Gödselmedel i jordbruket

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig... 2 0.5 Sttistikproducent... 2 0.6 Uppgiftsskyldiget... 2 0.7 Sekretess oc regler för bendling v personuppgifter... 3 0.8 Gllringsföreskrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.0 Syfte oc istorik... 3 0. Sttistiknvändning... 3 0.2 Uppläggning oc genomförnde... 4 0.3 Interntionell rpportering... 4 0.4 Plnerde förändringr i kommnde undersökningr... 4 Översikt... 5. Observtionsstoreter... 5.2 Sttistisk målstoreter... 6.3 Utflöden: sttistik oc mikrodt... 7.4 Dokumenttion oc metdt... 7 2 Uppgiftsinsmling... 8 2. Rm oc rmförfrnde... 8 2.2 Urvlsförfrnde... 8 2.3 Mätinstrument... 9 2.4 Insmlingsförfrnde... 9 2.5 Dtberedning... 9 3 Sttistisk berbetning oc redovisning... 2 3. Skttningr: ntgnden oc beräkningsformler... 2 3.2 Redovisningsförfrnden... 4 4 Slutlig observtionsregister... 5 4. Produktionsversioner... 5 4.2 Arkiveringsversioner... 5 4.3 Erfreneter från senste undersökningsomgången... 5

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 2 (5) 0 Allmänn uppgifter 0. Ämnesområde Ämnesområde: Miljö 0.2 Sttistikområde Sttistikområde: Gödselmedel oc klk 0.3 SOS-klssificering Tillör (SOS) J För undersökningr som ingår i Sveriges officiell sttistik gäller särskild regler när det gäller kvlitet oc tillgängliget, se Förordningen om den officiell sttistiken (200:00) 0.4 Sttistiknsvrig Myndiget/orgnistion: Sttistisk centrlbyrån Regioner oc miljö / Lntbrukssttistik Postdress: 70 89 Örebro Besöksdress: Klostergtn 23 Kontktperson: Ylv Andrist Rngel Telefon: 09-7 68 56 Telefx: 09-7 70 87 E-post: ylv.ndrist-rngel@scb.se 0.5 Sttistikproducent Myndiget/orgnistion: Sttistisk centrlbyrån Regioner oc miljö / Lntbrukssttistik Postdress: 70 89 Örebro Besöksdress: Klostergtn 23 Kontktperson: Ylv Andrist Rngel Telefon: 09-7 68 56 Telefx: 09-7 70 87 E-post: ylv.ndrist-rngel@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldiget Uppgiftsskyldiget föreligger inte.

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 3 (5) 0.7 Sekretess oc regler för bendling v personuppgifter I myndigeterns särskild verksmet för frmställning v sttistik gäller sekretess enligt 24 kp. 8 offentligets- oc sekretesslgen (2009:400). Vid utomtiserd bendling v personuppgifter gäller reglern i personuppgiftslgen (998:204). På sttistikområdet finns dessutom särskild regler för personuppgiftsbendling i lgen (200:99) oc förordningen (200:00) om den officiell sttistiken. 0.8 Gllringsföreskrifter Ingen gllring v mikrodt r skett sedn undersökningen inleddes 988. 0.9 EU-reglering Delr v denn sttistik nvänds som underlg för rpportering enligt Europ-prlmentets oc Rådets förordning (EU) nr 525/203 v den 20 mj 203 om övervkning oc rpportering v utsläpp v växtusgser. 0.0 Syfte oc istorik Produkten ingår i den löpnde sttistiken över jordbrukets gödselmedelsnvändning. Undersökningsserien inleddes 988 oc undersökningr r fr.o.m. 99 genomförts med två års intermittens. Sttistiken sk regionlt oc differentiert belys förbrukningen i jordbruket v växtnäringsämnen i stll- oc minerlgödsel, nteringssätt oc lgringskpcitet för stllgödsel smt förändringr över tiden. Sttistiken nvänds vid ntionell beräkningr v växtnäringsblnser, kväve- oc fosforutsläpp till vtten, utsläpp v mmonik oc växtusgser. Dess beräkningr nvänds blnd nnt för uppföljning oc utvärdering v miljökvlitetsmål oc rpportering v genomförnde v EU-direktiv oc interntionell konventioner. 0. Sttistiknvändning Sttistikens nvändre är främst: o Jordbruksverket, Nturvårdsverket oc Hvs- oc vttenmyndigeten bl.. för uppföljning v miljömål som berör näringsläckge till luft oc vtten smt utvärdering v oc beslut om åtgärder för tt nå målen för rådgivning m.m. o Länsstyrelser, Vttenmyndigetern oc ndr regionl orgn för regionl uppföljning oc rådgivning. o Sveriges lntbruksuniversitet, Institutet för jordbruks- oc miljöteknik (JTI), med fler, för utbildning oc forskning. o Lntbrukrns Riksförbund (LRF), miljöorgnistioner oc llmäneten som underlg för debtten om jordbrukets miljöpåverkn.

