Stadsprduktin av livsmedel: Klimatanpassat entreprenörskap ch strategisk markanvändning? FÖRSTUDIE KRING STADSNÄRA PRODUKTION AV LIVSMEDEL. UNDERSÖKNING GENOMFÖRD SOMMAR OCH HÖST 2007 AV HYLA POND AB PÅ UPPDRAG AV MILJÖNÄMNDEN I VÄSTRA GÖTALAND Pnd Niklas Wennberg, Hyla Pnd AB 0703-70 80 04, n.wennberg@telia.cm 1
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning s. 3 2. Bakgrund ch syfte s. 6 3. Metd s. 8 4. Erfarenheter ch slutsatser s. 10 5. Rekmmendatiner s. 15 Bilagr: 1. Rapprt från Intressentmöte 2007-09-28. Det dlas betydande mängder mat i städerna redan idag ch intresset för att dla ser ut att växa. Bilden är från Bergsjön i Götebrg. Bild: Niklas Wennberg Omslagsbilden är tagen i Lndn där köerna till centralt belägna dlingsltter har fyrdubblats de senaste ti åren. MI6 (Secret service) i bakgrunden. Bild: Niklas Wennberg 2
1. Sammanfattning Den här förstudien vittnar m ett strt intresse för dling i staden ch dess medelbara närhet. Studiens ringa mfattning innebär f att resultatet blir indikativt ch i viss mån trevande. Men det finns skäl att tr att utvecklingen i Götebrg ch rimligen även i andra städer i reginen liknar den i länder där man trligen har undersökt intresseunderlaget för stadsnära dling bättre. I Lndn där man lyft frågan m stadsnära dling ch dling i staden till en strategisk nivå ser man att intresset för att dla mat bland stadsbr har explderat de senaste decenniet. Unga människr vill ha dlingsmark för att prducera säker mat till sig ch sina familjer snarare än en snygg klnistuga att dricka kaffe i. Människr köar i ti år till dlingsltter i centrala delar av Lndn ch kön har fyrdubblats på ti år. Rapprten A lt t lse (mycket (en dlingsltt) att förlra) från 2006 beskriver varför det är viktigt för Lndn att bevara ch utveckla dlingsmarken i ch kring staden. Mtiven handlar m integratin, eknmisk utveckling, scial stabilitet, klimatanpassning, livsmedelssäkerhet ch glädje. Amsterdam har på liknande sätt antagit utmaningen att klimatanpassa livet i staden med hjälp av grönskande ch prduktiva trädgårdar. I mitten på 1900-talet åkte hlländare till Sverige för att titta på sklträdgårdar sm fanns på praktiskt taget varje skla sm del i pedaggiken ch försörjningen. På samma sätt sm sjukhus ch andra samhälliga institutiner mfattade trädgårdar. När Sverige mderniserades sågades sjukhusen äppelträd ned ch sklträdgårdarna grusades. Och nu är det dags att åka till Hlland ch titta på sklträdgårdar. I Amsterdam har man idag en plicy sm säger att alla försklr ch grundsklr ska ha sklträdgård. Plicyn är inte förverkligad men handlingsplanen är antagen av kmmunfullmäktige. I Götebrg säger man på Fastighetskntret att intresset för att dla på den mark sm kmmunen tillhandahåller växer ch att det är nya kategrier dlare sm anmäler sitt intresse. Äldre ch nysvenskar har dminerat, men idag vill många unga människr dla. Och precis sm i Lndn vill de dla mat i första hand. Några allmänna slutsatser 1. Stadsdling sm strategi för att möta knsumentkrav på lkal ch eklgisk mat, bidra till integratin, rekreatin, rehabilitering ch klimatanpassning är mycket intressant. 2. Intresset bland krögare, caféägare samt handlare är betydande sm följd av att efterfrågan på lkala/eklgiska prdukter vida överstiger tillgången. 3
