt pensionsåtagande 672,4 672,9 747,3 Budgetföljsamhet, prognossäkerhet Mnkr 2009 2010 Årets resultat 93,9 49,4 38,7 Budgetavvikelse i årets resultat 87,9 9,2-16,5 varav nämnderna inkl VA/RH -10,0-11,4-19,1 varav finansförvaltningen 97,9 20,6 2,6 Årets resultat blev drygt 16 mnkr sämre än budgeterat (notera årets reviderade budget). Som tidigare nämnts redovisas både över- och underskott. Nämnderna visar underskott mot budget om ca -19 mnkr och finansnettot om ca -10 mnkr (sistnämnda beror främst på den sänkta räntan för pensionsskulden). Å andra sidan har kommunens reserver för konjunktureffekter och ökade volymer inte behövt användas i någon större utsträckning, vilket innebär ett överskott om ca 26 mnkr. Nämndernas budgetunderskott på 19 mnkr motsvarar ca -1,2 procent av deras nettobudgetomslutning. I flera fall ligger utfallet relativt nära budget, några enskilda nämnder visar dock anmärkningsvärt stora negativa budgetavvikelser vilka på kommunnivå till viss del matchas av andra nämnders överskott, se tidigare redovisning. En god prognossäkerhet ger förutsättningar för att kunna göra relevanta korrigeringar i ekonomin. Det är naturligtvis särskilt viktigt när marginalerna är små. Nämndernas budgetutfall kan jämföras med -18,4 mnkr i BUP 3, dvs en marginell försämring. Alla utom tre nämnder visar ett bättre resultat än prognosen i BUP3. Resultatet för flertalet nämnder ligger relativt nära prognosen i BUP3. Största avvikelserna finns inom Socialnämnden (-8,7 mnkr) och Kommunstyrelsen (+4,3 mnkr), siffrorna inom parentes anger avvikelse mot BUP 3.
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys 19 Känslighetsanalys Värmdö kommun påverkas av en mängd olika ekonomiska händelser, en del av dessa ligger utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysen visar hur olika förändringar påverkar kommunens kostnader och intäkter. Tabellen indikerar att förutsättningarna för kommunens ekonomi snabbt kan förändras, t ex innebär en ytterligare procents lönekostnadsökning 13 mnkr i merkostnader. Tabellen illustrerar ganska väl kommunens behov av att ha en beredskap för oförutsedda händelser. Händelseförändring Kostnad/Intäkt (mnkr) Ränteförändring med 1 % på sikt för koncernen + / - 19 Löneförändring med 1 % (inkl peng till externa utförare) + / - 13 Förändrad utdebitering med 1 kr + / - 80 Skatteunderlagsutveckling med 1 % + / - 17 Bruttokostnadsförändring med 1 % + / - 22 Antalet anställda förändras med 10 heltidstjänster + / - 4 Balanskravet För Sveriges kommuner gäller det s k balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom tre år. Balanskravsutredningen visar att Värmdö har efterlevt balanskravet med god marginal. Balanskravsutredning mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen +38,7 Synnerliga skäl enligt kommunallagen +11,6 Justerat resultat +50,3 varav tillgodogörs Renhållning och slam (avgiftsfinansierad verksamhet) +6,5 varav tillgodogörs den skattefinansierade verksamheten +44,8 Kommunens ekonomiska resultat (sista raden på resultaträkningen) är utgångspunkten vid avstämningen av balanskravet. Korrigeringar ska göras, exempelvis för vinster av försäljning av anläggningstillgångar, som inte får tillgodogöras balanskravet; uppgick dessa till 2,2 mnkr för Värmdö. Dessutom får korrigering ske för den förändrade diskonteringsräntan för pensionsavsättningar enligt RIPS07, totalt 13,8 mnkr. Nyckeltal verksamhetens kostnader Avvikelse mot standardkostnader 2008 2009 2010 Barnomsorg Värmdö 1,9 6,0 0,1 Länet -12,7-12,1-11,8 Grundskola Värmdö -2,5-6,3-7,9 Länet -3,7-4,9-5,6 Gymnasieskola Värmdö -5,8-4,9-10,0 Länet -2,1-1,3-3,3 Äldreomsorg Värmdö 4,1 9,3 18,5 Länet 0,5 0,8 0,3 Individ- och familjeomsorg Värmdö -2,4 8,4 10,5 Länet -8,0-10,5-11,9 Inom ramen för skatteutjämningssystemet har räknats fram standardkostnader för respektive kommuns kärnverksamheter. Med standardkostnad menas den kostnad kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten till en genomsnittskostnad för riket men med hänsyn taget till kommunens specifika struktur. Standardkostnader finns framräknade för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Jämförelsen är kanske inte alldeles rättvis men det kan konstateras att Värmdö genom årens lopp har legat över standardkostnaderna inom framför allt äldreomsorgen men även barnomsorgen. Inom dessa områden samt inom Individ- och familjeomsorgen har kostnaderna legat över kommunerna i Stockholms län. Detta är en viktig förklaring till att Värmdö har högre kommunalskatt än länets kommuner i allmänhet. Inriktningen bör, enligt fullmäktige, vara att de verksamheter i Värmdö som ligger över nivån i länet ska närma sig länsgenomsnittet. Vi får i detta sammanhang leva med en eftersläpning på ett år, senast kända siffror avser således 2010. Av dessa framgår att gymnasie- och grundskolan i Värmdö fortsätter att ligga under såväl standardkostnaden som länets nivå. Avvikelsen mot standardkostnaden för barnomsorgen sjunker återigen mot noll, fortfarande har Värmdö dock en avsevärt högre kostnad än länet. Individ- och familjeomsorgen och framförallt äldreomsorgen visar istället en markant negativ trend. Individ- och familjeomsorgen ligger sedan ett par år klart över standardkostnaden, medan länets genomsnittsavvikelse minskar. Äldreomsorgen visar en drastisk ökning 2010 och Värmdö har nu näst högst avvikelse i länet, medan länsgenomsnittet ligger kvar kring standardkostnaden. Avvikelse mot standardkostnad 2010 % 20 10 0-10 -20 0,1-3,3-5,6-7,9-10,0-11,8 Barnomsorg Värmdö Grundskola Gymnasium Länet 18,5 0,3 Äldreomsorg 10,5 IoF -11,9
20 Förvaltningsberättelse - Sammanfattning av ekonomiskt utfall Sammanfattning av nämndernas och bolagens ekonomiska utfall Nämndernas samlade budgetavvikelse Nämndernas samlade nettounderskott mot budgeten uppgår till -23,1 mnkr. Här kommenteras större avvikelser hos nämnderna. Mer om nämnderna återfinns i nämndavsnittet. Fördelning av kommunens overheadkostnader har gjorts genom OH-påslag. Påslaget avseende verksamhetsstödet från uppdragsavdelningarna på 1,8 procent har debiterats alla verksamheter och genererat 30,4 mnkr, vilket är i linje med budget. provarmdos enheter har interndebiterats ett OH-påslag på 1,1 procent för finansiering av dess ledning/ stab. Detta har genererat 12,5 mnkr, vilket är 0,6 mnkr högre än budget. Kommunstyrelsens överskott beror i huvudsak på oförbrukade projektmedel, som vid årets slut uppgick till 4,6 mnkr. Utbildningsstyrelsens underskott finns inom förskola, grundskola och gymnasium och har delvis sin bakgrund i svårigheter att anpassa verksamheten till färre inskrivna barn och elever. Kommunen har dessutom tagit över Doctus gymnasium samt utökat de nationella programmen. Vård- och omsorgsstyrelsens underskott beror främst på att hemtjänsten haft svårigheter att anpassa sina kostnader till ersättningsnivån. Överskottet inom finansieringsnämnden för utbildning är främst budgettekniskt och avser fördelning av kundval- och finansieringsavdelningens kostnader mellan nämnderna. Kultur- och fritidsnämnden visar ett marginellt överskott som bland annat förklaras av att investeringar skjutits framåt i tiden. Socialnämnden har fortsatt underskott i samma storleksordning som 2010. Budgetöverskridandet avser flera verksamheter inom individoch familjeomsorg, socialpsykiatri och funktionshinder. Tkr Netto budget Utfall Budgetavvikelse Kommunfullmäktige m fl 8 407 7 938 469 Kommunstyrelsen 86 130 77 884 8 246 Utbildningsstyrelsen 0 16 600 16 600 Vård- och omsorgsstyrelsen 0 15 016 15 016 Finansieringsnämnden för utbildning 973 991 969 409 4 582 Kultur- och fritidsnämnden 92 107 91 795 312 Socialnämnden 246 988 263 533 16 545 Finansieringsnämnden för äldreomsorg 195 611 186 696 8 915 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden 8 269 6 847 1 422 Samhällsplaneringsnämnden (skattefin.) 39 817 45 245 5 428 Samhällsplan.nämnden: Renhållning (taxefin.) 1 019 5 514 6 533 Summa nämnder 1 652 339 1 675 449 23 110 VA (taxefin.) 4 031 0 4 031 Summa inkl VA 1 656 370 1 675 450 19 079 Överskottet inom finansieringsnämnden för äldreomsorg återfinns främst inom särskilt boende där antalet personer blivit färre. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens överskott härrör bl a från högre intäkter än budgeterat på miljösidan. Samhällsplaneringsnämndens underskott beror främst på högre kostnader för vinterväghållning. Renhållningens överskott avser främst lägre kostnader för slamhämtning och försenade investeringar. Även VA-kollektivets överskott beror på försenade investeringar samt väsentligt högre intäkter än beräknat från anslutningsavgifter. Bolagens nettoresultat Det sammanlagda resultatet för bolagen har förbättrats markant jämfört med 2010. En anledning är att VKFAB 2010 redovisade realisationsförluster i samband med överföringen av fastigheter till kommunen. En annan förklaring är att det aktieägartillskott, som tidigare år använts för att kompensera bolagen i efterskott, under i huvudsak bytts mot ett driftbidrag som betalats ut löpande under året. För Gustavsbergsbadet AB uppgår bidraget till 11,9 mnkr och för GPAB till 2 mnkr. Trots driftbidragen redovisar båda dessa bolag underskott. Gustavsbergsbadet AB har dock belastats med kostnader från VKFAB, badets egen verksamhet har med viss marginal klarats inom det kommunala driftbidraget. Övriga två bolag redovisar nästan dubbelt så stora vinster jämfört med föregående år, för VBAB beroende på lägre räntor och kostnader för uppvärmning. VHAB har förvärvat ett dotterbolag som lett till obudgeterade intäkter. Bolagen kommenteras vidare i avsnittet om koncernen och i den finansiella analysen. Tkr Resultat 2010 Resultat VärmdöBostäder AB (VBAB) 1 764 3 408 Värmdö Kommun Fastigheter AB (VKFAB) 20 951 Värmdö Hamnar AB (VHAB) 581 986 Värmdö Simhall AB / Gustavsbergsbadet AB 12 852 593 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB (GPAB) 2 377 513 Summa 33 835 3 288