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 4 (5) 0.2 Uppläggning oc genomförnde Uppgiftsinsmlingen sker genom telefonintervjuer med jordbrukrn efter odlingssäsongens slut. Intervjuern genomförs under perioden september till jnuri. Uppgiftern vser odlingssäsongen, det s.k. gödselåret. Med gödselår mens den period under vilken gödsling till ktuellt års grödor sker. Urvlet är strtifiert efter driftsinriktning (växtodling, mjölkkor, övrig nöt, svin, övrig djurållning oc blndd växtodling/djurållning). Estimtion görs strtumvis med rk uppräkning inom strt med kompenstion för bortfllet. Se vidre vsnitten 2.2 (Urvlsförfrnde) oc 3. (Skttningr). 0.3 Interntionell rpportering Uppgifter från undersökningen ingår som ett v indtunderlgen för Sveriges klimtrpportering till UNFCCC (United Ntions Frmework Convention on Climte Cnge). 0.4 Plnerde förändringr i kommnde undersökningr Ing större förändringr plners för närvrnde. Mindre vritioner melln undersökningrn förekommer.

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 5 (5) Översikt SCB:s gödselmedelsundersökning (GU) inleddes 988 med syfte tt ge kunskp på regionl nivå om nvändningen v minerl- oc stllgödsel för enskild grödor. Sådn kunskp beövs i först nd för uppföljning v uppstt miljömål, som underlg för näringsläckgeberäkningr till luft oc vtten oc för rådgivning inom växtnäringsområdet. Ur miljösynpunkt är förlustern v kväve oc fosfor v störst betydelse. För tt minsk förlustern omftts svenskt jordbruk v fler miljöpolitisk beslut. Gödselmedelsundersökningen vr från börjn en tilläggsundersökning i de objektiv skördeuppskttningrn, oc vr således beroende v denn undersöknings urvl. Från 995 r ett särskilt urvl för GU drgits. I undersökningen 203 drogs 3 650 lntbrukre över el lndet. Inför 997 års undersökning gjordes en omfttnde översyn i smråd med bl.. Jordbruksverket, Sveriges lntbruksuniversitet, JTI oc Nturvårdsverket. Syftet med översynen vr främst tt förbättr sttistiken över stllgödselnteringen, som blnd nnt r relevns för näringsläckget oc mmonikvgången till luft. Undersökningens utformning förändrdes betydligt oc kompletterdes med fler frågor om stllgödselnteringen. För tt möt nvändrbeovet v ökd regionl redovisning v resultten, utökdes urvlet till undersökningen 20 med jälp v tillfällig medel. Urvlet smordndes även positivt med Skördeundersökningrn (se vsnitt 2.2). Inför undersökingen 203 återgick urvlet till ordinrie storlek oc ingen positiv smordning gjordes med Skördeundersökningrn. Gödselmedelsundersökningen publicers vrtnnt år i ett sttistiskt meddelnde. I smm serie, serie MI (tidigre N) 30, publicers de år som inte GU publicers, sttistik över odlingsåtgärder i jordbruket. I serien ingår även årlig försäljningssttistik för minerlgödsel till jordbrukssektorn oc t.o.m. 203 även försäljningssttistik för klk (referensår 202). Tidigre redovisdes viss år näringsämneskvntitetern enligt GU, nedbrutn på vrinningsområden i seprt rpporter. En smmnställning v lång regionl tidsserier över försäljningen v minerlgödsel oc klk, smt produktionen v stllgödsel utgvs 995.. Observtionsstoreter

