RIKSHÖFT, Q2-15-029 RIKSHÖFT Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst? Svar: Ja Om ja, vilka av följande funktioner finns i registrets webbmodul: Hämta hem egna data ex som Excel-fil: Ja Ta ut standardrapporter: Ja Färdig översiktsida med urval av resultat: Ja Dynamiskt välja urval och göra egna analyser: Ja Följa resultat över tid löpande (tidstrender månadsvis el motsvarande): Jämföra sin enhet/klink med riksgenomsnittet: Ja Jämföra sin enhet/klinik med andra jämförbara enheter: Jämföra mellan landsting och region: Jämföra sin enhet/klinik med de bästa enheterna: Skickar registret ut resultatrapporter frekvent till deltagande kliniker, dvs. minst kvartalsvis? Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Alla klinker kan fortlöpande ta fram sin egen data och diskutera sina resultat på klinikträffar. Detta görs på många enheter men också på regionnivå. På vårt årliga nationella registermöte samt vid Svensk Ortopedisk Förenings årliga möte presenterar vi resultat från alla kliniker och regioner/landsting. Det årliga registermötet hålls i Stockholm med program under en heldag varvid resultaten diskuteras med kontaktpersoner från landets kliniker. Dagen innan finns möjlighet att under en eftermiddag träna på webmodulen med bl.a. statistikuttag och bearbetning där såväl läkare som de som registrerar deltar.. Vid Svensk Ortopedisk Förenings årliga möte presenteras registerdata i ett speciellt symposium. Styrgruppen diskuterar resultaten kontinuerligt vid olika möten. Då vi deltar i öppna jämförelser med bl.a. tid till operation som idag är en kvalitetsindikator (80 % av höftfrakturpatienterna skall vara opererade inom 24 timmar) sker det kontinuerligt på alla kliniker i Sverige en diskussion om resultaten. Vi vet också att det sker på region/landstingsnivå då många efterfrågar dessa resultat via oss på RIKSHÖFT centrat för att kunna kvalitets-styra vården. Kommentarer till ovanstående frågor eller beskrivning av övrig rapportering/återföring av resultat till deltagande verksamheter. Följa resultat över tid löpande (tidstrender månadsvis el motsvarande): Det finns ingen modul där man kan skapa en bild med tidsserier men användarna kan välja ut tidsavsnitt och få fram data i Excel eller ta ut varje period för sig i vårt standardrapporteringsverktyg.
Jämföra sin enhet/klinik med andra jämförbara enheter: Jämföra mellan landsting och region Jämföra sin enhet/klinik med de bästa enheterna Vi har svarat nej på ovanstående eftersom användarna endast har tillgång till sin egen data. De kan endast göra detta via att jämföra sina resultat med andra kliniker och landsting via årsrapporten och SKLs öppna jämförelser. Steg 2 - Öppenhet Redovisas resultatdata öppet med identifierbara enheter/kliniker i årsrapporteringen? Svar: Ja Har registret det senaste året bidragit med data till Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården? Svar: Ja Redovisas registerdata för jämförelser i realtid mellan landsting eller verksamheter öppet för alla på nätet? Svar: Finns resultat från registret anpassat till patienter (och närstående) på webben? Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet? Svar: Ja Kommentarer Registerdata redovisas för jämförelser, men ej i realtid, mellan landsting eller verksamheter. På nätet via den utlagda årsrapporten som innehåller tabeller och diagram som klinker och patienter kan studera. Vi har nu påbörjat ett arbete med gruppen på SKL som arbetar med bättre liv för sjuka äldre och kommer under hösten att bidra med ett antal olika variabler som skall redovisas öppet i realtid på kvalitetsportalen. Dock kommer vi att behöva validera resultaten kontinuerligt så det kommer att redovisas med viss fördröjning. Steg 3 - Identifierade indikatorer, mål och förbättringsområden Vilka är de viktigaste kvalitetsindikatorerna i registret? Tid till operation (80 % skall opereras inom 24 timmar) Trycksår Smärta Vårdtid Utskrivning till ursprungsboende och boendeform vid 4 månaders uppföljning Gångförmåga och gånghjälpmedel före och efter 4 månader. Reoperationer samt övriga komplikationer såsom infektioner, trombos, lungemboli, hjärt- eller njurpåverkan. Operationsval vid dislocerad cervikal höftfraktur
Är de kopplade till nationella riktlinjer eller motsvarande? Om ja beskriv på vilket sätt. Indikatorerna väntetid inför höftfrakturoperation och rehabilitering samt åter till ursprungligt boende efter höftfraktur lämnas av Rikshöft årligen till Öppna jämförelser. Vid arbetet med Nationella Riktlinjer för Rörelseorganens sjukdomar infördes dessa indikatorer i Socialstyrelsens indikator bibliotek liksom protesoperation vid cervikal höftfraktur. Trycksår är en kvalitetsindikator inom omvårdnad som nu ingår i SKLs satsning på patientsäkerhet. RIKSHÖFT påbörjade redan 2002 registrering av trycksår som en frivillig variabel. Trycksår registreras även i Senior Alert men där kan man inte koppla ihop patienter med trycksår med höftfraktur, ASA-grad (sjuklighet) eller vårdtid vilket registrerande kliniker kan göra i RIKSHÖFT. Smärta i höften vid uppföljningen efter 4 månader är en kvalitetsvariabel som indikerar om patienten har en uppseglande komplikation relaterad till operationen eller problem med rehabilitering. Tid till operation är ett nationellt mål som finns med i Öppna jämförelser och som kommer att ligga i realtid under kvalitetsportalen. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Om ja ange vilka dessa är, om inte ange varför och beskriv eventuella planer eller hänvisa till andra aktörer. Att fler kliniker skall nå upp till 80 % målet för operation vid höftfraktur. En målnivå som framkommit ur årliga resultatrapporter är en medelvårdtid för patienter med höftfraktur ikring 10 dagar med samtidig direkt utskrivning till ursprungligt boende på ca 50 %. Övriga behöver rehabiliteringsvård. Utifrån aktuella registerdata, vilka är de viktigaste förbättringsområdena i vården under kommande år? Lista de fem viktigaste förbättringsområdena. Minska väntetid till operation Optimerat val av operationsmetod i relation till frakturtyp Minska antalet patienter som drabbas av komplikationer Rehabilitering till tidigare funktionsnivå Optimera komplikationsfri återgång till samma boendeform som före frakturen Kommentarer till ovanstående Genom att minska väntetiden till operation (om inte patienten behöver optimeras) har patienten bättre förutsättningar att snabbt komma igång och mobiliseras efter operationen. Vetenskapliga studier inklusive metaanalys visar att kortare väntetid minskar både komplikationer såsom infektioner, konfusion, trycksår och mortalitet i denna patientgrupp. RIKSHÖFTs stora patientmaterial ger möjlighet att bättre analysera subgrupper för bästa operationsmetod i relation till frakturtyp, ålder, funktionsnivå och sjuklighet. Genom att i RIKSHÖFT följa olika vårdkedjor och utfall för patienterna kan olika förbättringsarbeten lyftas fram för att
förbättra vården så att risken för komplikationer minskas och rehabiliteringen optimeras. Uppföljning vid fyra månader för att få kunskap om patientens funktionsförmåga är viktig. Idag har fler och fler hemrehab istället för att vistas på rehabiliteringsklinik. I RIKSHÖFT kan deltagande enheter registrera på valbara frågor om patienten har haft hemrehab eller inte vilket kan vägleda dem i vidare beslut och initiera förbättringsarbete. Steg 4 - Användning och förbättringsresultat På vilket sätt har registerdata använts för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Vi har skickat ut mail till alla våra kontaktpersoner för att hämta in information. Så gott som alla har svarat att de arbetar med kartläggning av vårdkedjan vid höftfraktur för att ta bort flaskhalsar och påskynda förloppet till att patienter kan opereras. Detta följs på alla nivåer såväl klinik som på region/landstingsnivåer via RIKSHÖFT. Här följer exempel på svar vi fått: Jönköpings läns tre ortopedkliniker har i uppdrag att under 2014 genomföra ett gemensamt kvalitetsprojekt. "Vi har valt att se över höftfrakturpatientens väg från ambulans till dess att patienten lämnar sjukhuset. Målet är att vi ska förbättra våra resultat och åstadkomma kortare vårdtider. Vi vill minska antalet reoperationer och minska antalet komplikationer". Dessutom arbetar Ljungby lasarett med att följa och förbättra utskrivningsprocessen." Vi följer komplikationer och problem efter utskrivning Vi utgår från SKL:s frågeformulär som finns framtaget i webkollen, ring upp. Därifrån får vi sedan statistik och kan då se vad vi behöver förbättra. Vi startade med detta i april så det är relativt nytt men vi har förhoppningar till att utskrivningsprocessen kan bli bättre och säkrare för dessa patienter". Landstinget i Örebro: "Sedan november 2013 arbetar vi med Tidig mobilisering vid höftfrakturer enl Skaraborgs studien. Vi har ett fortsatt gott samarbete med de aktörer som är med i Höftfrakturprocessgruppen, SOS, ambulansen, akuten, röntgen, ortopedläkare, operationsavdelningen, anestesiolog och vårdavdelningen. Möte två gånger per termin". " I Mölndal jobbar vi med direktinläggningar, patienten går direkt till röntgen, därefter till vårdavd där patient skrivs in och förbereds för operation". "Vi arbetar med höftprocessen på Danderyd, den utvärderas i tid till op, men kan ju också ses som förebyggande av komplikationer/vårdskador. Vi använder trycksårsdata som en indikator på vårdkvaliteten, främst riktat mot vårdavdelningarna." Södersjukhuset jobbar med förbättringsprojekt kring snabbspåret för höftfrakturer, trycksårsprevention och förbättrad nutritionsstatus. I Falun där kliniken delat upp elektiva patienter och akuta patienter reagerade en sjuksköterska på att även friska frakturpatienter (ASA 1 och 2) ofta har långa vårdtider och inte är så aktiva som de tyckte att patienterna borde vara. En forskningsstudie pågår nu i Falun, Karlstad och Lund på denna patientgrupp för att se om det finns ett bättre sätt att ta hand om just dem. I Lund bedrevs under åren 2010-2013 ett EU-projekt tillsammans med två ortopedkliniker i Danmark. RIKSHÖFT s variabler användes då även i Danmark. Vi arbetade med att minska trycksår, förvirring, och KAD/urinretention, samt att förbättra rehabilitering och nutrition. Uddevalla har infört nya PM för höftfrakturer och en allmän uppstramning i omhändertagandet på alla nivåer. Detta skall då bl.a. leda till effektiv handläggning av patienter med höftfrakturer från ankomst till hemgång med målet att minska risken för komplikationer, uppnå kvalitetsmålet op inom 24h och korta medelvårdtiderna. Detta följs vecka för vecka och månad för månad via RIKSHÖFT.
