www.m.lst.se Extern handel i planeringen - en lägesredovisning

www.m.lst.se Extern handel i planeringen - en lägesredovisning

Förord Aktörerna inom handeln i Skåne har alltid varit aktiva och engagerade i nya utvecklingsformer. I Helsingborg fick vi landets första gågata; Kullagatan, efter inspiration från Rotterdam. Även det första externa handelsområdet i landet kom att etableras i Väla utanför Helsingborg. Idag har vi under de senaste åren sett en otrolig tillväxt av handeln i nästan hela regionen. Vilka konsekvenser får det på miljön, det sociala livet och ekonomin? Har vi i Skåne en långsiktigt hållbar detaljhandelsstruktur och planering för handel? Det kan konstateras att det är svårt att få en samlad bild av den fysiska förändringen i handelsstrukturen. Planeringen är decentraliserad till kommunerna och bedömningar inom planprocessen som berör hela regionen saknas. Länsstyrelsen i Skåne har sedan 1999 arbetat aktivt med handelsfrågan. Under 1999-2001 gjordes en kartläggning av externhandel. 2007 publicerades rapporten Handla rätt -vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne. Vi vill med denna sammanställning redovisa planeringsläget för externhandelsutbyggnaden i augusti 2008. Arbetet har utförts av Jenny Hulthén, studerande vid Blekinge Tekniska Högskola på programmet Fysisk Planering. Länsstyrelsen i Skåne, plan- och bostadssektionen Malmö augusti 2008 Kerstin Nilermark Länsarkitekt

Innehåll Bakgrund och syfte...4 Gällande lagstiftning...5 Dagens planeringssituation...6 Hållbar utveckling...7 Miljöpåverkan...8 Handelsplanering i Europa och i våra grannländer...9 Sammanfattning...10 Referenser...11 Bilaga 1. Sammanställning Bilaga 2. 5 kap Miljöbalken 3

Bakgrund och syfte Handelsutvecklingen har ökat dramatiskt under de senaste decennierna och handeln i externa lägen fördubblades mellan åren 2000-2005. Resorna till externhandelslägen görs till 90 % med bil (Trivector 2007:38). Samtidigt finns det miljömål som anger att vi måste minska de totala körsträckorna med bil (Trivector 2007:38). I Sverige har vi som målsättning att planera för en hållbar utveckling utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar (Regeringen). På samma gång ska vi främja konkurrensen. Alla ska ha lika möjlighet att få handla sina matvaror till rimliga priser och vi ska använda våra resurser på ett sätt som är långsiktigt effektivt och därigenom säkerställa den nuvarande generationens behov utan att kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov äventyras. Syftet med denna skrift är att belysa problem och visa exempel avseende externhandelsutvecklingen i Skåne. Ytterligare motiv är att klargöra länsstyrelsens roll i processen. Vilka redskap och vilka skyldigheter har länsstyrelsen att agera när det gäller utvecklingen av externa handelsetableringar? 4 Handel i Skåne. Foto Jenny Hulthén.

Gällande lagstiftning Sverige är unikt med sitt kommunala planmonopol. Kommunerna har stor frihet att planera för användningen av mark- och vattenområden med stöd i en aktuell översiktsplan. Därtill kommer dock också ett ansvar att tillgodose gemensamma och enskilda intressen. Länsstyrelsen fungerar som statens förlängda arm och ska enligt 12 kap 1 plan- och bygglagen pröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär: 1. att riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses. 2. att reglering av användning av mark och vatten områden som angår flera kommuner inte samordnas på lämpligt sätt. 3. att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken inte följs. 4. att en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (www.notisum.se). Det är med dessa verktyg Länsstyrelsen kan kalla in en plan. När det till exempel gäller överskridande av miljökvalitetsnormer saknas det i dagsläget mer omfattande studier av miljöpåverkan i regionen med hänsyn till områden med stort trafikarbete. En utredning av detta slag borde ligga till grund för kommunens översiktsplan, men handelsfrågorna är oftast nertonade där. Endast fem kommuner i Skåne har en handelspolicy (Länsstyrelsen 2007). Hittills har ingen plan gällande externhandel prövats hos länsstyrelsen med avseende på miljökvalitetsnormer. Det finns alltså inte någon lag idag som tvingar att planering aktivt ska bidra till ett mer hållbart samhälle. De detaljplaner med handelsetableringar som blivit prövade och indragna har prövats med inkallelsegrunden mellankommunal samordning. Detta kan i sin tur bli komplicerat då man tangerar politiska frågor om konkurrens och kommuners rätt att planera som de vill (planmonopolet). Enligt miljömålet God Bebyggd Miljö ska all planering byggas på policys och program (www.miljomal.nu). I 5 kap 7 plan- och bygglagen står det att detaljplanen inte får utformas så att den fria konkurrensen hämmas (www.notisum.se). 5