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 6 (5).2 Sttistisk målstoreter Det finns två uvudgrupper v sttistisk målstoreter. Den en gäller de kvntiteter v olik näringsämnen (kväve, fosfor oc klium) som tillförs åkermrk genom minerl- oc stllgödsel såsom ndel gödsld rel under referensperioden, genomsnittlig ektrgiv v respektive växtnäringsämne oc spridningstidpunkt. Den ndr gäller olik spekter på stllgödsel: fördelning v stllgödsel på nteringssätt oc lgringskpcitet, olik tekniker för stllgödselspridning smt stllperiodens genomsnittlig längd för olik ktegorier v nötkretur. Motsvrnde objektsgrupper, vribler oc sttistisk mått frmgår v tbellplnen nedn. Objektgrupp Vribel Mått Popultion Åkermrken i Sverige Indelning i redovisningsgrupper Grödor/grödgrupp Näringsämnen (kväve, fosfor, klium) Minerlgödsel (Mg) - Stllgödsel (Sg), Län, PO8, riket, smt enskild grödor Län, PO8, riket, grödgrupp, enskild grödor Mg-, Sg- oc (Mg+Sg)- gödsld rel. Län, PO8, riket, grödgrupper, enskild grödor Lntbruksföretg PO8, riket, djurgrupper Totl grödrel Gödsld rel Giv Förbrukning Spridningstidpunkt Gödslingsintensitet växttillgängligt kväve, gödsld rel Hnteringssätt oc lgringskpcitet för stllgödsel PO8, riket Påfyllndsmetod för urin- oc flytgödselbeållre PO8, riket, djurgrupper Stllperiod för nötkretur, genomsnittlig stllperiod PO8, riket, stllgödselslg PO8, riket, stllgödselslg, enskild grödor PO8, riket, enskild grödor Myllningstidpunkt för stllgödsel Spridningsteknik för flytgödsel oc urin Spridning v stllgödsel före sådd, i växnde gröd Spridning v Totlrel Reltiv rel Medelvärde Totlmängd Andelr v relen Andelr v relen Andelr v djurntlet Andelr v djurntlet Andelr v djurntlet, medelvärde Andelr v relen Andelr v relen Andelr v relen PO8, riket, stllgödselslg stllgödsel ) Med PO8 vses indelning i ått produktionsområden enligt lntbrukssttistiken, se MIS 998: Områdesindelningr i lntbrukssttistiken 998. Totl gödselmängd

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 7 (5).3 Utflöden: sttistik oc mikrodt Resultten redoviss i serien Sttistisk meddelnden (MI 30 SM). Fr.o.m. 200 års undersökning finns SM-rpporten på SCB:s webbplts, www.scb.se. På webbpltsen finns även delr v resultten tillgänglig i sttistikdtbsen. I SM:ets tbelldel redoviss gödselgivor för smtlig grödor, spnnmål, slåttervll, betesvll oc övrig grödor, uppdelt på län, produktionsområden oc riket. Gödselgivor för enskild grödor redoviss endst på riksnivå. Frm till oc med 2009 ingick betesvllen i gruppen övrig grödor..4 Dokumenttion oc metdt Dokumenttion publicers också i SM oc i Beskrivning v sttistiken (motsvrr den tidigre produktbeskrivningen).

