Upplevelser av munhälsa hos pensionärer i nordöstra Skåne En enkätundersökning

Sektionen för hälsa och samhälle Tandhygienistprogrammet 180 högskolepoäng OH8361 Examensarbete i oral hälsa Grundnivå 15 högskolepoäng Essay in oral health, 15 ECTS credit points Upplevelser av munhälsa hos pensionärer i nordöstra Skåne En enkätundersökning Datum för examination: 2009-09-28 Författare: Nadine Malenga Jakobsson Handledare: Pia Andersson Examinator: Stefan Renvert

Upplevelser av munhälsa hos äldre i olika pensionärsföreningar i nordöstra Skåne En enkätundersökning Författare: Nadine Malenga Jakobsson Handledare: Pia Andersson Empirisk studie Datum: 2009-09-28 Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av munhälsa hos äldre personer som var medlemmar i olika pensionärsföreningar samt jämföra om det fanns skillnader mellan män och kvinnor. Material och metod: Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsundersökning och data har samlats in hos olika pensionärsföreningar i nordöstra Skåne. En enkät lämnades ut till 202 pensionärer som deltog i studien. Resultat: De flesta var nöjda med sina tänder. Kvinnor (68 %) uppgav att de tuggade all sorts mat mycket bra i jämförelse med männen (45 %) (p=0, 006). Det största problem som förekom hos pensionärerna var muntorrhet. Konklusion: De äldre som deltog i denna studie upplevde sin munhälsa positivt. Bland de problem som förekom var muntorrhet vanligast. Nyckelord: Äldre, Munhälsa, Pensionärsföreningar, Upplevelser

Experiences of oral health in the elderly in various pensioners' associations in north-eastern Skåne - A questionnaire study Author: Nadine Malenga Jakobsson Supervisor: Pia Andersson Empirical studie Date: 2009-09-28 Abstract Aim: The aims of this study were to investigate the experiences of oral health in elderly individuals who were members in various pensioners' associations, and to compare if there were differences between men and women. Materials and methods: The study was conducted as a quantitative cross-sectional survey in various pensioners' associations in north-eastern Skåne, Sweden. A questionnaire was handed out to 202 pensions who participated in the study. Result: Most of the elderly were satisfied with their teeth. Sixty eight percent of the women indicated that they could chew at all kinds of food very well as compared to 45 % of the men (p = 0. 006). The main oral health problem was dry mouth. Conclusion: The elderly that participated in this study perceived their oral health as being good. A frequent complaint that occurred was dry mouth. Keywords: Elderly, Oral health, Retirement organization, Experiences

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INTRODUKTION 5 1.1 Inledning 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Åldrande 6 1.4 Munhälsa 7 1.5 Naturliga åldersförändringar i munnen 7 1.6 Sjukliga förändringar i munnen hos äldre 8 2. SYFTET 9 3. MATERIAL OCH METOD 10 3.1 Urval och genomförande 10 3.2 Enkät 10 3.3 Pilotstudie 10 3.4 Bortfall 10 3.5 Statistik bearbetning 11 4. ETISKA ASPEKTER 11 5. RESULTAT 11 6. DISKUSSION 14 6.1 Metoddiskussion 14 6.2 Resultatdiskussion 15 7. REFERENSER 17 8. BILAGOR Brev till ordförande i pensionärsföreningar Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Information till deltagare vid pensionärsföreningar Bilaga 3 Brev att skicka ut Bilaga4

1. INTRODUKTION 1.1 Inledning Under ett normalt liv kommer varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med stigande ålder kan hälsotillståndet förändras där olika hälsodimensioner, psykologiska/emotionella, fysiska och sociala aspekter samt spirituell har betydelse (Maville & Huerta 2002). Munhälsan inkluderas i dessa aspekter och kan ha betydelse för den äldre individen. Munhälsa är bland det viktigaste i en människas liv. Tandhygienister kommer att möta många äldre i sin yrkesverksamhet och det är därför viktigt att inhämta kunskaper om den äldre personens upplevelse av sin munhälsa. 1.2 Bakgrund Äldres hälsa har blivit bättre under de senaste 20 åren vilket innebär att andelen äldre kommer att bli alltfler framöver och många äldre kommer att uppnå mycket hög ålder (Socialstyrelsen 2005, SCB 2009a). År 2008 utgjorde personer över 65 år 18 % av Sveriges befolkning. Andelen förväntas öka till cirka 25 % år 2060. Det är i synnerhet antalet personer som är över 80 år som förväntas att öka markant i framtiden. Idag är medellivslängden hos män 79 och hos kvinnor 83 år. Det finns något fler kvinnor som är pensionärer jämfört med män. År 2060 förväntas medellivslängden att vara 85 år för män och 87 år för kvinnor (SCB 2009a). Alla i Sverige har rätt till pension vid 65 årsålder. Det finns ingen åldersgräns för att börja ta ut sin pension utan pensionering kan ske i förtid, men också senare än 65 år (Försäkringskassan 2007). Många pensionärer tillhör en intresseförening. Det finns olika etablerade pensionärsföreningar i landet: PRO-pensionärernas riksorganisation, har som uppgift att se över pensionärers intresse i olika samhällsfrågor, pensionsförbättring, följa och påverka samhällsutvecklingen. Under 2008 har PRO bland annat verkat att få bättre pension, utbyggd sjukvård, påverkat för att få billigare sjukvård, tandvård och medicin (Pensionärernas riksorganisationer 2008). RPG-Riksförbundet PensionärsGemenskap, är en ideell och partipolitisk obunden intresseorganisation som vill behandla alla lika utifrån kristna värderingar. Den är öppen för alla oavsett religion. RPG: s verksamhet bidrar till berikande aktivitet samt att bevaka och stödja pensionärsfrågor (Riksförbundet PensionärsGemenskap 2008). 5

