Stockholms stad inför 2050 Energimyndighetens arbete med relevans för Stockholms Färdplan 2050 en fossilbränslefri stad För Stockholms Stadsmiljöråd den 7 juni 2012 Åke Axenbom

Hur arbetar Energimyndigheten med kommuner? Programmet Uthållig kommun Energieffektiviseringsstödet Energi- och klimatrådgivning Forskning Planeringsfrågor

EU-mål inom energiområdet och deras svenska motsvarigheter 20% förnybar energi 2020 49 (50) % i Sverige kommer att nås 10% biodrivmedel kommer att nås -20% utsläpp av växthusgaser 1990 2020-40% i Sverige utanför utsläppshandeln Vision: Inga nettoutsläpp i Sverige 2050 20% effektivare energianvändning 2005 2020 E n e r g i e f f e k t i v i s e r i n g s d i r e k t i v e t f ö r h a n d l a s n u

Energimyndighetens allmänna prognos- och scenarioarbete Löpande bevakning av t ex elbalans Korttidsprognoser 2-3 år framåt i tiden Långtidsprognoser (t ex ER 2011:03 2030) Egentligen konsekvensanalys av nu gällande förutsättningar och kända förändringar Känslighetsscenarier Deltar i större studier såsom Färdplan 2050 Ska leverera underlag till Naturvårdsverket om 2 veckor ännu är det inte klart

Långsiktsprognos 2010 Energianvändning Bostadssektorn Huvudscenario, TWh 160 140 120 100 80 60 Naturgas, stadsgas Oljor Trädbränslen mm Fjärrvärme El 40 20 0 2007 2010 2020 2030

TWh Långsiktsprognos 2010 Nettoproduktion el (REF) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 2007 2020 2030 20,0 10,0 0,0 Kärnkraft Vattenkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme i fjärrvärme Vindkraft

Långsiktsprognos 2010 Bränsletillförsel elproduktion Huvudscenario, TWh 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1990 2007 2010 2020 2030 Kol (ink. Hyttgas) Avfall Torv Träbränsle och avlutar Naturgas Oljor (ink. Gasol)

Långsiktsprognos 2010 Elanvändning vs produktion Huvudscenario, TWh 180 170 160 150 140 Nettoanvändning Nettoproduktion 130 120 110 100 2007 2010 2020 2030

Energimyndighetens arbete med Färdplan 2050: Ta fram underlag! Beskriva dagsläget och den historiska utvecklingen av energi, utsläpp, styrmedel, marknaderna och aktörerna. Blicka framåt med hjälp av olika scenarier där vi med olika förutsättningar når så nära ett netto-noll utsläpp det går (bl a möjliga skillnader om det bara är EU vs om hela världen strävar mot samma mål). Göra scenarier bl a med och utan ny kärnkraft. Identifiera vilka utsläpp som inte är enkla/ omöjliga att undvika. Identifiera behov av forskning och utveckling. Ta fram förslag på styrmedelsförändringar om vi så anser behövs.

Förutsättningar i Långsiktsprognos 2010 (och referensbana för Färdplan 2050) Råolja (USD/FAT) Naturgas (SEK/MWh) 2020 2030 2040 2050 98 (112) 113 (128) (135) (138) 309 (283) 359 (323) (337) (345) Kol (USD/ton) 102 (104) 107 (110) (114) (117) CO2 (EUR/ton) 16 (17) 16 (37) (54) (52) 2007-2020 2020-2030 2030-2040 2040-2050 BNP (årlig procentuell utv.) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) (2,1) (2,3)

Speciella omvärlds-, invärlds- och framtidsstudier vid Energimyndigheten, till stor del för eget bruk (prioriteringar osv) Teknisk och vetenskaplig utveckling inom skilda områden T ex LED, solceller, batteriteknik, vindturbiner Politisk och strukturell utveckling, t ex EU Uppföljningar av skilda insatser och program, t ex Olika styrmedel Skilda initiativ för energieffektivisering

Det stationära energisystemet kommer att vara nästan fossilfritt långt före 2050 Oljepannor i villor och större fastigheter Kol i Värtanverket m fl Naturgas i ett antal kraftvärmeverk i Skåne & västkusten Olja och naturgas för värmning, torkning, stödeldning i industri, lantbruk samt som spetslast i fjärrvärme / kraftvärme Plast i avfall? Kol som reduktionsmedel i järn/stålindustrin? Utsläpp av (icke-fossila) växthusgaser från lantbruket?

