ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica 2010; 99: 1536-1539
Bakgrund ADHD: svårigheter med uppmärksamhetsreglering och/eller hyperaktivitet/impulsivitet Symptomen är åldersberoende och ändras över tid Teori: ADHD som en försenad utveckling; maturational-lag. Tidigt beskrivet: omoget EEG hos barn med ADHDsymptom.
Kritik: inte enbart som omogenhet, skiljer sig från vad man finner hos normalt utvecklade barn Stöd: Diagnosen svår att ställa på små barn med outvecklade självkontrollfunktioner. Många individer uppfyller inte kriterierna för diagnosen i vuxen ålder Nyare MRI-studier (P. Shaw et al 2007) visar en försening av åldern för peak cortical thickness.
ADHD 7 8 9 Typically developing controls
Fig. 3. Kaplan Meier curves illustrating the proportion of cortical points that had attained peak thickness at each age for all cerebral cortical points (Left) and the prefrontal cortex (Right). The median age by which 50% of cortical points had attained their peak differed significantly between the groups (all P < 1.0 x 10-20)
Castellanos et al (2002) lägre total hjärnvolym i vuxen ålder för individer med ADHD (alla undersökta delar av hjärnan utom nc caudatus) Om ADHD kan betraktas som en fördröjning i utvecklingen: sker det någon catch-up?
AETIOLOGY Neuroanatomy total brain volume Controls > ADHD P<0.003 1100 ml 1000 900 Control males ADHD males Control females ADHD females 5 7 9 11 13 15 17 19 21 Age (years) Castellanos et al 2002 Case description Core symtoms Emergence of a concept Classification Epidemiology Aetiology Comorbidity Cost Implications
AETIOLOGY Neuroanatomy caudate volume Caudate volume (ml) 11 10 9 Controls > ADHD, p<0.05 Interaction with age, p<0.05 5 10 15 20 Age (years) Controls ADHD Castellanos et al 2002 Case description Core symtoms Emergence of a concept Classification Epidemiology Aetiology Comorbidity Cost Implications
AETIOLOGY Neuroanatomy cerebellar volume Cerebellar volume (ml) 135 125 115 Controls > ADHD, p<0.001; Adjusted, p=0.003 5 10 15 20 Age (years) Controls ADHD Castellanos et al 2002 Case description Core symtoms Emergence of a concept Classification Epidemiology Aetiology Comorbidity Cost Implications
AD/HD som omogen hjärna Liten hjärnvolym Långsam utveckling av peak cortical thickness Svårt med skiftet från default mode till aktivering av the parietal activating system. Mer brus sämre filterfunktioner ledande till stor variabilitet i prestationerna. Förbättring av symptomen med ökande ålder. Vissa verkar ha catch up
Teori i El-Sayeds doktorsavhandling 2002: en omogen grupp där det finns en möjlighet för catch-up och en grupp utan allmän omogenhet där symptomen tenderar att bestå. Vår studie 2008: inget stöd för en speciell omogen grupp utgående från en undersökning av skolbarn i årskurs 1 och 2 med analys av skelettålder, begåvning, motorik och ADHDsymptom.
Den aktuella studien: Syfte Att testa hypotesen om att det finns en undergrupp av barn med ADHD-symptom som uppvisar en minskning av ADHDsymptomen med ökande ålder associerat med tecken till biologisk mognad
Material och metoder Baseline 1999-2000: 147 barn (åk 1 och 2) kontaktades för motorisk bedömning, skelettröntgen och frågeformulär till lärare och föräldrar. Svarsfrekvensen på Conners formulär var 99% och röntgenundersökningar gjordes på 80% av barnen. 23 barn undersöktes med motorisk-neurologisk us och psykologtestning och föräldrarna fick bedöma sitt barns allmänna mognad.
Åk 8: förnyad röntgenundersökning på 64 av barnen 16-17 års ålder: familjerna kontaktades och föräldrarna fick fylla i formulär gällande ADHD-symptom och bedöma barnets mogenhet.