"På Landstinget Västmanland jobbar vi med en landstingsövergripande processöversyn där vi kollar på det akuta flödet av patienter. Vi på ortopeden har då valt att arbeta med våra höftfrakturer. Det vi vill är att främst minska väntetid till operation och där arbetar vi främst med prioriteringsordningen av våra akuta patienter på op. För att minska vårdtiderna så håller vi på att arbeta fram vårdprogram, patientinformation och även en lathund för läkargruppen i hur remissförfarandet i efte Vilka resultat av registerbaserat förbättringsarbete har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? I hela landet har dessa patienter blivit synliga från att tidigare ha varit en lågt prioriterad patientgrupp till att idag vara en högt prioriterad grupp. Nästan alla kliniker arbetar med direktinläggning efter röntgen så att patienterna inte behöver vistas på akutmottagningen, detta ger möjlighet för att snabbare hamna i mjuk säng på avdelning samt minska tiden till operation (om inte patienten behöver optimeras). Vad vi ser är att med ett snabbare omhändertagande minskar risken för att patienten skall drabbas av komplikationer. Vilket inte bara är bra för patienten som slipper lidande och risk för död utan också sparar stora summor varje år för hälso-och sjukvården. Nedan några exempel på de svar som kommit in från sjukhusen. Från universitetssjukhuset i Örebro svara de så här: "Vi har sedan ca 1 år tillbaka ett förbättringsprojekt ihop med geriatriska klininken. Det går ut på att multisjuka äldre och patienter med höftfrakturer vårdas på ortopedkliniken, men rondas av Geriatriker. Projektet är ett kvalitetsprojekt för att höja kompetensen, men också ett arbetsmiljöprojekt för att minska stress för personalen" Torsby sjukhus, Värmland skriver så här: "vi jobbar enligt ny vårdrutin som skall prioritera höftfraktur patienterna som kommer in. Alla skall veta vad de skall göra och vilka uppgifter som förväntas av all personal (från ambulanspersonal till läkare) Omhändertagandet har blivit bättre och minskat väntetiderna". Catharina Lundgren som är registeransvarig i Kristianstad : "Den största, akuta och inneliggande patientgrupp hos oss är höftfrakturpatienterna. Eftersom dessa multisjuka och äldre patienter har en omfattande vård (pre- och postoperativt), är mer utsatta för komplikationer etc, präglas ofta vårdens alla moment på avdelningen av denna patientgrupp. Alla sjuksköterskor ansvarar för något område och har bildat arbetsgrupper tillsammans med undersköterskor samt ibland sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Ansvarsområden är bland annat smärta, palliativ vård, läkemedel, nutrition, fallprevention, pneumoniprevention, förebyggande av UVI, tryckskadeprevention, sårbehandling, sömn och dokumentation. Vi har balanserade styrkort med mål och handlingsplaner. För att ge optimal vård är vi beroende av varandras arbeten inom alla områden eftersom det förebyggande arbetet med att minska vårdrelaterade skador och infektioner är multifaktoriellt. Jag kan nog säga att det är vårdprocess höftfraktur som driver på mycket av avdelningens förbättringsarbeten". Nedanstående punkter är en handlingsplan för att lyckas med att kunna operera drygt 80 % av höftfrakturpatienterna på Helsingborgs lasarett inom 24 timmar: 1. Från den 1/2 2014 avsätts den första operationstiden samtliga vardagar på operationssal 16 för en eventuell höftfrakturpatient. 2. Höftfrakturpatient som kräver en höftprotesoperation i sin behandling prioriteras som första patient på operationssal 11 (sal för protesoperation) även om det finns annan planerad protespatient den aktuella dagen. 3. Vid anmälan i operationsplaneringsprogrammet Orbit ska patientens ankomsttid noteras så att denna tid blir synliggjord för samtliga aktörer i vårdkedjan. 4. Arbeta för att prioritet "Höftfraktur" skapas i Orbit. 5. Öka följsamheten av gällande PM så att patienter som inkommer nattetid blir narkosbedömda i god tid. 6. Om patienten ej är narkosbedömd på morgonen ska operationskoordinator på operationsavdelningen utan
dröjsmål påtala detta till anestesijour för att skynda på bedömningen. 7. Uppföljning av orsak till fördröjning för de patienter som inte opereras inom 24 h. Gör registret någon användarundersökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Enkät framtagen av kansliet: Annan: Ja Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 95 Ange mätmetod Beskriv hur ni har mätt för att få fram andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. Vi har skickat ut förfrågan till alla klniker som beskrivits ovan. Endast ett sjukhus har sagt sig inte följa sina siffror i RIKSHÖFT och att inget pågående projekt pågår. Där samarbetar vi dock med forskare som analyserar operationsmetoder. Några av sjukhusen svarar att de inte har direkt förbättringsarbete/arbete definierat som pågår för det är inte nedskrvet som protokoll, men de följer sina siffror och arbetar för att nå målet 80% opererade inom 24 timmar vilket bör ses som förbättringsarbete. Hur har de patientrapporterade måtten använts för att förbättra vården? Ja, Cecilia Rogmark i Malmö har skrivit flera artiklar där EQ5D är basen för hur patienter med höftfraktur mår efter höftfrakturoperation. Utifrån de studierna har nu rekomendationerna för operation med höftprotes istället för osteosyntes efter dislocerad cervikal fraktur förändrats så att fler opereras med ffa halvprotes och därmed minskar risken för komplikationerna pseudartros och caputnekros.
