A magazine EN TIDNING for FÖR employees ANSTÄLLDA VID VOLVO at LASTVAGNAR the tuve plant UMEÅ volvo #1 2010 HYTTEN REKORDLÅGA UTSLÄPP Hyttfabriken släpper ut tre gånger mindre lösningsmedel än vad EU kräver! Här är sidolinjen huvudlinjen sid 16 NU ÖKAR EFTERFRÅGAN Läget har ljusnat något och hyttfabriken i Umeå återanställer Sid 10. Billigare och snyggare Processer som inte tillför värde kan hittas, och tas bort, med VSM. Sid 14. LYFT FÖR HYTTFABRIKEN Hyttfabriken i Umeå har installerat sin andra verktygslyft på 30 ton. Sid 22.
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA LEDARE Nu ställer vi om Innehåll #1 2010 2. Nu ställer vi om 6. Ny produktionsledning 9. Urstark Volvo-profil 10. Nu ökar efterfrågan 14. Billigare och snyggare med VSM 20. Robotar kräver utbildning 24. Nya pressverktyg 28. Plastmålning tar tredje steget 30. Världens renaste måleri 34. Kort & Gott 36. Mitt Jobb: Lars Moberg HYTTEN Hytten är en intern tidning för anställda inom Volvo Lastvagnar, Umeå Ansvarig utgivare: Thor Persson Redaktör: Thor Persson tel. 7320, thor.persson@volvo.com Redaktionsråd: Thor Persson, Denny Westerlund Foto: Gösta Wendelius, Denny Westerlund Layout: Ordbanken Tryck: Original, Umeå Utgivningsdag: 26/2 2010 HEJ! Jag skrev i min förra ledarspalt att jag ser fram emot 2010 som kommer bli ett betydligt mer positivt år.. och visst har det dragit igång med en rivstart på flera olika sätt. Det är det ett sant nöje att konstatera att vi ställer om verksamheten till en betydligt högre kapacitet. Vi anställer 250-300 nygamla medarbetare och går över till två- och tre-skift i större delen av vår verksamhet. Vi tillsvidareanställer dessutom de elektriker som idag är visstidsanställda. Sjävklart hoppas vi att detta inte är en kortsiktig uppgång, utan att de nya försäljningnivåerna kvarstår och kanske ökar ytterligare. Det blir nu en rejäl utmaning för oss att växla tempo och ställa om driftstider. En god planering är en förutsättning för att lyckas. Vi har haft en del diskussioner om interna omflyttningar och vi kommer göra det bästa av detta för helheten. Det är många aspekter som ska tas hänsyn till bl.a. kompetenser, åldersstrukturer, minskat behov efter semestern i vissa delar av vår verksamhet i samband med våra nya projekt, varaktighet i konjukturen mm. Vi måste, eftersom våra kunder önskar det, hitta metoder för att vara mer flexibla i vår verksamhet. Det gäller arbetstider, anställningsformer och att bredda vår kompetens i strävan att möta kundernas ökade variation i efterfrågan. Vår affärsplan för 2010-2012 är sammanställd och har börjat kommuniceras till samtliga medarbetare. Affärsplanen är ett levande dokument som vi får förändra och uppdatera allteftersom omvärlden förändras. Vi har tre (3) områden i fokus för 2010: VPS Volvo Produktion System Projekt nya produktintroduktioner och färdigställande av våra processer Volymflexibilitet Planera för 1100 takt i Kaross (BIW) och 380 i Monteringen (CBU-trim). Vi har tre (3) huvudmål för 2010: Direkt OK för CBU och PKD vårt kvalitetsarbete Processäkerhet våra kostnader och kapacitet Vi har haft bra utfall i början av året och levererat våra hytter i tid till kund med god kvalitet. Låt oss bibehålla detta under vår omställning till nya nivåer. Jag ser fram emot att arbeta med er under året Anders Olausson, Platschef Volvo Lastvagnar Umeå 2 Hytten #1 2010
A EN magazine TIDNING FÖR for ANSTÄLLDA employees at VID the VOLVO tuve LASTVAGNAR, plant UMEÅ Downturn blir kostnadsuppföljning! Downturn Management det var två heta ord som följde i spåren efter finanskris och lågkonjunktur. Volvo Lastvagnar, Umeå, tvingades varsla om uppsägningar och där många av våra medarbetare gick ut i arbetslöshet. Utmaningen blev också att snabbt anpassa kostnaderna till en ny situation med lägre produktionsvolymer och lägre intäkter. Arbetet med att minska kostnader och hitta besparingar i den löpande verksamheten gick under namnet Downturn Management. Ett arbete som mitt i allt elände, trots allt gick ganska bra. Under 2009 minskade vi våra kostnader i downturn-områdena med hela 46%, trots att höstens trend var ökade kostnader, säger Lina Zackrisson, ekonomichef vid hyttfabriken i Umeå. Lina Zackrisson. ekonomichef vid Volvo Lastvagnar, Umeå, hoppas att den positiva trenden ska hålla i sig. LYCKOSAMMA AKTIVITETER Under fjolåret 2009 genomfördes en rad olika aktiviteter som gav resultat redan under samma år. Till exempel har kostnaderna mellan 2008 och 2009 minskat inom följande områden: städning med - 36%. fastighetsunderhåll - 65% skyddsmaterial - 53% överrtids- och skiftesersättningar - 80% Under 2010 fortsätter vi att följa samma områden, men med skillnaden att Downturn byter namn till kostnadsuppföljning, påpekar Lina. Uppföljning av kostnadsbesparingarna kommer att redovisas både för hela företaget och inom varje driftområde. De fokuserade områdena med högst besparingspotential kommer även att rapporteras i vårt interna månadsbokslut för Volvo Lastvagnar, Umeå, tillägger Lina. NYA MÅLEN TAR HÄNSYN TILL VOLYMEN Målen för 2010 är satta efter fjolårets utfall med hänsyn till volymförändring. Även under detta år gäller det att fortsätta att hålla hårt i slantarna, då vi fortfarande har ett minusresultat. Prognosen för Volvo Lastvagnar Umeå är minus 400,3 mkr för hela 2010, och det visar klart på hur viktigt det är att vi fortsätter att minska våra kostnader. Under 2010 fortsätter restriktionerna vad gäller t ex representation, resor, telefoner, konferenser och övertid. Förhoppningen är att kostnadsmedvetenheten ökar och att trenden för minskade kostnader håller i sig under detta år, säger Lina Zackrissonm och fortsätter: Tänk efter innan beställningar skickas, har vi material på lagerhyllorna som vi kan använda eller finns det billigare alternativ? l VISSTE DU..... att Anläggningar har sänkt sina kostnader för renovering och reparation med 63 % under 2009.... att en flaksparkcykel kostar 3760 kr. Med moms 4700 kr. Under januari har vi beställt fyra cyklar!!!... att Volvo Lastvagnar gör av med 110 GWh per år. Det motsvarar ungefär 5000 normalvillor per år.... att driftområden DO4 och DO5, samt avdelning 9100 (logistik) har lika många anställda per sista januari, 177 arbetare. att elförbrukningen hos Volvo Lastvagnar,. Umeå, under annandag jul kostade ca 38 000:-.och vi som inte ens har eluppvärmning..!? att Volvo Lastvagnar Umeå, förbrukade 2 835 kwh mellan kl 15-16 på julaftonen, då de flesta av oss satt hemma och väntade på tomten, samtidigt som vi tittade på Kalle Anka! att hyttfabriken i Umeå rekvirerade ut mer än 76.000 par handskar ur våra förråd ifjol och att man för den kostnaden, ca 1,9 mkr, skulle kunna köpa en sommarstuga med havsutsikt nära Umeå! #1 2010 Hytten 3