Dagens planeringssituation Det saknas en sammanställning av detaljplaner som innehåller externhandel för hela landet landet. Denna sammanställning skulle användas som erfarenhetsbank och för att kunna dra slutsatser av hur lagstiftningen fungerar idag. Vi har gjort en sammanställning av detaljplaner med handelsområden efter 2003 och framåt. Se bilaga1. Vi kan konstatera att endast en detaljplan hävts i Skåne, Minnesberg 1:35 i Trelleborgs kommun. Vid studier av olika fall, gällande inkallade planer, finns det ingen helt entydig linje som säger vad mellankommunal samordning innebär. Det finns fall där regeringen ansett att det blir för stor påverkan på närliggande kommuners handel. Det finns också fall där regeringen menar att konkurrensen måste värnas. Detta inger förvirring om vad denna inkallelsegrunden står för. Regeringen skriver tillexempel i ett yttrande att kommunal samordning på handelsområdet aldrig kan innebära att påverkan kommuner emellan inte får ske (Regeringen 2005). Samtidigt ansåg regeringen i detta fall (Trelleborg/Minnesberg) att samordningen mellan kommunerna inte skett på lämpligt sätt. I Skåne finns flera områden som planlades på 1980-talet med verksamheter vilka på senare tid förvandlas till handelsområden. Förändringen sägs endast innebära mindre avvikelser i planen. Flera av dessa planer tillåter redan handel i större utsträckning. Exempel på handelsområde som bygger på äldre plan är NovaLund. Andra exempel är planer vilka har handelsareor på mindre än 3000m² men som kompletteras inom tre år med en utökning av handel. Detta blir komplicerat då Länsstyrelsen har som policy att inte kräva en miljökonsekvensbeskrivning på planer vilka är mindre än 3000m². Men efter flera utökningar har slutresultatet blivit ett stort område med stor miljöpåverkan. Vid utbyggnad av befintliga handelsområden är det särskilt svårt att avgöra eventuell negativ påverkan. Lokaliseringen är redan prövad. Är tillskottet av nya handelsytor avgörande för inkallelse? När faller inkallelsegrunden ut? En liknande frågeställning är etappvis omvandling av verksamhetsområde. Center Syd och Välamarknaden 2 är avslutade planärenden och båda innebär stora utbyggnader av befintliga handelsområden. Under planförfarandet tog Länsstyrelsen initiativ till samrådsmöte med berörda kommuner för gemensam dialog. I Väla blev resultatet att kommunen tillförde en bestämmelse om ej livsmedel i planen. För Center Syd fortsatte kommunen dialogen med Landskrona kommun som ansåg att planen innebar stor påverkan för handelsutvecklingen i Landskrona. Sammanfattningsvis är lagstiftningen vag utifrån länsstyrelsens inkallelseperspektiv: Bristande samordning kan inte jämställas med en situation där det inte råder enighet mellan alla kommuner efter samråden. Kommunerna är inte överrens men det har gått rätt till enligt lagen. Verktyg för att redovisa underlag för trafikprognoser i konsekvensbeskrivningen saknas. Strategiska bedömningar utifrån ett regionalt perspektiv borde kunna krävas. 6