RIKSHÖFT, STD- 29-001 RIKSHÖFT Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om registret Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats www.rikshoft.se Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret rikshoft@skane.se Telefonnummer till registret 046-177118 Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Region Skåne Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Per Bergstrand Certifieringsnivå 2 Kategori Rörelseorganen Kontaktperson Ami Hommel Telefon till extra kontaktperson 046-177106 Epost till extra kontaktperson Ami.Hommel@med.lu.se Kontaktuppgifter för registerhållare Förnamn Karl-Göran Efternamn Thorngren Telefonnummer (inklusive riktnummer) 0705-226275 E-post karl-goran.thorngren@med.lu.se Sjukhus/Vårdcentral Skånes Universitetssjukhus, Lund Arbetsplats (klinik) Ortopediska kliniken Adress (till arbetsplatsen) Postnummer 221 85 Stad Lund Steg 2 - Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med
Höftfrakturer är vanliga, väldefinierade och vårdkrävande. Samtliga patienter diagnosticeras med röntgen och erfordrar operation. Medelålder över 80 år och andra sjukdomar gör att genom hela vårdkedjan erfordras stora resurser från såväl sjukvård som kommun. Med ökande mängd äldre ökar antalet patietner med höftfrakturer. Kontinuerlig kvalitetsförbättring behövs för att möta resursbehovet. Organisatoriska, personella och medicinska förändringar kräver utvärdering. Den nationella registreringen av patienter med höftfraktur kallad RIKSHÖFT omfattar sedan starten 1988 alla typer av höftfrakturer och operationer. RIKSHÖFT används lokalt för verksamhetsutveckling och rapport av kvalitetsindikatorer. Såväl livskvalitet, funktion, omvårdnad, ledtider som operationsteknik utvärderas. Rehabiliteringen följs via boendeformerna. RIKSHÖFT-registreringen av höftfrakturpatienter syftar till att redovisa såväl resultatmått som att jämföra och skapa en jämn och hög vårdkvalitet i landet till förmån för såväl patienterna som sjukvårdens resurser. Jämförelser av olika sjukhus och regioner ökar medvetenheten om behandlingsresultaten. Förbättringar påskyndas med optimerad behandling och effektivare kostnadsutnyttjande. Ett nära samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omvårdnad ger snabbare hemskrivning av patienter som traditionellt haft långa vårdkedjor med rehabilitering via institutionsvård. RIKSHÖFT utvärderar resursutnyttjande och vårdkedjor. Förutom processmått såsom tid från ankomst till operation, operationsmetoder etc. insamlas uppgifter om patienternas funktion och livskvalitet såsom boendeform, behov av institutionsvård, gångförmåga samt hälsorelaterad livskvalitet före och efter höftfrakturen via EQ5D. Patienterna följs under fyra månader för att utvärdera behandlingsresultatet. Detta är en period inom vilken patienterna visats uppnå ett stabilt boendemönster i rehabiliteringsfasen. Omoperationer registreras fortlöpande under 10 år från frakturen. Data insamlas med internet-baserad registrering via Registercenter Syd. Av landets 54 höftfrakturopererande kliniker deltar 52.. Örnsköldsvik har kontaktats. Umeå hade 2011 produktionsstopp och anger det som skäl till att de ej orkat registrera i kvalitetsregister. Med programmet beräknar enskilda kliniker direkt sina data med siffror och grafer. Projektcentralen i Lund återför information till klinikerna om egna och jämförande riksdata samt validerar data. Samtliga får analyserande årsrapport samt egna data. RIKSHÖFTdata används i Socialstyrelsens och SKLs rapporter såsom Öppna Jämförelser och kommer under hösten att finnas på Kvalitetsportalen.se. RIKSHÖFT har medvetandegjort klinikerna och minskat vårdtiderna. RIKSHÖFT används mycket i verksamhetsutveckling av handläggningstider, motverkande av trycksår, infektioner och smärta. Analys av vårdkedjorna ger underlag att skapa differentierade behandlings- och rehabiliteringsprogram. Steg 3 - Registrets relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Antalet höftfrakturer ökar med ökande antal äldre i befolkningen. Enligt enkät från RIKSHÖFT till landets kliniker sker cirka 17500 höftfrakturer årligen i Sverige. Enligt Socialstyrelsens diagnosregister sker ca 18000 höftfrakturer årligen i Sverige. Tidigare incidensökning har upphört men pga fler äldre i befolkningen ökar antalet höftfrakturer. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Den genomsnittliga kostnaden per patient under första året efter en höftfraktur uppgick år 2004, till 14221 Euro (130 000 SEK)varav 8805 för sjukhusvård och 616 för poliklinisk vård. Kommunala kostnader uppgick till ca 4000. Ref.: Borgström F, Zethraeus N, Johnell O, Lidgren L, Ponzer S, Svensson O, Abdon P, Ornstein E, Lundsjö K,
