Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan: FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN

Innehållsförteckning: Sidan: 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG 2 1.2 Vad har engagerat ViCan-teamen 2 under perioden? 2. VERKSAMHETENS RESULTAT 4 3. EKONOMI 6 4. FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGA INFÖR FRAMTIDEN 7 5. EN BERÄTTELSE PROCESSBESKRIVNING UTIFRÅN DELTAGARENS PERSPEKTIV 7 1

1. VERKSAMHETENS UPPDRAG ViCan-teamens uppdrag är att organisera en verksamhet med bred kompetens för att kunna genomföra en samlad analys av individens arbetsförmåga, när denna är oklar och därmed identifiera vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare i sin process mot egen försörjning. Vår uppgift är att Hisingsbon skall få kunskap om sina förutsättningar i förhållande till arbetsmarknaden och bli medveten om de egna resurserna. Individen skall kunna få stöd i att förbättra självförtroendet, öka motivationen och delaktigheten för att komma vidare i rätt åtgärd som syftar till arbete, utbildning eller rätt försörjning. 1.2 Vad har engagerat ViCan-teamen under perioden? Målgruppen För att tillgodose behoven hos våra remittenter utökades antalet deltagare i ViCan-teamen under år 2009. Vi tog emot 25 deltagare fler i jämfört med målsättning för år 2008. Detta trots att ViCan-teamen drabbades av nedskärningar under år 2009. Vi har kunnat observera att målgruppen för vår verksamhet står allt längre ifrån arbetsmarknaden och ofta är i behov av rehabilitering och arbetsträning innan de kan bli aktuella för arbetsmarknaden. Många av våra deltagare i ViCan-teamen har idag psykisk ohälsa som det primära hindret för att komma ut i arbete och för vuxna deltagare i synnerhet är ofta värkproblematik påtaglig som en konsekvens av psykisk ohälsa. I ViCan+ har vi kunnat konstatera, i motsatts till ViCan, att fler deltagare, i jämförelsen med tidigare år, fullföljer aktiviteterna med önskemål om att få återkoppling på var de befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden. För ungdomar upplevs brist på motivation som främsta anledning till avhopp. Under året har en ökning skett av antalet personer som aktualiseras i ViCanteamen och som är sjukskrivna. Eftersom många av dessa deltagare inte är aktuella på Försäkringskassan finns det ett stort behov hos remittenterna från socialtjänsten att få kunskap om dessa individers arbetsförmåga. Antalet remisser från Försäkringskassan har ökat under år 2009. Tanken med ViCan-teamen är att vara en brygga mellan Försäkringskassan och R-uppdraget på Arbetsförmedlingen. Utifrån en deltagarutvärdering som genomförs efter varje avslutad grupp får vi information om att våra deltagare är nöjda med vår verksamhet. Jag citerar nedan några av våra deltagares kommentarer: ViCan är ett team som jag skulle rekommendera för personer som har svårt med att söka jobb erfarenheter det har varit bra att träffa andra i samma situation och slippa förklara vad det innebär att vara dålig och inte kunna jobba, gäller både personal och deltagare 2

