The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Relevanta dokument
ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

ORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Förvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Sjuksköterskans upplevelse av att bedöma delirium på en intensivvårdsavdelning med hjälp av The Nursing Delirium Screening Scale (NuDesc)

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Delirium och Komplikationer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

känslan av att vakna utvilad

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Falls and dizziness in frail older people

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Åter i arbete efter stress

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Symtomlindring. Palliativa rådet

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Resultat Smärtkliniken

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

ATT FÖLJA VIKTEN VIKTIGT EFTER STROKE

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Underlag för psykiatrisk bedömning

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Hur aktiva är vuxna?

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

CDR ja GDS-Fast. (på svenska)

HJÄRNAN. Yngve Gustafson, professor, överläkare, konsultläkare i kommunal äldrevård

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Psykiskt status

Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Transkript:

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande störd uppmärksamhet Påverkan på patientens kognition/intellektuella förmåga Symtomen utvecklas på kort tid och växlar under dygnet och från dag till dag En eller flera organiska faktorer kan identifieras American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th ed, 2000.

Typer av delirium Hyperaktivt delirium - Psykiskt och motorisk orolig och störande, ofta hallucinationer Hypoaktivt delirium - Störd koncentration och uppmärksamhet, ofta desorienterad till tid och rum och situation Blandform mixed type delirium Liptzin et al. An empirical study of delirium subtypes. Br J Psychiatry. Dec 1992;161:843-845 O'Keeffe et al. Clinical significance of delirium subtypes in older people. Age Ageing. Mar 1999;28(2) Olofsson et al. Support Care Cancer. Sep 1996;4(5):351-357

Delirium Demens Depression Sjukdomsdebut Klar/snabb Oklar/smygande Klar /relativt snabbt Sjukdoms duration Timmar - veckor År - livslångt Veckor - månader Sjukdoms utveckling Växlande/fluktuerande Smygande, stabil Lätt fluktuerande Sjukdomsinsikt Oftast omedveten Omedveten Understryker symtom Uppmärksamhet Nedsatt Ofta normal Vanligen normal Perception (uppfattnings förmåga) Alltid störd Oftast intakt Intakt Intellektuell förmåga (minnesstörning/ desorientering) Nedsatt, växlar Defekt Normal, ibland nedsatt Sänkt funktion Varierar, omedveten Döljs Normal eller lätt hämmad Svar Felsvar Felsvar vanligt Jag vet inte

Eriksson et al. Delirium after coronary bypass surgeryevaluated by the organic brain syndrome protocol. Scand Cardiovasc J. 2002 Aug;36(4):250-5.

Skattningsinstrument Nu-DESC The Nursing Delirium Screening Scale CAM-ICU Confusion Assesment Method for the Intensiv e Care Unit ICDSC Intensive Care Delirium Screening Checklist MMSE=MMT/Sweet 16 Mini Mental State Examination OBS The Organic Brain Syndrome Scale CAM, CRS, DDS, DOS

Nu-DESC The Nursing Delirium Screening Scale Enkelt att använda Snabb, två minuter Påverkar inte patienten Upprepas tre ggr per dygn Fångar fluktuationer Gaudreau et al 2005. Fast, Systematic, and Continuous Delirium Assessment in Hospitalized Patients: The Nursing Delirium Screening Scale. J Pain Symp Man 2005;29(4):368-75

Nu-DESC studier

Svenska versionen av Nu-DESC (The Nursing Delirium Screening Scale) Datum Arbetspass: D K N D K N Desorientering Inadekvat beteende Inadekvat kommunikation Illusioner/ hallucinationer Psykomotorisk förlångsamning Summa Utvecklad och baserad på forskning om delirium bland patienter med höftfraktur, Confusion Rating Scale (CRS) av M. A. Williams et al, 1988, förnyad version av Gaudreau et al 2005. Översatt till svenska av B Olofsson & Y Gustafson 2008.

Nu-DESC - Desorientering Verbala eller beteendemässiga symtom som tyder på att personen inte är orienterad till tid eller rum

Nu-DESC Inadekvat beteende Inadekvat beteende i relation till situationen

Nu-DESC Inadekvat kommunikation Inadekvat kommunikation i relation till situationen, t.ex. patienten för ett osammanhängande, obegripligt eller meningslöst tal

Nu-DESC Illusioner - hallucinationer Ser eller hör saker som inte existerar

Nu-DESC Psykomot. förlångsamning Fördröjd reaktion Få eller inga spontana reaktioner/ eller svar

Nu-DESC 0= symtomet förekommer ej 1= symtomet förekommer lindrig art 2= symtomet förekommer mycket uttalat eller störande

Nu-DESC Delirium 2 poäng (maxpoäng 10 )

Validation of the Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale used in patients 70 years and older undergoing cardiac surgery Helena Claesson Lingehall, RN, MSc 1,2, Nina Smulter, RN, MSc 1,2, Karl Gunnar Engström, MD,PhD 2, Yngve Gustafson, MD, PhD³, Birgitta Olofsson, RN, PhD 1, 3 1 Department of Nursing, Umeå University, Sweden. 2 Department of Surgical and Perioperative Science, Cardiothoracic Surgery Division, University Hospital of Umeå, Sweden. ³Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå University, Journal of Clinical Nursing, accepterad ej publicerad

Observations [no] Jämförelse med dagens monitoriering av delirium 60 50 40 Delirium subtypes (n=78 of 142 pts) DSM-IV-TR Nu-DESC Clinical database 30 20 10 0 Non-classifiable Hypoactive Mixed Hyperactive Diagrammet visar deliriumdiagnos med DSM-IV-TR versus Nu-DESC för både dag 1 och/eller dag 4

Delirium ska förebyggas och behandlas THAVD THOP THIVA IM THAVD

Elektronisk patientjournal - BMS Systeam Cross

Predisponerande faktorer Hög ålder Kön Dålig syn Hörselnedsättning Diabetes Stroke Hjärtsjukdom Demens Depression Epilepsi Schuurmans et al. Early recognition of delirium: review of the literature. J Clin Nurs. Nov 2001;10(6):721-729

Utlösande faktorer Syre- och substrat brist Hypoxi Anemi Akuta endocrina tillstånd, binjuresvikt Hypoglykemi Signalsubstans obalans Smärta Stress Depression Sömn brist Läkemedel Efter narkos och operation Somatiska tillstånd Stroke, skalltrauma Hjärtinfarkt Infektion Lung emboli Akut buk Urin retention Förstoppning Francis et al A prospective study of delirium in hospitalized elderly. JAMA. 1990;263(8):1097-101. Robinson et al. Postoperative delirium in the elderly: risk factors and outcomes.ann Surg. 2009 Jan;249(1):173-8.

Checklista för delirium!

Tack för uppmärksamheten!