3. Intresset bland etablerade dlare att expandera ch möjligen kmmersialisera driften uppfattas på många håll i reginen sm strt. I Götebrg är det dessutm uppenbart att antalet hbbydlare sm söker dlingsltt växer. 4. Möjligheterna att utveckla stadsjrdbruket med maskinpark, maskinhall ch anläggningar (samnyttjande med skla eller andra strkök) bör utredas. 5. I dagsläget är arrendelängden en medelbar begränsning för möjligheterna att utveckla dlingen sett till vlym ch inriktning. Ettårskntrakt är vanliga samt klausuler att försäljning är förbjuden. 6. Dkumentatinen av dling i staden ch dess medelbara närhet är i många fall sparsam ch inadekvat. 7. Odlarens ch dlingslttens status är låg. Upplåtelsefrmerna, dkumentatinen, samt samhällets avsatta resurser för utveckling ch administratin är ett uttryck för just detta. 8. Stadsdlingen ptential att fungera sm bilgisk/teknisk prcessyta för livsmedelsprduktin, mhändertagande av spillvatten samt fast avfall kan utvecklas på stadsnära dlingsmark. 9. I många strstäder i Eurpa ch övriga Västvärlden är stadsdling en viktig ch dkumenterad del i strategin för livsmedelsäkerhet det vill säga dling uppmuntras för att understödja flkhushållningen. Utöver livsmedelssäkerhet uppmärksammas funktiner sm integratin, rehabilitering, prfilering av det egna kvarteret. 10. Stadsdling behöver utveckla en egen certifiering/diplmering för att tillgdse marknadens krav på kmmunikatin, kmpetensutveckling ch kvalitetskrav. 11. Stadsdling kan ge effekter i flera radier. 1. Prduktin i stadens utkant växer. 2. Sm en följd därav stimuleras dling i villaträdgårdar (1 400 000 i Svverige). 3. Legitimitet ch kunskap kring dling kan innebära att stadsdlarna tar steget till den större skalans dling på landsbygden. 12. Stadsdling, inklusive bitekniska prcesser (kretslpp av växtnäring) kpplade till dling, kan bygga varumärket Västra Götaland starkare. Några begrepp ch förtydliganden Stadsdling/stadsnära dling I studien används benämningarna stadsnära dling ch stadsdling mväxlande. Båda begreppen känns relevanta men kräver en förklaring. Den dling sm till 4
vlym i första hand är tänkt att utvecklas inm ett frtsatt prjekt är den stadsnära dlingen, det vill säga dling på gammal jrdbruksmark i utkanten av staden. Men i fallet Götebrg handlar det frtfarande ftast m dling inm stadens 21 stadsdelar. Därför kan även begreppet stadsdling användas. Dessutm kan utvecklad stadsnära dling ge tydliga dynamiska effekter sm att nyttjandet av villaträdgårdar ch annan dlingsbar mark tar fart. Den stra stadens prjekt? Förstudien tar fasta på att de människr/intressenter sm bidragit med synpunkter ch material till studien har varit bestämda i uppfattningen att stadsdling inte är framtida utvecklingsmråde förbehållet den stra staden. Alla reginens rter är berörda av klimatutmaningen ch dess uttryck i termerna ökad självförsörjning ch snävare försörjningsradier. Är närprducerat alltid bra? Att en prdukt är prducerad nära kund innebär förstås inte att prduktinen är klimatanpassad i betydelsen att den ttala prduktlivscykeln ger små utsläpp av klimatgaser. Den småskaliga närprduktinen kan innebära att klimatvinsterna kpplade till minimerade avstånd äts upp av dålig lgistik samt undermåliga frdn samt undermålig tillika prduktinsteknik. På samma sätt kan inte den stra skalans prduktin antas ge klimatvinster med mindre än att en genmgripande analys av prduktinen ch dess effekter på mgivande samhälle görs. Att avgöra vilket prduktinssystem sm ger mest samhällsnytta uttryckt sm klimatvinst är förstås svårt ch ingenting sm ett VGR-prjekt kan förväntas mäkta med. Däremt kan ett prjekt kring stadsdling erbjuda en prcessyta, en verklighet sm andra institutiner kan beskriva i lika slags frskning. Tänk vad spännande det skulle vara att veta vad det innebär i klimattermer att Fröken Sverige - över rader med bönr ch tmater - möter Mr Smalia för att diskutera dling ch livet i allmänhet. Och hur str blir klimat- ch miljövinsten när stadsdlingen blir så intressant att människr stlt tillbringar sin tid där i sin dling, istället för att så frt ledig tid bjuds skynda till fjärran trakter för att göra livet större. Bild: Niklas Wennberg 5