Några energitrender globalt Energianvändningen ökar, mest utanför industriländerna Elens andel ökar Oljans andel minskar Förnybara energislag ökar i betydelse Ökande intresse för energieffektivisering Kol-länderna försvårar klimatförhandlingarna

Trendspaning för Stockholms energiförsörjning Staden fortsätter att växa Uppvärmningsbehovet stagnerar eller minskar Energieffektivisering + klimatförändringar Fjärrvärmens marknadsandel minskar pga allt hårdare konkurrens från värmepumpar mm Kylningsbehovet ökar Solceller på hus kommer att bli allt vanligare El- och fjärrvärmeleverantörer och nätägare måste finna nya sätt att tjäna pengar!

Mer trendspaning: Osäkerheter i omvärlden Kärnkraftens framtid? Pris på biobränslen, fjärrvärme, el? Utrymme för vindkraft? Prisutveckling på solceller? Ökad / minskad konkurrens på elmarknaden? Elbalans dagtid / nattetid, sommar / vinter? Smarta elnät, elbilar, effektivare kraftvärmeteknik, ny lagringskapacitet mm

Vad bör en energi- och klimatstrategi för Stockholm (minst) innehålla? Avskaffa koleldningen i Värtanverket Stampa ut den sista oljeeldningen Driftsoptimera egna fastighetsbeståndet kontinuerligt Noggrann uppföljning är en viktig del Energieffektivisera egna fastigheter och bostäder rejält i samband med renoveringar: Passa på att tilläggsisolera, byta fönster, installera FTX, byta till LED, mm Bra dialog med privata fastighetsägare / exploatörer om energieffektivisering och Mobility Management Ställ höga krav på energiprestanda vid nybyggnad Resurseffektiv avfallshantering och biogasproduktion Överväg egen vindkraft, vågkraft, solceller, solfångare mm Stadsplanera energismart!

Fyra stora och 20 små steg - Idéskrift om fysisk planering Sammanfattning av ett FoUprojekt som pågått mellan 2003-2011 En steg för steg metodik för att utveckla planeringsprocessen med fokus på energifrågor (uppvärmning, el och transporter) Beskriver verktyg för att bl.a. beräkna och utvärdera planeringsfall

Tack! ake.axenbom@energimyndigheten.se

En Vision En Plan

2012-06-20 SIDAN 2

Promenadstaden ny översiktsplan 2012-06-20 SIDAN 3

NORRA STOCKHOLM ROYAL SEAPORT DJURGÅRDSSTADEN,

2012-06-20 SIDAN 5

Nationell Färdplan, Målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Trafikverkets uppdrag från regeringen om att utreda behovet om ytterligare kapacitet i transportsystemet Trafikverket ska särskilt beakta åtgärder som främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen och som bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Trafikverket ansvarar för delprojekt transporter (inklusive arbetsmaskiner) Inom kapacitetsuppdraget tas en delrapport klimat fram, TRV 2012:105, som blir utgångspunkt för delrapport transporter inom färdplansuppdraget. Ett viktigt underlag är Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, Trafikverket rapport 2010:095 2 2012-06-20

Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll 3 2012-06-20

Oil price $ per barrel Tiden med billig olja är förbi 160 140 120 100 80 Om den trend som vi haft de senaste fem åren fortsätter så medför det att den volym som oljeimporterande OECD-länder har tillgänglig för konsumtion 2020 kommer att minska med 50 procent jämfört med 2005. Kjell Aleklett DN debatt 24 maj 2012. Ekonomisk kris som resultat av höga olja priser 60 40 20 Brent oil prices, from http://www.eia.gov/ 0 1988 1989 1992 1993 1996 1997 2000 2001 2004 2005 2008 2009 2012 2013 4 2012-06-20