en tidning för anställda Johanna Köpsén, Business Partner på HR-avdelningen undervisar i ledarskap. Cecilia Bergstén är sk superuser och ansvarig för utbildningen för den nya modellen Leadership Pipeline Tydligare ledarskap Chefens roll ska bli tydligare Modellen Leadership Pipeline ska underlätta både för medarbetare och chefer och ge en mer konkret bild av vad företaget förväntar sig av ledarskapet. Vid Volvo Lastvagnar, Umeå, har de flesta cheferna redan gått igenom en första utbildning. Leadership Pipeline ska vara Volvo-koncernens gemensamma vägledning och språk, när det gäller ledarskap och kraven på framtidens chefer. Tidigare har ledarskapet inom Volvo beskrivits med 12 olika kompetenser. Den som var chef, eller hade planer på en karriär kunde diskutera kompetenserna med sin närmaste chef under medarbetarsamtalet och se hur man låg till. De kompetenser som fanns listade i det webbaserade verktyget PBP, Personal Business Plan, för tjänstemän ersätts av kompetenser som är anpassade till olika ledarnivåer. I rådande ekonomiska klimat är det viktigare än någonsin med ett effektivt ledarskap, ett ledarskap som kan bidra till att leverera resultat. RÄTT KOMPETENS ÄR VIKTIGT Det är grundläggande för både nuvarande och kommande ledare att ha rätt kompetens för att klara av framtida affärsutmaningar. Det kommer inte att finnas tillräckligt många med rätt kompetens att ersätta nuvarande ledning i de högre nivåerna. 4 Hytten #1 2010
Arbeta flitigt åtta timmar om dagen, Då kan du bli chef och få arbeta tolv timmar om dagen. Robert Frost, amerikansk poet en tidning för anställda Utbildningen i Leadership Pipeline är redan igång vid Volvo Lastvagnar, Umeå. I förgrunden ser vi produktionsledarna Ulrika Ness och Johnny Olofsson. Johanna Köpsén (tv) och Charlotte Ölmhagen, båda Business Partner, genomförde utbildningen. Svaga ekonomier och slimmade organisationer bidrar till allt större konkurrens om ledartalangerna och det är därför vi måste tillgodose vårt eget behov av ledare genom att fylla vår pipeline med rätt kompetens, säger Cecilia Bergstén, som är sk superuser och ansvarig för utbildningen av chefer i Leadership Pipeline vid hyttfabriken i Umeå. Att se sig om efter kommande ledare inom egen organisation är ett säkrare sätt att ha rätt ledarkandidater i framtiden. Nog med motljus i dagsljus Nu är förhoppningen att truckförarna på UB ska slippa besvärande motljus från den stora glasfasaden på UB-fabriken sedan de stora veporna blev uppmonterade. Truckförarna på UB-fabriken, har sedan glasfasaden mot söder byggdes, besvärats av ett motljus som den lågt stående höst- och vårsolen orsakat. Men nu ska de problemen vara ur världen tack vare nya vepor med bilder hämtade från Volvo Lastvagnars bildarkiv. Initiativet ska förhoppningsvis minska motljuset i de utsatta passagerna. Jag tycker att bilderna stoppar ljusgenomsläppet riktigt bra och de är ju rätt så snygga också, säger Tommy Karlsson som arbetar som truckförare inne i UB-fabriken. l 38 LEDARKOMPETENSEr I det nya systemet är kompetenserna 38 till antalet och grupperade i fyra nivåer: Emerging leaders (aspirerande ledare) Leading people (leder medarbetare) Leading leaders (leder chefer) Leading business (leder affären) Ny forskning visar nämligen att det är bättre att anpassa kompetenserna för olika ledarnivåer, förklarar Cecilia och pekar på flera fördelar: Ger möjlighet till coachning anpassad till rätt nivå i ledarskapet. Möjlighet att upptäcka de svårigheter en förstagångsledare kan ha och erbjuda rätt stöd. Det blir lättare att avgöra vilka personer som har ledarpotential. Med det nya systemet kan vi lättare se vad som förväntas av mig som ledare på den nivån och påverka min utveckling i rätt riktning. Jag kan också se möjligheterna och utmaningarna för nästa nivå och tillsammans med min chef planera efter det, slutar Cecilia Bergstén. l De nya veporna stoppar solljuset riktigt bra, anser truckföraren Tommy Karlsson. #1 2010 Hytten 5
en tidning för anställda Ny produktionsledning på plats Nu är nya Produktionsledningen på plats! Här ses fr v: Fredrik Åström- Kärr, Roger Bergström, Jörgen Bäckman, Mikael Fällman, Anders Nordin och Per Fredriksson. Nu är nya produktionsledningen på plats! Sedan årsskiftet har det skett förändringar i driftledningen vid Volvo Lastvagnar, Umeå. Vi siktar på en nystart och det är skönt att allt är på plats. Utmaningar saknas sannerligen inte, menar Per Fredriksson, produktionschefen. Förändringarna består i korthet av en ny driftchef och några rockader enligt följande: Jörgen Bäckman är ny driftchef för driftområde 2 (DO 2). Närmast var Jörgen delprojektledare för nya presslinjen inom projekt Kapacitet 2010. Nu får han, förutom pressning, även ansvaret för avdelningarna Klipp & Slitt, Detaljen, CA-hytter. Mikael Fällman blir ny driftchef för driftområde 3 (DO 3), dvs Karossfabriken. Han var tidigare driftchef för Monteringen under tre år och ersätter nu Fredrik Åström-Kärr. Efter projekt Kapacitet 2010 är slutfört vid årsskiftet 2010/2011 får Mikael ansvar för nya Mainline, Finishline, nya Dörrbanan, och nya Sidolinjen. Fredrik Åström-Kärr blir ny driftchef i Måleriet (DO 4) efter Mårten Henriksson som i sin tur blir projektledare för ombyggnaden av Monteringen (TV3). Fredrik kommer alltså tillbaka som Målerichef efter två år på DO 3 (2008-2009) och har därmed bra kännedom om den allt viktigare lackeringsprocessen. Fredrik var driftchef på Måleriet under åren 2004-2007. Roger Bergström blir ny driftchef för Monteringen, driftområde 5 (DO 5). Även Roger är tillbaka på mammas gata. Han var nämligen driftchef där mellan åren 1995-1999. Produktionsledningen har också utökats med avdelningen intern materialhantering som, tidigare tillhörde Logistik. Anders Nordin är fortsatt chef för intern materialhantering och lämnar nu Logistik-ledningen för att ingå i Per Fredrikssons ledningsgrupp för Produktion. Dessa förändringar har varit på gång en längre tid och det är bra att alla pusselbitar är på plats. Nu ska vi tillsammans med alla duktiga medarbetare inom hyttfabriken arbeta för att utveckla vår konkurrenskraft ytterligare. Vi har flera stora projekt som är i full gång och då gäller det att alla hjälps åt och drar åt samma håll, menar Per Fredriksson, produktionschefen. l