147 barn i åk 1 och 2 på Ängsslättsskolan i Malmö Primärt bortfall n=48 99 barn med kompletta data från formulär 11 barn ville ej röntgen- Undersökas vid baseline 88 barn med 1:a röntgen- Undersökningen genomförd 31 barn ville ej genomgå 2:a röntgenundersökningen 57 barn med kompletta data
Metoder ADHD-symptom: bedömdes med Conners 10- svars formulär Skelettålder: bedömdes utgående från röntgenundersökning av handlederna enligt Greulich- och Pylemetoden (Acheson 1963) Kronologisk ålder: uppmättes som barnets ålder i månader vid röntgenundersökningen Omogenhetsskattningarna: Föräldrarna fick svara på frågan om barnet beter sig för omoget för sin ålder.
Bortfallsanalys 99% Conners formulär vid baseline. Inga signifikanta skillnader mellan den undersökta gruppen och bortfallsgruppen gällande: Conners föräldraskattningar, Conners lärarskattningar, föräldrarnas bedömning av barnets omogenhet, lärarnas bedömning av barnets omogenhet, idrottslärarens motorikbedömning, skelettålder vid baseline, skelettålder vid uppföljning eller IQ.
Skillnad i Conners<8, n=90 Skillnad i Conners>=8, n=9 p-värde Conners vid baseline (SD) 2,47 (2,71) n=90 11,33(4,00) n=9 <0,05 Conners vid uppföljning (SD) 3,00 (4,77) n=90 1,44 (1,59) n=9 Icke signifikant Skelettmognad vid baseline (SD) -2,65 (12,12) n=81-4,86 (10,67) n=7 Icke signifikant Skelettmognad i åk 8 (SD) -0,61 (13,26) n=57 5,71 (8,96) n=7 Icke signifikant Skelettmogenhet uppföljning-baseline (SD) 2,06 (15,89) n=51 13,33 (16,93) n=6 <0,05 Omogenhetsskattning baseline (SD) 0,25 (0,62) n=12 0,75 (0,96) n=4 Icke signifikant Omogenhetsskattning uppföljning (SD) 0,36 (0,69) n=90 0,11 (0,33) n=9 Icke signifikant Skillnad i omogenhetsskattning (SD) -0,083 (0,51) n=12 0,50 (0,58) n=4 <0,05
Resultat Ingen signifikant skillnad mellan Conners poängen vid baseline och vid uppföljningen (n=99) 9 barn (6 flickor, 3 pojkar) uppvisade en stor minskning av Connerspoängen (>=8) jämfört med 90 barn med liten förändring. Signifikant skillnad då det gäller catch-up (förändringsgraden i skelettålder mellan baseline och uppföljning)
Signifikant skillnad mellan de två grupperna då det gäller förändring av omogenhetsgraden, dvs de barn som uppvisade stor symptomreduktion gällande ADHD-symptomen hade också i signifikant högre grad minskat sin omogenhet enligt föräldrarnas bedömning.
Catch-up i skelettålder Skillnad i mogenhetsgrad (mån) 14 12 10 8 6 4 2 0 diff Conners<8 diff Conners>=8 n=51 p<0.05 n=6
Slutsatser Vi hittade en grupp barn med mycket ADHD-symptom vid baselineundersökningen som förbättrades i sina Connerspoäng samtidigt som de uppvisade ökad mogenhet i skelettet Föräldrarna beskrev hur de barn som minskade sina ADHDsymptom mycket också verkade mindre omogna. Stöd för teorin att det finns en grupp barn med ADHD-symptom som uppvisar en biologisk maturational-lag på så sätt att deras ADHDsymptom minskar med ökande ålder samtidigt som de uppvisar en catch-up vad gäller biologisk mogenhet definierad som ökad skelettmognad. Uppföljningsstudien stödjer El-Sayeds teori, till skillnad från vår baselinestudie. Detta visar att det är vanskligt att studera mogenhetsfaktorer om man inte kan göra mätningar vid olika tidpunkter.