Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21
Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande rapport Testade redan Livsstilsportalen (Preben Bendtsens IT- kiosk) på vår mottagning.
Kravspecifikation på en ny Hälsoprofil Webbaserade frågeformulär Tillgång till forskningsunderbyggda frågeformulär Arbetsmiljöinriktning Arbetsgivare kunna beställa kartläggning i olika nivåer Nå de som verkligen behöver livsstilsförändring Attraktivt för arb.giv. att beställa förstå nyttan Evidensbaserade råd angående livsstil Anpassa till nationella riktlinjer Pedagogisk och tydlig återkoppling till individen Enkel och tydlig rapportdel till arb.giv. på gruppnivå, olika urval Lätt kunna jämföra resultaten år till år.
Varför göra en hälsoprofil? Individen Hälsoprofilen kartlägger viktiga faktorer av betydelse för en fortsatt positiv hälsoutveckling hos den enskilda samt ger ett underlag för åtgärder Gruppen Hälsoprofilen kartlägger viktiga faktorer av betydelse för en fortsatt positiv hälsoutveckling hos den undersökta gruppen samt ger ett underlag för åtgärder Organisationen Hälsoprofilen kartlägger viktiga faktorer av betydelse för en fortsatt positiv hälsoutveckling i organisationen samt ger ett underlag för det strategiska hälsoarbetet
Vad är viktigt för hälsan? Levnadsvanor - inklusive blodtryck, blodfetter, blodsocker, BMI och midjemått kondition samt ärftlighet
Evidensbaserat material! Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor
Arbetsmiljön Fysisk Psykosocial
Arbetsmiljöenkäten 22 frågor (fysisk arb.miljö, psykosocial arb.miljö, sjuknärvaro samt sjukskrivning) Fysisk arbetsmiljö (ergonomi, hot o våld, buller, klimat, kemikalier) Arbetsfaktorer (stimulans, påverkansmöjligheter, krav och resurser) Arbetsplatsfaktorer (mål, struktur, ledning, frihet, demokrati, konflikter, socialt stöd)
4 steg till hälsoprofil 1. Kartläggning av levnadsvanor och arbetsmiljö Kartläggning av levnadsvanor och arbetsmiljö sker genom att medarbetaren svarar på ett webbaserat formulär Kan göras på olika sätt: 1. Genom att man skickar ett mejl till den anställda med en länk till frågorna - Medarbetaren skriver ut resultatet och tar med sig utskriften till besöket på FHV 2. Genom att besvara frågorna i samband med besöket på FHV - Länk finns i Hälsoprofils portalen eller kan finnas på enhetens hemsida
Steg 2 och 3 1. Kartläggning av levnadsvanor och arbetsmiljö 2. Provtagning Blodfetter och blodsocker 3. Mätningar Konditionstest, blodtryck, BMI och midjemått Detta sker i samband med besök på mottagningen
Steg 4 1. Kartläggning av levnadsvanor och arbetsmiljö 2. Provtagning Blodfetter och blodsocker 3. Mätningar Konditionstest, blodtryck, BMI och midjemått 4. Intervju Återkoppling och åtgärdsplan Resultatet av kartläggning, provtagning, mätningar och svar på intervjun matas in i Hälsoprofilen tillsammans med individen som får en skriftlig sammanfattning av sin Hälsoprofil. Individen formulerar mål och åtgärdsplan.
Rapport till företaget En sammanfattande rapport skapas till företaget över de anställdas levnadsvanor och arbetsmiljö och En sammanfattande rapport skapas till företaget på de anställdas hälsoprofil
Sammanställning och jämförelse av datorgenererade Hälsoprofiler 2011 och 2012 i samband med EU projektet Företagshälsovård- Hållbart Arbetsliv Anette Ericsson 2012-08-20
Hälsoprofilen bygger på följande underlag: Enkäter till medarbetarna som berör arbetsmiljö och levnadsvanor Provtagning för biologiska riskfaktorer Konditionstest, mätning av blodtryck, vikt, midjemått Personlig genomgång av resultaten där man tillsammans reflekterar över resultaten. En personlig målsättning och åtgärdsplan formuleras 2011 baseras sammanställningen på 82 genomförda hälsoprofiler, 71 kvinnor och 11 män 2012 baseras sammanställningen på 62 genomförda hälsoprofiler, 54 kvinnor och 8 män.
2012 BMI 2011 2012 Midjemått 2011
Icke- Fasteblodsocker 2012 2011 2012 Total kolesterol 2011
Ergometer konditionstest 2012 2011
2012 Alkohol 2011 2012 Tobak 2011
Fysiskt aktivitet 2012 2011 2012 2011 Matvanor
2012 Stress 2011 Självskattad sömn 2012 2012 2011 Självskattad hälsa