A magazine for employees at the tuve plant Jonas Nilsson och Claes Stenlund är två av fem väktare som jobbar vidare i Volvo-vakten under nytt flagg, G4S. Hyttfabriken byter vaktbolag Den 1 mars byter Volvo Lastvagnar, Umeå, vaktbolag. Securitas lämnar Volvo efter 30 år och det nya G4S tar över bevakningen av hyttfabriken i Umeå. Vi är fem väktare som följer med över till G4S och därmed blir kvar på Volvo Lastvagnar, säger Jonas Nilsson, en av veteranerna i Volvo-vakten. Vaktbolaget G4S har mycket att hålla ögon på från sitt kontor i den inringade byggnaden. Totalt är det fem väktare från Securitas som fick möjligheten att fortsätta på Volvo Lastvagnar. Det är Ingemar Andersson, Jonas Nilsson, Claes Stenlund, Joakim Engström och Michael Sjögren. Claes, Ingemar och Jonas är veteranerna och har jobbat i Volvo-vakten i över 10 år. Vi är alla väldigt nöjda och stolta över att ha fått fortsatt förtroende och ser fram emot att även fortsättningsvis få serva all personal som jobbar för Volvo, hälsar en glad kvintett från Volvo-vakten. VÄRLDSLEDANDE FÖRETAG G4S är världens ledande säkerhetsföretag med verksamhet i ca 110 länder. Företaget är listat på Londonbörsen och med en sekundär listning på Köpenhamnsbörsen. Idag är ca 585 000 personer anställda i företaget och under hade 2008 låg omsättningen på 62,7 miljarder. I Sverige består G4S av tre bolag: G4S Secure Solutions som erbjuder olika typer av säkerhetslösningar för både privat näringsliv och offentlig sektor. Här ingår även företagets larmcentraler med ca 90 000 kunder. G4S Cash Solutions har hand om värdehantering och jobbar med kontanter och andra lösningar för handel och banker. BEVAKNING I FYRA OMRÅDEN G4S Security Services är bevakningsföretaget som nu tar över Volvo Lastvagnar, Umeå. Bevakningen är indelad i fyra olika affärsområden i Sverige och Umeå-delen tillhört logiskt nog område Nord, vilket är lika med Norrlandskontoren. Jag ansvarar för området Umeå och Örnsköldsvik och med uppdraget för Volvo är vi totalt 75 anställda, säger Thomas Parkvall, som inom administrationen har, förutom honom själv, även en säljare och en planerare i Umeå. Vi har även en planerare i Örnsköldsvik, men han jobbar till största delen ute på fältet... l Affärsplan 2010-2012 Kommunikationen runt Affärsplanen 2010-2012 för Volvo Lastvagnar, Umeå är i full gång. I slutet av februari och i början av mars kommer hyttfabrikens medarbetare att gå igenom Affärsplanen. Till skillnad från tidigare kommer dock inte Affärsplanen att ges ut som broschyr i år. Affärsplanen anger företagets målsättning och hur resurserna ska användas för att skapa en gynnsam position i framtiden. För att affärsplanen ska kunna genomföras måste alla medarbetare ha en gemensam bild av vart företaget är på väg. För detta ändamål krävs en öppen dialog och ett aktivt engagemang.. I år har vi skapat en ny vision och tagit fram nya huvudmål, säger platschef Anders Olausson. Den nya visionen är: Vi möter varandra med respekt, är engagerade, motiverade och arbetar systematiskt med ständiga förbättringar. Tre huvudmål i fokus: Direkt OK CBU Direkt OK PKD Processäkerhet Nu ska vi tillsammans skap bra aktiviteter runt om i hyttfabriken så att vi kan nå våra uppsatta mål, fastslår Anders Olausson. #1 2010 Hytten 7
A en magazine tidning for för employees anställda VID VOLVO at LASTVAGNAR the tuve plant umeå Storebror och Lillebror i samarbete Ryktet om att Storebror och Lillebror fanns i UA-fabriken nådde Hyttens redaktion. Vi blev förstås nyfikna och beslutade att besöka Detaljavdelningen för att stifta närmare bekantskap med förbrödringen. Bengt Forsberg poserar stolt tillsammans med Storebror och Lillebror. Vi stötte på Bengt Forsberg på Detaljen och frågade: Vad är Storebror och Lillebror för något? Bengt tog oss med till en av robotburarna och stod dom tillsammans och jobbade för fulla svängar. Storebror är en gammal ABB-robot som varit i drift sedan 1992, men eftersom medarbetarna har trivts så bra med sin arbetskamrat har de tvättat, putsat och vaxat den med bilvax. Idag ser den ser ut som ny, säger Bengt Forsberg. Lillebror, ja, det är en Mitsubishi industrirobot av 2004 års modell och betydligt yngre.. Storebror och Lillebror trivs dock väldigt bra tillsammans, som syskon kan man säga. Det är väl därför vi får ett så bra utfall ur maskiner, avslutar Bengt Forsberg. l ENKÄT Vad tror du om framtiden? Klas-Göran Jonsson PI-stationen, BU3 Jag är optimist. Krisen är över och försäljningen börjar ta fart. Det bör innebära att fler får jobb och att jag själv kan känna mig tryggare. Ronny Johansson Logistik/Material Den blir kanon jag har fått tillbaka min anställning! Det verkar ju gå stadigt uppåt för Volvo, och det märks på alla här på jobbet. Lars Svedefelt Monteringen, segment 8 Jag har jobbat här i 22 år men aldrig upplevt en liknande nedgång. Det ser ljust ut nu, och jag hoppas att produktionen ökar. Lars Iwebo Produktionstekniker, UE Vi fortsätter vara duktiga på att bygga hytter i Umeå. Just nu påverkas vi av de omflyttningar som görs då folk kommer tillbaka. Rita Wiberg CKD/RA Framtiden känns väldigt positiv. Uppgången är på väg, Monteringen blir kvar och produktionen ökar, vad mer kan man begära 8 Hytten #1 2010
PORTRÄTTET en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå Urstark Volvo-profil trivs som fisken i vattnet Tommy Lundmark kan lite vitsigt beskrivas som en av våra ursinnigaste medarbetare. Men han är även känd för att gärna nappa på en intressant fiskeresa. Till vardags är han orderberedare, grabben från Malå som lämnade hembygden till förmån för Umeå för 40 år sedan Den första tiden i stan hette arbetsplatsen Snickeriservice. Han och Tore Turesson sökte dock jobb på Volvo ganska snart och i oktober 1969 blev han volvoit med placering på Måleriet. Han applicerade underredsmassa, men började så småningom måla för att sedan gå över till yrkesrollen som instruktör. När det sedan blev dags att flytta över till Nya Måleriet blev jag övertalad att bli produktionsledare efter några år, trots att det var något som jag egentligen inte ville, konstaterar Tommy. Det hände i samband med att Bengt Degerman, känd av många äldre, gick i pension. Han fortsatte som förman i åtta år mellan 1985 och 1993 innan det var dags att ta sig an andra uppgifter. Nu är det Order/Beredning med reservdelar som mestadels upptar