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 8 (5) 2 Uppgiftsinsmling 2. Rm oc rmförfrnde Lntbruksregistret för 202 utgjorde rm för urvlet. I urvlsrmen för GU 203 ingick företg med ett stndrdisert rbetsbeov v minst 400,0 timmr/år (enligt typklssificeringen för lntbruket) oc ntingen minst 5,0 odling på åkermrk eller stor djurållning. År 2005 öjdes gränsen från 2,0 till 5,0 med vsikt tt smm relgräns som i skördesttistiken. Förändringen ledde 2007 till en minskning med c 4 procent v ntlet företg, c,5 procent v stndrdrbetstimmrn oc c 0,3 procent v åkerrelen. Rmen 203 bestod v 42 95 företg. Rmpopultionen består således nu v de jordbruksföretg som ingår i lntbruksregistret oc r minst 400,0 stndrdrbetstimmr/år oc ntingen minst 5,0 ektr odling på åkermrk eller stor djurållning. Målpopultionen är dock fortfrnde densmm som innn öjningen till 5,0, nämligen ll företg som ingår i Lntbruksregistret. Värden räkns därför upp för tt täck el målpopultionen oc dett görs genom tt uppräkningstlen justers eller klibrers mot den åkerrel som vser de företg som ingår i Lntbruksregistret. 2.2 Urvlsförfrnde I undersökningen 203 drogs ett bruttourvl v 3 650 lntbruksföretg över el lndet, vilket är en återgång till norml urvlsstorlek. År 20 vr urvlet tillfälligt utökt med 500 företg, till 5 50 företg. I gödselmedelsundersökningen 20 vr urvlet positivt smordnt med urvlet till Skördeundersökningen, vilket innebr tt c 3 000 gårdr blev uttgn till båd undersökningrn. Dett ökde då nvändbreten v dt vseende frågor som rör både gödsling oc skörd. Till 203 gjordes ingen sådn positiv smordning v urvlet, vrför endst c 900 företg deltog i båd undersökningrn. Strtifiering Rmpopultionen deldes 203 in i 45 strt. Strtifieringen bygger i grunden på en korsklssificering v ått produktionsområden (PO) oc sex driftinriktningr. Någr smmnslgningr v områden r gjorts för tt undvik lltför små strt. Ett minst ntl på c 00 företg tillämps; det minst strtumet kom 203 tt inneåll 93 företg. De sex driftsinriktningrn är Växtodling, Mjölkkor, Övrig nötkretur, Svin, Övrig djur oc Blndt. Driftsinriktningrn nvänds i strtifieringen för tt skp omogenitet oc på så vis öj precisionen. Allokering Allokering (fördelning v urvl på olik strt) görs för tt uppnå en kombintion v ög precision på riksnivå oc PO-nivå. Fördelningen r