Hållbar utveckling Vi kan konstatera att många kommuner ofta bara ser till det ekonomiska hållbarhetsperspektivet och glömmer det långsiktigt sociala och miljömässiga. Etablering av externhandel kan utarma handeln i stadskärnan och i bostadsområden vilket drabbar socialt svagare grupper. Den externt belägna handeln stod redan 2001 för 30 % av detaljhandelns omsättning, vilket inneburit att många butiker, främst livsmedelsbutiker, försvunnit nära människors bostäder. 25 % av Sveriges hushåll har inte tillgång till bil, vilket innebär en stor inskränkning i deras dagliga liv, om handeln utglesas (Boverket 2004). Det framförs ofta att externhandelsetableringen ökar konkurrensen. Tvärtom kan det leda till att underlaget för handeln i centrum minskar så att det blir färre butiker (Vägverket 2003). Detta kan leda till att det bara finns ett par storhandlare kvar vilka styr marknaden. Kampen om köpkraften kan också tvinga kommunerna att satsa på externa etableringar då man lockar kunder från närliggande kommuner, man minskar underlaget i det lokala centrat men tar istället köpkraft från grannkommunen. Många kommuner upplever att handelsutvecklingen sker på näringslivets villkor (Vägverket 2003). De externa handelsetableringarna genererar ökad bilanvändning vilket ökar eneriganvändning och utsläpp av luftföroreningar (Hagsson 2003, Vägverket 2003). Det har visat sig att en externhandelsetablering i en del av regionen kan innebära att luftkvaliteten påverkas i en annan del av regionen då konsumenten, som i regel tar sig till handelsområdet med bil, inte alltid väljer den närmaste etableringen (Länsstyrelsen i Skåne, 2003). Det är bara i de större städerna som inköp sker vid externa centra på vägen till/från arbete/hem. I mellanstora och mindre städer åker man ut till dessa för att handla. Effekterna av dagens planeringsutveckling har blivit ett omfattande trafikarbete. Lokaliseringar som är otillgängliga för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer samt en stadsbild som inte uppfyller kraven på skönhet och trevnad (Hagsson 2003). Bilderna visar utomhus- och innomhusmiljön vid en extern handelsetablering i Skåne. Foto Jenny Hulthén 7

Miljöpåverkan Etablering av externhandel medför nästan alltid en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas (Trivector 2007). I Skåne har Länsstyrelsen som regel att kräva MKB på planer vilka har en handelsyta på 3000m 2 eller större. Problemet med många planer är att de styckas upp till fler planer med mindre handelsyta vilka till slut har blivit ett stort område med stor handelsyta. Konsekvensen blir att helhetsbilden av miljöpåverkan inte fås förrän det är för sent. Även den sociala hållbarheten bör prövas utifrån tillgänglighet osv. Om det totala trafikarbetet ökar till följd av handelsutbyggnaden, vilket man får reda på genom en trafikutredning, kan det vara svårt att nå målsättningen om ett minskat koldioxidutsläpp. Även de ekonomiska och sociala målen kan försvåras, vilket gör att man bör titta på andra alternativ (Trivector 2007). Om man skulle bedöma externa handelsetableringar med avseende på konsekvenserna av trafikarbete blir slutsatsen att dessa inte borde tillåtas. Samma sak skulle gälla för tätortsnära etableringar då dessa också medför ökat trafikarbete (Vägverket 2006). För att göra bedömningar av storleken på miljöpåverkan bör omfattande konsekvensanalyser göras, vilket sällan sker i dagsläget. Inkallelsegrunden som bygger på 12 kap 1 att Länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse om det befaras att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken, inte följs är mycket svår att använda. Framför allt är den geografiska kopplingen mellan överstigande av miljökvalitetsnorm och föreslagen förändring svår att visa. När det gäller miljömålet om frisk luft ser det inte så bra ut för Skåne. Luftföroreningar är i första hand ett tätortsproblem och utsläppen från trafiken är en viktig orsak. Luftkvaliteten har förbättrats något i Skåne men målet är mycket svårt att nå. Skåne är tätbefolkat och det går mycket transporter i och runt länet. Skåne är dessutom starkt påverkat utav kontinentens utsläpp. Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen om kvävedioxid finns för Malmö och Helsingborg. För miljömålet om frisk luft gäller det framför allt att minska utsläppen inom vägtrafiken och sjöfarten både i Skåne och i Europa. Enligt åtgärdsprogrammen för Malmö och Helsingborg ska luftkvaliteten bli bättre genom insatser som gör kollektivtrafiken mer attraktiv, ger renare godstransporter i centrum samt dämpar trafiken på starkt trafikerade gator. Efter att åtgärderna genomförts ska trafikströmmarna hållas under en nivå som gör att miljökvalitetsnormen uppfylls (www.m.lst.se). För att uppnå miljömålet för frisk luft krävs en utsläppsminskningar både inom vägtrafiken och sjöfarten (www.miljomal.nu). För att detta ska ske borde det varken planeras för, eller byggas verksamheter vilka genererar en ökad bilanvändning så som externa handelscentra gör. 8 Exempel på miljöer runt externa handelsetableringar i Skåne Foto Jenny Hulthén

