Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Transkript

1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas innan patienten ges något via munnen (dryck, mat eller medicin). Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Avdelningens ansvar... 2 Logopedens ansvar... 2 Genomförande... 2 Screening... 2 Remittering till logoped... 3 Utvidgad bedömning av logoped... 3 Fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS)... 3 Klinisk sväljningsbedömning... 4 Överrapportering... 4 Åtgärder... 4 Förnyad bedömning... 4 Uppföljning... 4 Dokumentinformation... 5 Referensförteckning... 5 Bilagor Bilaga 1 Screeninginstrument Standardized Swallowing Assessment på svenska, SSA-S - Checklista att utföra innan sväljningsscreening Bilaga 2 Sväljningsbedömning av logoped med hjälp av testbricka

2 (5) Bakgrund Sväljningssvårigheter kan uppstå efter ett insjuknande i en stroke. Orofaryngeala sväljningssvårigheter, d.v.s. svårigheter relaterade till munhåla och svalg, förekommer hos en till två tredjedelar av alla nyinsjuknade personer med stroke. Svårigheter att svälja undan mat och dryck effektivt och säkert innebär ökad risk för aspiration som i sin tur ökar risken för pneumoni. Malnutrition samt nedsatt munhälsa är ytterligare problem relaterade till nedsatt sväljningsförmåga [1]. Förutsättningar I många riktlinjer rekommenderas att en första screening av sväljningsförmågan ska göras i akutfasen innan personen med stroke ges något via munnen (dryck, mat eller mediciner) vid misstanke om sväljningsproblem [2, 3]. Avdelningens ansvar I ett första skede är det fullt tillräckligt med en screening av sväljningsförmågan. Då avdelningspersonal identifierar sväljningssvårigheter och önskar en fördjupad bedömning ansvar avdelningen för att kontakta logoped. Läkare/Sjuksköterska ansvarar för remittering till dietist då det bedöms adekvat. Konstaterade sväljningssvårigheter skall dokumenteras i Melior av sjuksköterska under uppdaterat status enligt standardvårdplanen för sluten vård. Logopedens ansvar Logopeden ansvarar för att planera in en utvidgad sväljningsbedömning inom två arbetsdagar efter det att förfrågan har lämnats. Logopeden ansvarar också för överrapportering till avdelningssjuksköterska. Genomförande Identifiering av sväljningssvårigheter sker genom en samverkan mellan avdelningspersonal och logoped. Initial screening fastställer om sväljningssvårigheter föreligger och den efterföljande bedömningen bidrar till förståelse för typen av sväljningssvårigheter samt ger rekommendationer om åtgärder. Screening Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska en första screening av sväljningssvårigheter göras innan personen med stroke ges något via munnen (dryck, mat eller mediciner). Screening genomförs av

3 (5) avdelningspersonal som finns på avdelningen 24h/7. Ett screeninginstrument ska bl.a. vara snabbt och enkelt att använda, känsligt för aktuell frågeställning och leda till samma resultat oavsett vem som administrerat bedömningen [4]. Användande av formellt protokoll vid screening ökar möjligheten att identifiera personer i riskzonen för aspiration (och därmed aspirationspneumoni), jämfört med om en informell bedömning utan protokoll används [5]. Olika instrument för screening finns framtagna [6]. Ett exempel är Standardized Swallowing Assessment (SSA). Detta instrument är validerat [7] och det finns en godkänd översättning till svenska, se bilaga 1. Remittering till logoped Då sväljningssvårigheter identifierats lämnas skriftlig begäran till rehablogopederna. Detta görs enklast via rörpost, stationsnummer (observera att det ej går att faxa begäran!). Begäran ska innehålla: patientuppgifter (namn, personnummer) samt information om resultatet av sväljningsscreening, d.v.s. anledning till önskan om fördjupad bedömning. Logoped kontaktar avdelningen för tidbokning. Bedömning planeras in inom två arbetsdagar efter det att förfrågan om utvidgad bedömning lämnats. Utvidgad bedömning av logoped Logopedens bedömning kan bestå av en klinisk sväljningsbedömning och/eller en instrumentell undersökning med endoskop. För att kunna genomföra bedömningen behövs tillgång till avskild miljö (undersökningsrum/patientrum) för att genomföra undersökningen testbricka enligt anvisningar (bilaga 2) samt assistans av personal (i de fall logopedenheten inte kan tillhandahålla detta). Fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) När tid bokats ansvarar avdelningen för att tillhandahålla testbricka (se bilaga 2) samt att ordna avskild miljö för genomförandet av bedömningen.

4 (5) Vid den instrumentella undersökningen behövs assistans. I första hand ges detta av logopedassistent. Om logopedassistent ej finns att tillgå kan sväljningsbedömningen endast genomföras om assistans från avdelningen finns tillgänglig. Klinisk sväljningsbedömning När tid bokas ansvarar avdelningen för att tillhandahålla testbricka (se bilaga 2) samt att ordna avskild miljö för genomförandet av bedömningen. Överrapportering Logopeden ansvarar för att överrapportera resultatet av sväljningsbedömningen till avdelningssjuksköterska. Vid behov av konsistensanpassning föreligger risk för malnutrition. Därför ska sjuksköterska/läkare remittera till dietist. Identifierade sväljningssvårigheter samt föreslagna åtgärder dokumenteras av logoped i journalen (under Besök log logr) om det utgör ett problem för patienten vid läkemedels- eller födointag. Dokumentera (under Besök log logr) även anledning till att sväljningsbedömning ej kunnat genomföras alternativt då inga sväljningssvårigheter konstaterats. Åtgärder Patienter med konstaterad sväljningsproblematik behöver regelbunden viktkontroll samt utökad munvård. Förnyad bedömning Förnyad sväljningsbedömning görs efter ny skriftlig begäran från avdelningen. Uppföljning Under slutenvårdstiden initierar avdelningen (Strokeenheten, R45/R46 alternativt annan avdelning) förnyad bedömning. Vid behov av uppföljning polikliniskt avseende sväljningssvårigheter tillfrågar logoped patienten om samtycke till fortsatt logopedkontakt inom primärvården. Fram till dess att logopedkontakt etablerats ansvarar logoped inom slutenvård för kontakten.

5 (5) Dokumentinformation För innehållet svarar Anneli Schwarz, logoped, neuro- och rehabiliteringskliniken Remissinstanser - Fastställt av Zoltan Fekete, processledare, stroke/tia-processen, SÄS Nyckelord Sväljsvårigheter, dysfagi, stroke, TIA, strokeprocessen Referensförteckning 1. Geeganage, C., et al., Interventions for dysphagia and nutriotional support in acute stroke (Review). Cochrane Library, 2012(10). 2. Dworzynski, K., G. Ritchie, and E.D. Playford, Stroke rehabilitation: long-term rehabilitation after stroke. Clin Med (Lond), (5): p Casaubon, L.K., et al., Canadian Stroke Best Practice Recommendations: Acute Inpatient Stroke Care Guidelines, Update Int J Stroke, (2): p Cochrane, A.L. and W.W. Holland, Validation of screening procedures. Br Med Bull, (1): p Hinchey, J.A., et al., Formal dysphagia screening protocols prevent pneumonia. Stroke, (9): p Kertscher, B., et al., Bedside screening to detect oropharyngeal dysphagia in patients with neurological disorders: an updated systematic review. Dysphagia, (2): p Perry, L., Screening swallowing function of patients with acute stroke. Part one: Identification, implementation and initial evaluation of a screening tool for use by nurses. J Clin Nurs, (4): p