RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Förord Jämställdhet har ett nära samband med ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Jämställdhet bidrar till ett bättre samhälle för alla. Att driva ett hållbart jämställdhetsarbete är en förutsättning för att öka kommunens attraktions- och konkurrenskraft. Därför kommer frågan alltid att vara viktig för Skellefteå kommun och för alla våra verksamheter. Det är också en av anledningarna till att vi har engagerat oss i projektet Hållbar jämställdhet. Vi vill att vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och på alla områden. vill vara en framsynt tillväxtkommun som är attraktiv att bo och verka i. Målet är att kommunen år 2030 ska ha 80 000 invånare. Att ha en jämställd verksamhet är en förutsättning för att vi ska nå detta mål och ha nöjda medborgare. Det kommer att krävas engagemang av såväl ledning som medarbetare, men också av medborgare, näringsliv och samhället i stort. Jämställdhetsarbetet berör oss alla. Tillsammans når vi bättre, hållbara effekter. Var och en av oss har ett ansvar att arbeta för att ge kvinnor och män och flickor och pojkar samma förutsättningar och villkor i våra verksamheter och i det stöd vi erbjuder medborgare i kommunen. Utveckling pågår, men det finns också mycket kvar att göra. För att målet ska nås krävs tydliga ställningstaganden och ett strategiskt arbete. Jämställdhetsfrågorna kan aldrig sidoordnas utan ska genomsyra vår verksamhet. Arbetet med jämställdhetsintegrering har varit viktigt för att visa på att det kan och ska ingå som en naturlig del i våra verksamheter. I dag tas frågor upp naturligt i vår verksamhet och det bidrar till konstruktiva dialoger om att förändra det som fortfarande präglas av ojämställdhet. För att nå ut och nå effekt ute i alla våra verksamheter gäller det att visa på vilka goda resultat som kan uppnås genom att arbeta med jämställdhet. Om frågor kring jämställd verksamhet lyfts och diskuteras i vardagen är chanserna också större att vi kan utveckla och förbättra. Vi kan visa på de goda exemplen och berätta de goda berättelserna för att inspirera och lyfta andra verksamheter mot den gemensamma riktningen. Ett gott exempel är att vi via inrättandet av en social investeringsfond har inlett ett arbete som syftar till att utveckla och främja livsbetingelser för medborgare med särskilt fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. I detta arbete ska även ett jämställdhetsfokus ingå. Vi kommer att följa detta arbete med stort intresse. Jämställdhetsaspekten finns också med i våra övergripande styrprinciper och vi kommer också medvetet att arbeta med jämställdhetsintegrering när det gäller att ta fram strategin för att nå målet 80 000 invånare år 2030. Det finns många berättelser och goda exempel att lyfta. Såväl från vår egen verksamhet som från andras verksamheter. Det viktiga är att vi får till stånd en rörelse tillsammans med andra för att få ett samhälle som är attraktivt att bo och verka i. Jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att få detta. Som sagt, utveckling pågår, men det finns också mycket kvar att göra. Kristina Sundin Jonsson Kommunchef 2
Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Genomförande... 16 Budget... 18 Hållbarhet... 18 Utbildning och kommunikation... 19 Utvärdering och lärdomar... 22 Bilagor... 23 3
Sammanfattning Genom att arbeta för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet vill Skellefteå kommun se till att den verksamhet som levereras till sina kommuninvånare är jämställd och kvalitetssäkrad. Exempel: - har i stor omfattning könsuppdelad individbaserad statistik - Fritidskontorets checklistor (för tjänstemän resp. politiker) inför ärendehantering används i ökad utsträckning - har jämställdhetsintegrerat viktiga styrdokument, exempelvis i internkontrollplanen och i styrprinciper för budget 2015 - Fritid Skellefteå bekönar fritidsnämndens interna mål, inkl. handlingsplaner och aktiviteter - Socialkontoret har bekönat verksamhetens styrkort och huvudaktiviter 2013 Effekter, t ex - Skol- och kulturkontoret har synliggjort och gett tydligare information till vårdnadshavare med hjälp av könsuppdelad statistik - Flera exempel finns på att personal har påverkat sitt beteende i kontakt med medborgare (oavsett kön) genom ökad medvenhet om sitt eget könsstereotypa synsätt - Äldreomsorgen har granskat akter och analyserat nattinsatser och har då säkerställt att det inte fanns något jämställdhetsproblem - Tekniska nämnden har beslutat ta fram en serviceförklaring som gäller halkbekämpning för oskyddade trafikanter (främst kvinnor drabbade) - Checklistans frågor bidrar till ökad kunskap och medvenhet om perspektivet och på så sätt påverkas såväl diskussioner som beslut - Fritid Skellefteå har konstaterat att antal flickor, som är medlemmar och besöker fritidsgårdarna, är fler i Skellefteå i jämförelse med nationell statistik - Fastighetsavdelningen har genomfört Projekt Drömtoalett på 3 skolor och det har resulterat i exempelvis dubbla lås, pojk och flicktoaletter, krokar för upphängning av kläder. Att arbeta medvetet och systematiskt med att utmana normer för att få långsiktiga och hållbara förändringar tar tid. 4