SKPF Svenska kommunalpensionärernas förbund, är en politiskt och religiös obunden förening som har till uppgift att verka för att värdesäkra och förbättra pensionerna, aktivt medverka till en samhällsutveckling som ger rättvis ekonomisk och social trygghet, god vård och miljö samt främja medlemmarnas kulturella intressen genom studier och andra aktiviteter (Svenska kommunalpensionärernas förbund 2008). SPF Sveriges pensionärsförening, är en politiskt och religiös obunden förening. SPF arbetar för en politik som tillvaratar äldres intressen och genom att äldre ska ha en god ekonomi samt god hälsa. Deras centrala frågor är aktivitet och gemenskap samt rättigheter och inflytande i samhället (Sveriges pensionärsförening 2008). SPRF Sveriges pensionärers riksförbund, är partipolitiskt obundet och är landets äldsta pensionärsorganisation. Föreningen arbetar för att öka kontakt och gemenskap mellan medlemmarna. Målsättningen är att bevaka och förbättra rättigheter och ekonomi som bland annat innebär att tandvårdsstödet för pensionärer förstärks och att gränsen för högkostnadsskyddet sänks till hälften (Sveriges pensionärers riksförbund 2008, Kristianstads kommun 2008). 1.3 Åldrandet Enligt Folkhälsoinstitutet (2003) finns det inte en allmän accepterad definition av åldrandet. Åldrandet sker utifrån biologiska, psykologiska och sociala processer vilket varierar från en människa till en annan. En människas livsförlopp kan delas i fyra faser, varav två av dem tillhör åldrandet. De benämns tredje och fjärde åldern: 1. Tredje åldern: Det är den friska tiden som pensionär och där man utövar olika grad av aktiviteter efter förmåga. 2. Fjärde åldern: Det är den sista fasen i livet där man är sjuk och blir beroende av andra personer för att få hjälp (Folkhälsoinstitutet 2005). Enligt SCB (2006a) kan pensionärer delas in i yngre äldre som är åldrarna mellan 65 till 79 år och äldre äldre som är 80 år och däröver. Under de senaste tio åren har yngre äldre ökat, medan äldre äldre förutspås att öka omkring år 2020. 6

1.4 Munhälsa En frisk mun är viktig för utseende, tal, nutrition och komfort (Nordström 2001). Munhälsa har definierats av WHO enligt följande: Oral health means being free of chronic mouth and facial pain, oral and throat cancer, oral sores, birth defects such as cleft lip and palate, periodontal (gum) disease, tooth decay and tooth loss, and other diseases and disorders that affect the mouth and oral cavity (WHO 2007, s 1). Hugoson et al. (2002, s 140) definierar munhälsa enligt följande: Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom. Munhälsan har förbättrats under de senare åren inom alla åldersgrupper. Fler av de egna tänderna behålls hos äldre personer jämfört med tidigare (Fure 2001). Hugoson et al. (2005a) redovisade att under en 30 års period hade antal kvarvarande tänder ökat hos äldre i åldersgrupperna 70 och 80 år. År 2003 var medeltalet för antalet tänder 20,7 hos 70 åringar och 18,4 hos 80 åringar. Många pensionärer idag är hälsomedvetna och lever ett aktivt social liv. De kommer att vilja ha ett bra tal och en bra tuggfunktion, vilket innebär att de också har en vilja att behålla sina tänder så länge det är möjligt (Korduner et al. 2003). När någon eller flera tänder förloras kan dessa behöva ersättas med fasta eller avtagbara tandproteser (Renvert & Persson 2001). Avtagbara proteser är vanligast i åldrarna 75-84, där 15 % av åldergruppen har detta (Socialstyrelsen 2006). Äldre människors munhälsa kan påverkas av deras levnadsvanor. Exempelvis rökare riskerar att förlora sina tänder tidigare än icke rökare (Vehkalahti 2008). För goda funktioner och gott välbefinnande i relation till oral hälsa är goda munvårdsvanor viktiga. Det är viktigt att en god munhygien behålls i hög ålder (Wårdh & Berggren 1998, Renvert & Persson 2001, Vehkalahti & Knuuttila 2008). 1.5 Naturliga åldersförändringar i munnen Förändringar i det allmänna hälsotillståndet och funktionsförmågan kan ge effekter på munhälsan. Även små förändringar i munhålan kan ge en stor påverkan (Vehkalahti & Knuuttila 2008). Normala åldersförändringar på tänderna kan yttra sig genom slitage av tuggytorna och att tänderna blir en aning mörkare. Tänderna blir också mindre känsliga med 7

