-10-31 LD16/00186 Periodrapport september Landstingets samlade prognos pekar ett resultat på plus 100 Mkr jämfört med budgeterade 117 Mkr. I prognosen förväntas effekter av struktur- och förändringsplanen svarande 300 Mkr. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,4 procent högre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 1,8 procent högre än budgeterat och kollektivtrafiken beräknas kosta 60 Mkr mer än budgeterat. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 91 Mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Att balansera verksamhet och ekonomi är den stora utmaningen även denna planperiod. Under 2015 fattade landstingsfullmäktige beslut om den struktur och förändringsplan som beräknas ge en ekonomisk effekt på cirka 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med i år. Landstingets samlade prognos för pekar ett resultat på plus 100 Mkr vilket är 17 Mkr sämre än budget. 300 250 200 Budget, bokfört resultat och prognos Verksamhet Vårdgaranti (lag) avser Mål Dalarna Riket 0 Telefon PV (juli) 100% 91% 89% 7 Läkarbesök PV (juli) 100% 81% 85% 90 1:a Läkarbesök (aug) 100% 60% 72% 90 Operation/åtgärd (aug) 100% 60% 63% Vid mätningar av vårdgarantin har landstinget Dalarna ett bättre värde än riksgenomsnittet när det gäller telefontillgänglighet i primärvården. Inom övriga områden är resultaten sämre. Generellt sett har tillgängligheten inom specialistvården varit sämre under sommarperioden i hela riket. Primärvården ser möjligheter till att förbättra tillgängligheten genom att bygga ut e-hälsotekniken under de närmaste åren. mkr 150 100 50 0-50 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack budget Resultat Prognos Verksamhetsstatistik ack -09 2015-09 Diff % Läkarbesök totalt 446 708 458 882-2,7% varav specialistvård 241 023 244 374-1,4% varav primärvård 205 685 214 508-4,1% Övriga besök totalt 579 717 580 986-0,2% varav specialistvård 261 341 274 438-4,8% Omvärldsanalys Enligt SKL:s Ekonomirapport från oktober kommer landstingens kostnader att öka i snabb takt de närmaste åren. Att finansiera de allt större demografiskt betingade behoven av vård och de ambitiösa målen för kollektivtrafiken kräver prioriteringar, men kommer sannolikt också att resultera i skattehöjningar. Ett samlat grepp kring effektivt resursutnyttjande krävs i alla landsting. Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till 2020. Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första halvåret hade Dalarna ett födelseunderskott och ett positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 1 269 personer till 282 297 invånare. varav primärvård 318 376 306 548 3,9% Slutenvård Vårdtillfällen 34 612 34 550 0,2% Vårddagar 197 345 203 611-3,1% Medelvårdtid, dagar 4,7 4,9-4,1% DRG-vikt 28 161,2 30 128,5-6,5% DRG-vikt medel/vtf 0,883 0,881 0,2% Antalet besök inom Hälso och sjukvården minskar jämfört med år. Den största minskningen finns inom division psykiatri, vilket förklaras av den strukturella anpassningen som pågår inom den psykiatriska öppenvården och anpassning av personalstat enligt sparpaketet. Inom kirurgin minskar läkarbesöken medan övriga besök ökar med samma antal, det förklaras av ökad centralisering av tagningsverksamheter och brist på specialistläkare. Antalet vårddagar inom division medicin minskar, vilket
beror på stängning av vårdplatser enligt struktur- och förändringsplanen. I februari genomfördes den första operationen med robotassisterad titthålskirurgi, tekniken används inom urologi, tarmkirurgi och gynekologi. Sedan början på april är ambulanshelikoptern i operativ drift och det pågår byggnation av sjukhusbaserade landningsplattor i Falun och Mora. Inom cancersjukvården introduceras Standardiserade Vårdförlopp för snabbare omhändertagande av patienter med misstänkt cancersjukdom. Landstingsservice har startat ett pilotprojekt med vårdnära service på nya patienthotellet i Falun från juli månad. Hjälpmedel servar fler döva asylsökande än tidigare. Ett stort arbete pågår inför samlokalisering av vissa LDH-enheter i Borlänge, syftet är att effektivisera verksamheten. Inom Tandvårdsförvaltningen är bristen på tandläkare stor. En ny behandlingsmodell inom barntandvården har börjat implementeras. Kultur- och bildningsnämnden har genomlyst bidragsgivningen. Landstingsfastigheter arbetar med strikt kostnadskontroll, energibesparingar och omfördelningar från långtidsplanerat underhåll till reinvesteringar för att klara det ökade avkastningskravet. Centralisering av administrativa funktioner har genomförts och ett fortsatt förändringsarbete pågår under. Ekonomi Följsamhet tillstruktur- och förändringspan Effekterna av struktur- och förändringsplanen uppgick 2015 till 130 Mkr. I prognosen för beräknas