Bakgrund I deltog Fritid Skellefteå under 10 månader i Programmet för hållbar jämställdhet 2010. För att fortsätta sitt arbete sökte Fritid Skellefteå ytterligare pengar från SKL. Ansökan godkändes inte med motivering att endast ansökningar som gällde kommunövergripande projekt fick bifall. I slutet av år 2011 erbjöd SKL att delta under förutsättning att kommunen genomförde ett kommunövergripande projekt. Kommunen antog utmaningen och 2012 påbörjades arbete med projektplan och implementering av projektet till kommunens ledningsgrupper. Förvaltningarna fick även till uppgift att utse var sin delprojektledare som skulle ha uppdraget inbakat i sin ordinarie tjänst. Första mötet med projektsamordnaren och förvaltningarnas delprojektledare genomfördes i mitten av mars 2012 varefter arbetet kunde påbörjas. har uttalat att vägledande för sitt arbete i projektet är att kommunen ska ha en rättvis fördelning av resurserna och ge en likvärdig service oavsett kön. Genom att integrera jämställdhetsperspektivet i kommunens ordinarie verksamhet ska utvecklingsarbetet leda till konkreta och bestående förbättringar för medborgarna i. Räddningstjänsten är den förvaltnings som stått utanför Håj-projektet eftersom de tidigare påbörjat ett mångfalds- och jämställdhetsarbete i samarbete med Räddningsverket. Ungefär 7 500 kommunanställda är på olika sätt involverade i den verksamhet som kommunen levererar till sina kommunmedborgare; kvinnor och män, flickor och pojkar med olika bakgrund och levnadsförhållanden. Kommunens yta är ungefär lika stor som Skåne län. För det kommunövergripande projektet 2012 2013 beviljades Skellefteå kommun 1 miljon kr. under 2010 beviljades Fritidskontoret 0,5 miljon kr. Resultat Förvaltningarnas erfarenhet av jämställdhetsarbete innan Håj Förvaltningarnas erfarenhet att jämställdhetsarbete inriktat mot medborgarperspektivet är vitt skilda. Även delprojektledarnas kunskap och erfarenhet av jämställdhetsarbete har varierat från helt nytt område till mångårig kunskap och erfarenhet. Fritid Skellefteå är den förvaltning i kommunen som har längst erfarenhet av jämställdhetsarbete i de olika verksamheterna, och då inte minst på fritidsgårdarna. Trots detta är vissa delar fortfarande könsblinda vilket visar att jämställdhet ställer krav på ett fortlöpande förändrings- och förbättringsarbete. I bilaga 1 redovisas mer utförligt Fritid Skellefteås erfarenhet av jämställdhetsarbete. 5
På Kultur Skellefteå finns sedan flera år tillbaka en medvetenhet att alltid eliminera alla aspekter på stereotypa könsroller. Det kan gälla från hur verksamheten framställer unga vid drama- eller andra övningar till hur och vad som köps in till butiken i Nordanå kulturcentra. Kultur Skellefteå har även de sista åren anordnat genusvecka för att belysa genusaspekten där målgruppen har varit både skolan och kommunmedborgare. Ett exempel som väckte stor uppmärksamhet var installationen Män i grupp normen där 7 gråklädda herrar gick runt om på stan i några timmar utan att säga något. Tidigare har det alltid varit av tradition att manliga konstnärer fick uppdragen men det har helt ändrats de senaste sex åren. På skolförvaltningen deltog ett antal förskolor år 2006 i projektet Jämför där ett jämställdhetsarbete med hjälp av handledning, värderingsövningar i arbetslaget samt praktiskt arbete i barngrupp genomfördes. Detta projekt hade väldigt gott resultat och förskolorna som var med i projektet var väldigt nöjda med själva upplägget på projektet, handledningen och stödet men också för att effekterna av deras arbete var så tydliga både i barngruppen och i arbetslaget. Föreläsningar kring förskolornas arbeten anordnades men tyvärr fick arbetet inte någon riktig genomslagskraft i kommunen utan man arbetade på sin kammare med detta. De förskolor som var med i projektet arbetar fortfarande medvetet med jämställdhet. Innan Håj-projektet startade fanns könsuppdelad statistik och skillnader mellan resultat för flickor och pojkar jämfördes, men ofta stannande det vid ett konstaterande. På gymnasiekontoret har vanligtvis det samlade begreppet elev använts och det har saknats uppdelning på kön. Statistik har funnits att tillgå men har då använts endast ur ett elevperspektiv och uppdelningen på flickor och pojkar har inte synliggjorts. Jämställdhetsperspektivet har även saknats i budgetarbetet, värdegrundsarbetet, i frågor om bemötande, frånvaro mm. Skolorna har i flera år arbetat med likabehandlingsplaner och alla förvaltningar har erfarenhet av att i många år ha arbetat med medarbetarperspektivet i sitt arbete med lika behandling inklusive jämställdhet. Flertalet förvaltningar har vid projektstart inte medvetet haft ett jämställdhetsperspektiv på den verksamhet som de levererat. Vanligt är könsblinda benämningar och redovisningar, genom att använda begrepp som elever, vårdtagare, medborgare, äldre, invandrare etc. Programmål och utfall Det övergripande syftet med utvecklingsarbetet var att jämställdhetsintegrera hela organisationen och alla verksamheter på alla nivåer. s Håj-projekt får ses som ett stöd i det fortsatta arbetet för jämställdhetsintegrering. Det gäller att hålla i och hålla ut för att kontinuerligt arbeta för jämställdhet. Övergripande målen var att 1. Fördjupa jämställdhetsarbete utifrån tidigare erfarenheter 6