hans tid Tommy Lundmark är också en riktig profil i fiskesammanhang med sina minst trettio år som ordförande i vår fiskeklubb och den posten efterträdde han efter Björn Boberg. Att åka iväg en bit för att få sina upplevelser skrämmer inte Tommy om han inte behöver vara chaufför. Fiskeklubben gör tre resor per år, en vårresa, höstresa och en första-isen-resa, berättar han. Men isfisket kanske är strået vassare just nu. Det beror kanske på årstiden... allt fiske är som bäst när det är säsong är bäst. DET FINNS SÅ MÅNGA ROLIGA MINNEN och det som nyss har hänt är oftast roligast. Men jag minns även första gången vi var till Norge och havsfiskade vilket vi brukar göra en gång per år, funderar Tommy vidare. Vi är borta en vecka i Nordnorge och jag väntar ännu på den stora flundran I fiskesammanhang är det ju populärt att prata vikt och vi kan väl nämna några av Tommys firrar: då det gäller flundra har den största hittills varit på 4,5 kilo, jag fick en lax på 4,4 kilo i Byskeälven förra året och mitt öringrekord är 6, 6 kilo i Umeälven. Vad som närmast väntar är en resa till Gautosjö tillsammans med Roger Sandgren och den tidigare volvoiten Robert Lidström. För en tid sedan fick Tommy Lundmark även äran att tillhör styrelsen i Umebygdens fiske- och kamratförening. Det är en klubb med ett femtiotal medlemmar och större än så blir den nog inte, berättar Tommy och avslöjar att du bara kan bli medlem på rekommendation från andra i klubben. Ursinnet, då? Jag hade en svåger som hade en svärfar som hade urmakeri och började förmedla klockor dit. Sedan var steget inte långt till enklare klockservice: Jag smörjer, byter batterier, fixar armband och sånt, berättar han. Det "ursinnet" har blivit ett känt fenomen. En dag när herr Lundmark kom tillbaka efter sin lunchpromenad låg en klocka i trappan med en lapp. Byt batteri, stod det på lappen. Däremot stod det inte vem som lämnat in klockan, säger Tommy och visar upp det herrelösa uret. När det gäller sport är Tommy diplomatisk: Jag håller lika mycket på Skellefteå som Björklöven. Däremot har jag aldrig engagerat mig i Umeå IK och damfotbollen trots att jag bor nära. När det är match tar jag hellre mitt lilla spö och går ner till älven, avslutar Tommy Lundmark, vår profil i Hytten. l
en tidning för anställda EM-extra Nu ökar produktionen igen De senaste månaderna har efterfrågan på lastbilar ökat något. Tack vare minskade lager, kan Volvo Lastvagnar öka produktionen och återanställa personal vid hyttfabriken i Umeå. Vi fick ett nytt produktionsprogram efter jul som i kombination med bättre orderingång under december och ett årsavslut då vi var lediga, innebär att vi ser en försiktig ökning i efterfrågan på våra lastbilar, säger Jan Ohlsson, chef för European Manufacturing (EM). Ökningen innebär att kapaciteten måste höjas, med start i april. I första hand gäller det karosstillverkningen i Umeå och hyttrim i Gent, som nu kan börja ta tillbaka personal. I Umeå kommer företaget att återanställa drygt 250 personer på visstid och i Gent minskas antalet permitteringsdagar successivt under våren. Allt känns väldigt positivt just nu, säger Jan Ohlsson. Däremot vet vi förstås inte om det håller. Det är fortfarande en stor osäkerhet om bärkraften på uppgången och vi vill varken lura oss själva eller de som vi återanställer. Därför har vi valt temporära anställningar. I Ryssland går de finansiella indikatorerna i rätt riktning, med klart bättre ränteläge och oljepris. Fabriken i Kaluga planerar en produktionsökning från tre till sex bilar per dag, vilket innebär att det behöver ske en nyrekrytering. I april startar vi dessutom ett Renaultflöde som ska tillverka en bil per dag. Detta är planerat sedan en tid tillbaka men verkställs nu när vi ser en försiktig uppgång, säger Jan Ohlsson. De positiva tecknen har inneburit att EM fortsätter att se över vad organisationen generellt behöver göra inför en eventuell fortsatt uppgång. Vi måste vara förberedda inför kommande programökningar. I Göteborg färdigställer vi driven lina nummer två som ska tas i drift under våren alternativt efter semestern. Vi tittar över volymerna i relation till när vi ska starta den nya banan. Vårt mest prioriterade område just nu är att ha den flexibilitet i hela organisationen som behövs för att kunna möta de uppgångar som kommer. Och vi måste se till att vårt arbetssätt är sådant att vi snabbt kan svara upp till marknadens behov, säger Jan Ohlsson. l florence oppenheim Glada svetsare i Umeå efter beskedet om nyanställningar. Uppifrån från vänster: Bengt-Arne Johansson och André Gabrielsson. Nedre raden Mats-Erik Nilsson, Ali Faridi, Stefan Lindberg och Anders Högdahl. Denny Westerlund 10 Hytten #1 2010
EM NYTT A magazine en tidning for för employees anställda at VID the VOLVO tuve LASTVAGNAR, plant UMEÅ Vid invigningsfestligheterna i december klippte Staffan Jufors, vd Volvo Lastvagnar, och Torbjörn Holmström, vd Volvo 3 P, bandet till den nya Pilot Plant på Tuvefabriken. Ny arena för projektbyggen I december hade Tuvefabriken en stor invigning av Pilot Plant, en yta där man bygger projektvagnar. Det är också en arena där V3P, produktutveckling, GME och produktion samarbetar kring projekten. Pilot Plant är som en monteringsline i miniatyr, där lastbilsbyggnationen sker på fem stationer. Där ska nya produkter provbyggas för att verifiera både produkterna och monteringsprocesserna. Ibland provas även metoder och verktyg fram under monteringens gång. De vagnar som monteras här ligger så tidigt i projekten att det ofta saknas riktiga monteringsunderlag, säger Magnus Edvinsson, chef för produktintroduktioner inom EM. Därför stämmer montörerna av med de andra som är inblandade i projektet, som produktionsteknik, konstruktion och Virtual Manufacturing. För att underlätta sådana avstämningar finns representanter för de olika områdena i ett kontor på Pilot Plant. Oftast är det via tredimensionella, virtuella konstruktioner i datorn som man ser hur monteringen ska gå till. Det är bra att testa hur det går att fysiskt bygga det som byggs virtuellt i datorprogrammen. Problemet med det virtuella är att det utgår från optimalt läge. Men sådant som rör och kablar beter sig inte likadant varje gång i verkligheten, som i datorn. Även i Umeå finns en Pilot Plant. Där handlar det om hyttillverkning, men i övrigt fungerar den ungefär på samma sätt som Pilot Plant på Tuve. Syftet med Pilot Plant är att samarbeta tidigt i processen så att