åren, eftersom pulparummet i tanden förkalkas. Hos äldre ser man ofta att tandköttet dragit sig tillbaka, vilket innebär att tändernas rotytor är blottlagda (Hock 1996). Även produktionen av vilosaliv kan minska vid stigande ålder, vilket framför allt minskar salivsekretionen under natten. Slemhinnorna blir ofta tunnare och skörare och därmed mer mottagliga för infektioner. Hos många äldre kan smaken förändras (Wårdh 2002, Folkhälsoinstitutet 2003). Sväljfunktionen hos äldre kan försvåras och det finns risk för att svälja fel på grund av sämre koordination av sväljreflexen (Wårdh & Berggren 1998, Fure 2001). 1.6 Sjukliga förändringar i munnen hos äldre Genom förändrat hälsotillstånd med stigande ålder ökar risken att drabbas av karies, muntorrhet, parodontit och svampinfektion (Fure 2001, Renvert & Persson 2001, Andersson 2004, Andersson et al. 2004, Vehkalahti och Knuuttila 2008, Nordström 2001). Förändringar i den sociala miljön kan påverka äldres kost och kostvanor och kan tillsammans med bakterier orsaka karies. Hos äldre personer är det framförallt vanligt med karies på rotytan. Tänderna blottläggs genom att tandköttet drar sig tillbaka exempelvis på grund av felaktig tandborstteknik. Rotytan angrips mycket lätt av karies eftersom denna yta är mer mottaglig än tandemaljen för syrapåverkan. (Fure 2001). I en studie med 208 individer fanns rotytekaries hos 9 % av dem som var 65 år och hos 25 % av dem som var 85 år (Fure 2004). Hos äldre människor finns också en ökad risk av att utveckla karies i skarven mellan tand och fyllningar, kronor och broar (Persson 2007). Nedsatt salivsekretion är vanligt hos äldre och i synnerhet hos personer som har nedsatt allmänt tillstånd (Fure 2001). På grund av sjukdomar använder många äldre mediciner som kan reducera salivsekretionen. Ju fler mediciner som tas desto större är risken för muntorrhet (Nederfors et al. 1997). Andersson et al. (2004) visade att 64 % av 161 äldre som vårdades på sjukhus uppvisade muntorrhet. Orsaker till muntorrhet hos äldre är förutom läkemedel, munandning, strålbehandling mot huvud- och halsregionen, vissa sjukdomar som Sjögrens syndrom och depression (Almståhl & Wikström 2003, Sreebny 2000). Näringsbrist, lågt vätskeintag och dålig tuggförmåga kan också orsaka att salivsekretionen minskar hos äldre (Pajukoski et al. 1997, Sreebny 2000). Parodontit ökar med stigande ålder. I Sverige drabbas 40 % av den vuxna befolkningen av parodontit (SBU 2004). Parodontit är en inflammatorisk sjukdom och utmärkas av förlust av 8

alveolärt ben som stödjer tänderna (Lamster 2004). Dålig munhygien och en patogen bakterieflora kan leda till utveckling av parodontit (Renvert & Persson 2001). Åldrande, rökning och diabetes är riskfaktorer för utveckling av parodontal sjukdom (Renvert & Persson 2001, Novak 2008). Hos individer 70 år och äldre hade 45,7 % av dem som rökte parodontit i jämförelse med 34,4 % av dem som aldrig hade rökt och 38 % av dem som hade rökt tidigare och som hade slutat (Jette et al.1993). Det finns samband mellan parodontit och hjärtinfarkt, stroke och diabetes mellitus (Genco 2001, Soell 2007). I samband med åldrandet ökar förekomsten av systemsjukdomar som hjärtsjukdom, stroke och demens sjukdom (Campbell et al. 1994). Hos personer som har försämrat immunförsvar, särskilt i kombination med dålig salivproduktion, kan det finnas en risk att utveckla lokal svampinfektion, exempelvis i gommen (Ambjörnsen & Axéll 2001). Dålig munhygien kan öka risken för stomatit (inflammation i munslemhinnan) i gommen under protes (Nordström 2001). Orala infektioner ökar risken för ätsvårigheter och kan försvåra för äldre att äta en näringsrik kost. Faktorer som kan påverka förmågan att äta är smärta i munhålan, tandprotes som sitter dåligt, trauma och reducerad salivmängd (Genco 2001, Andersson 2004a, b, Duffin 2008). Många äldre har problem med munhälsan. Det finns ett flertal studier som har undersökt munhälsostatus hos äldre personer som är sjuka och vårdas på sjukhus eller äldreboende (Andersson et al. 2002, 2004 a, b, Isaksson et al. 2000). Det finns däremot bristfälligt med studier som belyser munhälsan hos äldre personer som inte vårdas på äldreboende eller sjukhus, vilket är värdefullt att ha kunskap om (Gahnberg 2008). En ytterligare intressant aspekt är att undersöka hur dessa äldre upplever sin munhälsa, vilket det också finns få studier om. 2. SYFTE Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av munhälsan hos äldre personer som var medlemmar i olika pensionärsföreningar samt jämföra om det fanns skillnader mellan män och kvinnor. 9