Thorngren K-G, Sernbo I, Rehnberg C, Jönsson B. Costs and quality of life associated with osteoporosis-related fractures in Sweden. Osteoporos Int 2006 May;17(5):637-50. Med 17 500 höftfrakturer årligen och 10 dygns medelvårdtid blir konsumtionen av vårddagar på de opererande sjukhusen 175 000 vårddygn per år. Därtill kommer rehabilitering i kommunal regi. RIKSHÖFT analyserar för närvarande en stor mängd data avseende vårdkonsumtionen. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Vården av patietner med höftfraktur omfattar akutomhändertagandet, operation, gångmobilisering på akutkliniken och fortsatt rehabilitering i eget hem eller på rehabcenter. Målet är att uppnå samma gångförmåga och funktionsnivå som före frakturen och kunna bo kvar i samma boende som före frakturen. RIKSHÖFT följer höftfrakturpatienterna under akutsjukhusvården och efter utskrivning från ortopedkliniken med daglig information om boendeformen fram till fyra månader efter frakturen. Denna tid har i tidigare studier visats vara tillräcklig för att patienten skall ha uppnått rehabilitering till permanent boendeform, Ref: Thorngren, KG. Fractures in older persons. Disability and Rehabilitation, 1994;16:119-126. Det är även möjligt att registrera patienten vid uppföljning efter 1 år för de kliniker som så önskar. Ge argument för behovet av ett Nationellt Kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser. Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Höftfraktur är en vanlig och mycket smärtsam skada hos de äldre. Dessutom mycket kostsam. Samtliga patienter erfordrar operation och sjukhusvård. Omhändertagandet kräver professionalism och fördröjningar resulterar i ökade komplikationer, längre vårdtider utöver fördröjningen och ökad dödlighet. Kontinuerlig registrering är nödvändig för att förbättra och behålla kvalitetsnivån. Vårdutvecklingsprojekt får genom RIKSHÖFT sin återkoppling och skapar möjlighet för kontinuerlig förbättring. Trots successiva förbättringar med kortare vårdtider är var fjärde säng på landets ortopedavdelningar belagd av en höftfrakturpatient. Kontinuerlig kvalitetsförbättring erfordras för att kunna tillgodose det kommande resursbehovet. Genom den ökande mängden äldre i samhället ökar mängden höftfrakturpatienter. Omorganisationer med förändrade patientflöden mellan sjukhus och kliniker finner i RIKSHÖFT en utvärderingsform för denna vanliga, väldefinierade och vårdkrävande åkomma. En samordnad uppföljning av höftfrakturvården i hela landet medvetandegör de behandlande instanserna, vilket leder till förbättrad behandling och effektivare kostnadsutnyttjande. Dessutom byts personalen kontinuerligt. Inom de stora resurskrävande diagnosgrupperna såsom höftfraktur, är det nödvändigt med fortlöpande kvalitetskontroll med nationell registrering. RIKSHÖFT utgör bas för det lokala kvalitetsarbetet. Det är också nödvändigt att följa effekterna av medicinsk och teknologisk utveckling. För närvarande sker en förändring av operationsvalet. Höftartroplastik ersätter osteosyntes för de mest felställda lårbenshalsbrotten och märgspik används alltmer för trokanterfrakturer. Utvärdering av de nya metoderna, speciellt i relation till olika preoperativa tillstånd hos patienten såsom sjukdomsgrad och gångförmåga är ytterst viktigt. Detta registreras enbart i RIKSHÖFT. Nationella kvalitetsindikatorer utges av SKL i Öppna Jämförelser. De baseras på RIKSHÖFT. Data lämnas även till Socialstyrelsens uppföljninga Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. RIKSHÖFTS-registreringen av höftfrakturpatienter syftar till att redovisa såväl resultatmått som att jämföra och skapa en jämn och hög vårdkvalitet i landet. Jämförelser mellan olika regioner och sjukhus ökar snabbt medvetenheten om behandlingsresultaten och förbättringar påskyndas. Utvärderingsparametrarna i RIKSHÖFT utgör de kvalitetsindikatorer som många landsting valt för att följa sina vårdprocesser. Tiden från ankomst till sjukhuset tills dess patienten blir opererad utgör en nationell kvalitetsindikator i
SKL:s Öppna Jämförelser liksom procentandelen patienter som återvänt till sin tidigare boendeform efter 4 månader. Meta-analyser av vetenskapliga studier visar att kort väntetid till operation från ankomst till sjukhuset minskar vårdtid (avsevärt mer än väntetiden), komplikationer och mortalitet. RIKSHÖFT är också modell för kvalitetskontroll för andra medicinska verksamhetsområden, som karakteriseras av tungt resursutnyttjande och långa vårdkedjor. Ett nära samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omvårdnad utgör basen för snabbare hemskrivning av dessa akuta patienter, som traditionellt haft långa vårdkedjor med rehabilitering via institutionsvård. Det finns möjlighet att utvärdera olika patientgrupper med höftfraktur avseende ålder, övriga sjukdomar (ASA-gradering) och funktionsnivå i relation till operationsmetoder och resursutnyttjande. Även strukturella omorganisationer får här en form för utvärdering genom vårdkedjeanalyser och resursutnyttjande. RIKSHÖFT har även utgjort en modell för internationella registreringar, som pågår sedan 1993 i Skottland och har även startats i Norge, Danmark, England, Australien, Nya