Eftersom enskilda förvaltningar hade väldigt olika erfarenheter av jämställdhetsarbete och förändringsarbete så är det svårt att svara om jämställdhetsarbete utifrån tidigare erfarenheter är fördjupat. Det ser olika ut i olika förvaltningar beroende på var man startade. 2. Sprida konkreta resultat Konkreta resultat har spridits internt inom organisationen. 3. Bidra med ökad kompetens Projektet har definitivt bidragit till ökad kompetens hos både politiker och tjänstmän via olika utbildningsinsatser, diskussioner och internt arbete. 4. Visa på möjligheter Genom delprojektledarnas nätverk och goda exempel har det visats på möjligheter till förändring utifrån identifierad ojämställdhet. 5. Involvera medborgare Medborgare har inte blivit involverad i någon större uträckning. En större öppen föreläsning har anordants där föräldrar ingick i målgruppen. De flesta som deltog var personal som arbetar med barn, men en stor del av dessa tillhör ju även målgruppen föräldrar. Noteras att medborgare har blivit involverade indirekt då verksamheter har ändrat innehåll utifrån ny medvetenhet och kunskap. Syftet med arbetet har även varit att ska ha en rättvis fördelning av resurserna och ge en likvärdig service oavsett kön. Det övergripande målet/målen skulle uppnås med hjälp av fem delmål med konkreta aktiviteter. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Anpassa kommunens styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv *Internkontrollplanen säger att nämndsärenden ska utformas hållbart jämställt för att garantera likvärdig service och rättvis fördelning oavsett kön. *Fortsatt arbete med internkontroll som syftar till att åtaganden om könsuppdelad statistik följs upp i alla nämnders internkontrollplaner. *Könsuppdelade kommentarer (på nämndsnivå och 1.Jämställdhetsperspektivet har integrerats, efterfrågats och synliggjorts i kommunens styrdokument Delvis måluppfyllelse 7
kommunövergripande) i delårs- och årsredovisningar. *Följamått som i viss utsträckning är könsindelade. *Jämställdhetsperspektiv är inskrivet i styrprinciperna för budget 2015. Genomföra kompetenshöjande insatser Genomfört, se sid 19-21 Informera om Fritid Skellefteås och fritidsnämndens checklistor Genomfört *Insatsen har genomförts av fritidsnämndens ordf och delprojektledaren för Fritid Skellefteå. Insatsen har även haft inslag av kompetenshöjande insatser i varierande omfattning. 2. Alla nämnder har kvalitetssäkrat sina beredningsprocesser genom att använda checklistor för att garantera likvärdig service och rättvis fördelning oavsett kön Delvis måluppfyll else. Alla nämnder / förvaltning ar har fått information om checklistan och en nämnd förutom fritidsnämnden har beslutat och använder checklista. Flera tjänstemän använder den även om det inte finns något beslut. Kartlägga nuläget. Kompetenshöjande insatser Genomfört Genomfört, se sid 19-21 3. All individbaserad statistik i Skellefteå kommun är könsuppdelad (där det är möjligt) för att säkra Hög grad av måluppfyll else Finns 8
kvaliteten i beslutsunderlag. inskrivet i styrprinciper för budget 2015. Informera om CEMRdeklarationen i samtliga nämnder/förvaltningar Genomfört. *I samband med information till alla ledningsgrupper informerades det om CEMR deklarationen och vilka artiklar som i första hand gällde utifrån respektive förvaltning/nämnds ordinarie uppdrag. Ytterligare information ute på förvaltningarna i varierande omfattning 4. Alla nämnder/förvaltningar har fått information om CEMR-deklarationens artiklar utifrån sitt uppdrag och ansvar Delvis måluppfyll else Större insikt hos medarbetare om CEMRartiklarna. Genomföra aktiviteter som utgår ifrån de artiklar som är kopplade till uppdrag och ansvar samt projektets mål Fortlöpande arbete i ordinarie verksamhet. Se bilaga 2, kartläggning vad olika förvaltningar gjort relaterat till artiklar i CEMRdekl Strategiskt beslut utifrån CEMRdeklarationen finns för närvarande inte. Komptenshöjande insatser Genomfört, se sid 19-21 Skapa underlag till artiklar i massmedia *Information på kommunens hemsida i samband med projektstart och efter utbildning med Gertrud Åström. *Artikel om detta i lokalpress bifogas, s medborgare har fått information om utvecklingsarbetets syfte och resultat Delvis måluppfyll else. 9