eventuella fel hittas innan de nya produkterna tas i produktion. Projekten är alltid sekretessbelagda och det krävs därför särskilda tillstånd för att besöka området. lena m Fredriksson Det blir spännande och kreativa möten när alla aktörer är representerade, säger Johan Alexanderson, produktionsledare på Pilot Plant på Tuve. Avdelningen har åtta fasta intromontörer, med bred erfarenhet av helbilsbyggnation och dessutom olika spetsområden. Utöver det lånar vi in montörer under bestämda perioder, just nu från Tuvefabriken, men i framtiden även från de andra fabrikerna. I anslutning till Pilot Plant, men i egna lokaler, ligger ett metodlabb. Där utförs metodstudier som monteringsordningar, tidsanalyser och test av nya verktyg. Dessutom byggs en del förarbeten där. l lena m Fredriksson Bra resultat för omställningsstöd Efter de stora varslen på Volvo Lastvagnar stod många inför en osäker framtid. Startkraft och Arbetsförmedlingen öppnade snabbt kontor i fabrikerna i Tuve och Umeå, ett stöd som har gett resultat. En majoritet av de uppsagda gick efter avslutad coachning över i annan sysselsättning, säger Björn Axelsson, HR-koordinator för EM. Enligt Startkrafts statistik hade 84,3 procent av de från Tuve som avslutat sin coachning, gått över i annat jobb (36 procent i tillsvidareanställning), startat eget eller börjat på en utbildning. Detta kan jämföras med Umeås resultat där 92,2 procent vid avslutad coachning hade övergått till annat jobb (20 procent i tillsvidareanställning), startat eget eller börjat utbildning. I Göteborg har fler valt att läsa eftergymnasial utbildning än arbetsmarknadsutbildning och praktik. Denna trend är inte lika tydlig i Umeå. Dessutom har fler övergått till tjänstesektorn i Göteborg än i Umeå. Volvo Lastvagnar uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som har varit mån om att behålla kontakten med de uppsagda. Det är viktigt att de känner att vi bryr oss. Kvittot får vi den dagen vi behöver återanställa, säger Björn Axelsson. #1 2010 Hytten 11
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA fakta: affärsplanen GM:s nya affärsplan gäller för åren 2010-2012. Planen revideras varje nytt verksamhetsår och gäller för de kommande tre åren. 7top Prioriterade mål för GM 2010 Kassaflöde. Break even management (intäkterna ska täcka kostnaderna). Leveransprecision. Hantering av affärscykeln (förmåga att svara upp till marknadens behov). Säkra produktintroduktioner. Ständiga förbättringar genom VPS. Kompetenssäkring till nyckelpositioner. GM-chef ser framåt När Global Manufacturing (GM) kommunicerade ut affärsplanen för 2009, visste de att det skulle bli ett tufft år. Idag vet vi att det blev värre. Men nu börjar vi skönja ljus i tunneln och jobbar hårt för att vara så förberedda vi kan för att kunna möta kundernas behov, säger Leif Hultman, chef för GM. Han poängterar att det är för tidigt att blåsa faran över. Men det finns positiva tecken som tyder på en uppgång. Det finns inga överlager och de order som kommer in, skapar beläggning och stigande programnivåer. Å andra sidan har konkurrenterna lager kvar och kan tillhandahålla kortare ledtider. Det ställer stora krav på organisationen att fördela volymerna på bästa sätt. Trots att många medarbetare fått lämna oss och de som är kvar i många fall har fått nya arbetsuppgifter, är arbetsmoralen hög och kvaliteten bättre än någonsin. GM:s VGAS-resultat i september är också ett kvitto på att de som arbetar kvar har hanterat situationen mycket bra, säger Leif Hultman. Vad är viktigast för GM-organisationen 2010? 2010 är möjligheternas år där flexibilitet och ett fortsatt ansvarstagande för kostnader är i fokus. Vi har överlevt och förstärkt våra möjligheter att ta större volymer. Vi har bra produkter och nystartade Pilot Plant i Tuve hjälper oss att säkra viktiga produkt- och processförändringar. Nu gäller det att säkerställa ett stabilt kostnadsläge och att lägga in minimalt med resurser för att kunna ta en ökad volym och förbättra vår produktivitet, säger Leif Hultman. I praktiken handlar det mycket om att tillverka bilar till budgeterad kostnad och att inte sätta igång nya investeringar, om det inte är absolut nödvändigt. lena m fredriksson Leif Hultman, chef för Global Manufacturing. Vi har också reflekterat över vad som hände med vår leveransprecision i uppgången 2006-2008. Målet nu är att etablera en hög och stabil leveransprecision som kunderna kan lita på. Jan Ohlsson, chef för European Manufacturing (EM), är tacksam för att EM, trots stora svårigheter, har klarat av anpassningen till de nya nivåerna. Nu ser vi en försiktig återhämtning på marknaden som vi måste svara upp till. Det är väldigt dyrt att missa möjligheter i en uppgång. Detta blir den stora nyckelfrågan under 2010, säger han. Kapacitetsprojekten ska börja leverera besparingar. Nya, monteringsvänliga produkter ska introduceras och fabrikerna ska anpassa sig till en situation med mer dagligt gnetande. Vi arbetar vidare med förbättringar i både stort och smått i vår VPS-struktur. Viktigt är också att vi tar till oss den nya Volvo Way och att vi, om och när vi behöver förstärka kapaciteten, tar in rätt kompetens, säger Jan Ohlsson. l florence oppenheim 12 Hytten #1 2010
fakta: jens holtinger Ålder: 39. Jobb: Platschef Volvo Europe Truck i Gent. Drivkraft: Gillar nya utmaningar och att lära nytt. Vill ständigt förbättra. Fritidsintressen: Att umgås med barnen samt hålla sig i form med hjälp av löpning och bandy. Spelar i P35+ i Surte. intervjun en tidning för anställda För att få med sig alla i VPS-arbetet måste det finnas begripliga förklaringar om vad principerna står för och varför de är bra. Det säger Jens Holtinger, platschef på fabriken i Gent. Vad har hänt inom VPS-arbetet sedan mars 2009 när du började i Gent? VPS-principerna var uppdelade så att medlemmarna i ledningsgruppen hade ansvar för var sin. Nu fick de, i samarbete med grupper av medarbetare, i enkla ord beskriva vad principen betyder och hur verksamheten kring den ska se ut i slutet av 2012. Med dessa korta beskrivningar kan vi förklara för medarbetarna hur vi vill att det ska se ut, både när det gäller hårda och mjuka mål, och då blir det lättare att få med sig alla. Kan du ge något exempel på målen? Ja, för 5S ser målet ut så här: 5S-standard ska vara infört i hela fabriken och avvikelser ska automatiskt bli visualiserade. Ett naturligt beteende där människorna spontant agerar på avvikelser ska ha införts. Vad