Zeeland och Vancouver i Kanada. Registreringar spridda regionalt finns i de flesta europeiska länder sedan SAHFE-projektets start. SAHFE (Standardised Audit of Hip Fractures in Europe) var EU projekt 1995-1998. Det initierades och leddes av registerhållaren. Nätverksprojekt för verksamhetsutveckling startas nu för att introducera och utvärdera i större skala de nya principerna för akut omhändertagande av höftfrakturpatienterna. Samverkan i nätverket utgör en lärande process med kontinuerlig återkoppling. Via RIKSHÖFTs registreringssystem har de enskilda deltagande klinikerna hela tiden tillgång till sina data för att följa processutvecklingen. Registrering av klockslag för ankomst till sjukhuset och för start av operationen möjliggör minutberäkning av väntetiden till operation. Detta ökar precisionen i användningen av denna nationella kvalitetsindikator för öppna jämförelser. Beskriv avgränsning till närliggande register RIKSHÖFT är ensamt om att registrera samtliga patienter med höftfraktur och är således ett sjukdomsregister. Närliggande register är åtgärdsregister och registrerar operationstekniska parametrar. Svenska höftprotesregistret registrerar i sin ursprungsversion komponentdelar för totala höftartroplastiker vilket är en ovanlig operationsmetod för höftfrakturer (används i 6% av alla höftfrakturer). Det finns ett tilläggsregister för halvproteser. Denna operationsmetod används i 26% av alla höftfrakturer. Detaljuppgifterna om olika proteskomponenter kan jämföras med de mer patientrelaterade variabler som registreras i RIKSHÖFT för bättre utvärdering av protesdesignens betydelse för operationstypernas effekt. RIKSHÖFT registrerar och jämför alla frakturtyper och operationsmetoder för höftfraktur såsom olika typer av osteosyntes. Ett generellt frakturregister har startats i Göteborg med ambitionen att registrera samtliga frakturer såväl i öppen som sluten vård. Då det redan finns registrering av höftfrakturer via RIKSHÖFT och dessutom med mer patientrelaterade variabler, så bör det nya registret ej ägna sig åt höftfrakturer. Den årliga volymen övriga frakturer man önskar registrera är redan gigantisk. Patienternas sjukdomsgrad, komplikationer, tid till operation och gångfunktion liksom boendeformer och smärta registreras endast i RIKSHÖFT. En fo rstudie av mo jligheterna att o ka samverkan mellan ortopediska register pågår under 2012. Alla register inom ortopedin har redan vid två tillfällen (2010 och 2011) träffats på Svenska Läkarsällskapet för att diskutera framtida samverkan. I juni 2011 togs ett beslut att utarbeta en gemensam hemsida med länkar till respektive registers hemsidor och årsrapporter. Denna hemsida publicerades under oktober månad 2013 (www.ortopediskaregister.se). Målet med webbsidan är i första hand att underlätta för patienter, beslutsfattare och professionerna att via en sökning nå alla register. Steg 4 - Samverkan "De Nationella Kvalitetsregistren är utformade så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och patientens samlade hälso- och sjukvård och omsorg kan följas upp." (Från inriktningsmålen för Nationella kvalitetsregister) Hur sker samverkan med andra kvalitetsregister? Ami Hommel deltog i samverkan med SHPR (Svenska höftprotesregistret) i ett vetenskapligt arbete publicerat i J Bone Joint Surg Am. 2013 Sep 18;95(18):1693-9. doi: 10.2106/JBJS.L.00836. Patient-reported outcome after displaced femoral neck fracture: a national survey of 4467 patients.leonardsson O, Rolfson O, Hommel A, Garellick
G, Åkesson K, Rogmark C. Fortsatt EQ5D-arbete planeras. Vilket/vilka Registercentrum är registret anslutet till? RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland: RC Syd Lund, RC Syd Karlskrona: Faktisk anslutning/samverkan UCR, Uppsala Clinical Research Center: QRC Stockholm: RC Norr: RC Sydost: Regionalt cancer centrum: Kommentar angående anslutning till Registercentrum eller RCC Tillsammans med artroplastikregistren för höft och knä bildade RIKSHÖFT NKO-centrat under perioden 2002-2003. Det låg initialt i Göteborg och sedan 2005 ligger det i Lund. Flera andra register har nu anslutits och målet är att nå samverkanseffekter i registrering, analys och resultatrapportering. Ytterligare mindre register inom rörelseorganens område har anslutit sig samt vissa register för andra ämnesområden. NKO heter numera Registercentrum Syd RIKSHÖFT levererar regelbundet data till Registercentrum i Västra Götaland. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Steg 5 - Styrgruppen Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Tommy Cederholm Professor Inst f Folkhälsa och vårdvetenskap Klinisk Nutrition och Metabolism Uppsala Professor Överläkare Margareta Hedström Docent Ortopediska kliniken Karolinska Sjukhuset Stockholm Överläkare Ami Hommel Docent Ortopediska klin, Inst f vårdvetenskap Lund Universitetslektor Margareta Berglund Rödén Med. Lic. Landstinget Västernorrland, Sundsvall Hälso- och sjukvårdsdirektör Karl-Göran Thorngren Professor Ortopediska kliniken Lund Professor Överläkare Lena Zidén Fil. Dr. Sjukgymnastkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Leg. Sjukgymnast Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva Nationella Kvalitetsregister Registerhållaren, professor Karl-Göran Thorngren, har startat RIKSHÖFT-registret och drivit detta sedan 1988 och även under perioden 1995-98 initierat och lett ett EU-projekt benämnt SAHFE (Standardized Audit of Hip Fractures in Europe) där minst ett sjukhus i varje EU-land deltog. Detta var baserat på det svenska RIKSHÖFT liksom det