se bilaga 3 Artiklar i lokalpress, samt insändare med svar från kommunchefen bifogas, se bilaga 4-5 Genomföra informationstillfällen, medborgardialog etc. Pågår integrera i strategiarbetet för Vision Skellefteå 2030 att inkludera jämställdhetsperspektivet Pågår produktion av film om jämställdhet Lärdomar inför framtiden som är kopplade till arbetet med att sätta upp mål och bestämma aktiviteter: Arbetet under projektets gång har varit mycket lärorikt. Att tänka på att målen ska skapa hållbarhet på lång sikt och att ha ett tydligt syfte med det som ska göras Att samla på sig idéer och strategier Att hela tiden ha jämställdhetsperspektivet närvarande så att om och när tillfälle ges presentera jämställdhetsperspektivet. Projektet fick en snabb start och vi skulle ha avgränsat oss mer både övergripande och på enskilda förvaltningar. Önskvärt var att kommunen i en första fas hade haft en planeringsperiod innan projektplanen utarbetades och innan projektstart. I planeringen skulle det funnits tid för diskussioner och avgränsning av mål såväl förvaltningsövergripande som förvaltningsspecifika. Samtidigt har många bollar satts i rullning och det finns såväl engagemang som intresse att fortsätta den inslagna vägen. Den uppskattade utbildningen om hur man skapar hållbar förbättring som projektgruppen fick våren 2013 skulle ha varit bra att ha fått i början av utvecklingsarbetet. Som tidigare har konstateras har mycket satts igång, samtidigt har ambitionen varit för hög i förhållande till tidsperspektivet och storleken på uppdraget. Det mesta som skulle göras enligt tids- och aktivitetsplanen är genomfört. Däremot är steget långt till att nå syftet att jämställdhetsintegrera hela organisationen och alla verksamheter på alla nivåer. Jämställdhetsintegrering innebär ett fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbete. 10
Är det möjligt att utvecklingsarbetet resulterar i en jämställd verksamhet från år 2014? Det vi vet idag är att ett systematiskt arbete kommer att fortsätta efter 2014. Om kommunen ska ge likvärdig service och rättvis fördelning av resurserna oavsett kön måste arbetet fortsätta med att synliggöra ojämställdhet och utifrån det vidta åtgärder. Det är klart att möjligheterna till effekter för medborgarna är större om vi hela tiden har med ett jämställdhetsperspektiv i allt det vi gör. Är det möjligt att besvara frågan med ett specifikt år? Det handlar trots allt om processliknande förbättringsarbete som förutsätter att så många parametrar sammanfaller, som ex kunskap, förståelse, efterfrågan och beslut, hos olika personer i olika roller/funktioner och på olika nivåer? Dessutom är en organisation levande och människor slutar sina anställningar och nya tillkommer med allt vad det innebär. Vi lever i en omvärld och här citeras s kommunchef: Vi har alla, både som kommuninnevånare och anställda, privat och offentligt, ett ansvar för att öka jämställdheten och på så sätt bidra till ett ännu bättre samhälle för alla. I vår ansökan beskrevs inga konkreta ojämställdhetsproblem utan det formulerades på följande väldigt generella sätt: I dagsläget finns ingen samlad bild i vilken omfattning kommunens verksamheter levererar ojämställdhet. Utifrån ett generellt perspektiv kan man tänka sig att kvinnor och män, flickor och pojkar delvis har olika livsvillkor och olika tillgång till inflytande och arenor i livet. Man kan också anta att många av kommunens verksamheter och service till viss del är könsblind. Det har försvårat vårt arbete att det inte fanns en färdig kartläggning av ojämställdhet och det märks inte minst när effekter för medborgare ska redovisas. Effekter i verksamheten vad har blivit bättre för medborgarna? Eftersom projektet har haft ambitionen att göra jämställdhet ger vi här exempel på effekter i verksamheten till våra medborgare oavsett kön. Tydligare och mer synliggjord information till vårdnadshavare med hjälp av könsuppdelad statistik. Även tydligare och mer synliggjord information till politiker hur det ser ut i verksamheten Personal i kommunens centrala kundtjänst har blivit mer medveten om könsstereotypt beteende och möjliggör därigenom ett jämställt bemötande. Kundtjänst har ändrat handläggningssystem så att kvinna och man är egna parametrar och får nu statistik utifrån kön. Denna åtgärd ger kommunen ett mycket bättre faktaunderlag i det kommunövergripande långsiktiga arbetet för ett mer jämställt kundbemötande Belysa/säkerställa om det finns problem med ojämställdhet Exempel på kartläggning för att säkerställa att det är jämställt: 11
- Genom granskning av akter och analys av nattinsatser inom äldreomsorgen visat att det inte fanns något jämställdhetsproblem - Könsuppdelad statistik av insatserna ledsagning och kontaktperson inom handikappomsorgen visade att män beviljades kontaktperson i större utsträckning en betydligt mer kostsam insats än ledsagning. Analys visade dock att det rörde sig om ett fåtal ärenden (gamla beslut) som drar upp statistiken, men bortsett från dessa var fördelningen jämn mellan könen. Handläggare och arbetsterapeut inom ett projekt kring tidig aktivitetsbedömning har tidigare varit omedveten om att de själva genom ett könsstereotypa synsätt präglat arbetssättet. Numera fokuserar personalen intensivt på individens/medborgarens förmågor och låter helt och hållet den äldre kvinnans eller mannens uttryck för sina förmågor och behov styra beslut om insats. Risken att könsnormer reproduceras har således minskat betydligt Tekniska nämnden har beslutat ta fram en serviceförklaring gällande