1. Bakgrund ch syfte Vi blir allt mer medvetna m vilken rll maten spelar på miljömrådet ch vilken enrm klimat- ch miljöptential sm våra prduktins.- ch knsumtinsmönster på matmrådet bär. Ptentialen kan uttryckas på lika sätt. En vanlig beskrivning är att maten till ett fyrapersners hushåll drar 40 000 kilwattimmar m året i prduktin, förädling, transprter ch tillagning. Om vi valde närprducerat ch eklgiskt kunde ¾ energintan bantas med ¾. Det vill säga till 10 000 kilwattimmar. (Flke Günther). Ett annat sätt att beskriva misshushållningen ch förändringsptentialen är uppgiften att: Den fjärrtransprterade fruksten med prdukter från hela världen ger 500 gånger större klimatpåverkan än den lkalt prducerade! (Stefan Edman). Hur man än räknar är det uppenbart att våra matvanr spelar en avgörande rll i klimatanpassningen av samhället. Dessutm ägnas mycket resurser åt att utfrska ch utveckla dlingens ch de gröna ytrnas sciala ch medicinska värden. Grön rehabilitering sm var någt väldigt extiskt på 90-talet mest utvecklat i England ch USA börjar idag vinna starkt ftfäste på många håll i Sverige inte minst i Västra Götaland sm genm VGRs försrg driver Gröna Rehab på Btaniska Trädgården i Götebrg. Det senaste begreppet sm inkluderar dlingen ch grönytans psitiva aspekter är Grön integratin sm inte är ett dugg mystiskt utan en väl mtiverad ansats att via dling bjuda plats för nysvenskar i det svenska samhället genm att utnyttja deras nyckelkmpetens inm dling, djurhållning ch förädling. Sverige behöver rimligen deras kunskap ch nysvenskar behöver en psitin i det nya hemlandet. En rad psitiva aspekter kan knytas till stadsprduktin av livsmedel. Klimanpassning av prduktin, prfilering av närsamhället, utveckling av småskaligt hållbart entreprenörskap, integratin, scial ch medicinsk stabilitet. Bild: Niklas Wennberg En viktig mständighet i sammanhanget är att nysvenskar ch gammelsvenskar sitter i samma båt när det gäller dling i staden. Det är nämligen inte legitimt att dla i ch kring staden. Jvisst kan man dla litet blmmr ch ptatis för sitt höga nöjes skull, 6
men m man tänker sig att dla litet större vlymer för att sälja, då riskerar man att placering i kategrin rmantiska stllar. Om vi betraktar strstaden Götebrgs förhållande till stadsnära dlingsmark ser vi att jrdbruken köptes upp av staden på 60-, 70- ch 80-talet. Jrdbrukarna har i många fall fått gå kvar sm arrendatrer på sina gårdar - sm ibland drivits i familjen i många generatiner. För många bönder arrenderade man till en början ett år i taget! Ingen kan missta sig på vilka signaler detta sände till samhället. Vem kan under dessa mständigheter få för sig att bnde/livsmedelsprducent kan vara ett framtidsyrke i Götebrg? Syftet med den här förstudien är att tydligare belysa huruvida det finns skäl att dröja kvar i frågeställningen m man ska - ch i så fall hur man ska - utveckla den stadsnära livsmedelsprduktinen. Klimatförändringar kmmer innebära att stadsnära bilgiskt prduktiv mark värderas högre än idag. Marken behövs för rekreatin, dling, bilgiska reningsprcesser, med mera. Bilden är från Bergsjön i Götebrg. Bild: Niklas Wennberg 7