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 9 (5) gjorts proportionellt mot det storleksmått som sedn nvänds för tt fstställ urvlsdesign inom strtum; se nedn. Därtill r ett minst ntl på 20 företg per strtum tillämpts. Urvlsdesign Inom respektive strtum drs ett så kllt Preto πps-urvl, med stndrdrbetstimmr som storleksmått. Extrem designvikter undviks genom tt ntlet stndrdrbetstimmr lltid minst är 400,0; som ögst blir designvikten c 60. De preliminär önskde inklusionssnnoliketern λ k,prel beräkns som n s k /t s, där s k är storleksmåttet för företg k oc t s är summn v storleksmåttet för el strtumet ifråg. Storleksmåttet utgörs lltså v det stndrdiserde rbetsbeovet, uttryckt i stndrdrbetstimmr, oc speglr företgets storlek med vseende på både grödreler oc djurållning. λ k,prel -värden större än åsätts värdet (totlundersöks), vrpå övrig λ k,prel -värden beräkns på nytt. Itertionen uppreps tills ll önskde inklusionssnnoliketer i urvlsdelen underskrider värdet. Urvlet drs sedn enligt vedertgen metod för Preto πps-urvl. Slutligen r vi drgit ett urvl omfttnde 3 650 företg, vrv 3 59 med önskde inklusionssnnoliketer λ k vriernde melln 0,07 oc 0, 998 smt 59 företg med λ k =. I ett ndr urvlssteg väljs ett fält för vrje gröd som odls på gården. Eftersom det inte är möjligt tt vid en telefonintervju slumpmässigt t ut ett fält r konsekvent uppgifter för störst fältet v respektive gröd inämtts. 2.3 Mätinstrument Uppgiftsinsmlingen sker vi telefonintervjuer. Registreringen sker sedn 2007 elt i WinDATI. 2.4 Insmlingsförfrnde När urvlet r drgits informers de uttgn lntbruken vi ett postutskick med ett informtionsbrev om tt de är utvld tt medverk i undersökningen. Telefonintervjuern genomförs under perioden september - jnuri 2.5 Dtberedning Härledningsregler: Tillförd mängder v olik näringsämnen Gödselmedelsundersökningens skttningr v ur mycket kväve, fosfor oc klium som sprids på åkermrk är beroende v ärledning. Härledningen går till så tt på lntbrukrns uppgifter om ektrgivor v olik minerlgödsel- oc stllgödselsorter läggs omräkningsfktorer för en beräkning v givn för respektive näringsämne. Hektrgivn v

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 0 (5) näringsämnet n från olik gödselmedel (minerlgödsel respektive stllgödsel) ärleds enligt formeln: Hektrgiv = ( gödselgiv näringsinneåll, ), n g g där gödselgiv g är storleken på gödselgivn v gödselmedlet g enligt intervjuuppgiften, oc näringsinneåll n,g är omräkningstlet som nger inneållet v näringsämnet n i gödsel v typen g. Uppgifter om näringsinneåll i minerlgödsel v olik sorter kommer från tillverkrns inneållsdeklrtioner, oc är är uppgiftern tämligen säkr. För stllgödsel v olik typer r omräkningsfktorer tillämpts bserde på Jordbruksverkets STANK-modell. Dess omräkningsfktorer nses mer osäkr, eftersom de bygger på försöksdt oc bl.. förutsätter viss foderstter oc viss gödselntering, någon felskttning är inte gjord. För ärledning v tillförd mängd näringsämne per gröd oc gård multiplicers den frmräknde ektrgivn v ett näringsämne med uppgiften om gårdsrel, enligt följnde: n g Tillförd mängd näringsämne n till gröd på gård i = Hektrgiv n, i, Areli, där Hektrgiv n,i, är ektrgivn v näringsämne n till gröd på gård i, beräknd enligt ovn, oc Arel i. är gårdsrelen v gröd på gård i enligt uppgift från Lntbruksregistret. I tbellen nedn redoviss vilk omräkningstl som nvänds i ärledningr från tillförd stllgödselmängder till ren växtnäringsämnen. Uppgiftern är bserde på uppgifter från STANK-systemet.

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Näringsinneåll i stllgödsel från nötkretur, svin, öns, äst oc får vid olik spridningstidpunkter, (gäller södr Sverige, län 0-9) kg per ton stllgödsel, uppdtert inför 2003 års beräkningr. Totlkväve, kg/ton stllgödsel Ammoniumkväve, kg/ton stllgödsel Fosfor Klium Vår- Vår- Som- Tidig Sen Vår- Vår- Som- Tidig Sen kg /ton kg /ton vinter bruk mr Höst öst vinter bruk mr Höst öst Stllgödsel Stllgödsel Nöt Fstgödsel 4,3 4,0 3,5 4,0 4,3 0,9 0,6 0, 0,6 0,9,4 4,6 Urin 2,4 2,6,9 2,4 2,8 2, 2,2,6 2, 2,5 0,0 5,4 Kletgödsel 3,7 3, 2,6 3,2 3,6,3 0,7 0,2 0,8,2 0,9 4, Flytgödsel 3,8 3,8 2,9 3,7 3,9 2,0 2,0,,9 2, 0,8 5, Djupströ 5,0 4,8 4,6 4,9 5,0 0,4 0,2 0, 0,3 0,4,5 0,6 Svin Fstgödsel 7,8 7,5 6,4 7,5 7,9,7,3 0,2,3,7 4,4 3,2 Urin,2,4,3,3,3,0,2,,, 0,8 4,3 Kletgödsel 5,9 5,5 3,6 5,7 5,9 2,6 2,2 0,3 2,4 2,6 2,6 2,7 Flytgödsel 3,0 3,4 2,9 3,3 3,6,9 2,2,8 2,2 2,5,2,7 Djupströ 4,3 4,2 4,0 4,3 4,4 0,4 0,3 0,0 0,3 0,4 2,0 4,3 Höns Fstgödsel 0,9 9, 5,7 8,8, 6,0 4, 0,8 3,8 6,2 4,5 5, Kletgödsel 9,5 8,6 5,0 8,9 0, 5,2 4,3 0,7 4,5 5,8 3,9 4,4 Flytgödsel 4,0 4,3 3, 4,5 3,9 2,8 3,,9 3,3 2,6,7,9 Djupströ 3,5 24,6 2,9 27,4 3,5 0,9 4,,4 6,8 0,9 8,6 5,7 Häst Fstgödsel 6,6 6,0 5,4 6,0 6,6,4 0,8 0,2 0,8,3,8,7 Djupströ 5,4 5,3 5,0 5,2 5,4 0,4 0,3 0, 0,3 0,4,8,7 Får Fstgödsel 2,0, 9,8,0,8 2,5,6 0,3,6 2,4 2,5 6,3 Djupströ 9,8 9,3 9, 9,5 9,8 0,8 0,3 0, 0,5 0,8 2,5 6,3 ) Vårvinter = / - 3/3; vårbruk = /4-3/5; sommr = /6-3/7; tidig öst = /8-30/9; sen öst = /0-3/2

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 2 (5) 3 Sttistisk berbetning oc redovisning 3. Skttningr: ntgnden oc beräkningsformler Skttningr De flest tbeller r skttts som relndelr. Dett gäller ndel bendld rel, se exempel nedn, liksom spridningstidpunkt, nvändning v olik gödselslg, myllningstidpunkt oc spridningsteknik. På motsvrnde sätt redoviss djurrelterde uppgifter som stllperiod, se exempel 2, oc nteringssätt för stllgödsel som ndel v djuren. Skttningen v givorn v olik växtnäringsämnen (tillförd mängder per ektr) beräkns genom tt kvntiteten tillförd stllgödsel räkns om till ren växtnäring med jälp v fktorer bserde på STANK (se vsnitt 2.5). Skttningen v mängd tillfört näringsämne per ektr beräkns sedn enligt metoden i exempel 2 nedn. Exempel. Beräkning v ndel gödsld rel. Denn skttning beräkns som en kvot melln den skttde rel som bendls med något slgs gödselmedel oc den totl relen för motsvrnde grödor. Dess skttningr utgörs vr oc en i sin tur v summerde reler för smtlig urvlsgrupper (strt). En justering v relern sker dessutom för respektive redovisningsindelning d. Justeringen görs dels genom multipliktion med kvoten melln registerrelen oc skttd rel enligt urvlsundersökningen, dels genom klibrering v uppräkningstlen mot registerrelen. Speciellt för skttningen v genomsnittlig relndel A där gödsling sker med gödselmedel b i redovisningsindelning d, kn formeln då justering görs genom multipliktion uttrycks A id = i i A Aˆ A Aˆ id id id id n m n m k k λk λ k kib ki. medn formeln då justering görs genom klibrering kn uttrycks n m A id = n m k k g g k k λk λ k kib ki, där