halkbekämpning för oskyddade trafikanter med mål att minska antalet fallolyckor. Fler kvinnor än män råkar ut för fallolyckor. Jämställd snöröjning har uppmärksammats i samband med programmet Hållbar jämställdhet. Det har inneburit hårdare uppföljning och fokusering på att beslutade prioriteringar följs Arbetar aktivt med omklädningsrum och toaletter för flickor och pojkar för att anpassa till olika behov Resultat från Fritid Skellefteås kundundersökningar visar en förskjutning från svar nöjd till mycket nöjd med verksamheten. Konkreta exempel på vad som förbättrats är: - Andra regler för bastubad i relaxen för att öka antalet kvinnor - Anpassad träning i både gym och gruppaktiviteter för att öka antalet kvinnor till gym och antalet män till gruppaktiviteter. - Ishall har fast och eget omklädningsrum för flickor/kvinnor som spelar ishockey. - Andra exempel från Fritid Skellefteå se bilaga 1 Oförutsedda effekter Samverkan mellan förvaltningsgränserna upplevs väldigt positivt. Det ger spridningseffekter om projektdeltagarna ingår i flera sammanhang och väcker intresse. Det är en klar fördel om delprojektledare, dels har nära kontakt med ledningen (eller är ledare själv) även har uppdrag, ingår i sammanhang utanför den egna förvaltningen. Exempel på sådana uppdrag är t ex delaktig i arbetet med kommunens serviceförklaringar, arbetet med planerad medborgardialog, övergripande planering av internutbildning mm. Många har upplevt intresse. Som en delprojektledare uttrycker det: lyfter jag upp jämställdhetsperspektivet då märker jag att det tas upp positivt, de jag vänder mig till blir glad över att bli påmind etc. 12
Ojämställdhetsproblem där arbete har påbörjats I samband med genomgång av lånestatistik på biblioteksavdelningen var de uppgifter som togs fram väldigt begränsade. Mer och mer upptäcktes statistik som kunde könsuppdelas. Intresset ökade bland personalen. Fakta visade på problem med läsförståelse och läsförmåga hos pojkar jämfört med flickor. Ett samarbete inom Håj växte fram för att försöka åtgärda detta problem. Såväl fakta som forskning stödjer planerad insats: Tillsammans med kultur- och biblioteksavdelningen har skol- och kulturkontoret arbetat fram en ansökan som innehåller ett treårigt läsprojekt för pojkar 5-7 år. Syftet är ökad läsförståelse och läsförmåga hos pojkar, att uppnå hållbar jämställdhet och att utveckla nya pedagogiska metoder. På gymnasiekontoret finns könsuppdelad statistik som underlag till rektorernas kvalitetsrapporter. I kvalitetsrapporten är jämställdhetsperspektivet ett område som ska uppmärksammas och analyseras. Det finns en uttalad målsättning att genusperspektivet ska synas i internbudgeten. I internbudgeten för 2014 finns ett resonemang kring skillnader i genus. Arbetet har lagt grund till följande Skillnader i genus diskuteras och uppmärksammas Åtgärder för att utjämna betygsskillnader Åtgärder för att minska avhopp för underrepresenterat kön på yrkesprogrammen Samråd med de olika branscherna om vikten med att utforma arbetsplatser för såväl flickor som pojkar Arbeta för en jämnare könsfördelning för såväl lärare som övrig personal inom skolan Tekniska kontoret konstaterar att kvinnors och mäns resmönster ser olika ut. Genom att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar (jämfört med bilen), för att åka kollektivt, gå eller cykla, så bidrar detta till ett mer jämställt transportsystem och samhälle. Dessutom uppnås positiva hälsoeffekter och en långsiktig mer hållbar miljö. Kommunen har genom tekniska kontoret under flera år medvetet satsat på att förbättra gång- och cykelstråken samt att genom olika åtgärder försöka få fler att gå eller cykla. En viktig framgångsfaktor är att få in jämställdhetstänket i det dagliga arbetet. En förutsättning är kunskap och förståelse som ökat i och med de utbildningar som genomförts under projekttiden. Tekniska kontoret anser att arbetet är på väg framåt och att mycket gott jämställdhetsarbete redan görs, men naturligtvis finns mycket mer att göra. Bygg- och miljökontoret har under projektets gång bytt delprojektledare pga tidsbrist hos den som tidigare medverkat i kommunens nätverk för Håj-arbetet. Detta innebär att förvaltningen upplever att den precis har startat resan. I sitt arbete har förvaltningen nu byggt upp en organisation med styrgrupp. Effekter av Håj-arbetet kan ses redan nu ses på bygg- och miljökontoret genom att både interna och externa utbildningsinsatser bidragit till ökad medvetenhet, 13