3. Metd Förstudiens redvisade slutsatser ch rekmmendatiner bygger på ett flertal fältbesök på klni- ch dlingslttsmråden i Götebrg. Dessutm redvisas erfarenheter från några resr till ett par eurpeiska strstäder; Berlin ch Lndn. Vidare har en rad intressenter intervjuats enskilt ch vid ett tillfälle har ett 20-tal intressenter kring stadsdling i Västra Götalansreginen samlats på Gunneb Sltt för att tillsammans redvisa uppfattningar ch diskutera huruvida stadsnära dling är intressant att utveckla sm element i den hållbara staden ch reginen. Inbjudan till arbetsdagen på Gunneb Sltt den 28 september 2007 fångar de huvudsakliga frågeställningarna sm förstudien utgått ifrån ch kretsat kring.. Inbjudan till arbetsdag m stadsdling den 28 september på Gunneb Sltt: Klimatfrågan ch den allmänna diskussinen m hållbarhet kretsar allt mer kring maten. Vad vi äter ch hur maten prduceras diskuteras dagligen i massmedia ch vi ser att både megaknsumenter i frm av ffentliga institutiner ch enskilda knsumenter efterfrågar eklgiskt ch närprducerat. Internatinella rgan sm FAO fkuserar livsmedelssäkerhet utifrån ökad självförsörjningsgrad i staden i såväl den rika delen av världen sm utvecklingsländerna. Inbjudan ch prgrammet till arbetsdagen den 28 lyfter fram bland annat följande frågr: - Vad vet vi m dlingen i ch kring staden? (Staden avser alla städer i reginen) - Vem dlar - Vad dlas - Miljövärden - Sciala värden - Eknmiska värden - Finns det intresse från befintliga dlare att dla mer i staden ch dess närhet? - Finns intresse bland hbbydlare att utveckla sin dling till småskaligt kmmersiellt entreprenörskap? - Vad krävs från staden för att tillmötesgå ett eventuellt dlingsintresse? - -- - Utveckling av upplåtelsefrmer, - Marknadsföring - Utredning - Dkumentatin Vem saknar kunskap? - - Tjänstemän på miljö- planerings- ch byggsidan? - Plitiker - Odlaren - Arbetsmarknadens slussvakter bidragsgivare, sy-knsulenter, 8
yrkesvägledare Hinder för utveckling - Odling stör bilden av den snygga staden. Plast, skjul ch vissna blmmr - Odling signalerar fattigdm i statistiken - Hur ser det plitiska stödet ut? Har plitiker kunskap? - Hur ser det ut i övriga Eurpa? - Finns kunskap m dling, förädling ch entreprenörskap. Vad saknas? - Finns det intresse att vidareförädla stadsnära råvarr i staden? - Djurhållning i staden? - Finns intresse från ffentliga kök samt restaurangsektr att köpa stadsprducerat? - Är det förenligt med hygien- ch hälskrav att dla stadsnära? Vad vet vi m stadens jrdar? - Kan dlingsmråden förenas med andra tekniska/bilgiska prcesser: rötning/kmpstering? - Ny certifiering Kvartersdlat? - Vad skulle krävas av den lilla dlare? - Vem certifiera? - Vem finansiera? - Natinella ch eurpeiska nätverk? Arbetsdagen arrangeras ch leds av Niklas Wennberg (Pnd) på uppdrag av Västra Götalands miljönämnd sm en del av en förstudie kring dling i ch kring staden. Dagen dkumenteras ch dkumentatinen adderas till förstudien. PP-bildens antagande att två stadsdelar i Götebrg skulle vara självförsörjande på valda äppleprdukter 2009 skulle kunna vara delmål för en satsning på stadsdling. Idag 2007 är självförsörjningsgraden på frukt ch bär i VGR under fem prcent. Bild: Niklas Wennberg 9