Handeln i Europa och i våra grannländer I flera europeiska städer har man valt att ha en mycket restriktiv inställning till externa handelsetableringar då man sett att dessa på sikt utarmar städerna. Även i USA har trenden vänt vilken tidigare varit föregångsland för de externa handeletableringarna. I Nordamerika syns en ny trend, med färre planerade malls. Istället börjar man bygga om malls till mångfunktionella stadsdelar med bostäder, arbetsplatser, hotell, utbildning mm (Plan 2007). I Danmark vill man till exempel satsa på en levande stadskärna med goda kommunikationer speciellt för gående, cyklister och kollektivtrafik (www.blst.dk). För att styra handeln lägger man in vissa restriktioner om ytor för olika handelstyper, då målsättningen är en blandad stad. I Norge och Danmark finns till exempel en samordnad planering på regional nivå vilken styrs av nationella riktlinjer. Handel och centrum för dessa regionala områden lokaliseras så att resurskrävande utglesning av bebyggelse undviks. I Danmark och Norge har man dessutom haft förbud eller starka restriktioner kring externhandelsetablering då man tagit ställning mot en decentraliserad stadsutveckling. I Nederländerna har man valt att utveckla kriterier för centrum där det finns god tillgång till kollektivtrafik och bilandelen är mindre än en viss nivå (SNF, 2001). I flera europeiska länder har man upprättat policys för handel och de har följande gemensamt: Att bevara och stärka stadskärnornas funktion. Att öka utbudet av servicefunktioner i städer och stadsdelscentra. Att vidmakthålla en balans mellan olika handelsfunktioner i staden. Att förnya nedgångna stadsdelar och att vitalisera problemområden. Att begränsa bilresandet genom en koncentration av serviceutbudet till stadskärnan, till bostadsnära lägen, till noder i kollektivtrafiksystemet etc. Att begränsa de negativa effekterna av externa etableringar (Boverket 2004). 9

Sammanfattning Planeringen av samhällsstrukturen ska syfta till en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Plan- och bygglagen utgör tillsammans med miljöbalken ramen för den fysiska planeringen. Kommunerna har planmonopol medan länsstyrelsen har att bevaka statens intressen inom planprocessen vilket även innefattar miljömålen. Resor till externa handelsetableringar görs till 90 % med bil, vilket strider mot miljömålet minskade transporter. Länsstyrelsen saknar en verkningsfull koppling mellan miljömålen och den fysiska planeringen. Med ökad biltrafik kan miljökvalitetsnormen för luft överskridas. Detta är en inkallelsegrund men i praktiken svår att hävda. Redovisning av start- och målpunkter för bilresor till externa handelsområden saknas oftast och är svår att upprätta. Inom områden där miljökvalitetsnormen för luft redan överskrids finns åtgärdsprogram upprättade. Det saknas idag koppling mellan plan- och bygglagen, det vill säga den fysiska planeringen, och åtgärdsprogram. Om en detaljplan kan förorsaka ökad biltrafik inom områden för åtgärdsprogram borde detaljplanen hävas; det vill säga ny inkallelsegrund. Med de begränsade resurser som finns borde krav kunna ställas inte endast på att kommuner ska samordna en planeringsfråga utan att kommuner tillsammans upprättar till exempel en strategi för handelsfrågor. Inkallelsegrunden skulle grundas på krav på mellankommunal planering i strategiska frågor och inte som idag samordning. Frågan skulle då initieras i översiktsplanen. Slutligen konstateras att kommunernas planeringsmonopol urholkats, genom offensiva exploatörer, som idag formulerar samhällsmålet i attraktionskraft. Länsstyrelsen har idag inga reella verktyg för att tillgodose enskilda och allmänna intressen när det gäller hållbar utveckling och miljömålen. Med den externa handeln skapas platser som inte är tillgänglig för alla, de offentliga platserna i staden minskas och samhället blir mer och mer funktionsseparerat. Vi får ett samhälle som än mer baseras på bilen och det blir ännu svårare att nå miljömålen om minskade utsläpp. Det borde gå att integrera handeln i centrum, öka konkurrensen och få en levande blandad stad för alla. Ökad biltrafik kan innebära sämre miljö i grannkommunen. Externhandelns utbyggnad kan också medföra sämre service i bostadsområden och stadscentrum, minskad konkurrens och sämre tillgänglighet till dagligvarubutiker för de som saknar bil. 10 Baksidan på ett handelscentrum i Skåne Foto Jenny Hulthén.