tillfälle att reflektera och diskutera jämställdhet. Den statistik som har tagits fram har också bidragit till att synliggöra bl a könsskillnader. Efter kartläggning och analys kan nya rutiner utarbetas för att nå en jämnare könsfördelning. Bygg- och miljökontoret avser att säkerställa arbetet genom att använda checklistor, efter behov ändra processer eller hitta andra åtgärder. Utvecklingsarbeten under en längre tid kan inte i ett tidigt skede detaljplaneras från start. De erfarenheter som görs under resan blir därför viktiga för alla medverkande att ta tillvara på. Det är också viktigt att ge utrymme för reflektioner och möjlighet att pröva nya arbetssätt. Fritid Skellefteå upplever i och med att de har deltagit i projektet så finns jämställdhetsperspektivet numera med på ett mer efterfrågande sätt hos fler. På två fritidsgårdar jobbar personalen nu med att få fler flickor att bli medlemmar och att besöka fritidsgården mer frekvent. Bakgrunden är könsuppdelad statistik, uppföljning av fritidsgårdarnas åtaganden och personalens förtrogenhetskunskap. Arbetet genomförs bl.a. med hjälp av Sebra-metoden och kunskaper från utbildningen i förbättringsarbete. Förutom kartläggning, synliggörande av ojämställdhet etc. ska det också genomföras utbildningsinsatser och workshops för både personal och ungdomar. En översyn av hur kostnader för anläggningar, badhus, fritidsgårdar och föreningsstöd fördelas i olika kommundelar (uppdelat på kön) har sammanställts som en konsekvens av HåJ-projektet. Materialet har presenterats för fritidsnämnden och kommer att kommuniceras med ex föreningslivet i de olika kommundelarna under första kvartalet 2014 via olika möten. Några konkreta verksamhetsförbättringar dokumenterade förbättringar arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem. Inskrivet i kommunens styrprinciper, budget 2015: Enligt kommunallagen ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Alla människors lika värde handlar om mänskliga rättigheter. Detta förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin service till kommunmedborgarna. Genom jämställdhetsintegrering ges förutsättningar för kommunmedborgarna att få likvärdig service oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande indelningsgrund i jämställdhetsarbetet samtidigt som hänsyn tas till social bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön gör det möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov av beslut och åtgärder för att åstadkomma en likvärdig service till kommunmedborgarna. Fritid Skellefteå arbetar med att endast leverera statistik uppdelat på kön och inte redovisa alla. Fritid Skellefteå bekönar fritidsnämndens interna mål (inkl. handlingsplaner och aktiviteter) och redovisar könsuppdelad statistik så lång det är möjligt i delårsrapporter och bokslut. 14
Socialkontoret har bekönat verksamhetens styrkort och huvudaktiviteter 2013. Via en nulägesanalys av socialförvaltningens ledningssystem ur ett jämställdhetsperspektiv ändrades ordalydelsen i socialkontorets styrande dokument så att kön synliggörs, betonade mer jämställdhet och avmaskulinerade språket. I kontroll och uppföljning är det inskrivet att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Inom PRIO-projektet (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) inventerade handikappomsorgen sin verksamhet ur perspektivet psykisk ohälsa och alla svar könsuppdelades och jämställdhetsanalyserades. Handikappomsorgen ser indikationer på att den psykiska ohälsan bedöms relativt lika hög bland grupperna kvinnor och män. Dock ser hjälp och stöd olika ut, där kvinnor exempelvis verkar få mer stöd att lära sig hålla ordning på sitt hushåll medan män får mer stöd med att hålla ordning på ekonomi och administration. Arbetet med att analysera kartläggningen fortgår. Ett normkritiskt förhållningssätt har systematiserats och arbetats in i socialkontorets utredningsmall. Arbete med kommunövergripande projektmall har just påbörjats på uppdrag av styrgruppen för kommunens nya intranät. I kommunens E-tjänst för skolan finns numera all statistik könsuppdelad. Ett av de prioriterade målen för Skol- och kulturkontoret 2013/2014 är att vi ska ha ett fokus på pojkars och flickors resultat! Exempel på politiska beslut som blivit annorlunda eller påverkats av jämställdhetsarbetet. I november 2010 beslutade fritidsnämnden använda checklistor (jämställdhet) för såväl tjänstemän som politiker. Delprojektledaren för Fritid Skellefteå har utvärderat användningen av checklistorna både 2011och 2012. Av utvärderingarna framgår att checklistans frågor har bidragit till ökad kunskap och medvetenhet om perspektivet. Fler och fler ärenden påverkas och politiker ger uttryck för att beslut kring ex fritidsgårdsfrågor och utegymmens innehåll och form har påverkat diskussioner innan man har tagit beslut även om det inte finns dokumenterat i protokollen. Ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt eftersträvas och det ställer krav på såväl uppföljning som utvärdering för att rutinen ska fungera. Ytterligare information finns i bilagorna 6-8. Kultur Skellefteå har infört checklistor, modell Fritid Skellefteå. Genom att kulturavdelningens handläggare har börjat använda checklistorna har det lett till att politikerna ofta tar upp frågan hur de tittat på och analyserat jämställdhetsaspekten i ärendena. Jämställdhetsperspektivet har kommit upp på bordet betydligt mer nu och politikerna frågar efter detta. Socialkontoret har prövat en annan modell då förvaltningen införde konsekvensanalys utifrån perspektiven medborgare, verksamhet och budget i varje tjänsteskrivelse som lämnas till socialnämnden. I perspektivet medborgare 15