Planerar vi för fel samhälle och transportsystem? 140 120 Beslutade åtgärder 100 80 60 Klimatmål SE 40 20 Klimatmål EU 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 5 2012-06-20

Alla delar behövs Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur. Energieffektivitet Samhällsplanering och överflyttning Förnybar energi Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan 6 2012-06-20

MÅLBILD 2030 för ett transportsystem som uppfyller klimatmål 7 2012-06-20

Transportsnålt samhälle 2030 jämfört med 20 år tidigare Täta, gröna och funktionsblandade städer Förändrat resande minskad biltrafik (13-25 procent jämfört med 2008) fördubblat resande med gång, cykel, kollektivtrafik bilpool resfria alternativ minskad tillväxt flyg Förändrade transporter av gods oförändrat trafikarbete för lastbil (jämfört med 2008) överflyttning från lastbil till sjöfart och järnväg citylogistik, ruttplanering, längre och tyngre fordon förändrade konsumtions- och produktionsmönster 8 2012-06-20

Attraktiva och tillgängliga städer Tätare med bevarade grönytor Funktionsblandad bebyggelse Utformning och hastighet på gator utifrån gående och cyklisters villkor Förbättrad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik till arbetsplatser och service Korta avstånd till effektiv kollektivtrafik Färre parkeringsplatser och marknadsbaserade parkeringsavgifter Samordnade varutransporter 9 2012-06-20

Två trender som verkar i motsatt riktning En undersökning av Göteborgsregionen visar ett typiskt mönster för storstäder dels att staden växer inåt och förtätas genom att tidigare verksamhetsmark tas i anspråk dels växer storstäderna utåt med relativt gles bebyggelse I Göteborgsregionens fall har den största relativa befolkningstillväxten skett i perifera områden bl.a. genom mindre restriktiv syn på omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Hagson och Mossfeldt (2008) 10 2012-06-20

Energieffektiva fordon, fartyg och flygplan 2030 jämfört med 20 år tidigare Lätta vägfordon 60 procent effektivare EU krav som på sikt även driver på elektrifiering Tunga vägfordon 25 30 procent effektivare EU standard och krav Flygplan och fartyg, 30 procent effektivare Mer energieffektiv användning lägre hastigheter, skyltade och efterlevnad sparsam körning, vädernavigering, grönt flyg etc. 11 2012-06-20

Förnybar energi 2030 Effektivisering och transportsnålt samhälle gör att biodrivmedlen räcker längre 52 procent förnybar energi i vägtrafik (Ökning enligt trend 17 procent förnybar) 14,5 TWh biodrivmedel 5 TWh el 15 TWh fossilt Elbil och laddhybrid, 21 procent av trafikarbetet City distribution och stadsbussar delvis eldrivna Sjöfart 20-44 procent förnybart Flyg 20 procent förnybart Hållbar produktion av biodrivmedel och el 12 2012-06-20

Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta 180 160 140 120 100 80 60 Transportsnålt samhälle Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Kvarstående fossil energi 40 20 0 2004 2020 2030 2050 13 2012-06-20

Påverkan på andra mål av scenariot Möjligheter Tryggare energiförsörjning Mindre trafik ger mindre trängsel, utsläpp av luftföroreningar och bulleremissioner Minskat markanspråk genom förtätning Minskat markanspråk för biodrivmedel genom minskat energibehov Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrad tillgänglighet Möjlighet att utnyttja restid Ökad trafiksäkerhet Minskade reskostnader med kollektivtrafik Minskade kostnader för utbyggnad vägar, VA m.m. Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad jämställdhet och social integration Utmaningar Mycket investeringar har redan gjorts för bilen Minskad flexibilitet i resandet Omställning av samhällsplaneringen Förtätning kan ge högre exponering för buller och luftföreningar Singelolyckor oskyddade trafikanter Ökade kostnader för bilresor och lastbil för näringslivet Ökade kostnader för utbyggnad av järnväg och kollektivtrafik En radikal minskning av privatbilar i staden och motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där. Hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter 14 2012-06-20

15 2012-06-20 VÄGEN TILL 2030 förslag till styrmedel och åtgärder för att nå målbilden