gjorde ni sedan? Vi skapade arbetsgrupper för varje princip, som fick beskriva mer detaljerat vad som skulle uppnås varje år till och med 2012. När det var klart i höstas delade vi upp varje år i fyra tolvveckorsperioder och spaltade upp vart vi ska ha nått för varje period. Arbetssättet kallas Steps to Milestone och hämtades från Tuvefabriken, som har använt det i flera år. Hur har det gått? Hittills har det gått bra. Vi är nu inne på vår andra period och har för uppföljningens skull startat ett VPS-område i fabriken där de som ansvarar för de olika principerna samlas varje vecka och går igenom hur det har gått. Vad har arbetet gett för resultat? Som exempel kan jag nämna materialhanteringen. Tidigare har vi jobbat mycket med den inom hyttmonteringen, för att materialet ska nå montören på ett optimalt sätt. Nu har vi överfört detta till slutmonteringen och byggt om en station enligt hur vi ska jobba med det framöver. Detta ingår i Lean Material Handling som går ut på att det hela tiden ska vara så lite material som möjligt i omlopp. Det är också en förberedelse för kommande produktprojekt. Hur går ni vidare? Vi fortsätter i våra tolvveckorsperioder med högsta prioritet på 5S, OMS-strukturen, alltså mötesstrukturen, och Lean Material Handling. Alla områden är viktiga, men om vi måste välja lägger vi högsta prioritet på dessa. Det är också viktigt att gå vidare med en bred dialog för att få medarbetarna delaktiga i VPSarbetet. Vi vill involvera så många som möjligt genom olika arbetsgrupper, men då måste vi också ha en dialog om exakt vad man kan vara delaktiga i. Det blir lätt besvikelser om man talar om delaktighet utan att folk märker vad det betyder. Man kan inte vara delaktig i allt, men varje medarbetare kan vara delaktig i utvecklingen i sitt närområde. Har ni delat erfarenheter med de andra EM-fabrikerna i VPSarbetet? Ja. Förutom Steps to Milestone har vi även inspirerats av Tuve kring OMS-strukturen. Själva ligger vi långt framme med exempelvis materialhantering i vår hyttmontering och det delar vi gärna med oss av. Du har arbetat länge på Tuvefabriken också ser du likheter med Gentfabriken? Det finns ett oerhört lojalt och stort Volvohjärta i alla våra fabriker, det har jag sett också i Australien, USA och Ryssland. Trots att vi har tvingats ta många jobbiga beslut på sistone ska vi vara väldigt rädda om vår grundsyn kring människor och hur vi hanterar dem inom Volvo Lastvagnar. l Lena m fredriksson Roland De Nockere
en tidning för anställda volvo truck ARBETA SMART 5top Varför ska vi använda värdeflödesanalys VSM? visar kopplingen mellan informationsflöde och materialflöde. hjälper till att visualisera mer än bara en enskild process. visar inte bara slöserier utan även källan. tillhandahåller ett gemensamt språk. knyter ihop andra VPSkoncept och verktyg (5S, materialförsörjning, PULLsystem etc). De fem hörnpelarna i VPS: Just-in-time, Built in Quality, Process Stability, Continuous Improvement och Team Work. Med VSM hittas Dagens framtid är morgondagens nutid. Det är tanken bakom det arbete med ständiga förbättringar som sker inom VPS Volvo Production System. Ett viktigt verktyg i att hitta förbättringsmöjligheter är värdeflödesanalys VSM (Value Stream mapping). Värdeflödesanalys är ett enkelt och nyttigt verktyg att använda för att förstå en process och identifiera slöserier och deras orsaker, säger Marcelo da Silva, global VPS-koordinator för Value Stream Mapping inom Volvo Lastvagnar. Genom att analysera till exempel en produkts flöde, avslöjas var det finns slöserier och aktiviteter som inte ger produkten något mervärde och som kunden inte vill betala för. Då har man automatiskt identifierat möjligheter till förbättringar. Värdeflödesanalysen kan i princip utföras med hjälp av ett papper och en penna. Verktyget är detsamma, oavsett om det gäller en kort och okomplicerad process eller en hel produktionsprocess, från idé och konstruktion av en produkt till lansering. Det handlar om att kartlägga hur processen ser ut i verkligheten och vilka aktiviteter som verkligen tillför ett värde. Kunskapen använder man sedan till att skapa en bild av hur man vill att processen ska fungera i framtiden. Målet med att använda verktyget är att skapa förändring. Avvikelserna mellan den faktiska verkligheten och visionen, skapar motivation till förändring. Är inte värdeflödesanalysen samma sak som flödesschema? I ett flödesschema har vi en tendens att beskriva processer så som vi tror att de ska fungera, snarare än hur de verkligen fungerar. I en värdeflödesanalys måste du beskriva exakt hur material och information rör sig i processen, och man kan också lägga till kritisk information som ger underlag till viktiga beslut om förbättringar, säger Marcelo da Silva. När man beskriver och analyserar en verklig process med hjälp av VSM, blir det tydligt vilka aktiviteter som tillför ett värde i processen, och vad som inte tillför någonting. 14 Hytten #1 2010 TOOLS & TECHNIQUES 3. What ca we do better? Volvo Trucks/Speak Annanna illustration
Värdeflödesanalys har bland annat utförts inom följande områden: Sales to cash Europe European Manufacturing Fittings tires center Gent (däck- och fälgmontering) Small parts production Umeå (artikelproduktion) Sub assemblies Tuve (förarbeten) en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå slöserierna Verktyget består av standardiserade ikoner för att illustrera en händelse eller ett element i processen. Kartan ritas sedan, oftast för hand, under tiden man observerar processen. Den är enkel att ändra och skapar en tydlig bild av processen, som alla i hela bolaget kan se och använda. När medarbetare på alla nivåer använder samma verktyg och kommunikation, ökar förståelsen för vilka åtgärder som ska prioriteras i förbättringsarbetet. Det finns också en del andra stora fördelar med analysen. När det ska göras en värdeflödesanalys, sätter man ihop en multifunktionell grupp som jobbar tillsammans. Det ställer krav på lagarbete, motivation, koordination och förmåga att lösa problem i grupp. Detta är egenskaper som både individen och företaget har nytta av. l Florence oppenheim fakta: VSM-nätverk På varje fabrik finns ett nätverk av medarbetare som stödjer användningen av värdeflödesanalysen. Nätverket består av en Expert och så kallade VSM Key users (nyckelanvändare) för sina respektive arbetsområden. Med hjälp av standardiserade ikoner blir bilden av processen tydlig och lätt att förstå för alla i hela bolaget. En värdeflödesanalys (VSM) är en typ av kartläggning som i princip kan utföras med hjälp av papper och penna. De röda siffrorna visar antalet minuter för varje moment och det som är inringat med blått är slöserier, som kan tas bort. #5 2009 Hytten 13