detta var en start till något nytt eller Helt nöjd. Tack! Kvalitetsutvecklingsarbete Arbetet med kvalitetsutveckling inom Deltas verksamheter påbörjades under hösten år 2008 och som en del i den processen initierades ett arbete med processkartläggning i ViCan-teamen. Arbetet fokuserade företrädesvis mycket på medarbetarnas egen process då uppdraget, rollfördelning och arbetsuppgifterna diskuterades och tydliggjordes. Det arbetet resulterade i en processkarta och en verksamhetsbeskrivning, där både deltagarens och medarbetarens process beskrevs på ett övergripande och tydligt sätt. Kvalitetsutvecklingsarbetet tvingade oss till att stanna upp och reflektera kring vårt uppdrag och arbetssätt, vilket har varit givande och kreativt. Det har samtidigt medvetandegjort oss om vikten av att ta sig tid att fundera över våra olika roller och våra arbetsmetoder för att uppnå det mest kvalitativt optimala arbetssättet. Resultatet av arbetet sammanställdes i skriftlig form och finns idag på Deltas hemsidan. Kvalitetsutvecklingsarbete är en ständigt pågående process som aldrig får avstanna. Införlivande samt utveckling av ICF Vi har påbörjat implementering av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) i en del av våra utredningar. ICF fokuserar på fyra olika områden så som: kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet och omgivningsfaktorer. Med den tvärprofessionella kompetens som finns kan vi i ViCan-teamen fokusera på två områden: aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Vi har också avvaktat Ann Hedborgs resultat av utredning avseende arbetsförmågebedömningar för att få riktlinjer avseende vilka instrument som kan användas vid bedömningar av arbetsförmåga och för att få gemensam syn och språk avseende arbetsförmågebegreppet. För att fördjupa våra kunskaper har vi haft föreläsningar av psykolog och sjukgymnast Graciela Rovner och prof. Horst Mayer, som var en av grundarna av ICF inom WHO. Förändring i verksamheten. År 2009 minskade ViCan-teamens budget vilket har inneburit personalnedskärningar. De tjänsterna som drogs in var arbetspsykolog samt praktiksamordnare. Det faktum att praktiksamordnartjänsten avskaffades hade en avgörande betydelse i förändringen av vår verksamhet. Möjlighet att erbjuda arbetsprövning eller arbetsträning efter 8 veckors kartläggning upphörde. Detta har påverkat medarbetarnas känsla av meningsfullhet i arbetet då vi tidigare har kunnat följa våra deltagare från ax till limpa dvs. efter kartläggning, erbjöds praktik som i många fall kunde resultera i en anställning med olika former av anställningsstöd. Möjlighet till att komma vidare efter kartläggningsperioden hade också en avgörande betydelse för våra deltagares motivation och viljan till samarbete. År 2009 har vi fokuserat på det primära uppdraget dvs. kartläggning och bedömning av arbetsförmåga. 3

Arbetspsykologens arbetsuppgifter avseende yrkesvägledning togs över av arbetsförmedlarna varför tjänsten har fortsatt erbjudas till våra deltagare. Samverkan Samverkan i teamen har fungerat bra. Vi har i flera år saknat Försäkringskassans kompetens i ViCan-teamen. Med förändringar i socialförsäkringssystemet har vi i år särskilt efterfrågat Försäkringskassans kompetens i vår verksamhet, vilket har resulterat i att en handläggare sedan augusti deltar vid respektive teammöte en gång var nionde vecka. Teamen får möjligheter att ta upp frågor i aktuella ärenden och får information om Försäkringskassans regelverk. Studiebesök Vi har under året haft ett flertal studiebesök från olika delar av Sverige, så som exempelvis Gävle, Värmland, Östhammar, Uppsala och Helsingborg. Vi har kunnat informera om vår verksamhet och haft många givande och intressanta diskussioner som i sin tur har befruktat vår verksamhet. Utbyte av tankar och kunskaper har alltid en positiv inverkan på vår verksamhet. Samtidigt är det mycket tillfredställande att bidra till utveckling av de nya verksamheterna inom de nystartade Samordningsförbunden i Sverige. Vi har i år pga tidsbrist och resursbrist inte själva kunnat genomföra något studiebesök. 2. VERKSAMHETENS RESULTAT Målsättning för ViCan-teamens verksamhet är att ta emot 155 personer under år 2009. Under perioden 090101-091231 har vi startat 5 grupper i respektive team och erbjudit plats till sammanlagt 154 personer. ViCan har tagit emot 69 och ViCan+ 85 deltagare. Antal deltagare i samverkan Januari-december 2009 ViCan ViCan+ Total Aktuella vid periodens start 0 0 Nya under perioden 69 85 154 Avslutade under perioden 69 85 154 Aktuella vid periodens slut 0 0 Totalt aktuella under perioden 69 85 Variabler för personer avslutade under perioden Kön kvinnor 30 38 68 44% män 39 47 86 56% Stadsdel Torslanda 0 2 2 1% Biskopsgården 27 34 61 40% Lundby 26 35 61 40% Tuve-Säve 3 2 5 3% Backa 9 9 18 12% Kärra-Rödbo 2 3 5 3% Summa 69 85 152 4