Generella styrmedel exempel Vägtrafik Drivmedelsskatt, lika energi och koldioxidskatt bensin och diesel justering av nivå för att klara 2020 och 2030 målen Infrastrukturavgifter ersätter energiskatten på sikt ytterligare differentiering t.ex. i tid och rum möjlig Kilometerskatt för tunga lastbilar Övriga trafikslag Utveckling handelsystemet flyget, drivmedelskatt/handelsystem sjöfart m.m. 16 2012-06-20

Styrmedel transportsnålt samhälle exempel Målbild för framtida transportsystem och samhälle Kommunala planeringen planering samhälle och infrastruktur utgångspunkt från målbild statlig medfinansiering kollektivtrafik, gång, cykel, samordnade varutransporter uppföljning och statlig utredning om ytterligare styrmedel Planering av statligt vägnät planering med utgångspunkt från målbild om transportsnålt utpekande av lämpligt vägnät för längre och tyngre fordon sänkta skyltade hastigheter med 10 km/h utom i glesbygd Ytterligare städer med trängselskatt Malmö, Stockholm utvidgning Essingeleden och Förbifart Parkering; minskning av antal, högre avgifter, förändrat regelverk möjliggör för kommuner att ta ut avgift på privat parkering (Nottingham-modellen) Forskning, utveckling och demonstration Bl.a. BRT 17 2012-06-20

Klimatpaket i kapacitetsutredningen Förutsätter styrmedel och åtgärder i bebyggelsestruktur enligt klimatscenariot Satsning på gång cykel kollektivtrafik (fokus elektrifierad BRT och buss) samordnade (elektrifierade) godstransporter i staden godstransporter på järnväg och med sjöfart utöver vad som är med i övriga paket för storstad, person och godstransporter Väginvesteringar begränsas i huvudsak till kollektivtrafik och i vissa relationer för ökad bärighet för att tillåta längre och tyngre lastbilar samt elektrifiering av vägnät Utrymme för kollektivtrafik, samordnade varutransporter, gång och cykel tas från biltrafiken Ökat statsbidrag till kollektivtrafik, gång, cykel samt samordnade varutransporter 18 2012-06-20

Styrmedel energieffektiva vägfordon exempel Lätta fordon EU-regelverk, 70 g/km 2025, 50 g/km 2030 fordonsskatt och miljöbilskrav Tunga fordon EU standard för mätning och deklaration EU krav, 30 procent effektivare till 2030 ändring av EU-regelverk för att tillåta längre och tyngre fordon koldioxiddifferentierad fordonsskatt områdesbestämmelser, miljözoner Generellt marknadskrav stöttat av informativa styrmedel krav vid upphandling forskning, utveckling, demonstration 19 2012-06-20

Styrmedel förnybar energi exempel Utredning och införande av lämpliga styrmedel för teknikstöd som är tidsbegränsade men tillräckligt långvariga för att ge incitament till utveckling Kvotplikt på nivå som ligger över tillåten låginblandning av etanol och FAME (införs under 2014 enligt vårproppositionen 2012) Uppföljning och översyn av styrmedel med 2-4 års mellanrum Forskning, utveckling och demonstration 20 2012-06-20

Slutsatser och rekommendationer Tekniska åtgärder räcker inte. Det behövs även en omställning av samhälle och transportsystem med mindre bilresande och överflyttning av godstransporter på järnväg och sjöfart. Transportsnålt samhälle motiveras även av många andra mål Omställningen kräver breda politiska överenskommelser och det är bråttom Positiva målbilder av det framtida samhället och transportsystemet Kombination av generella och riktade styrmedel med åtgärder på alla nivåer. Internationellt överenskomna krav på fordon, fartyg och flyg Kostnaderna för övergång till biodrivmedel och el kompenseras mer än väl av energieffektivisering och transportsnålt samhälle På så sätt kan Sverige fortsätta vara en föregångare - som går att följa 21 2012-06-20

Vad kan göras för att minska transporternas klimatpåverkan i Stockholm? Jonas Eliasson Föreståndare Centrum för Transportstudier Professor Transportsystemanalys