en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR umeå KAPACITET 2010 Med sidolinjen i centrum... TEKNISKA FAKTA OM SIDOLINJEN 54 robotar 17 robotåk 12 laddningsställen av material 12 kedjeconveyrar VIKTIGT ATT VETA Kapacitet 2010 har särskilda regler för att vistas i områden med installationer: Obehöriga äger ej tillträde till arbetsområden. Personlig säkerhetsutrustning krävs inom inhängt arbetsområde, dvs hjälm, varselväst, samt sele vid arbeten i saxeller skylift. Truckgångar får ej användas som gångvägar. För gångtrafik hänvisas till den nya gångvägen skywalken, samt övriga skyltade gångvägar. Nu är nästa stora delprojekt i full gång inom det stora projektet Kapacitet 2010 i full gång - installationen av nya sidolinjen i UB-fabriken. Efter en hektisk tid av utprovning hos ABB i Frankrike har äntligen Sidolinjen anlänt till hyttfabriken i Umeå för att monteras upp Delprojekt Sidoline har levt under stor tidspress för att bli klara i tid. Nu är arbetet i full gång med att installera den nya Sidolinjen på samma plats där FMlinjen tidigare fanns. Den nya Sidolinjen har byggts upp i Beauchamp i Frankrike tillsammans med underleverantören ABB. I den nya linjen kommer sidor till både FH- och FM-hytterna med alla dess varianter att tillverkas samtidigt. Vår egen produktionstekniker Yngve Häggström har tillsammans med Underhåll och experter inom process- och sammansättning lyckats bygga sex hyttsidor i automatiskt läge under fjolårets sista månader. Allt för säkra både funktioner och utfall av de 13 robotzoner som Sidolinjen består av. Det kanske inte låter så märkvärdigt att bara ha byggt sex hyttsidor, men då ska alla veta att bakom detta ligger 1000-tals timmar i design, simulerings och programmeringen, säger Roger Jonsson, tekniker och delprojektledare. BRA UTFALL PÅ TEST Yngve Häggström, som spenderat en hel del tid på plats i franska Beauchamp, hade tagit med sig medarbetare från både Underhåll och Teknik (robotprogrammerare och svetsexperter), när det var dags för det slutgiltiga testet av den nya sidolinjen. Det viktigaste att kontrollera var geometrin och punktsvetsningen. Vi var mycket nöjd med högfartstestet som är till för att testa anläggningen i skarpt läge. Det är nästan så att man blir är överraskad över det fina resultatet, erkänner Yngve Häggström, som trots stor vana med snö och is, höll på att frysa ihjäl under sin tid Frankrike. Om det är någon som tror att vistelsen i Frankrike har varit en semestertripp vill jag bara säga att jag har aldrig frusit så mycket någonstans som här. Under helgerna stängdes värmen av så fabriken blev helt nedkyld, och det är först sedan jag kom tillbaka till Sverige som jag fått tillbaka värmen DET JOBBAS FÖR HÖGTRYCK Nu när installationerna är i full gång lär Yngve och kompani knappas få tid till att känna efter. Nu jobbas det nämligen för högtryck i UB-fabriken och i Frankrike. Ja, vi river i Frankrike samtidigt som vi bygger upp i Umeå. 27 lastbilar är kontrakterade för att köra upp all utrustning till Umeå, det blir cirka två lastbilar per dag, säger Roger Jonsson, och berättar att den sista lastbilen lämnar Beauchamp under sportlovet i Västerbotten, vecka 10. Vi planerar att torrköra anläggningen med start vecka 11 och siktar på att överlämna den nya moderna Sidolinjen till produktionen under vecka 26, dvs före semesteruppehållet, slutar Roger Jonsson. l Nu ska nya Sidolinjen byggas upp - robotar och övrig produktionsutrustning börjar komma på plats i UB-fabriken. Sidolinjen har provbyggts och testats i Frankrike, och båda våra tekniker Roger Jonsson (tv) och Yngve Häggström (th) ser fram emot att bygga upp den nya anläggningen i Umeå. 16 Hytten #1 2010
Oroa dig inte för att maskinerna tänker som människor, det farliga är när människorna tänker som maskiner. Sidney Harris, amerikansk journalist en tidning för anställda På knappt fem dagar var rivningen av FM-linjen klar. Här är en ögonsblicksbild efter tre dagars rivning #5 2009 Hytten 17
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA Tavlor talar om kvalitet Hur går det i produktionen..? Vad har vi för kvalitetsutfall..? Ja, svaren på dessa frågor finns på våra nya statustavlor i UB-fabriken inom ramen för projekt Kapacitet 2010. Och om du vill veta exakt hur du ska göra en arbetsuppgift? Ja, då hittar du din arbetsinstruktion på din egen stationstavla..! Under många år har Volvo Lastvagnar, Umeå, redovisat utfallet på olika målparameterar i produktionen. Problemet har varit att det skett på olika sätt i olika produktionsavsnitt. Nu finns ett standardiserat arbetssätt framtaget som bygger på VPS Volvo Production System och som har införts på segment 1 på Finsihline i Kaross-fabriken. Arbetet med status- och stationstavlor ingår i ett nytt koncept som kallas Teamcorner och som är tänkt att införas i hela Kaross-fabriken och senare i hela företaget. TVÅ AV DE DRIVANDE i arbetet med att hitta ett standardiserat arbetssätt runt statustavlor har varit Robert Andersson och Torbjörn Danielsson. Robert kom från SAAB i Trollhättan och jobbade tidigare på FM-line, där han försökte införa många av de verktyg som hyttfabriken som saknade vid den tidpunkten. Eftersom jag bara hade 1,5 månader kvar på min anställning i Umeå, känns det bra att jag hann vara med och ta fram en prototyp som numera finns på segment 1 på Finishline, hälsar Robert, som idag bor i Göteborg. Statustavlorna är viktiga för att då kan vi visualiseras VPS-arbetet 5S och annat som vi dagligen jobbar med. Nu kan alla följa med och se hur vi jobbar med våra system och se hur långt vi kommit. Vi har numera skapat en standard för det dagliga arbetet, menar Robert. Torbjörn Danielsson, organisations- och arbetssättsutvecklare inom projekt Kapacitet 2010, menar att det här är bara början på ett förbättringsarbete i hela hyttfabriken. De nya status- och stationstavlor med tillhörande arbetssätt skapas för att så ett frö i organisationen. De baseras på de bärande principerna i VPS och arbetet med tavlorna är inordnat i ordinarie OMS-struktur, påpekar Torbjörn. Robert Andersson, produktionsledare på Segment 1 UB, lämnade sitt arbete på Volvo Lastvagnar, Umeå och flyttade till Göteborg strax före jul. Idag kan han glädjas åt att hans projekt med status- och stationstavlor är i drift STATUSTAVLOR ÄR FRAMTAGNA som standard för processområdena inom projekt kapacitet 2010. Tavlorna är uppbyggda utifrån tre kategorier: Verksamhetsuppföljning, Personalhantering och Förbättringsarbete. Statustavlorna har fått ett väl tilltaget mått för att det ska finnas plats för verktyg vid implementering av vårt produktionssystem VPS fullt ut. På statustavlan finns samtliga dokument som är nödvändiga verktyg för att börja implementeringen av VPS. Stationstavlorna är framtagna som standard för samtliga stationer inom projekt Kapacitet 2010. De 18 Hytten #1 2010