3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Urval och Genomförande Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsundersökning och data har samlats in hos olika pensionärsföreningar i nordöstra Skåne. De fyra pensionärsföreningarna som valdes för att delta i studien var PRO, SPF, RPG och SPRF. Pensionärsföreningarna kontaktades genom att författaren ringde ordföranden vid varje pensionärsförening för att informera om studien. Ett informationsbrev skickades därefter per post (bilaga 1). En enkät (bilaga 2) delades ut vid respektive pensionärsföreningsmöte. Pensionärerna fyllde i enkäten som samlades in då den hade besvarats. Utlämningen skedde hos några av föreningarna av författaren (N. J) och hos andra av ordföranden eller någon representant inom föreningen. Då enkäten lämnades ut av ordföranden eller annan person från föreningen hade den skickats per post för utdelning, och enkäterna återsändes till författaren efter besvarandet. Enkät undersökningen genomfördes vid månads- eller årsmötet hos föreningarna. Enkäterna delades ut till sammanlagt 205 personer i de olika föreningarna. Till varje enkät medföljde ett följebrev (bilaga 3) som innehöll en kort beskrivning om studien, dess syfte, att det var frivilligt att delta och att materialet skulle behandlas konfidentiellt (Eljertsson 2005). 3.2 Enkät Enkäterna bestod av 14 slutna frågor med fasta svarsalternativ (bilaga 2) som var uppdelade i tre delar. Den första delen innehöll frågor om bakgrund, den andra delen frågor om upplevelser om munhälsa och tändstatus och den tredje frågan om tandvård och tandvårdsvanor. En del av frågorna har tidigare använts i studier av Ståhlnacke (2007). 3.3 Pilotstudie För att undersöka om enkätfrågorna var förståliga gjordes en pilotstudie på tre pensionärer som inte deltog i studien. Inga justeringar gjordes i enkäten efter pilotstudien. 3.4 Bortfall Av de 205 pensionärer som enkäten delades ut till hade en person besvarat endast hälften av frågorna och två personer hade besvarat en enkät tillsammans. Dessa tre enkäter exkluderades från data bearbetningen. 10

3.5 Statistik bearbetning Resultatet bearbetades i dataprogrammet, SPSS 12.0 och SPSS 16.0 (Statistical Package of Social Science) och med användning av deskriptiv och analytisk statistik. Chi-två test användes för att analysera skillnader mellan kvinnor och män. Statistisk signifikans bestämdes till p<0, 05. 4. ETISKA ASPEKTER Vid planering och genomförande av studien har etiska aspekter beaktas (Olsson & Sörensen 2001). Författaren kontaktade ordförande i olika pensionärsföreningar för att få tillstånd att genomföra studien. Ett informationsbrev skickades därefter till respektive ordförande i de olika föreningarna (bilaga 1). Innan enkäten delades ut fick deltagarna muntlig och skriftligt information om studiens syfte, metod och att den var frivillig och konfidentiell dvs. att deltagarnas identitet inte kom att avslöjas eller kunde spåras (Ejlertsson 2005). Det insamlade materialet förvarades inlåst i ett skåp och var enbart tillgängligt för författaren under studiens genomförande. 5. RESULTAT Resultatet från studien är baserat på 202 respondenter, 36 % (n=73) män och 63 % (n=128) kvinnor. En respondent besvarade inte frågan om kön. Fördelning mellan åldersgrupper och kön visas i tabell 1. Alla var födda i Sverige utom en av respondenterna som var född i Tyskland och ytterligare en som var född i ett nordiskt land utom Sverige. Tabell 1. Fördelning av ålder i förhållande till i kön (n=201) Åldersgrupp Kvinnor Män n (%) n (%) 60-69 år 23 (11) 14 (7) 70-79 år 69 (34) 36 (17) 80-89 år 31 (15) 20 (10) 90 och över 8 (4) 3 (1) 11

5.3 Deltagarnas upplevelse av sin munhälsa 5.3.1 Nöjdhet och Välbefinnande De flesta av respondenterna var nöjda med sina tänder (89 %, n=178). Fler kvinnor uppgav att de var nöjda (93 %, n=119) jämfört med männen (81 %, n=59). Angående tändernas utseende var 91 % (n=182) av respondenterna nöjda och 9 % (n=19) missnöjda. Flertalet, 97 % (n=194) hade inga problem med tänderna som påverkade deras kontakt med andra människor, medan 4 % (n=7) hade detta problem. Gällande svårighet att tala på grund av problem med sina tänder svarade 93 % av respondenterna (n=186) att de aldrig upplevde detta problem, 7 % (n=15) upplevde det i viss eller hög utsträckning. Av 193 som svarade på frågan om de upplevde sig att ha dålig andedräkt, upplevde lite mer än hälften (63 %, n=121) att de inte hade dålig andedräkt, medan 37 % (n=72) upplevde att de ibland eller ofta hade dålig andedräkt. Inga statistisk signifikant skillnad fanns mellan män och kvinnor på frågorna om tändernas utseende, kontakt med andra människor på grund av problem med tänderna, svårighet att tala eller dålig andedräkt. 5.3.2 Svårt att äta På frågan om respondenterna kunde tugga all sort mat svarade 60 % (n=120) att de kunde tugga mycket bra, 40 % (n=82) kunde tugga ganska bra eller mindre bra. Av kvinnorna uppgav 68 % (n=87) att de tuggade all typ av mat mycket bra i jämförelse med 45 % (n=33) av männen (p=0,006) (figur 1). 70 Kön Man Kvinna 60 50 Percent 40 30 20 10 0 Mycket bra ganska bra Mindre bra Tugga all sorts mat Figur 1. Fördelning mellan kvinnor och män av svaren på frågan Kan du tugga all sorts mat (n=201)? 12

Vad gäller om respondenterna undvek att äta viss mat på grund av tuggsvårighet svarade de flesta (88 %, n=176) att de inte undvek något alls medan (12 %, n=24) undvek viss mat, till exempel en del frukt som gröna äpple, omogen frukt, hårt bröd och andra födoprodukter, godis, segt kött och nötter. Inga skillnader fanns mellan könen. 5.3.3 Muntorrhet Vad gäller respondenternas upplevelse av muntorrhet under dagtid svarade 53 % (n=104) att de aldrig upplevde muntorrhet, medan 42 % (n=83) upplevde muntorrhet ibland och 5 % (n=9) ofta (figur 2). Vad det gäller muntorrhet nattetid svarade 39 % (n=78) av deltagarna att de aldrig upplevde muntorrhet, medan 46 % (n=92) upplevde muntorrhet ibland och 14 % (n=29) ofta (figur 3). Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader av muntorrhet på dagen och på natten mellan könen. Figur 2. Upplevelse av muntorrhet under dagen hos äldre personer (n=196). Figur 3. Upplevelse av muntorrhet under natten hos äldre personer (n=199). 5.3.4 Förekomst av olika besvär från munnen och tänder Få av respondenterna uppgav att de hade besvär i munhålan. Antal äldre som upplevde olika besvär visas i tabell 2. 13

Tabell 2 Äldres upplevelse av olika besvär i munhålan. Typ av besvär Inga Besvär besvär Tändernas färg (n=187) 180 7 Sveda i munnen (n=181) 179 2 Sår/blåsor i munnen (n=180) 175 5 Smakförändringar (n=187) 183 4 Svårighet att gapa stort (n=182) 179 3 Blödning från tandköttet (n=190) 187 3 Ilningar i tänderna (n=184) 182 2 5.3.5 Tandvårdsvanor Mer än hälften av respondenterna (65 %, n=125) fick sin tandvård utförd inom privattandvård och 35 % (n=68) av folktandvård. Tandvårdsbesök skedde hos 37 % (n=74) två eller flera gånger per år, hos 47 % (n=94) en gång per år, hos 9 % (n=18) vartannat år och hos 6 % (n=12) mer sällan. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan könen. 6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Studien genomfördes med en kvantitativ metod och datainsamlingen genom användning av en enkät som delades ut till äldre som var medlemmar i olika pensionärsföreningar. Det deltog fler kvinnor än män, vilket speglar samhället i övrigt då det finns fler kvinnor än män bland gruppen äldre (SCB 2009b). Valet av pensionärsföreningar gjordes genom att författaren ringde till ordförande och de föreningar som hade möte inom den närmaste tiden fick möjlighet att delta i studien. Alla ordförande som kontaktades tackade ja till att delta. Orsaker som de uppgav då de tackade ja var att de var intresserade av munhälsa och tyckte att det var viktigt. Detta överstämmer med ordförandes uppgift som är företräda medlemmarnas intresse (Kristianstad kommun 2009). Författare var med på plats vid alla mötena. 14

En brist är att antalet äldre som deltog i föreningsmötet inte räknades. Av denna anledning kan inte bortfallet beräknas. Om enkäterna hade delats ut av författaren kunde man veta hur många som inte hade deltagit i studien. Men eftersom författaren fick hjälp av ordförande eller någon annan i organisationen med att de delade ut enkäterna hade författaren inte kontroll på hur många som inte svarade på enkäterna. Av medlemmar som närvarande på mötena kunde det uppskattas att mindre än tredjedel av pensionärerna inte deltog i studien och därmed inte svarade på frågeformuläret. Skälet kan vara att de hade svårt att läsa, var inte intresserade av frågor om munhälsa eller kunde inte se nyttan med studien. För att få flera att delta kunde författaren ha läst frågorna för att dem som hade svårt att läsa. Det framkom hos några av dem som saknade naturliga tänder och hade proteser eller implantat att de inte ville svara på frågorna i början, eftersom de inte kände sig berörda. De uppfattade ordet tänder som naturliga tänder. Efter förklaringar från författaren av vad som avsågs med tänder svarade de på enkäten. Om frågeformuläret kommer att användas igen är det bra att förtydliga frågorna 4,7 och 9 gällande begreppet tänder (bilaga 2). Denna synpunkt framkom inte när pilotstudien gjordes. 6.2 Resultatdiskussion Majoriteten av de äldre på de olika pensionärsföreningarna upplevde sin munhälsa positivt. Trots detta hade 32 % av kvinnorna och 55 % av männen svårt att tugga alls sorts mat. Enligt McGrath & Bedi (1999) upplever äldre människor att munhälsan har stor betydelse för det allmänna välbefinnandet. Tandstatus har förbättras sedan början av 1980-talet och äldre personer som helt eller delvis saknar naturliga tänder har minskat påtaglig. Förbättringen av tandstatus hos äldre kan vara en förklaring till att äldre är nöjda med sina tänder (SCB 2001). Många av dem som deltog i denna studie (85 %) besöker tandvården regelbundet en till två gånger per år. Enligt SCB (2006b), besöker personer som är 55 år och däröver tandläkare oftare jämfört med för några decennier sedan och utvecklingen har blivit betydligt mer positiv. Hugoson et al. (2005b) visade att 88 % personer mellan 60-80 år hade regelbundna tandvårdsbesök under de senaste åren, vilket överensstämmer med denna studie. Denna studie visade att mer äldre besöker privattandvård än folktandvård vilket också stämmer överens med uppgifter från Socialstyrelsen (2006) och Hugosson et al. (2005a). 15

Trettiosju procent (n=72) av respondenterna upplevde sig ha dålig andedräkt vilket är ganska många. Studier visar att cirka 25 % av dem som är 50 år och äldre har problem med dålig andedräkt (Liu et al. 2006, Van den Broek et al. 2007). Det största upplevda problemet som förekom hos pensionärerna var muntorrhet, och i synnerhet på nätterna. Anledningen till att de känner sig torra i munnen kan vara att äldre människor ofta använder läkemedel som ger minskad salivproduktion. Läkemedel är den vanligaste orsak till muntorrhet hos äldre (Nederfors et al. 1997, Sreebny 2000). Att de känner sig torrare på natten än på dagen kan vara också att de andas genom munnen under natten eller har druckit för lite vatten (Nederfors 1996). Minskad vilosaliv har också visat sig vara vanligt förekommande hos äldre (Wårdh 2002). I enkäten fanns inga frågor om äldres läkemedelskonsumtion eller deras allmänhälsa, vilket hade gett ytterligare information för att kunna dra andra slutsatser av deras muntorrhet. Tuggsvårighet är också ett problem som förekom hos äldre. Mindre än 20 tänder i bettet kan medföra tuggsvårigheter (Sheiham & Steele 2001). Muntorrhet kan orsaka smärta och obehag i munnen vilket kan leda till tuggsvårigheter (Anastassia et al. 2007). Den grupp pensionärer som deltog i denna studie var positiva och upplevde en förhållandevis god munhälsa. Det är möjligt att denna inställning inte skulle vara densamma om samtliga tillfrågade eller andra föreningar och pensionärer hade deltagit i studien. Resultatet hade också kunnat bli annorlunda om äldre som inte är medlemmar i en pensionärsförening hade deltagit i studien. För att få en bättre och bredare bild av gruppen äldre så bör studien genomföras på fler pensionärer och inte bara de som är medlemmar i en pensionärsförening eftersom dessa får ses som en aktiv och intresserad grupp. Slutsatsen från denna studie är att munhälsan upplevdes positivt. Bland problem som fanns hos pensionärerna var muntorrhet vanligast. Männen hade något svårare att tugga alls sorts mat jämfört med kvinnorna. 16

7. REFERENSER Ambjörnsen E & Axéll T (2001). Oral medecine and elderly. Tandläkartidningen 93: 30-39 Almståhl A, Wikström M (2003). Elektrolytes in stimulated whole saliva in individuals with hyposalivation of different origins. Arch Oral Biol 48: 337-344 Anastassia E K, Anastasios S D (2007). The stomatognathic system in the elderly. Useful information for the medical practitioner. Clin Interv Aging 2: 591 597 Andersson P (2004). Assessments of oral health status in frail patients in hospital. Thesis. Faculty of odontology, Malmö University Andersson P, Hallberg IR, Lorefält B, Unosson M. Renvert S. (2004). Oral health problems in elderly rehabilitation patients. Int J Dent Hyg 2:70-77 Andersson P, Westergren A, Karlsson S, Hallberg IR, Renvert S (2002). Oral health and nutritional status in a group of geriatric rehabilitation patients. Scand J Caring Sci 16: 311-318 Campbell AJ, Busby WJ, Robertson MC, Lum CL, Langlois JA, Morgan FC (1994). Disease, impairment, distability and social and social handicap: A community based study of people aged 70 years and over. Disabil Rehabil 16:72-79 Duffin C (2008). Brushing up on oral hygiene. Nurs older people 20:14-16 Ejlertsson G (2005). Enkäten i praktiken-en handbok i enkätmetodik. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur Folkhälsoinstitutet (2003).Bättre hälsa hos äldre. URL: http://www.fhi.se/shop/material_pdf/battrehalsahosaldre.pdf [läst 081024] Folkhälsoinstitutet (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. URL: http://www.fhi.se/upload/ar2005/rapporter/r20056aldredar0505.pdf [läst 090129] 17

Fure S (2001). Karies hos äldre. Tandläkartidningen 93: 42 50 Fure S (2004). Ten-year cross-sectional and incidence study of coronal and root caries and some related factors in elderly Swedish individuals. Gerodontology 21:130-140 Försäkringskassan (2007). URL: http://forsakringskassan.se/omfk/analys/pension/alder/[läst 081024] Gahnberg L (2008). Tandvården i Västra Götaland på äldres tandvård. TandhygienistTidningen 28: 26-32 Genco RJ, Trevisan M, Wu T, Beck JD (2001). Periodontal disease and risk of coronary heart disease. JAMA 285:40-41 Hock MJ (1996). Aging of bone tissue. I: Holm-Pedersen P, Löe H. Textbook of Geriatric dentistry. Munksgaard, Copenhagen, sid 68-93 Hugoson A, Koch G, Johansson S (2002). Konsensuskonferens Oral hälsa. Stockholm: Gothia Hugoson A, Koch, Göthberg C, Helkimo A-N, Lundin S, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K (2005a). Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 29: 139-155 Hugoson A, Koch G, Göthberg C, Helkimo A-N, Lundin S, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K (2005b). Tandhälsoförändringar hos 3-80-åringar i Jönköping (1973-2003). Swed Dent J 4: 126-138 Isaksson R, Paulsson G, Fridlund B, Nederfors T (2000). Evaluation of an oral health education program for nursing personnel in special housing facilities for the elderly. Part II: clinical aspects. Spec Care Dentist 20: 109-113 Jette A M, Feldman H A, Tennstedt (1993). Tobacco use: A modifiable risk factor for dental for dental disease among the elderly. Am J Public Health 83: 1271-1276 18

Korduner EK, Nordenram G, Krister N (2003). Är korta tandbågar förenligt med god oral funktion hos äldre? Litteraturstudie.Tandläkartidningen 95: 44 49 Kristianstads kommun (2008). Pensionärsorganisation. URL: www.kristianstad.se [läst 081208] Kristianstads kommun (2009). Kfs410 reglemente pensionarsradet. URL: http://www.kristianstad.se/upload/insyn_paverkan/dokument/forfattningssamling/kfs410_regl emente_pensionarsradet.pdf [läst 090622] Lamster IB. (2004).Oral health care services for older adults: A looming Crisis. Am J Public Health 94: 699 702 Liu XN, Shinada K, Chen XC, Zhang BX, Yaegati K, Kawaguchi Y (2006). Oral malodourrelated parameters in the Chinese general population. J Clin Periodontal 33: 31-6 Maville JA.,Huerta CG. (2002). Health promotion in nursing. Albany: Delmar Mc Grath, Bedi R (1999). The importance of oral health to older people s quality of life. Gerodontology 16: 59-63 Nederfors T (1996). Xerostomia: prevalence and pharmacotherapy.thesis. Göteborg University Nederfors T, Isaksson R, Mörnstad H, Dahlöf C (1997). Prevalence of perceived symptoms of dry mounth in an adult Swedish population-relation to age, sex and pharmacotherapy. Community Dent Oral Epidemiol 25: 211-216 Nordström G (2001). Funktionella och protetiska problem hos äldre-med fokus på helprotesen. Tandläkartidningen 93: 40 48 Novak MJ, Potter RM, Blodgett J, Ebersole JL (2008). Periodontal disease in Hispanic Americans with type 2 diabetes. J Periodontol 79: 629-636 19

Pajukoski H, Meurman JH, Snellman-Gröhn S, Keinänen S, Sulkava R (1997). Salivary flow and composition in elderly patients referred to an acute care geriatric ward. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 84: 265-71 Pensionärernas riksorganisationer (2008). URL: www.pro.se [läst 081202] Persson A (2007). In vivo evaluations of the neutralizing effect of a hydroxyl ion-releasing resin composite and prophylactic gel on plaque acidogenicity: measured by the microtouch method. Thesis. Umeo university Renvert S, Persson R (2001). Parodontit hos äldre. Tandläkartidningen 93: 52 56 Riksförbundet pensionärsgemenskap (2008). URL: www.rpg.org.se ( läst 081202) SBU rapport nr 169 (2004). Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling. En systematisk översikt. Stockholm, Statens beredning för medicinsk utvärdering SCB Statistiska Centralbyrån (2001).Tandhälsa och tandvårdsutnyttjande 1975 1999. Levnadsförhållanden ULF: Rapport 94. Stockholm SCB Statistiska Centralbyrån (2006a). Sveriges framtida befolkning 2006 2050 SCB Statistiska Centralbyrån (2006b). Yngre avstår från tandläkarbesök. URL: http://www.scb.se/pages/pressrelease 179367.aspx (090718) SCB Statistiska Centralbyrån. (2009a). Sveriges framtida befolkning 2009-2060. Demografiska rapporter. URL: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0401_2009i60_br_be51br0901.pdf (läst 090502) SCB Statistiska Centralbyrån (2009b). Befolkningsstatistik, 1: a kvartalet. URL: http://www.scb.se/pages/product 25785.aspx (läst 090622) 20

Sheiham A, Steele J (2001). Does the condition of the mouth and teeth affect the ability to eat certain foods, nutrient and dietary intake and nutritional status amongst older people? Public Health Nutr 4:797-803 Sreebny LM (2000). Saliva in its health and disease: an appraisal and update. Int Dent J 50: 140-61 Svenska kommunalpensionärernas förbund (2008). URL: www.skpf.org [läst 081202] Sveriges pensionärförbund (2008). URL:www.spfportal.se [läst 081202] Sveriges pensionärers riksförbund (2008). URL: www.sprf.se [läst 081202] Socialstyrelsen (2006).Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Soell M, Hassan M, Miliauskaite, Haikel Y, Selimovic ( 2007). The oral cavity of elderly patients in diabetes. Diabetes Metab 1: 10-18 Ståhlnacke K (2007). Self- perceived oral health, dental care utilization and satisfaction with dental care. A longitudinal study 1992-1997 of a Swedish age cohort born in 1942. Faculty of odontology, thesis, Malmö university Van den Broek AM, Feenstra L, de Baat C (2007). A review of the current literature on aetiology and measurement methods of halitosis. J Dent 35: 627-635 Vehkalahti M och Knuuttila M (2008). Förebyggande vård främjar äldres munhälsa. Dags att flytta fokus från reparativ vård till profylax. Tandläkartidningen 100: 70 77 Wikblad K (2006). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur WHO (2007). Oral health.url: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs318/en/index.html [läst 081024] Wårdh I och Berggren U (1998). Munvård hos äldre och långtidssjuka - En litteraturöversikt. Tandläkartidningen 90: 27-31 21

Wårdh I (2002). Oral health care in nursning. Attitudes,priorities and education.thesis. University of Göteborg. Wärnberg Gerdin E (2006). Vad är oral hälsa-och går den att mäta? Tandläkartidningen 98: 50-53 22