3. Erfarenheter ch slutsatser Den här studien ger inte svaret hur ch var stadsdling ch livsmedelsprduktin skall bedrivas. Studien visar att intresset för frågeställningarna sm utgångspunkten för studien är relevanta ch att många av frågrna bäst besvaras genm ett utvecklat prjekt i reginen där praktik blandas med teri. Ett prjekt där man dlar sig fram till kunskap m dlingen, frmerna för företagande, upplåtelsefrmer, kmmunalt/reginalt ansvar, legitimitet ch eknmi. Kmmunikatin ch dkumentatin är en nyckelfråga Lkalisera ch dkumentera dling ch dlarna. Såväl den lilla skalans svenska stadsnära bönder sm nysvenskar på stadsmark Ett samhälle bör i sin ambitin att utveckla hållbara prduktins- ch knsumtinsmönster dkumentera: - Reginens resurser i frm av dlingsmark i staden samt dess medelbara närhet - Reginens dlare ch deras kmpetens - Odlarnas histrier det vill säga beskrivningarna av kunskapen m dling ch hushållning samt berättelserna m den gemenskap ch det sciala kapital sm ligger investerad i reginens dlingsmråden. Varför är dkumentatin så viktig? En faktr sm ger förutsättningarna för den lilla skalans dling på klniltter, dlingsltter ch småjrdbruk är förstås vem sm äger marken. Ofta är dessa, den lilla skalans dlingsfrmer belägna på kmmunal mark inm kategrin markreserv. Det vill säga marken är uppköpt av kmmunen för att i sinm tid explateras för bebyggelse eller infrastruktur. Mer rättframt kan man säga: Odlingsltternas dlare får dla sina slrsr ch ptatisar tills staden kmmer på någt vettigare att göra med marken. I rimlighetens namn ska förstås den kmmunala marken upplåtas år de ändamål sm ger mest nytta åt uppdragsgivarna, det vill säga skattebetalarna. Ibland är det förstås mtiverat att göra p-plats, rndell, ICA-butik eller bstäder av dlingar, men för att fatta rätt beslut måste varje frm av markutnyttjande beskrivas på ett vederhäftigt sätt. I dag är berättelsen/dkumentatinen av dlingarna fta bristfällig de blir lätta ffer för annat markutnyttjande. En faktr sm spelar in är att många av dlarna är nysvenskar med bristfälliga kunskap i svenska. Utan språket är det rimligt psitinera sig ch hävda de egna dlingsintressena. En intressant fråga att ställa när lika anspråk på den kmmunala marken reses är vilket utnyttjande sm efter en riktningsanalys ger flest päng i ett klimatperspektiv. Odlingen kmmer i denna jämförelse att få en betydligt bättre förutsättning att knkurrera med annat markutnyttjande. Speciellt m dlingen kmbineras med annan essentiell teknisk/bilgisk service ch utvecklas till en prcessyta för vissa srters avfall. 10
Ge dlarna legitimitet ch förutsättningar Jrdbruksplitiken har under efterkrigstiden varit ensidigt inritad på strskaliga lösningar i primärprduktin ch förädling. 1930 hade Sverige ungefär 2 000 mejerier, 2 000 slakterier ch 2 000 bryggerier. Utvecklingen av handel ch distributin har utvecklats enligt samma mönster. Mellan 1980 ch 2000 slg 900 strmarknader ut 11 000 små livsmedelsbutiker. Senare års ökade intresse för eklgisk mat ch närprducerad mat är en faktr sm kmmer att förändra landskapet vad gäller dling, distributin handel ch knsumtin. Klimatfrågan kmmer under överskådlig tid att tvinga fram en livsmedelsförsörjning sm bygger på system sm minimerar utsläppen av växthusgaser. Denna mställning innebär bland annat att: - Vår ksthållning kmmer att ändras. Balansen mellan vegetabilier ch animalier bör förskjutas mt en större andel vegetabilier. (Naturvårdsverket m.fl) - Lgistik ch transprtslag kmmer att genmgå kraftiga förändringar i syfte att minimera utsläppen av CO2. Märk väl att detta inte entydigt talar för den lilla skalans prduktin ch inte heller de krta försörjningsradierna. Närprducerat är inte alltid klkt ur ett CO2-perspektiv. - Hushållens ch städernas självförsörjningsgrad av livsmedel kmmer rimligen att öka sm funktin av en tilltagande säkerhet kring framtidens livsmedelsförsörjning. (FAO befarar att delar av Afrika kmmer att tappa 50% av sin