startade skotska registret och nu nystartade register i Norge, England, Australien och New Zeeland. Ami Hommel har mångårig erfaren som RIKSHÖFT-koordinator. Förbättringsmetodik Ami Hommel, Docent och Universitetslektor i Vårdvetenskap är sedan många år koordinator för det omfattande nationella kontaktnätet i RIKSHÖFT. Som omvårdnadsforskare avseende höftfrakturpatienter leder hon kontinuerligt flera projekt med förbättringsmetodik. Tommy Cederholm är professor i Geriatrik och nutritionsspecialist. Margareta Hedström och Margareta Rödén är ortopedspecialister med ledningsansvar på olika nivåer. Lena Zidén är specialist på ortogeriatrisk rehabilitering. Biostatisk och epidemiologi Biostatistisk och epidemiologisk kompetens finns förutom hos styrgrupppen i arbetsgruppen där dataexperten Mats Cedervall ingår. Han är universitetslektor vid Institutionen för Informationsteknologi vid Lunds Tekniska Högskola. RIKSHÖFT har dessutom tillgång till Registercentrum Syds kompetens på samma våningsplan i Lund Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Statistisk kompetens finns på Registercenter Syd. RIKSHÖFT använder sedan dess start 3C systemet. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Svensk Ortopedisk Förening (SOF) stödjer registret sedan dess start 1988. Arbetsgruppen har stark förankring i SOF och i föreningen Ortopedsjuksköterskor i Sverige (OSIS). Information från registret lämnas vid SOF:s årliga möten och chefskonferenser. Registerhållaren, professor Karl-Göran Thorngren, har varit vetenskaplig sekreterare och sedan under fyra år ordförande i SOF och dessutom åren 2008-2009 varit President för den Europeiska Ortopedfederationen EFORT (European Federation of National Associations of Orthopaedics and Traumatology). Dessförinnan varit chairman för EFORT Scientific Committee under sex år. Fortsatt styrelsearbete för EFORT. Ami Hommel är styrelsemedlem i Svensk Sjuksköterskeförening, OSIS och i det internationella Fragility Fracture Network som är centrerat på höfttfrakturer. Dessutom ledare för European Orthopaedic Nurse Group och International Collaboration of Orthopaedic Nurses. Lena Ziden,styrelsemedlem i sektionen Äldres hälsa inom Fysioterapiförbundet Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Kommentar till ovanstående frågor Det finns ingen patientförening för de som drabbats av höftfraktur. Det finns en osteoporosförening kallad ROP (Riksföreningen för Osteoporotiker) där RIKSHÖFT medverkar med föreläsningar. Har registrets styrgrupp hanterat jäv?
Bifoga registrets jävsdeklaration -- Steg 6 - Mått & Design Vilka är inklusionskriterierna för registret? Samtliga patienter som får höftfraktur i Sverige Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Antal sjukhus som deltar i registret dividerat med antal sjukhus som opererar höftfrakturer i Sverige Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Kommentar till ovanstående frågor Publikationer genererade av RIKSHÖFTs internationella samarbete : 1.Jalovaara P, Berglund-Röden M, Wingstrand H, Thorngren K-G. Treatment of hip fracture in Finland and Sweden. Prospective comparison of 788 cases in three hospitals. Acta Orthop Scand 1992;63(5): 531-5. 2.Berglund-Rödén M, Swierstra B, Wingstrand H, Thorngren K-G. Prospective comparison of hip fracture treatment, 856 cases followed for 4 months in the Netherlands and Sweden. Acta Orthop Scand 1994;65:287-294. 3.Swierstra B, Berglund-Rödén M, Wingstrand H, Thorngren K-G. Resultaten van Behandelung van Heuptfracturen in Nederland (Rotterdam) en Zweden (Sundsvall en Lund). Ned Tijdschr Geneeskd 1994;238:1814-1818. 4.Kitamura S, Hasegawa Y, Suzuki S, Ryuichiro S, Iwata H, Wingstrand H, Thorngren K-G. Functional Outcome after Hip Fracture in Japan.Clin Orthop Rel Res 1998;38,29-36. Se ytterligare i RIKSHÖFTs årsrapport Publikationslistan nr 31, 34, 36, 38, 44, 54, 75, 76 och 77. Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Ålder, kön, boendeform och ensamboende Dessutom registreras gångförmåga, gånghjälpmedel och sjuklighet med ASA-grad före frakturen Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Tid från fraktur till ankomst till akutsjukhuset. Tid från denna ankomst tills patienten blir opererad. Nu sedan detta blivit nationell kvalitetsindikator och redovisas i SKLs Öppna Jämförelser har minutregistrering introducerats. Vårdtid.