Referenser Skriftliga källor: Boverket, (2004), Dags att handla nu detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling, Karlskrona. Hagsson, Anders, (2003), Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på trafikarbete och miljö - En kunskapsöversikt. Publikation 2003: 3. Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Länsstyrelsen i Skåne län, (2007), Handla rätt vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne, Skåne i utveckling 2007:3, Malmö. PLAN (2007), Mot fler funktionsintegrerade handelsetableringar?, Nr 4, Stockholm. Regeringen, (2005), M2005/2137/F/P, Beslut 2005-12-15. Trivector, (2007), Lokalisering av extern handel vägledning för beskrivning av effekter på trafik och miljö, Trivectorrapport 2007:38. Vägverket, (2003), Externa och halvexterna affärsetableringar litteraturstudie och kartläggning, Publikation 2003:148 (Trivector rapport 2004:18), Borlänge. Vägverket, (2006), Tätortsnära externa affärsetableringar tillgänglighet och utsläpp, Rapport 2006:83 (Trivector rapport 2005:58), Borlänge. Elektroniska källor: Danska miljöministeriet: http://www.blst.dk/planlaegning/detailhandel/ Danska miljöministeriet: http://www.blst.dk/planlaegning/detailhandel/info/introduktion/ Länsstyrelsen i skåne: http://www.m.lst.se/m/amnen/miljomal/ Miljömål: http://miljomal.nu/pub/regupp.php?mmid=2&loc Type=Lan&LocID=12 Notisum: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm Regeringen: http://www.regeringen.se/ 11

Kommun/detaljplan Nybyggnad/tillbygg nad Skåne Trelleborg/Minnesberg 1:35 m fl ( 2003-2005) Nybyggnad för 6000m² handel, varav högst 3000m² livsmedel. Kävlinge/ Center Syd (2007-2008) Omdisponering samt utbyggnad med ca 20000m² handelsyta. Åstorp/ Hyllinge shoppingpark (2007-) Nybyggnad strax söder om redan existerande handelsetablering med ca 43000m² handelsyta. Bilaga 1 1 Varning eller hot om inkallelse Inkallad Dp med handel Hävd Dp med handel Boverkets kommentar Regeringsrätt ens kommentar/ut fall Kommentar I utställningsskede Prövnig enl 12 kap 2 PBL. Inkallelsegru nd mellankomun al samordning. Varnar i samrådsskede enligt 12 kap 1, om mellankommunal samordning. Hotar i utställningsskede på samma grunder som i samrådsskede. Varning i samrådsskede enligt 12 kap 1 PBL med avseende på den mellankommunala samordningen. Länsstyrelsen befarar påverkan på trafikmönster och ökat bilberoende vilket kan leda till överskridande av miljökvalitetsnormern a inom och utanför kommunen. Nej, planen kallades inte in enligt 12 kap PBL. Enligt 12 kap 1 och 3 PBL Avslår överklagan. I utställningsskede kommenterar även Länsstyrelsen Hälsa, säkerhet och miljökvalitetsnormer. Påpekar att vissa normer överskridits i närheten. Ej klar (utställningshandling ej inkommen)

Kommun/detaljplan Nybyggnad/tillbygg nad Helsingborg/ Välamarknaden 2 (2007-2008) Utbyggnad av Väla handelscentrum med handel om ca 45000m² och kontor om ca 24000m². Lund/kv välten (2007-) Ombyggnad av företagsområde till handelsområde med 6000m² livsmedel 2700m² detaljhandel samt handel med kontor om 1200m². Staffanstorp/Hemmest orp (2007-2008) Ombyggnad av företagsområde med kontor och verksamheter till handel om totalt 3000m² varav 1500m² livsmedel. Bilaga 1 2 Varning eller hot om inkallelse Varning i samrådsskede enligt 12 kap 1 med avseende på den mellankommunala samordningen. I utställning hot med avseende på hållbarhet. I programskede om mellankommunal samordning, miljökonsekvenser mm. Inkallad Dp med handel Nej, planen kallades inte in enligt 12 kap PBL. Hävd Dp med handel Boverkets kommentar Regeringsrätt ens kommentar/ut fall Kommentar Redan i samråsskede har Länsstyrelsen synpunkter på hållbarhet etc. Planen är överklagad av sakägare och ärendet ligger hos miljödepartementet från 08-07-17. Nej Nej I samrådyttrande är planen för utbyggnad minskad vilket gör att planen inte strider mot de inkallelsegrunder som Länsstyrelsen har att bevaka Nej Nej Nej (alla planer är ej klara ännu) Det tas fram flera mindre planer för samma område där handeln utökas etappvis. Slipper MKB?