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 3 (5) kib = den rel v gröd i tillörnde lntbruksföretget k inom strtum där gödsling sker med gödselmedel b, ki = rel v gröd i på gården k inom strtum, λ k = urvlssnnoliket för gården k inom strtum, n = ntl uttgn gårdr inom strtum, m = ntl uttgn gårdr, exkl bortfll, inom strtum, Aid Aˆ id = kvoten melln relen enligt ARARAT-registret oc enligt urvlsundersökningen för gröd i i redovisningsområde d, g k = klibrerd vikt för lntbruksföretget k inom strtum Exempel 2. Gödselgivorns storlek uttryckt i ren näringsämnen. Först räkns vrje gödselgiv om till näringsämneskvntiteter med jälp v omräkningsfktorer bserde på STANK. Beräkningen v givor i ren växtnäringsämnen beräkns sedn som tillförd mängder v växtnäring dividert med den motsvrnde bendlde relen. Den genomsnittlig givn V för gröd i på reler som gödslts med gödselmedel b i redovisningsindelning d ges då v V bd = A Aˆ A Aˆ n m id i id k n m λ id i id k ik λ ik kib v ki kib, oc då klibrering nvänts v V bd = n m n m k g k λk gk λ k k kib v ki kib där v kib = tillförd mängd växtnäringsämne per ektr för gröd i inom gården k inom strtum där gödsling sker med gödselmedel b. I övrigt smm definitioner som i exemplet ovn. Exempel 3. Djur med en viss stllperiod. Prmetern sktts som en kvot melln de djur som r stllperiod v viss längd, t ex 5-6 månder, oc det

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 4 (5) totl ntlet djur. Både täljre oc nämnre npsss till ARARAT-nivå med en kvotskttning. Den genomsnittlig ndelen djur med en stllperiod v längd s i redovisningsindelning d sktts som: S bd = D Dˆ D Dˆ n m gd i g gd i i j n m gd i g gd i i j d λ ij d λ ij ijgs ijg, där d ijgs = ntlet djur v typ g på gården j inom strtum i med stllperioden s, d ijg = ntlet djur v typ g på gården j inom strtum i, λ ij = urvlssnnoliket för gården j inom strtum i, n i = ntl uttgn gårdr inom strtum i, m i = ntl uttgn gårdr, exkl. bortfll, inom strtum i, Dgd Dˆ gd = kvoten melln ntlet djur i djurgruppen g i redovisningsgrupp d enligt ARARAT-registret oc det motsvrnde skttde ntlet enligt urvlsundersökningen. Vrinsskttningrn görs i beräkningsprogrmmet CLAN/ETOS för motsvrnde kvoter. 3.2 Redovisningsförfrnden Resultten redoviss i serien Sttistisk meddelnden (MI 30 SM). Fr.o.m. 200 års undersökning finns SM-rpporten på SCB:s webbplts, www.scb.se. På webbpltsen finns även delr v resultten tillgänglig i sttistikdtbsen.

Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 5 (5) 4 Slutlig observtionsregister 4. Produktionsversioner I det är dokumentet (SCBDOK) r frmtgningen v nednstående slutlig observtionsregister beskrivits. Register Registervrint Gödselmedel Gödselmedel Registerversion 202/203 Fortstt dokumenttion, v registrens detljerde inneåll, finns på SCB:s webbplts. Där beskrivs ll vribler oc värdemängder m.m. Dokumenttionen ittr du är: ttps://www.2.scb.se/metdt. Klick dig frm med jälp v nmnen på Register, Registervrint oc Registerversion som är ngivn i ovnstående tbell. 4.2 Arkiveringsversioner Smm som produktionsversionen. 4.3 Erfreneter från senste undersökningsomgången Ing särskild erfreneter