effekter på 300 Mkr uppnås, i förhållande till prognostiserad kostnadsnivå mars 2015. Samtliga förvaltningar och divisioner rapporterar att åtgärder enligt beslut är genomförda eller under genomförande. Den förväntade effekten av steg två i planen visar än så länge begränsade effekter. Ett aktivt arbete pågår i hälso- och sjukvården med genomförande av steg två och att ta fram kompletterande åtgärder, det främst inom division kirurgi. Verksamhetens nettokostnader Driftredovisning (mkr) Landstingsstyrelsen Prognos Budget Hälso- och sjukvård -5 601,4-5 502,4-99,0 Central förvaltning - Hälsoval -1 233,9-1 223,0-10,9 Central förvaltning - Kollektivtrafik -225,0-165,0-60,0 Central förvaltning - Övrigt -287,8-287,8 0,0 Hjälpmedel Landstinget Dalarna -47,4-51,3 3,9 Finansförvaltning -292,9-349,9 57,0 Fastighetsnämnden 28,7 28,7 0,0 Servicenämnden 8,0 8,0 0,0 Kultur- och bildningsnämnden -140,4-139,9-0,5 Tandvårdsnämnden -167,9-167,9 0,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -31,6-33,6 2,0 Patientnämnd -5,1-5,1 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd Hjälpmedel Dalarna -2,1-2,6 0,5 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Summa driftredovisning -8 004,6-7 897,5-107,1 I prognosen för beräknas verksamhetens netto kost nader totalt bli 107 Mkr högre än budge terat (+/- 20 Mkr). Hälso- och sjukvårdens prognos visar att verksamheten kommer att kosta 99 Mkr eller 1,8 procent mer än budgeterat. Prognosen är 53 Mkr bättre jämfört med prognostillfälle, vilket beror på att verksamhets intäkterna bedöms öka samtidigt som kostnader för löner och vårdköp beräknas bli lägre än i prognos. Tabellen nedan visar avvikelsen gente budget per division inom Hälso- och sjukvården. Division (mkr) Division Medicin 32,5 Division Kirurgi -65,0 Division Psykiatri 31,0 Division Primärvård 36,5 Division HS gemensamt -134,0 Summa -99,0 Prognosen för Hälsoval är minus 10,9 Mkr vilket beror på lägre patientintäkter än vad som budgeterats tillsammans med ökade kostnader för läkemedel, sjukresor och tolkersättning. Periodrapport september 2
Kostnaderna för kollektivtrafiken är i prognosen 60 Mkr över budget. Det råder fortfarande viss osäkerhet kring kostnaderna för kollektivtrafiken. I prognosen har hänsyn tagits till att landstingets bidrag till den särskilda kollektivtrafiken, skolskjutsar, minskas med cirka 25 Mkr. Finansförvaltningen beräknas lämna ett överskott på 57 Mkr, vilket avser omställningskostnader som inte ianspråktas tillsammans med kostnader kopplat till statsbidrag. För omställningskostnader är 120 Mkr budgeterade. I nuläget finns handlingsplaner framtagna inom förvaltningarna som svarar ett behov av att ianspråkta avsatta medel med totalt 30 Mkr. Ersättningar till hälso- och sjukvården och tandvården kan komma ifråga för att hantera flykting situationen med ökade volymer. Prognosen för ianspråk tagande av dessa medel under är dock osäker. I prognosen för finansförvaltningen ingår också en engångspost på cirka 18 Mkr som avser pensioner till politiker. En bedömning kommer att göras i årsbokslutet om posten ska ingå i balanskravsresultatet eller inte. 63 Mkr, varav hälften är periodiserat till och ingår i prognosen. I juni träffades en överenskommelse mellan SKL och staten om bidrag för läkemedelsförmånerna. Bidraget till Landstinget Dalarna uppgår till 717 Mkr, vilket är cirka 60 Mkr mer än budgeterat. Finansiella intäkter och kostnader Överskottet på finansnettot, 8 Mkr, avser lägre räntekostnader än budgeterat för pensionsavsättning. Resultat Prognos Resultaträkning (mkr) 2015 Ack utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad -5 596-7 686-7 582-7 542 Avskrivningar -233-319 -315-304 Verksamhetens nettokostnad -5 829-8 005-7 897-7 846 Skatteintäkter 4 616 6 169 6 193 5 933 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 497 1 973 1 866 1 814 Finansiella intäkter 6 5 5 61 Finansiella kostnader -33-42 -50-61 Verksamhetens nettokostnader (exkl AFA) Periodens resultat 257 100 117-99 mkr -8 200-8 100-8 000-7 900-7 800-7 700-7 600-7 500-7 400-7 300 Sammanfattningsvis beräknas prognos för landstinget totalt, det vill säga verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Prognosen är plus 100 Mkr för, vilket är 17 Mkr sämre är budgeterat. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 Mkr. Landstinget har efter 2015 ett ackumulerat underskott på 397 Mkr som ska återställas. Om landstingets resultat blir som prognostiserat kommer det ackumulerade underskottet att minska med 100 Mkr till 297 Mkr efter bokslutet. I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad bli 1,4 procent högre än budgeterat och 1,4 procent högre än vad nettokostnaden var 2015 (exkl. AFA). Finansiering Skatter, statsbidrag mm (mkr) Prognos netto Budget Skatteintäkter 6 169 6 193-24 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 973 1 866 107 Finansiella intäkter 5 5 0 Finansiella kostnader -42-50 8 Summa skatteintäkter och finansnetto 8 105 8 014 91 Investeringar Investeringsbudgeten för är 350 Mkr. Av detta är 220 Mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för ligger på cirka 330 Mkr. Respektive förvaltning/division har lämnat rapporter med analyser och prognoser, dessa har sammanställts i en särskild bilaga till detta dokument. Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 91 Mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s prognos från oktober. I december 2015 beslutade regeringen om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera flyktingsituationen. För Landstinget Dalarnas del uppgick stödet till 3 Periodrapport september
Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Årsarbetstiden är lika med ca 1 700 arbetade timmar. Antal anställda och faktiska årsarbetare 30 sept 2015 år Antal faktiska årsarbetare 7 006 7 097-1,3% Antal anställda 8 413 8 578-1,9% Antalet faktiska årsarbetare har minskat med 91 jämfört med den 30 september. Löneöversynsarbetet för är klar i och med att kommunals nya löner betalas ut på oktoberlönen. Löneöversynsarbetet inför 2017 är påbörjat. Hälso- och sjukvården: Minskning av arbetad tid stämmer väl överens med minskningen av faktiska årsarbetare och antal anställda. Att arbetad tid för timanställda ökar något i relation till minskning av dyr övertid får i detta sammanhang ses som positivt. Övriga förändringar är endast av marginell art. Central förvaltning: en ökning med 20 medarbetare, beroende på den centralisering som genomfördes 160101. Ekonomi- och personalenheten har ökat med 10 faktiska årsarbetare vardera. Hälso-och sjukvårdsenheten har blivit fler i och med sammanslagning med Medicinska enheten den 1 april. Tandvårdsförvaltningen: Under har stort fokus lagts på rekryteringsfrämjande åtgärder, som innefattar både utlandsrekrytering och marknadsföring/rekrytering de fyra universitet som utbildar tandläkare. Efterfrågan på tandläkare på den svenska arbetsmarknaden är mycket stor vilket delvis kan ses som en symtom av att bristen på tandhygienister är mycket stor. Landstingsservice: Antalet faktiska årsarbetare och antalet anställda inom förvaltningen har båda minskat sedan förra året. En stor del av förändringen avser dels centraliseringen av stöd-funktionerna med ca 9 medarbetare och dels verksamhetsövergången för Portvakten till RPK med sju medarbetare. Antalet anställda har minskat med 165 anställda. Arbetad tid januari-augusti anställda Ack Ack 2015 år 7 872 762 8 079 822* -2,5% - varav timanställda 245 258 234 793 4,5% - varav mertid/övertid samtlig personal - varav arbete under jour/ beredskap läkare stafettläkare 114 849 125 746 8,7% 109 981 109 284 0,6% 90 549 89 816 0,8% 1 078 38 164-97,2% stafettsjuksköterskor * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar 2015-. En dag = 48833 tim. Arbetade timmar har minskat med cirka 207 000, timanställdas arbetade tid har ökat med cirka 10 400, vilket kan vara en del i att timmarna för mer-/övertid har minskat med cirka 10 900. Stafettläkarnas arbetade tid visar en liten ökning med cirka 700 timmar. Hyrsjuksköterskorna har minskat sin arbetade tid jämfört med januari-augusti i 2015, vilket är resultatet av ett totalstopp när det gäller stafettsjuksköterskor. Periodrapport september 4
Sjukfrånvaro januari - september Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid Ack Ack 2015 år procentenhet 6,8 6,7 0,1 2,2 2,2 0 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 30/9. Sjukfrånvaron har ökat marginellt totalt jämfört med 2015 och när det gäller korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) är den oförändrad. Inom HoS och divisionerna förekommer rätt stora variationer mellan sjuktal men totalt är läget rörande sjukfrånvaron stabilt. Långtidssjukfrånvaron för Central förvaltning har minskat jämfört med svarande period 2015. Lönekostnader och inhyrd personal Valda personalkostnader 2015 (Mkr) Ack utfall* Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -2 448 +0% -3 315-3 310 Inhyrd personal, läkare -129 5% -181-177 Inhyrd personal, övrigt -2-94% -2-33 *Visar ackumulerat utfall samt jämförelse med år Jämfört med perioden januari- september förra året ligger lönekostnaderna på en oförändrad nivå och även prognosen för helåret ser ut att landa på samma kostnadsnivå som 2015. Kostnaderna för inhyrda läkare är 5 procent högre än förra året och kostnaderna har efter september överskridit nivån som budgeterats för hela. Kostnader för inhyrda sjuksköterskor förekommer inte längre. 5 Periodrapport september