Bilaga 1 Brev till ordförande i pensionärsföreningar Mitt namn är Nadine Malenga Jakobsson och jag går tredje året som student på tandhygienistprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Under denna termin skriver jag mitt examensarbete som handlar om pensionärers upplevelser av sin munhälsa. Syftet är att genom en enkät få information om hur munhälsan upplevelse av äldre personer, för att tandvårdspersonalens kunskaper inom detta område ska öka. På så sätt kan bättre omhändertagande och hälsoråd ges framöver. Jag vänder mig till Dig för att få tillstånd att personligen få lämna ut en enkät som består av 16 frågor till de pensionärer som är medlemmar i Din förening. Jag är tacksam för om att få lämna ut enkäten och få den besvarad gärna vid ert nästa möte. Jag kommer således att finnas närvarande för att kunna svara på frågor från pensionärerna. Deltagandet i undersökningen är frivillig och svar kommer att behandlas anonymt. Identitetsuppgifter ska inte fyllas i och namnet på pensionärsföreningen kommer inte heller att uppges i den rapport jag ska skriva. Jag kommer att kontakta Dig för ytterligare information och att komma överens om datum och tid då jag kan komma till er i pensionärsföreningen. Många hälsningar Nadine Jakobsson E-mail adress: nadine.kazadi0001@stud.hkr.se

Bilaga 2 Enkätfrågor Du markerar Ditt svar genom att sätta ett kryss i den ruta som stämmer bäst med din uppfattning. Vid några frågor finns alternativ som besvaras med text. Först kommer några frågor om Din sociala situation 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder 60-69 år 70-79 år 80-89 år 90 år och däröver 3. Födelseland Sverige Nordiskt land Annat land, nämligen Vet ej Här följer ett antal frågor om Din mun och Dina tänder 4. Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Ja, mycket nöjd Ja, i stort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, missnöjd 5. Kan Du tugga all sorts mat? Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dålig

6. Undviker Du att äta viss mat på grund av tuggsvårighet? Ja, jag undviker exempelvis Nej, jag undviker inget alls 7. Är Du nöjd med utseendet på Dina tänder? Ja, mycket nöjd Ja, i stort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, missnöjd 8. Har Du problem med Dina tänder som gör det svårt att tala? Ja, i högsta grad Ja, i viss utsträckning Nej, aldrig 9. Undviker Du att ta kontakt med andra människor på grund av problem med Dina tänder? Ja, i högsta grad Ja, i viss utsträckning Nej, aldrig 10. Känner Du dig torr i munnen? På dagen Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig På natten Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig 11. Upplever Du Dig att ha dålig andedräkt? Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig

12. Man kan ha Många olika besvär från munnen och tänderna. Upplever Du för Din del att Du har något eller några av nedanstående besvär eller bekymmer? Tänk igenom och besvara varje exempel! Inga Vissa Ganska Stora Besvär besvär mycket besvär Besvär 12a. Tändernas färg 12b. Sveda i munnen 12c. Sår eller blåsor i munnen 12d. Smakförändringar 12e. Beläggningar på tungan 12f. Svårighet att gapa stort 12g. Blödning från tandköttet 12h. Ilningar i tänderna Här följer några frågor om Din tandvård 13. Går Du till Privattandvård Folktandvård 14. Ungefär hur ofta går Du till tandvården Två eller flera gånger/år En gång/år Vartannat år Mer sällan Tack för din medverkan!

Bilaga 3 Information till deltagare vid pensionärsföreningar Kristianstad, mars 2009 Jag heter Nadine Malenga Jakobsson och går tredje året på tandhygienistprogrammet i Kristianstad högskolan. Denna termin skriver jag mitt examensarbete som handlar om pensionärs upplevelser av munhälsa. Anledning till att jag har valt detta område är att det är viktigt att tandvården har goda kunskaper om äldre personers upplevelser av sin munhälsa. Jag vänder mig därför till pensionärer i olika pensionärsföreningar med en enkät. Den pensionärsförening som Du är medlem i, är en av de föreningar som har valts ut att delta och jag vill därför fråga om Du vill besvara denna enkät. Jag skulle vara mycket tacksam om så många som möjligt kan delta i denna enkätundersökning. Ditt deltagande i undersökning är frivilligt och dina svar kommer att behandlas anonymt. Din identitet kommer inte att avslöjas och inte heller namnet på den pensionärsförening som Du tillhör. Vänliga hälsningar Nadine Jakobsson E-mail adress: nadine.kazadi0001@stud.hkr.se Pia Andersson, Handledare E-mail adress: pia.andersson@hkr.se

Bilaga 4 Kristianstad, mars 2009 Jag heter Nadine Malenga Jakobsson och går tredje året på tandhygienistprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Denna termin skriver jag mitt examensarbete som handlar om pensionärers upplevelser av sin munhälsa. Anledning till att jag har valt detta område är att det är viktigt att tandvården har goda kunskaper om äldre personers upplevelser av sin munhälsa. Jag skickar detta brev till Dig eftersom Du är en av dem som har bett att få enkäten hemskickad till dig. Ett frankerat svarskuvert är bifogat i brevet. Jag är tacksam för om Du har möjlighet att dela ut det bifogade frågeformuläret till de medlemmar i din pensionärsförening som är intresserade att besvara enkäten. Om Du dessutom har möjlighet att samla in enkäterna då de är besvarade och skickar dem tillbaka till mig senaste den 26 mars är jag mycket glad. Har Du inte möjlighet att lämna ut dem till detta datum så vill jag att Du kontaktar mig. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och svaren kommer att behandlas anonymt. Deltagarnas identitet kommer inte att avslöjas och inte heller namnet på den pensionärsförening som de som besvarar enkäterna. Svaren är mycket viktiga för att få så tillförlitligt resultat som möjligt. Vänliga hälsningar Nadine Jakobsson E-mail adress: nadine.kazadi0001@stud.hkr.se Handledare Pia Andersson Universitetslektor