en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå Grattis och tack för ett bra jobb och bra samarbete, säger Torbjörn Danielsson och skakar hand med Robert Andersson, mannen bakom de nya status- och stationstavlorna i Kaross-fabriken i Umeå. är uppbyggda med utgångspunkt i de riktlinjer som finns VPS under modulen Standardiserat arbete. Tavlorna innehåller Stationsansvariga, Säkerhet vid stationen, Skyddsblad, Standardiserat kombinationsblad, Spagettidiagram, arbetsinstruktioner för eventuella lyfthjälpmedel och plats för förtydligande av analyser och materialöar. Med utgångspunkt från Robert Andersson erfarenhet skapades även ett enklare utbildningspaket som bygger på praktiskt lärande för att samtliga berörda medarbetare. - Jag skapade de rapporter, mallar och formulär som behövdes för verksamheten och sedan dokumenterade jag allt och överlämnade det som ett fullgjort uppdrag innan jag slutade på hyttfabriken, berättar Robert. ARBETET BLEV MYCKET LYCKOSAMT och Volvo Lastvagnar, Umeå, har nu en stabil grund ett standardiserat arbetsätt att bygga vidare på. Tavlorna har monterats på Segment 1 på Finishline, där ledare, tekniker, segmentsamordnare och medarbetare har utbildats. Arbetet med få in tavlorna som en del i OMS-strukturen är också i full gång. Nu är det projektets ansvar att ta över arbetet med status- och stationstavlor för att införa det i övriga Kaross-fabriken. - Nu hoppas jag bara att viljan finns att förändra arbetssättet. Kom ihåg att det är bara medarbetarna själva som kan göra det, hälsar Robert. I skrivande stund håller en plan för utrullning av detta Teamcorner -koncept på att utformas. Målsättningen är att denna nya standard ska vara införd och det dagliga arbetet påbörjat före semestern i år. l Johnny Olofsson (längst till höger), produktionsledare på segment 1 på Finishline, förklarar och visar hur läget ser ut på Gröna Korset. De intresserade medarbetarna är fr.v: L-G Nygren, André Wännman och Thomas Oskarsson. Kors i taket för kors på väggen Vid statustavlorna på segment 1 på Finishline i Kaross-fabriken hittar vi ett nytt dokument som efter en månad ska bilda ett grönt kors. Vad är nu detta?, undrar du..? Jo, det ske ge en bild om hur det står med olyckor och tillbud på avdelningen, säger Johnny Olofsson, och pekar på det gröna korset på statustavlan. Johnny Olofsson, produktionsledare på segment 1 på Finishline förklarar hur arbetet med Gröna Korset går till: Man fyller i med grön färg i en ruta på dokumentet varje dag som varit olycksfri och förhoppningsvis ska det bildas ett grönt kors av alla gröna rutor tillsammans när månaden är över. Om någon ruta målas röd, innebär det att en olycka eller tillbud inträffat och då måste jag utreda och rapportera i IT-systemet LISA. Numera finns Det gröna korset med i agendan på avdelningens dagliga möten, där alla medarbetare kan se nuläget på eventuella olyckor eller tillbud. Möjligheten att vi ska glömma bort finns inte, slutar Johnny Olofsson och skyndar vidare till nästa uppdrag. l #1 2010 Hytten 19
en tidning för anställda VID VOLVO LASTVAGNAR umeå I utbildningen fick deltagarna lära sig felsökning i de nya styrskåpen för robotarna. Håkan Valdemarsson och Björn Andersson söker efter de fel som ABB:s lärare Micael Aineskog planterat. Robotar kräver utbildning och underhåll Den nya flexibla robotlinjen nya Mainline i UB-fabriken kräver kunniga medarbetare. Därför är det ingen slump att det pågår olika utbildningar inom projekt Kapacitet 2010. Den senaste i raden var en utbildning i hur man sköter och underhåller våra nya robotar. Det är underhålls/processkötare på den nya Mainline som vi håller på att trimma in, säger elektrikern Thomas Lundberg. Utbildningen på fyra dagar hette Operatörskurs IRC5 och Grundläggande elunderhåll på IRC5 och genomförts för några veckor sedan. IRC5 är det namn på de robotar som finns på den nya helautomatiska robotlinjen. Målet är att alla ska kunna handha och manuellt förflytta robotar på ett säkert sätt, och att ha grundläggande kännedom om knappar och menyer. Alla får också lära sig uppbyggnaden hos styrsystemet IRC5, att lokalisera och avhjälpa elfel på styrskåp och på robotar, att kalibrera och finkalibrera en robot. Det var ett mycket bra upplägg med teori och praktik med en lärare som var väldigt påläst och duktig. Han hade bra förmåga att lära ut och få alla att vara med på aktivt sätt, berömmer Thomas. Utbildningslokalen var kanske inte den bästa, Robotutbildningen gavs mitt ute i ena delen av UA-fabriken. Där var det kallt och en hel del störande ljud med truckar som bullrade i närheten. Vi borde ha en lokal eller en yta, där vi kan ha utbildningar med t ex robotar, anser Thomas, och pekar på flera fördelar: Interna utbildningar där vi kan dela med oss av den kunskap som vi har. Vi kan även prova ut nya lösningar på felsökningar nya produkter och installationer. Via vårt underhållssystem (IFS) kan vi lägga ut arbetsorder där vi har felsökning, reparationer på utbildningsrobot Då är alla att uppdaterade när felen kommer i vår produktion. Vissa fel som vi gick igenom på utbildningen kan komma idag, nästa vecka, nästa månad eller om ett år. Med träning och återkommande uppdateringar kan vi åtgärda felen snabbare och slipper ta dyrbar tid från produktionen, menar Thomas Lundberg, som tillsammans med sina kollegor var mycket nöjda med robotutbildningen. Ja, när vi får varva teori med praktik på plats och med maskiner som vi sedan ska serva, bättre än så kan det inte bli förutom själva lokalen l Här är gänget som utbildat sig på robotar och felsökning, fr.v: Håkan Valdemarsson, Björn Andersson, Lars Näslund, Thomas Lundberg, Johnny Sundlin, Trond Jonsen (skymd), Jan Nygren, Kent Pelander, Karl-Johan Kindblom, Joakim Nilsson och Andreas Eriksson. 20 Hytten #1 2010