Andra län/kommuner/ detaljplan Östersund/ arbetsplatser, bilservice och handel vid trafikplats Odenskog (kv Ångvälten mm) (2001-2003) Krokom/ Ås arbetsområde del av Rösta 2:6 mfl (2001-2003, 2003) Nybyggnad/tillbygg nad Nybyggnad ca 6000m² handel varav ca 3500m² Nybyggnad med ca 40000m² handel varav 3500m² livsmedel. Bilaga 1 3 Varning eller hot om inkallelse Inkallad Dp med handel Inkallelsegru nd mellankomm unal samordning. Hävd Dp med handel Enligt 12 kap 3 2001-10-08 Boverkets kommentar Boverket tillstryker att den antagna detaljplanen får fastställas Regeringsrätt ens kommentar/ut fall Regeringen avvisar Lst:s upphävande av plan. Kommentar Inkallelsegru nd mellankomm unal samordning. Enligt 12 kap 3 2001-10-08 Boverket anser att länsstyrelsens beslut bör stå fast Regeringen avslår överklagandet 2003 Yttrade sig Länsstyrelsen över planen efter redusering av dagligvaruhandel och då regeringen sagt ja till Östersunds kummun med 3500 m2 livsmedelshandel anser Länsstyrelsen att planen är tillräckligt samordnad enligt 12 kap 1 PBL. Marknaden blev mättad och ingen har velat satsa på centrat (Vägverket 2006).

Andra län/kommuner/ detaljplan Nybyggnad/tillbygg nad Gävle/ Valbo-Ön 11:1 m fl (2001- ) Utbyggnad av Valbo köpcentrum med ca 45000m² handelsyta (främst skrymmande varor) Varning eller hot om inkallelse Bilaga 1 4 Inkallad Dp med handel Hävd Dp med handel Boverkets kommentar Nej Boverket anser att kommunen inte i tillräcklig utsträckning beaktat det enskilda intresset av pågående markanvändning för jordbruket Ängsberg. Boverket bedömmer att att regeringen bör upphäva planen. Regeringsrätt ens kommentar/ut fall Kommentar Ej avgjort Planen är överklagad av sakägare

Bilaga 2 5 kap miljöbalken Föreskrifter om miljökvalitet 1 Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 2 Miljökvalitetsnormer skall ange 1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. Lag (2003:890). Hur miljökvalitetsnormer skall uppfylls 3 Myndigheter och kommuner skall säkerställa att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 uppfylls när de - prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, - utövar tillsyn, eller - meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram 4 Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan uppfyllas därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer. Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget. Efter samråd enligt tredjestycket skall den som upprättat förslaget i en särskild sammanställning redovisa de synpunkter som lämnats och hur de har beaktats. Sammanställningen skall fogas till handlingarna i ärendet (kap 5 miljöbalken).

Bilaga 2 5 Ett åtgärdsprogram som avses i 4 skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram skall fastställas av flera myndigheter eller kommuner. Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige. Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer. Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund. Lag (2003:890). 6 Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att uppfylla föreskrivna miljökvalitetsnormer. I ett åtgärdsprogram skall anges 1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas, 2. de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormen skall kunna uppfyllas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda, 3. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. 7 Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske. Lag (2003:890). 8 Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5. Lag (2003:890). Kontroll 9 Regeringen skall, i samband med att föreskrifter enligt 1 meddelas även besluta vilka som är skyldiga att kontrollera att en miljökvalitetsnorm uppfylls. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provtagning och andra metoder för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls samt hur resultatet av sådana kontroller skall redovisas. Lag (2002:175).

Bilaga 2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 10 För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i 1. Bottenvikens vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenviken, 2. Bottenhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenhavet, 3. Norra Östersjöns vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet, 4. Södra Östersjöns vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i västra Gotlandshavet, östra Gotlandshavet, Bornholmshavet, Arkonahavet eller Öresund, och 5. Västerhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet. I varje vattendistrikt ingår det anslutande grundvattnet och det anslutande kustvattenområdet ut till en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Med avrinningsområde avses ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta. Ytvatten, grundvatten, kustvatten och landområden vid kusten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde skall hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast. Regeringen meddelar föreskrifter om gränsdragningen mellan vattendistrikten. Vid gränsdragningen får ett enskilt avrinningsområde hänföras till annat vattendistrikt än vad som följer av första stycket, om det är lämpligt med hänsyn till förvaltningsarbetet. Lag (2004:224). 11 En länsstyrelse i varje vattendistrikt skall vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Regeringen meddelar föreskrifter om vattenmyndigheterna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön samt de föreskrifter som i övrigt behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Lag (2004:224).

Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 E-post lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se