Färdsträcka per person och dag 1800-2000

Varför reser vi mer och längre? Det har blivit lättare att transportera sig: Teknisk utveckling: bättre & billigare transportmedel Investeringar: fler & bättre vägar/spår Ekonomisk utveckling: Fler har råd med bil, råd att flyga osv. Denna cykel är hemligheten med dagens historiskt sett ofattbara välstånd Moderna samhället kräver mer & längre transporter Arbetskraftens specialisering: Allt färre ospecifika jobb Produktionens specialisering: Just-in-time, outsourcing, fokusering Konsumtionens specialisering: Produktdifferentiering, långväga handel

Beräknade effekter av några möjliga åtgärder Åtgärd Bilfri stadskärna -4% Trängselavgifter -9% Bebyggelseplanering (länseffekt) Nolltaxa på SL -4% Effekt i Sth kommun Utspridd => central: -11% Utspridd => stationer: -3% Höjt bränslepris Fördubbling: -12% Tredubbling: -22% Lägre bränsleförbrukning personbilar -30%: -21% -50%: -34% -70%: -42%

Bilköpare undervärderar bränslesnålhet Väger bara in 2-4 års bränslebesparingar vid bilköp Inte rationellt beteende (inkonsistent med egenintresse): Enbart bränsleskatt inte tillräcklig effekt Korrigerande skatt på nya fordon befogad Orsakar dessutom problem nedströms (begagnatmarknaden) Blir värre av att bränslet kommer bli dyrare än idag

Investeringar i kollektivtrafik kan öka bilresandet! Ju längre bort man bor från regionkärnan, desto mer kör man bil Om kollektivtrafikinvesteringar uppmuntrar fler att bo längre ut kan totala bilresandet öka! Tunnelbanan beräknas öka bilresandet! Utan Tub -8% transportarbete +43% gång, +33% cykel

Regionförstoring har dominerat över regionförtätning! 250% % tillväxt i LA-regionen 1970-2004 200% 150% Förtätning i kärnan Förtätning i kranskommuner Regionförstoring 100% 50% 0% Stockholm Göteborg Malmö Bra för tillväxten med större regioner men ännu bättre med täta regioner med starka kärnor och bättre för miljön Kommuner sköter bebyggelsen staten (större) infrastruktur

Slutsatser Största delen av minskning måste komma från klimatsnåla fordon Staten har styrmedlen Styrmedel på nyköpta fordon befogat Tveksamt om lokalt klimatarbete minskar utsläpp pga. internationella bubblor (ETS osv.) men motiverat förbereda sig för energisnålt samhälle Se upp för regionförstoring hellre regionförtätning Gör det lätt att bo tätt, gå, cykla Inte så stor effekt i sig men det gör inte lika ont när transporterna blir dyrare

2011-05-11 SIDAN 1 Färdplan mot ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Örjan lönngren

Fossilbränslefritt vad kan det innebära? Strikt tolkning inga fossilbränslen över huvud taget får användas i staden. Netto noll minska användningen av fossila bränslen så mycket det går och kompensation genom sänkor eller klimatpositiva åtgärder. Acceptera en rest minska användningen av fossila bränslen så mycket det går och acceptera att det kvarstår en del fossilt. Fossiloberoende åtgärder för att göra energianvändningen oberoende av fossila bränslen, men fortsatt möjligt att använda fossila bränslen. 2011-05-11 SIDAN 2

Olika beräkningsmetoder Produktionsmetoden direkta utsläpp från skorstenar, avgasrör och marken inom ett geografiskt avgränsat område Konsumtionsmetoden utsläpp som uppstår vid användandet av energi inom ett begränsat geografiskt område LCA livscykelanalys alla utsläpp som sker från vaggan till graven = Utsläpp från produktion och transport av t.ex. bensin Konsumtionsmetoden med LCA framställning, transport och användning av t.ex. bensin 2011-05-11 SIDAN 3

Varför det finns CO2e kvar år 2050 100 80 60 40 20 Fossilt bränsle - konvertering och energieffektivisering Fossilt bränsle LCA-påslag Förnybar energi 0 2009 2050 2011-05-11 SIDAN 4