livsmedelsprduktin fram till 2020. Även medelhavsmrådet spås en kritisk framtid i dlingshänseende. Trycket på mvärlden ökar därmed markant). Institutinell eftersläpning - Nyttväxtdlarna i ch kring staden säger att de vill dla mer. - Intresset för övrig trädgårdsdling växer. (Trädgårdsbutikernas blmstring talar sitt tydliga språk vad gäller intresset kring trädgård). - Knsumenterna i frm av enskilda hushåll ch restauranger säger att de vill köpa från de lkala dlarna. - FN ch andra tunga rgan säger att stadsdling hör till framtidens lösningar för såväl utvecklingsländer sm rika industriländer. Markförvaltande rgan. Likafullt kan det vara så att samhället inte har beredskap att möta mtiverade efterlysningar på mer lkal dlad mat i ch kring städerna. En del i prblemet kan vara att den part sm förvaltar dlingsreserven inte har i uppdrag att utveckla dling utan mtsatsen; att avveckla dling till förmån för krtsiktigt lönsam markanvändning. Man kan i kmmunal förvaltning tala m att bcken är satt att vakta örtagården. Inm vissa förvaltningar betraktas det sm en självklarhet att dling bär sciala, eknmiska ch eklgiska nyttr, men denna insikt är inte förhärskande i de delar av den kmmunala förvaltningen sm närmast förvaltar marken. Eller snarare, insikten finns säkerligen, men den styr inte verksamheten. 11
Att ett fastighetskntr med ansvar för explatering av mark skall ansvara för att utveckla dlingen i ch kring staden på markreserven innebär en knflikt i sig. Mestadels trde bemanningen/kmpetensen/kulturen på ett traditinellt fastighetskntr svara dåligt mt exempelvis FAOs uppmaning att städerna ska ta vara på sin dlingsreserv. Om det traditinella fastighetskntret skall utveckla dling sm egenvärde - ch inte sm halvmesyr i väntan på klk markanvändning - måste fastighetskntrets uppdrag granskas. Denna prcess är förstås en intern angelägenhet för Götebrg ch ingenting sm VGR har med att göra. Det handlar förstås inte m nt uppsåt eller brist på vilja, utan helt enkelt m att markförvaltarens uppdrag har varit inriktat på att mvandla dlingsmark till den mderna stadens markanvändning. Definitinen av en klimatanpassad markanvändning prduceras antagligen inte huvudsakligen inm den traditinella markförvaltande rganisatinen. Interface människa/arbetsmarknad. Att ge dlingen den plats i staden sm den förtjänar handlar inte bara m att markrelaterade förvaltningar ser pängerna med dling. Vi har därutöver en rad slussar mellan människa ch arbetsmarknad sm behöver ny kunskap för att våra sanktinera individers val av dling sm del av sin prfessinella prfil. Det kan vara så att många i samhället betraktar dling i staden sm bltt en trevlig hbby sm ger litet sppgrönsaker ch tidsfördriv. I själva verket är dlingen en av flera nyckelkmpetenser sm kmmer att fungera sm brygga till ch kmpnent i det hållbara samhällsbygget. Att många av kmpetensbärarna är nysvenskar med bristfällig förankring i det svenska samhället är ett starkt skäl att ge dlingen den legitimitet den idag saknar. Sy-knsulenter, yrkesvägledare, bidragsbedömare med flera måste infrmeras m betydelsen av dling sm strategiskt utvecklingsmråden för staden ch reginen. Bilden är från Hisingen i Götebrg. Bild: Niklas Wennberg Bygg legitimitet för dlingen Götebrg exemplifierar den låga status sm dlingen i ch kring staden har. Stra delar av Hisingens bästa jrdbruksmark köptes av staden på 70-talet. Marken brukas frtfarande av bönder sm säger att jrdarna lämpar sig för de flesta grödr. Ptatis, havre med mera. 12
I väntan på slutgiltig markanvändning dlar Hisingens bönder marker sm många gånger dlats sedan vikingatiden, sm bär rekreatinsvärden ch str bilgisk mångfald. Men upplåtelsefrmen talar sitt tydliga språk: Många har arrenderat marken av kmmunen på ettårskntrakt i decennier (nu är arrendetiden längre). Hur skulle någn kunna få för sig att jrdbruk i ch kring staden är en framtidsnäring med sådana upplåtelsefrmer? För att de eventuella vinsterna/kvaliteterna kpplade till dling skall ges rättmätigt utrymme i diskussinen m markanvändning måste samhället kmpensera effekterna av ett ensidigt fkus på arrndering ch avkastning mätt i tn per hektar. Med andra rd är värderingen av jrdbruksmark i ch kring staden tidsenlig i ett samhälle sm står inför en histrisk mställning med en genmgripande klimatanpassning av prduktins- ch knsumtinsmönster. Till arrndering ch avkastning måste läggas bland annat: - sciala ch medicinska fördelar kpplade till dling ch högre självförsörjningsgrad - psitiva integratinsaspekter kpplade till dling - klimatmässiga fördelar kpplade till högre självförsörjningsgrad - prfileringen av en regin i framkant av en glbal klimatanpassning. Expnera dlingen sm strategisk kmpetens vid sidan av annan strategisk kmpetens En viktig insats för att lyfta upp dlingen sm intressant samhällsfenmen är att presentera dlingens principer ch förtjänster på platser sm expnerar framtiden ch inte dåtiden. Varför inte ha ett dlartema på Universeum tillsammans med nanteknik, biteknik eller någt annat sm antas vara viktigt för samhällsutveckling ch kmpetensförsörjning. Sök inspiratin i övriga Eurpa ch Världen Lndn I Lndn har stadsdling ch fkus på självförsörjningsgrad hamnat högt på den plitiska agendan på stadsbrnas önskelistr. Redan 1999 skrevs en rapprt: CityHarvest the feasibility f grwing mre fd in Lndn (Stadsskörd Möjligheten attdla mer mat i Lndn. Bakm rapprten på 150 sidr står bland annat Prfessr Tim Lang vid Centre fr Fd Plicy, Thames Valley University. I yttersta krthet kan man säga att rapprten ger stöd åt tanken att det finns gd skäl att dla mer mat i Lndns 33 stadsdelar. Såväl i relativt centrala delar av staden sm i mer perifera. Sedan rapprten skrevs har Sustain The Alliance fr better Fd and Farming vuxit i kraft ch en rad rapprter har sedan 2000 belyst betydelsen av stadsdling för att: - Skapa en stark Mat-eknmi med blmstrande restaurangnäring ch besöksnäring - För att erbjuda människr möjligheter till rekreatin ch skönhet 13
- För att erbjuda människr möjlighet att mtinera. Man talar m Green Gyms. På ti år har köerna till Lndns dlingsltter fyrdubblats. Idag får man fta vänta ti år på en jrdltt där man kan dla sin egen mat. Det har skett en tydlig trendförskjutning från dling av blmmr i Lndns trädgårdar till dling av mat. 2007 var första året på flera decennier sm försäljningen av grönsaksfrön var större än blmfrön. Berlin Berlin hade fram till murens fall en erhört hög självförsörjningsgrad av mat. Tysklands största enskilda kstall ägdes förövrigt av Berlins kmmun. Sedan muren föll har försörjningsmdellen praktiskt taget bevarats intakt med en mycket hög självförsörjningsgrad av lkal mat både vegetabilisk ch animalisk prduktin. Den småskaliga jrdbruksprduktin sm man trdde skulle raseras till förmån för en mdernare strskalig mdell har bevarats sm följd av att Berlins beflkning har mycket stra krav på sin mat vad gäller ursprung ch eklgisk prfil. En intressant ntering är att 40 % Liedls prdukter i stadsdelen Kreuzberg är eklgiska. Det är fullständigt naturligt eftersm man i annat fall inte hade klarat sin existens i denna del av