Ålder < 25 år 41 0 41 27% 26-45 år 28 49 77 50% > 46 år 0 36 36 23% Tid i aktivitet < 3 mån 69 85 154 100% 4-6 mån 0 0 0 0% 7-9 mån 0 0 0 0% 10-12 mån 0 0 0 0% 13-18 mån 0 0 0 0% > 19 mån 0 0 0 0% Försörjning IN Försörjning via Af 6 25 31 20% " Fk 4 13 17 11% " Kommunen 59 46 105 68% Egen (lön, CSN) 0 1 1 1% Saknar inkomst /bidrag 0 0 0 0% Uppgift saknas 0 0 0 0% Försörjning UT Försörjning via Af 6 23 29 19% " Fk 3 14 17 11% " Kommunen 59 45 104 68% Egen (lön, CSN) 0 2 2 1% Saknar inkomst /bidrag 1 1 2 1% Uppgift saknas 0 0 0 0% Status vid avslut Arbete 1 1 2 1% Arbete m af-stöd (lönebidr,osa,fas, Samh mm) 1 0 1 1% Utbildning - yrkesinriktad 0 3 3 2% Utbildning - allmänna studier 6 0 6 4% Aktuell hos af 5 6 11 7% Rehab - arbetsförberedande 17 18 35 23% Rehab/behandling - medicinsk/social 18 39 57 37% Ej rehab mot arbete i dagsläget 2 12 14 9% Annan orsak flyttat 0 0 0 0% ej avhörd 12 3 15 10% övrigt 7 3 10 6% Uppgift saknas 0 0 0 0% Delaktighet/motivation Ökad 35 42 77 50% Minskad 0 3 3 2% Oförändrad 34 40 74 48% Remiss A-Torget SDF 24 11 35 23% 5

A-Torget AF 0 8 8 5% SANNA 0 4 4 3% Arbetsförmedlingen 9 22 31 20% Socialtjänsten 30 28 58 38% Försäkringskassan 1 8 9 6% Primärvården 4 4 8 5% Utredning/rapport Sammanställd utredning 42 68 110 71% Rapport vid avbrott 27 17 44 29% Kommentar: ViCan: Vi kan konstatera att det har kommit färre remisser till ViCan-teamet under 2009. Detta innebär att en del av deltagarna som erbjöds plats i grupperna inte var tillräckligt motiverade. Anledning till att vi får färre remisser till ViCan-teamet kan bero på att det krävs ett visst förarbete från remittentens sida för att motivera ungdomar till att delta i en kartläggning av arbetsförmåga. ViCan-teamets upplevelse är att samarbetspartners i dagsläget har en stor arbetsbörda beroende på att arbetslösheten ökar och därmed inte hinner arbeta med motivationsarbete i samma utsträckning som tidigare. Vi har också förstått att både deltagare och remittenter saknar den arbetsträning/prövning som ViCan-teamen kunde erbjuda tidigare år. ViCan+: Efterfrågan på ViCan+ platser har varit konstant stor. Under hela året kom fler remisser än det finns platser att erbjuda vilket har inneburit viss väntetid till att börja i verksamheten. 3. EKONOMI ViCan-teamen Budget hela året/tkr Utfall/tkr tom augusti 2009 Budget Delta/Sdf (Lundby) 3 490 3 490 Budget Delta/Af 910 910 Budget Sdf 2 120 2 119 Total 6 520 6 519 6

Kommentar: ViCan-teamens ekonomi är i balans. Ansvar för omställningsarbetet samt kostnaderna för en övertalig personal togs av sdf Lundby, varför ViCan-teamen ej belastades med denna kostnad. 4. FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGA INFÖR FRAMTIDEN Alltfler av våra deltagare har olika former av funktionsnedsättningar varför det är viktig att vi ökar våra kunskaper när det gäller personer med funktionshinder. Ökad kompetens i teamen bidrar till att våra utredningar blir bättre och att deltagarna få bättre bemötande och förståelse. Fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder avseende bedömning av arbetsförmågan, utveckling av metoder i arbete med handlingsplaner och vägledning mot arbete. Fortsätta utveckla samverkan som är en ständigt pågående process där vi får förmånen att utbyta kunskaper, använda olika kompetenser för att hjälpa individen att komma till egen försörjning. 5. EN BERÄTTELSE PROCESSBESKRIVNING UTIFRÅN DELTAGARENS PERSPEKTIV * Deltagarens perspektiv återges med detta typsnitt. * Den skriftliga redovisningen återges i detta typsnitt. Felix har deltagit i kartläggning och utredning av arbetsförmåga i ViCan-teamen under åtta veckor. Socialsekreterare ringde till socionom i teamet och lämnade en muntlig remiss där hon förklarade vad hon behövde fördjupad kunskap om när det gällde Felix. Därefter kom de tillsammans på studiebesök/församtal hos socionom (eller arbetsförmedlare), för att få information om vad ViCan-teamen går ut på och vilka metoder som används. Felix fick vid detta tillfälle berätta mycket kort om sig själv, för att ViCan+ ska veta om vi är rätt verksamhet för honom. Felix fick möjlighet att ställa frågor och fick själv säga om han var intresserad av att delta. Felix fick en skriftlig kallelse från teamsamordnaren ca två veckor innan gruppen startade. Första dagen fick han återigen information om vad de åtta veckorna ska innehålla och syftet med att delta. Under kartläggningstiden har Felix träffat socionom vid fyra tillfällen om en timma vardera, där han lämnat uppgifter om följande områden: uppväxt, skolgång, utbildning, arbetslivserfarenheter, 7

fysisk och psykisk hälsa, familj, boende, intressen, socialt kontaktnät, alkohol/droger, rättsliga processer, självuppfattning och framtidsplaner. Samtalen är individuellt anpassade och sker i psykodynamiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt. Sista veckan fick Felix en timmas tid där det som skrivits om honom lästes upp. Han fick möjlighet att lämna synpunkter och justera texten samt reflektera om sin psykosociala situation och vad han trodde om sina möjligheter till arbete i framtiden. Felix fick i detta samtal veta vilken bedömning socionomen gjort avseende psykosocial situation och om det eventuellt rekommenderas några sociala insatser. Felix är född i Borås men familjen flyttade till Göteborg när han var ett par år gammal. Han har haft en turbulent uppväxt med en far som var alkoholist. Fadern dog när Felix var tio år. Felix trivdes inte i skolan och han hade läs- och skrivsvårigheter. Han var aktiv och trivdes bäst med praktiska ämnen. Han slutade skolan efter åttonde klass. Felix har gått tvåårig verkstadsteknisk linje. Han började arbeta direkt efter gymnasiet och har haft flertal olika anställningar, bland annat på SKF, Regema, tryckeri, mekanisk verkstad, däckverkstad och Vårby Bryggeri/Spendrups. I början av 1990-talet blev han uppsagd från Spendrups på grund av arbetsbrist. Efter detta arbetade han kortare perioder på däckfabrik och med montering av persienner. Han var arbetssökande och hade kontakt med AMI som med tiden ledde till att han gick båtbyggarlinjen på Orust och senare blev anställd med lönebidrag på Ostindiefararen, tills den avseglade mot Kina år 2005. Efter detta har han haft ströjobb som golvläggare. Felix är ensamstående utan barn. Han är inneboende hos sin mor och hjälper henne med vissa göromål sedan hon fick en stroke år 2004. Felix har blivit avstängd från A- kassan och försörjer sig sedan år 2009 på ekonomiskt bistånd från kommunen. Felix har varit med om många förluster på grund av dödsfall av närstående och viktiga personer för honom. Det började med att hans far dog i en drunkningsolycka under mycket dramatiska former när Felix var närvarande. En sådan upplevelse sätter djupa spår och antas ha präglat hans uppväxt. Som motvikt till alla svåra upplevelser och erfarenheter har hans mor stått för trygghet och han hade en god kontakt med sin styvfar. Fritidsgården har också varit en stabilisator under uppväxten. Felix var i barndomen tillsammans med sina äldre bröder och deras vänner, och kom då mycket tidigt i kontakt med tobak, alkohol och droger. Felix har haft ett alkohol- och haschmissbruk tills mitten av 1990-talet, då han kom in på båtbyggarlinjen på Orust. Han uppger att han efter detta inte har återfallit i missbruk. Fram tills Felix var i 30-årsåldern hade han ibland kontakt med rättsväsendet på grund av stölder, tillgrepp och olovlig körning. Samtidigt som Felix slutade använda alkohol och droger bröt han kontakten med sin tidigare umgängeskrets, vilket också medförde att han slutade ägna sig åt de fritidsintressen som han tidigare gjorde tillsammans med dem. Felix har förlorat sin bror då han begick självmord i mitten av 90-talet, vilket gjorde att han blev ledsen och nedstämd, och sökte professionell hjälp men valde efter några samtal att inte gå in i en terapeutisk behandling. En annan betydelsefull förlust var när hans flickvän gjorde abort i början av 1980-talet. 8

Felix har aldrig fått något barn. Felix uppger att han hanterar all sorg genom att inte tänka på det som hänt. Dock kan en del av hans smärtproblematik avseende nacke, axlar och huvudvärk vara ett uttryck för psykisk smärta. Felix uppfattas som nedstämd och kan eventuellt bli hjälpt av medicinering mot depression, vilket bör bedömas av läkare. Under de åtta veckorna redogörs noggrant för närvaro och frånvaro samt hur deltagaren passar tider. Om någon är borta försöker teamet att kontakta honom/henne för att ta reda på orsak. Kurstiden är varje dag 9:00 15:30 eller 12:00, totalt 22 timmar i veckan. Om man är sjuk eller har andra förhinder måste man ringa samma dag och anmäla detta. Samma regler gäller som i samhället i övrigt, exempelvis krävs läkarintyg efter en veckas sjukskrivning. Felix har deltagit i utredning och kartläggning av arbetsförmåga under perioden 2009-10-19 till 2009-12-10. Av 39 dagar (17 halvdagar och 22 heldagar) har han varit frånvarande 4 heldagar och 1 halvdag, fördelat enligt följande: - 2 heldagar och 1 halvdag har han varit sjuk - 2 heldagar har han haft ogiltig frånvaro. Han meddelade frånvaro av personliga skäl. Felix har under tre halvdagar i veckan varit i praktiskt arbete, träverkstaden, där han fått tre bestämda uppgifter att genomföra. Därefter fick han själv välja vad han skulle göra. Tanken var att Felix själv skulle få möjlighet att pröva sina förmågor för att ta reda på vad kroppen orkar, hur uthållig han är, koncentrations-, samarbets- och initiativförmåga och händighet. De flesta personer brukar trivas och må bra av att skapa med sina egna händer. Felix har fått handledning efter eget behov och fått löpande respons och reflektioner från handledaren om hur det fungerar för honom. Felix har varit mycket duktig i praktiskt arbete, träverkstan. Det är tydligt att han har med sig många erfarenheter från tidigare arbeten, främst med tanke på Ostindiefararen. Felix arbetar snabbt och effektivt och resultatet av utfört arbete är gott. Felix tar egna initiativ och gör det mesta på egen hand varför han endast varit i behov av lite handledning. Han har en god tro på sin egen förmåga och har en god fysisk och psykisk uthållighet. Felix vet vad han kan och utför/genomför det. Ibland har det kunnat observeras att Felix har problem med smärtor i ryggen då han valt att gå undan och vila emellanåt. Felix har varit mycket fin i kontakten med sina arbetskamrater när han visat och hjälpt dem med uppgifter de inte klarat själva. Felix har en god social förmåga och han har samarbetat mycket väl med alla, både arbetskamrater och personal. En halvdag i veckan är det datororientering. Orsaken är att de flesta behöver kunna hantera en dator på grundläggande sätt för att kunna söka arbete och senare även i arbetslivet. För att tiden ska vara 9

meningsfull söker man information om arbeten, söker lediga jobb med mera. Felix har fått hjälp av handledaren i att praktiskt använda dator men även frågor kring arbetssökande. I datororientering har det visat sig att Felix har vissa kunskaper men de når inte riktigt upp till vad som vanligtvis behövs på dagens arbetsmarknad. I de mer teoretiskt inriktade uppgifterna på Orientering mot arbetsmarknaden har Felix fått föreläsningar från arbetsförmedlare om Det goda arbetet samt information om vilket stöd AF kan erbjuda vid anställning om särskilda förutsättningar uppfylls. Han har deltagit i ett lektionspass med ergonomi. Handledaren hjälper till med meritförteckningar och personligt brev, undersöker möjligheter för studier, tränar på telefonsamtal med arbetsgivare, information om hur arbetsgivaren tänker vid anställning och vem väljer han/hon att anställa, diskussion om svartjobb samt stöd i att söka praktik/arbete. Felix har varit på ett studiebesök för samhällsinformation eller på arbetsplats för att få idéer och inspiration för nya vägar mot arbete. Studiebesöken har varit på Botaniska, Medborgarkontoret, SKF, Stadsdelshuset, COOP Eriksberg, Emmaus Björkå och Sjöfartsmuseet. Under de åtta veckorna gjordes kunskapstester i svenska, engelska och matematik, för att ta reda på förutsättningar för studier och vilken nivå de i så fall ska bedrivas på. Under samtliga pass i orienteringsdelen förs diskussioner om individens möjligheter att finna nya vägar mot arbete och var och en får det stöd som de önskar och behöver. Samtidigt ser handledaren hur det fungerar inom olika områden, på samma sätt som sker i praktiskt arbete. Det har framkommit att Felix sedan barndomen har haft skrivsvårigheter vilket har gjort att han undvikit de teoretiska uppgifterna till förmån av alternativa uppgifter. Felix har visat att hans styrka ligger i den muntliga delen, han har känsla och förståelse för olika resonemang. Hans skrivsvårigheter begränsar honom eftersom han väljer bort det skrivna ordet så långt han kan vilket blir problematiskt när man ska söka arbete med exempelvis ansökningshandlingar. Felix har uttryckt en osäkerhet i hur mycket han klarar av i förhållande till arbetsmarknaden och har därför inte sökt så många platser. Det har varit observerbart att Felix är påverkad av smärtor i ryggen. I de uppgifter som Felix utfört har han visat att han har en god koncentrations- och initiativförmåga. Han har förmågan att arbeta självständigt och har ett normalt arbetstempo. Felix är en principfast person som är plikttrogen och noggrann, han ställer upp och hjälper andra om det behövs. Han har en mycket god social förmåga och samarbetar väl med alla. Resultaten av testerna i kärnämnena är följande: Svenska Nivå: gymnasium Matte Nivå: gymnasium Engelska Nivå: grundskola 10

Felix har träffat arbetsterapeut på grund av att han uttryckt smärtor i kroppen. Arbetsterapeuter kan arbeta med många olika typer av problem, men i ViCan+ har det beslutats att hon främst ska fokusera på fysiska besvär, då detta ofta är ett stort hinder för arbete i vår målgrupp. Hon kontaktar vid behov sjukvården för att få läkarens bedömning och prognos av arbetsförmågan. Arbetsterapeuten hjälper Felix att sätta ord på hur han hanterar sin vardag och personliga vård samt hans inställning till arbete. Hon har flera olika instrument att välja bland, och till Felix har hon använt följande: Semistrukturerad intervju Worker Role Interview, WRI, Dygnssnäckan samt Självskattning av aktivitetsförmåga, personlig vård och boende. Felix besväras av ryggproblem sedan 1980-talet då han arbetade på Spendrups. Förslitningsskada har konstaterats via datortomografi för flera år sedan. Felix får ibland ryggskott och han får en molande värk i ländryggen om han står och går mycket. Ryggvärken påverkar sömnen. På eftermiddagarna får han huvudvärk som sprider sig till nacke och axlar. Denna värk upplever han som mest besvärande i dagsläget. Han medicinerar mot huvudvärk med Bamyl Koffein och mot ryggvärken tar han ibland Voltaren. Felix har en strukturerad vardag med fasta vanor och rutiner. Felix har individuellt i grupp, tillsammans med arbetsförmedlare genomfört Hollands Vägvisaren, ett yrkesvägledningsmaterial där man får reda på vilka talanger man har samt vilken typ av personlighet man är och vilken sorts arbete/yrke som kan vara passande. Ofta stämmer resultatet väl överens med hur personen uppfattar sig själv samt hur han/hon uppfattas av ViCan-teamen. Testen visar att Felix främst är praktiskt lagd, vilket dominerar koden. Andra egenskaper som koden visar är att han är förvaltande/ systematisk och analyserande och skapande. Exempel på passande yrken är anläggningsarbetare, bilbyggare, låssmed, vaktmästare och verkstadsmekaniker. Några av de drömyrken han uppgivit är båtbyggare, möbelsnickare och bilreparatör. Felix skattar högst sina förmågor med praktiskt handlag, teknisk förmåga och inlevelse medkänsla. För att komma fram till en tvärprofessionell bedömning av funktionsoch arbetsförmåga, diskuteras de uppgifter som framkommit under tiden på teammöten en gång i veckan. Teamsamordnaren ansvarar för metodutveckling och för att processen för varje deltagare fortskrider och inför ett helhets - perspektiv på varje person i diskussionerna. Vid behov har hon en handledande funktion. Dessa möten är mycket viktiga då teamet tillsammans kan se olika mönster, 11

behov, resurser och hinder hos den enskilde deltagaren. Om vi finner att något behöver förtydligas ytterligare beslutas vem i teamet som ska ta upp frågan med deltagaren. Felix har inte deltagit i dessa möten, men han har fått löpande information för att vara delaktig i processen från de olika medlemmarna i teamet. Efter avslutad kartläggningstid, har vi uppföljningssamtal under en timma tillsammans med remittent, Felix och alla som han träffat i ViCan-teamen. Där redogörs muntligen för uppgifter som framkommit samt teamets bedömning av arbets- och funktionsförmågan, vilka hinder och resurser Felix har. Rekommendationerna diskuteras och både remittent och Felix har fått möjlighet att lämna synpunkter på planerna inför framtiden. Efter uppföljningssamtalet skrivs resultatet från tiden på ViCanteamen ner och det färdigställda dokumentet skickas till remittenten. På begäran kan deltagaren få en kopia. BEDÖMNING Felix har haft en mycket god närvaro på ViCan-teamen och har skött arbetstiderna på ett utmärkt sätt. Felix har ett mycket gott praktiskt handlag och bör inrikta sig på hantverksyrken. Felix har sedan barndomen haft skrivsvårigheter och detta har påverkat hans intresse och prestation till en lägre nivå vid utförande av teoretiska uppgifter. Felix har hittills haft ett liv där han gjort många olika och omväxlande aktiviteter både på fritiden och i arbetslivet och han har med sig både trivsamma och svårartade livserfarenheter. Det finns förbättringsområden i Felixs liv, som exempelvis att han önskar eget boende och ett socialt sammanhang/arbete att ingå i där han kan få nya vänner och därmed kanske också en mer aktivt fritid. Kanske kan detta även göra att hans uppgivenhet och nedstämdhet minskar. Det har inte framkommit något psykosocialt hinder för heltidsarbete. Felix har erfarenhet av olika arbeten och är intresserad av att lära nytt. Det är önskvärt att en arbetsplats kan organiseras så att Felix har möjlighet att variera mellan att sitta, stå och gå. Han är förhindrad att utföra arbetsuppgifter med många tunga lyft. Utifrån den sammantagna bedömningen som görs i ViCan-teamen har Felix Lorentz förmåga att arbeta heltid. REKOMMENDATIONER att arbetspröva på heltid, med eventuell placering på fönstersnickeri i Partille kontakt med Kjell Bergqvist på Hisingsslussen att anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, om det eventuellt på sikt kan bli aktuellt för anställning med stöd 12

Vid dagens datum arbetsprövar Felix Lorentz på fönstersnickeriet i Partille och diskussion om anställning har påbörjats. Verksamhetsberättelse sammanställd av: Beata Rackmann, samordnare ViCan-teamen I samarbete med: Kjell Aronsson, teamsamordnare i ViCan - teamet Ingela Hellgren, socialsekreterare i ViCan+ - teamet 13