ingår jämställdhetsaspekten. Denna modell har inte fungerat så väl bl.a. så har jämställdhetsperspektivet ofta reducerats till en standardskrivning. Checklistor och eventuell användning diskuteras på flera andra förvaltningar. Genomförande s Håj-projekt omfattar arbetet i kommunens alla nämnder och förvaltningar exklusive Räddningstjänsten. Fokusering har varit att sprida medvetenhet uppifrån och ner från politiker och chef till medarbetare. Utbildningssatsningar har främst vänt sig till politiker, chefer och nyckelpersoner i kommunen. Vi kan också konstatera att utvecklingsarbetet har nått till medarbetare i begränsad omfattning mycket beroende på förvaltningarnas storlek och den korta tid som projektet omfattat. Hur arbetet har organiserats Uppdraget om att delta i programmet Hållbar jämställdhet fattades centralt i kommunen. Efter att en samordnare utsetts fick varje förvaltning utse en delprojektledare. Tidigare erfarenheter från Fritid Skellefteås Håj-projekt skulle spridas och därför har delprojektledare från denna förvaltning haft en viktig funktion i arbetet med att implementera Fritid Skellefteås erfarenheter till det kommunövergripande projektet. Noteras att de har sen tidigare projektperiod arbetat vidare med bl.a. att använda checklistor för tjänstemän respektive politiker inför ärendehanteringen. s ledningsgrupp har varit projektets styrgrupp och kommunstyrelsen projektägare. Till kommunledningskontorets delprojektledare utsågs kommunens ekonomichef som även fick uppdraget att vara kontaktperson till styrgruppen. I juni 2013 slutade ekonomichefen sin anställning i kommunen och socialchefen utsågs till kontaktperson i kommunens ledningsgrupp. Ledningen har getts förutsättningar att jämställdhetsintegrera styrning och ledning dels via utbildningar dels via träffar och samtal med/mellan politiker och ledning inklusive kommunens controller. Fortsatt arbetet med att implementera verksamhetsförbättringar, tillämpa och förbättra rutiner och metoder som har utvecklats under första delen av programmet. Den förvaltning som berörs är Fritid Skellefteå som har fortsatt att jobba med användandet av checklistor i samband med ärendehantering. Användandet år 2013 kommer att utvärderas i juni 2014 enligt beslut i fritidsnämnden. Då utvärderingen är genomförd har de använt checklistan medvetet under 3 år. Fritidsnämnden får då ta ett beslut om effekten är tillräcklig för att checklistorna även ska användas i fortsättningen. Kompletterande kommentarer kring arbetet med könsuppdelad statistik På socialkontoret har könsuppdelad statistik lätt accepterats. En spontan diskussion uppstod på socialnämndens arbetsutskott då argument framhölls varför det är viktigt att ha könsuppdelad statistik. 16
På skol- och kulturkontoret har könsuppdelad statistik till stor del funnits redan från början av projektet. Det som har förändrats är synen på vad den gör för nytta exempelvis att det finns vinster med att presentera statistiken könsuppdelad för att förklara varför resultaten ser ut som de gör. Analysen börjar komma på skol- och kulturkontoret och det blir allt mer spännande när metodfrågorna kommer in. På gymnasiekontoret har könsuppdelad statistik funnits att tillgå men har oftast använts könsblint. Numera är underlagen som lämnas till rektorerna i den mån det är möjligt könsuppdelade. I det föreningsbidragssystem Fritid Skellefteå använder har t ex föreningars medlemmar sedan många år tillbaka varit uppdelat på kön. I den senaste bidragsutredningen ställde politiken krav på att även det kommunala aktivitetstödet skulle vara uppdelat på kön i och med att bidragsreglerna ändrades och för att uppföljning skulle fungera. Detta har gällt från och med 2011/period 2. Före det byggde aktivitetsstödet på antal aktiviteter och nu bygger det på deltagare och ett max antal aktiviteter. Därför måste systemet synliggöra både ålder och kön. Så att politiken efterfrågar könsuppdelad statistik är viktigt. Förvaltningen gör även årliga könsuppdelade kundundersökningar där de tillfrågade förutom fasta frågor även kan lämna synpunkter och förslag till förbättringar. Som en del i arbetet med könsuppdelad statistik på Kultur Skellefteå har lånestatistik analyserats. Att kvinnor lånar mer än män var redan känt. Men nu vet de att män oftare efterfrågar litteratur som inte finns på biblioteken. Samtidigt har de att upptäckt att män lånar mer på bibliotek där män arbetar som bibliotekarie. På tekniska kontoret finns könsuppdelad olycksstatistik. Från 2014 ska förvaltningen arbeta med att utveckla olycksstatistikrapporten och könsuppdela statistik där det är möjligt. En annan åtgärd är att bättre analysera den tillgängliga statistiken så att rätt åtgärd görs på rätt plats. Vid uppdrag från kommunstyrelsen redovisar planeringsavdelningen allt oftare könsuppdelad statistik. På bygg- och miljökontoret har samtliga verksamhetssystem setts över om möjlighet att ta ut uppgifter per kön finns och är relevant. Prioriterat område är gjort för mätning av könsfördelningen vid samråd i planprocesserna under år 2010-2013. Förvaltningen