Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.



Relevanta dokument
Processuppgift 3. Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Systematisk skolutveckling Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Skolplan Med blick för lärande

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Modern och innovativ skolutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Verksamhetsplan 2013/14

Kvalitetsnätverk GR

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solgården 2012

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

ipad strategi i förskolan

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Hunnebostrands förskola

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Vision och målbild förskola och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Leda digitalisering Ale ht17

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Kvalitet och verksamhetsutveckling

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Skola för hållbar utveckling

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Ängelholms skolplan

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!!

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

bjuder in till Lärstämma

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Transkript:

Processuppgift 3

Processuppgift 3 Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.

Visionsarbetet Nästa steg i visionsarbetet är att kartlägga nuläget utifrån de vägledande helhetsidéerna samt att se över arbetsorganisationen och prioritera områden för utvecklingsorganisationen. Det finns många sätt att göra detta på. I denna presentation följer några steg för steg - exempel på hur ni kan gå tillväga. Har ni andra modeller och tillvägagångssätt som ni föredrar är det givetvis ok. Stegen ska ses som exempel och inte sanningar :). Det kan också vara så att ni upplever att ni behöver ta stegen i en annan ordning i er process. Gör det i så fall! Hör av er till oss om ni kör fast eller vill ha fler tips/exempel på hur ni kan gå vidare. Vi finns gärna tillhands och hjälper er :).

Steg 1: Kartlägg nuläget Kartlägg nuläget i era pedagogiska helhetsidéer genom att göra en SWOT över varje helhetsidé. Denna SWOT kommer att hjälpa er att planera utvecklingsorganisationen. Svagheterna är tänkta att utvecklas i er utvecklingsorganisation :). Helhetsidé: Vår pedagogiska enhet har rutiner för och ett klimat som uppmuntrar oss att dela goda exempel, tips och idéer med varandra regelbundet. Vi vill och vågar! Styrkor Pedagogiska kvarten varje mån Möjligheter Spetskompetens inom IKT finns på fsk Utvecklande APT:n IKT-pedagog finns Vår nya fb-grupp för spridning av tips Bloggen Nätet är instabilt Svagheter Jante Rutiner för spridnings saknas Hot

Steg 2: Arbetsorganisationen, görandet Arbetsorganisationen handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet på förskolan och i skolan. T.ex scheman, arbetslagen, vardagsrutiner i barngrupperna, tjänstefördelning, resultatuppföljning och kvalitetssäkring. Se över er nuvarande arbetsorganisation så att den ligger i linje med er nya vision och era pedagogiska helhetsidéer. Finna det organisatoriska förändringar som ni kan och bör göra för att kunna leva upp till visionen och helhetsidéerna? Text

Steg 3: Utvecklingsorganisationen, lärandet Utvecklingsorganisationen är ett samlingsnamn för er organisations potentiella utvecklingskraft. Den bör ta sin utgångspunkt i det lärande som sker i er vardag i arbetet med elevernas lärande och i barngrupperna. I utvecklingsorganisationen fördjupas och utvecklas de erfarenheter och lärdomar som ni gör och sätts i relation till forskning, styrdokument och nya verktyg för lärande. Ett sätt är att strukturera upp sin utvecklingsorganisation är att arbeta med lärgrupper. Låt varje vägledande helhetsidé få en egen lärgrupp som fördjupar sig och sprider utvecklingen till övriga. På nästa sida finns ett exempel på samtalsstruktur för en lärgrupp

Lärgrupper som bas för utvecklingsorganisationen? Exempel på struktur för lärgrupp Introduktion och mötesordning (5 min) Så här har jag gjort Så här går det nu... Erfarenhetsutbyte (35 min). Det här har jag lärt mig, slutsatser och lärdomar hittills (15 min). Ny forskning och nya rön... Påfyllnad... (50 min). Upprättandet av personliga handlingsplaner:vad gör jag i barngruppen/ klassrummet till nästa gång? (10 min). Vad gav dagens lärmöte? Gruppreflektion eller samtalsreflektion (5 min)

Vision: Vi skapar förutsättningar för det livslånga lärandet! För att lyckas med det -Har vi höga förväntningar på alla elever och en tro på att alla eleven kan och vill lyckas i sitt lärande. - Arbetar vi med genrepedagogik i alla klasser så att eleverna blir ägare av ett väl utvecklat språk. -Tränar vi elevernas förmåga att lära sig lära genom att möta dem med ett formativt förhållningssätt och genom att göra dem delaktiga i planeringen. - Använder vi digitala verktyg dagligen i lärandet så att eleverna lär sig kommunicera, kunskapssöka, skapa och lära med hjälp av tidsenlig teknik. - Stimulerar vi elevernas entreprenöriella kompetenser och kreativitet genom att tillsammans med dem utforma uppgifter som har en verklig mottagare. - Arbetar vi ämnesintegrerat utifrån vårt årshjul så att eleverna får olika perspektiv och lär sig att se både helheten och delarna i ett sammanhang. Exempel på en färdig utvecklingsplan utifrån vision och helhetsidé Arbetsorganisation Max 15 mentorselever. Alla har mentorselever! IUP-tid schemalagt Genrepedagogik schemalagt Ämnesblock Lärgrupper istället för klasser Åldershomogena arbetslag Arbetslagsledare med mandat och nedsatt tid Utvecklingsorganisation Lärgrupp om bedömning för lärande Lärgrupp om genrepedagogik Lärgrupp om pedagogisk, digital kompetens Lärgrupp om entreprenöriellt lärande Lärgrupp om ämnesintegrering

Steg 4: Effektmål som synliggör er process? Det systematiska kvalitetsarbetet kan underlättas om man följer upp visionsarbetet med hjälp av effektmålsavstämningar. Dessa effektmålsavstämningar hjälper er att synliggöra er pågående utvecklingsprocess och blir en liten temperaturmätare på att er utvecklingsorganisation tuffar framåt.