Eurpa där eklgiskt ch närprducerat är en självklarhet. Amsterdam Hlländare reste till Sverige förr i tiden för att studera de svenska sklträdgårdarna. Idag finns skäl att reversera reseströmmen. Sverige har skrtat sina sklträdgårdar (inte helt men det finns få kvar) medan Hlland har en levande traditin sm har fått ny kraft i ch med Amsterdams nya Fd Strategy från 2007. Denna plicy säger bland annat: - Samtliga barn i grundsklan skall ha tillgång till en sklträdgård - Samtliga ffentliga kök (sklr, sjukhus, vårdinrättningar) skall servera lkal ch eklgisk mat - Förenklade regelverk för lkal ch eklgisk mat. - Jrdbruksmarken i ch kring Amsterdam skall bevaras. 14
5. Rekmmendatiner Hur kan reginen/götebrg gå vidare med utvecklingen av stadsnära dling av nyttväxter? Prjektförslag: Utfrska den stadsnära dlingens möjligheter parallellt i Götebrg samt i ytterligare två till tre städer i reginen Lkalisera lämpliga mråden sm lämpar sig för dling på längre kntraktstid Lkalisera intresserade dlare Beskriv dlingsmarken tekniska kvaliteter (behv av jrdrening/anpassning av gröda) Dkumentera resultat av dling Undersök vilka företagsfrmer sm är lämpligast för stadsdlaren? Vad krävs för att stadsdlarna skall få sälja sina prdukter. Avtal, kntraktsmdeller Beskriv sciala ch hälsmässiga kvaliteter Undersök möjligheterna till småskalig förädling. Kartlägg hinder Inventera ch bygg kmpetens inm tillsynsmyndigheterna Kppla dling till marknad Genmlys ch utveckla upplåtelsefrmer Utveckla dlings- ch förädlingskmpetens Hur kan staden/reginen hjälpa stadsdlaren att expandera sin dling till att mfatta maskinpark/maskinhall ch i förekmmande fall förädlingsanläggning? Lämna utrymme för utveckling av metd ch teknik. Bjud in universitet ch högskla. Betna att arealen för dling även kan utvecklas sm prcessyta för avfall från närmrådet Utveckla rätt certifiering för dlarna. Intresset för närprducerad ch förädlad mat är strt ch i stigande. Knsumenter förväntar sig idag att prdukter med inbyggda extrardinära kvaliteter (sciala värden/eklgiska värden) granskas av någn eller ingår i ett system sm garanterar att avtal m dlingsfrm ch andra prduktinsfaktrer hålls. En certifiering för stadsdlare kan rimligen inte ges alls samma mfattning sm en certifiering för eklgisk prduktin (KRAV eller mtsvarande). Systemet sm avses är betydligt enklare men syftet är detsamma. Uppbyggnad av ett certifieringssystem mfattar även arbetet att förändra upplåtelsefrmer för de stadsnära dlarna. En förutsättning för att en certifiering skall vara intressant är att prdukter kan säljas. Idag exkluderar stadsdlarnas kntrakt med staden den 15
möjligheten. Följande frågr måste utredas inför ch parallellt med satsning på certifiering: Möjliga samarbetspartners/referenspunkter/finansiärer: Västra Götaland Miljönämnden, Reginsutvecklingsnämnden + 2-3 städer Götebrg Fastighetskntret Stadsbyggnadskntret Miljöförvaltningen/Miljödiplmering Stadskansliets Integratin/Strstad Chalmers Urban Futures Övriga FAO Nrden, Christina Engfeldt, Svenska Kyrkan/Muslimska samfundet/katlska Kyrkan, Jrdbruksverket, SLU, Länsstyrelsen, Eklgiska lantbrukare, Fb Restaurangnäring, Btaniska Trädgården Götebrg, Världskulturmuseet, Universeum, Högsklan Väst/Vuxensklan, Hushållningssällskapet, Hyla Pnd AB Stadsnära dling är en fråga för hela reginen. Antagandet på PP-bilden bygger på en glad förhppning presenterad av Gunnel Lundmark i just Grästrp. Bild: Niklas Wennberg Pnd Hyla Pnd AB, Niklas Wennberg, Vasagatan 35, 411 37 Götebrg, 0703-70 80 04, 031-81 42 11. n.wennberg@telia.cm 16