Frakturtyp i relation till operationsmetod. Procentandel utskriven till sitt ursprungliga boende. Det registreras kön, ålder, datum för frakturen, datum för inläggning, datum för operation, datum för utskrivning, boendeform före fraktur, ensamboende, sjukdomsgradering enligt ASA, frakturtyp och operationsmetod. Relationen medelvårdtid till procentandelen patienter som varit möjliga att skriva ut från akutsjukhuset direkt till sin tidigare ursprungliga boendeform är ett samlingsmått för behandlingens effektivitet och innehåller också möjlighet för kostnadsjämförelse. Kostnaden för olika boendeformer varierar högst avsevärt. Tid från ankomst till sjukhus till dess operationen utförts anger effektiviteten i det akuta omhändertagandet. Den prehospitala tiden är en blandning av tiden från fallet till anmälan av frakturuppkomsten och ambulanskapaciteten. Övriga faktorer används vid utvärdering av case-mix och analys av differentierade behandlingsprogram. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Gångförmåga och gånghjälpmedel vid utskrivning från akutsjukhuset relateras till förmågan precis innan frakturen. Kön, ensamboende och ASA-grad används för analyserna. Nationellt kvalitetsrådsarbete har fört fram trycksår som en kvalitetsindikator för höftfrakturer. Trycksår registreras vid ankomst, om de finns under vårdtiden samt om de fortfarande existerar vid utskrivning. Efter fyra månader utvärderas behandlingsresultatet i form av den boendekedja patienten har klarat av att genomgå samt gångförmåga, gånghjälpmedel och uppgiven smärta från höften. Dessutom introduceras livskvalitetsinstrumentet EQ-5D vid 4-månadersutvärderingen. Detta relateras till EQ-5D före frakturen, vilket registreras vid ankomsten till sjukhus. Patienten ombedes ange tillståndet veckan före frakturen. Proxiversion används vid behov och registreras som proxi. Kognitivt status och infektionsuppkomst registreras också. Reoperationer relateras inte bara till frakturtyp och operationsmetod utan också till subgrupperingar av patient-casemix. Resultatmåtten täcker både funktion, operationsutfall och patientskattad livskvalitet. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Gångförmåga, gånghjälpmedel, ASA-grad, boendeform (speglar funktionsförmågan) registreras för alla patienter Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat)
Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Ja idag Smärta Beskriv hur patientrapporterade mått mäts och i vilken utsträckning (ex datainsamlingsmetod och svarsfrekvens). Patientbedömda symptom: smärta, gångförmåga, gånghjälpmedel, uppnådd boendeform. Patientupplevda symptom: smärta, fråga om oro i EQ5D Steg 7 - Datafångst Vilka typer av inloggningar finns till registret? SITHS-kort Ja Engångskod via mobil Annan inloggning Ja I webapplikationen med personlig kod Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Webb (vissa uppgifter förifyllda automatiskt från journal) 0% Filöverföring 0% Papper 0% Automatisk överföring ( hela registreringar som förs över från journal till register utan dubbelarbete) 0% Annat 0% Kommentar: Beskriv eventuell teknisk integration med journalsystem för datainsamling till registret Diskussion förs med Region Skåne angående ett pilotprojekt med standardiserad journalföring för höftfrakturpatienterna med RIKSHÖFTs registermallar inlagda i Meliorsystemet. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 10% Inom en månad : 70%
I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Data samlas under vårdtillfället för akutoperationen. Dessutom insamlas information om vårdkedjan och patientens smärta och funktion samt finns möjlighet för registrering av EQ-5D fyra månader efter frakturen. Reoperationer registreras fortlöpande. Vårdpersonal, främst sköterskor på vårdavdelningarna, registrerar omvårdnadsparametrarna och vid behov tillfrågas läkare om operationsmetod och frakturtyp. Hitintills har dataregistreringen skett så fort som möjligt efter komplett insamlande av primärdata från akutvårdstillfället. Med webb-registreringen finns det möjlighet att gå in och successivt under akutvårdstillfället registrera uppkommande data. Livskvaliteten med hälsovinstinstrumentet EQ-5D registreras via webben avseende patientens tillstånd veckan före frakturen samt efter fyra månader. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Om ja på ovanstående fråga: Har registret tagit fram en så kallad Informationsspecifikation som relaterar alla frågevariabler till Nationellt Fackspråk och Nationell informationsstruktur? Om ja på ovanstående fråga: när? (år) På vilken plattform körs/driftas registret 3C systemet via RC Syd. Ägs och driftas av Aventia. Beskriv eventuella planer/önskemål om byte av teknisk plattform de närmsta åren Diskuteras med RC Syd. Vilka klassifikationer finns i registret? KVÅ Svar: ICD10 Svar: Ja ICD9 Svar: DSM 4 Svar: ICF Svar: ATC (läkemedel) Svar: Använder inte någon klassifikation Svar:
Ange ett eget värde Svar: