"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr



Relevanta dokument
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Personcentrerad. vård

Personcentrerad. vård

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning

Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

Positiva forskningsresultat

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Personcentrerad vård och jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Självskattad self-efficacy och rörelserädsla hos patienter inför total höftledsoperation

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna

Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Trender Pär Höglund, Physician, Postdoc in Value Based Healthcare, Medical Management Centre, Karolinska Institutet

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Utvecklingskraft 2011

Klinisk lektor = brobyggare

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

C6 Measures for microsystem management

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Patientmaktsutredningen

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt

Artikelöversikt Bilaga 1

GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Personcentrerad vård och omsorg

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Att leda förändring för säker vård

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Från hallmattan till röntgenbordet

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Personcentrerad vård en etik i praktiken

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018

När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare

DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning

Forebygging av fotsår med ortopediteknikk

Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

PATIENTENS UPPLEVELSER AV VÅRD OCH REHABILITERING I SAMBAND MED EN HÖFTFRAKTUR

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Transkript:

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård

Personer är vi hela tiden, patienter är vi bara ibland.

Personcentrerad vård utgår från att en person har förmågor Vilja Värdighet Tilltro till sin egen förmåga = Den kapabla människan ( Homo Capax) P. Ricoeur. 1990. Soi -meme comme an autre;, E. Mounier 1970 Personalism

Kan vi utgå från att också äldre personer är kapabla? Patienter med höftfraktur har en genomsnittsålder på 84 år De befinner sig i en svår och utsatt situation

Efter att jag varit uppe första gången tänkte jag, för fanken, jag kan göra det och så är det, det kan fungera. Man kan inte ge upp förstår du, man måste kämpa till sista andetaget. Kvinna 87 år Motivation - resurser Du måste ge allt du har - om du är tillräckligt envis Kvinna 93 år, inlagd med den tredje frakturen på ett år Olsson L-E, Nyström AEM, Karlsson J, Ekman I. Admitted with a hip fracture: patient perceptions of rehabilitation. Journal of Clinical Nursing 2007;16:(5):853-59

Redskap för personcentrerad vård Personcentrerat samtal På förhand okänd samtals agenda. Styrs av vad den andre berättar. Mer fokus på berättelsen, den icke verbala kommunikationen har lika stor betydelse. Inriktat på vem den andre är (berättelsen ger tillträde) vad och hur finns med men är inte utgångspunkten Ekman I. (red.) Personcentrerad vård från filosofi till praktik. Liber förlag 2014

Patientberättelsen innehåller eller kompletteras Fysiskförmåga Kognitiv status Medicinskt allmäntillstånd Nutritionsstatus Socialt nätverk

Exempel på vad som kan undersökas vid behov och beroende av verksamhet Stämningsläge Tilltro till sig själv Rörelserädsla vid smärta

Patienter med höftfraktur Kvasiexperimentell studie Jämförelsegrupp Gängse vård 56 patienter Intervention Personcentrerad vård 56 patienter Olsson L-E, Patients with acute hip fractures motivation, effectiveness and costs in two different care systems. [Thesis] Gothenburg University Institute of Health and Care Sciences 2006

Resutat av Personcentrerad bedömning Jämförelse grupp 65-70 år 16 dagar 71-75 år 19 dagar 76-80 år 16 dagar 81-85 år 20 dagar 86-90 år 32 dagar 91-97 år 46 dagar Interventions grupp 14 dagar 11 dagar 16 dagar 13 dagar 12 dagar 12 dagar Ref: Olsson et al. 2006. The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: A prospective comparative study of patients with acute hip fracture. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3.

Rehabiliteringsresultat Rehabilitering Jämförelsegruppen Av 38 självständiga patienter återställdes 26 patienter till sin tidigare funktion (68 %) Interventionsgruppen Av 34 självständiga patienter återställdes 32 patienter till sin tidigare funktion (94%) Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 2007;58(2):116-25.

Resultat Färre antal vårddagar på sjukhuset 12,2 mot 26,3 (p<0.000) Färre trycksår (8 vs. 19 p=0.02) Färre medicinska komplikationer (5 vs. 14 p=0.003) Ingen återinskrivning inom 30 dagar i båda grupperna 16 % 1-års dödlighet i båda grupperna Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 2007;58(2):116-25.

Genomsnittlig faktisk kostnad per patient Jämförelsegruppen 148 359 Skr/patient Interventionsgruppen 88 654 Skr/patient Olsson L-E, Hansson KE, Ekman I, Karlsson J. A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing Volume65, Issue8,2009;65(8): 1626-35

Resultat från PREH-PCV studien Patienters Rehabilitering Efter Höftplastik Personcentrerad vård Kvasiexperimentell studie på två ortopedkliniker slutförd 2013 En jämförelse av standardiserad vård och PCV

Vården upplevs inte positiv av alla Årsredovisningen från Svenska Höftprotes Registret visar att cirka 14% av 16 000 patienter var osäkra på eller missnöjda med slutresultatet.

Standardiserad vård (fast track) (Khelet & Wilmore 2008) Preoperativ optimisering och information Stressreducerad kirurgi Postoperativ smärtbehandling Evidensbaserad perioperativ vård Omvårdnad med fokus på tidig mobilisering och nutrition Kehlet H and Wilmore D. Evidence-Based Surgical Care and the Evolution of Fast-Track Surgery. Annals of Surgery 2008; 248:2

Studiedesign Konventionell vård (n=138) sept 2010-mars 2011 Hörnstenarna i personcentrerad vård (PCV) Initiering av partnerskap Genomförande av parnerskap Säkerställer parnerskap (dokumentation) Inklusion & baseline värdering Kartläggning av vårdprocessen Multidisciplinär expertpanel Implementering av PCV Värdering av sjukhusvård PCV(n=128) dec 2011-nov 2012 3-månaders uppföljning Inklusion & baseline bedömning Värdering av sjukhusvård 3-månaders uppföljning

HYPOTES Med kunskap om patienters självtillit och rädsla för smärta kan vi förstå vilka som har ett ökat behov av stöd och därmed rikta våra ansträngningar mer effektivt Syfte Syftet var att undersöka om patienternas självskattade självtillit och rörelserädsla påverkar vårdtidens längd och om dessa instrument kan användas för att underlätta rehabiliteringen

General Self-efficacy scale Frågor om vilken tilltro man har till sig själv när man står inför nya situationer. låg tilltro 10 29 hög tilltro 30 40

Tampa scale for kinesiofobia (TSK) Instrument som mäter rädsla att röra sig i samband med smärta Låg rörelse rädsla 17 39 Hög rörelserädsla 40-68

Resultat Antal dagar på vårdavdelningen Medelvärde SD Skillnad p-värde Jämförelse grupp n=138 7.01 5.0 Interventions grupp n=128 5.34 2.2 1,67 0.000 Olsson et al. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2014, 9:95 http://www.josr-online.com/content/9/1/95

PREH - PCV Olsson et al. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2014, 9:95 http://www.josr-online.com/content/9/1/95

Vård dagar och Self-efficacy scale N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Låg tilltro Jämförelse grupp n=119 SES 29 n=36 15 (42 %) 14 (39 %) 7 (19 %) (26 %) Låg tilltro Interventions grupp n=118 SES 29 (30 %) n=40 23 (58 %) 14 (35 %) 3 (1 %) Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014

Vårddagar och rörelserädsla N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Hög rörelserädsla Jämförelse grupp n=138 TSK 40 n=70 35 (50 %) 21 (30 %) 14 (20 %) (51 %) Hög rörelserädsla Interventions grupp N=120 TSK 40 (49 %) n=63 36 (57 %) 25 (40 %) 2 (3 %) Det finns en korrelation mellan rörelserädsla och antal vård dagar ( p=0,037) Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014

Vård dagar vid låg tilltro och hög rörelserädsla N=266 5 dagar 6-9 dagar >10 dagar Jämförelse grupp SES 30 och TSK 40 9 % 37 % 42 % 21 % Interventions grupp SES 30 och TSK 40 9 % 60 % 36 % 4 % Olsson L-E, Hansson E, Ekman I. Evaluating person-centered care after a primary total hip arthroplasty the impact on fear of motion and self-efficacy. Submitted 2014

Slutsats Personcentrerad vård är till fördel också för sköra äldre Patienter når bättre resultat om de får vara personer Personcentrerad vård minskar risken för att felaktiga uppfattningar kan inverka på vården