har även valt att belysa den kundenkät som är gjord år 2012, där upplevelsen av bemötandet från handläggaren har redovisats per kön. De olika underlagen har analyserats och utifrån resultatet har en diskussion förts om åtgärder eftersom könsskillnader har synliggjorts. Kundtjänst är vägen in till s service och kommunens ansikte utåt. De flesta ärenden handläggs direkt till exempel beställa tjänster eller lämna synpunkter, i annat fall ser kundtjänst till att rätt handläggare kontaktar medborgaren. Ungefär 70% av ärenden blir lösta direkt i Kundtjänst. Genom att ändra kundtjänsts handläggningssystem så att kvinna och man blev egna parametrar kan nu statistiken sorteras utifrån kön. Detta kommer att ge ett mycket bättre faktaunderlag i det långsiktiga arbetet. Även uppgifter om handläggningstiden hanterar handläggarna ett ärende snabbare beroende på om det är en kvinna eller man som vill ha ett svar? 17
Budget Kostnaden/investeringen för projektsamordning och delprojektledare beräknades uppgå till 1,6 miljoner kronor. Någon exakt summa är svår att säga eftersom ingen extra personal har anställts utan arbetsuppgifterna har ingått i ordinarie tjänst. Kostnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) 310.000:- Konsultkostnader inkl. övriga kostnader vid utbildningar, föreläsningar workshop 500.000:- Litteratur 10 000:- Resor, processtöd av SKL 180 000:- Total kostnad: 1 000 000:- Hållbarhet Det finns ett förslag till strategisk plan för fortsättningen som ska kommuniceras med kommunens ledningsgrupp i november/december 2013. Viktiga inslag för ett hållbart jämställdhetsarbete är att det är ledarstyrt och efterfrågestyrt inte minst från politiken. Alla förvaltningar är införstådda med att fortsätta arbeta med jämställdhetsintegrering. Redan i kommunens årsredovisning 2012 noteras att projektet fungerar som ett stöd i kommunens arbete med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Engagemang och intresse från förvaltningarna är uppenbara. Kommentarer från delprojekledarna: Skol- och kulturkontoret: Arbetet har just startat! Vi kommer att fortsätta arbeta med dessa frågor på chefsträffar dels för att öka medvetenheten, dels för att sprida goda exempel. Läsprojektet för pojkar kommer att ha stort fokus på jämställdhet och detta projekt kommer att vara under en 3 års period. Den kompetensutveckling som erbjuds kommer fler en enbart de som deltar i projektet att få ta del av. Effekterna av detta arbete kommer att spridas till andra genom föreläsningar. Kultur Skellefteå: Fortsätter den inslagna vägen. Treårigt läsprojekt, se ovanstående stycke. Socialkontoret: Fortsätter den inslagna vägen. Fritid Skellefteå: Fortsatt arbete med checklistor vid ärendehantering. Fortsatt arbete med att beköna fritidsnämndens interna styrkort kopplat till respektive chefsområdens styrkort med konkreta handlingsplaner och aktiviteter. Se över hur tiderna på olika anläggningar fördelas utifrån kön. Tekniska kontoret planerar att utarbeta minst en serviceförklaring som är jämställdhetsintegrerad. Tanken är att arbetet med jämställdhet ska ingå som en del av kvalitetsarbetet/arbetet med ständiga förbättringar. Uppgiften att stödja 18
förvaltningen med kunskap kommer då att läggas på förvaltningens förbättringsgrupp. Arbetet med könsuppdelad statistik fortsätter. Plogkartorna ses över årligen och om förbättringar av prioriteringen kan göras ska detta utföras. Fortsätta att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet på gång- och cykelbanor med hjälp av bra snöröjning och halkbekämpning. Gymnasiekontoret: Fortsatt utbildning och diskussion om utveckling av mätbara åtgärder för att uppnå förbättringar i verksamheten och därmed också åtgärder som är jämställdhetsintegrerade. Frågan om jämställdhet ska inte ses som en isolerad företeelse utan är en del i verksamhetens utveckling mot bättre resultat. Jämställhetsfrågor är alltid aktuella i ledningsgrupper. Arbetet kommer att utvecklas i såväl elevutvärderingar som kursutvärderingar Bygg- och miljökontoret: Ledningsgruppen på förvaltningen har diskuterat jämställdhetsaspekten utifrån uppdrag och verksamhet, en styrgrupp har kommit till och en agenda för jämställdhetsarbetet har satts. Styrgruppen består av medarbetare från olika avdelningar men också chefer som ingår i ledningen. Gruppens uppdrag är att se till att perspektivet implementeras i det dagliga arbetet för att kvalitetssäkra verksamheten. Styrgruppen skall vara en stödjande funktion till avdelningarna på förvaltningen som driver det egna arbetet. Förvaltningen Support och lokaler (ingår fd fastighetskontoret) Kommentar från förvaltningschef eftersom funktionen som delprojektledare på förvaltningen är vakant: För ledningen blir det en utmaning att jämställdhetsfrågorna finns på agendan både i uppdragsdialoger och genom att sprida goda exempel. På så vis skapas både förändringstryck och stöd. Det finns också stöd i form av checklistor till exempel vid projektering och kravställande vid ny- och ombyggnationer i kommunens lokaler. Nämnden har ännu inte tagit ställning till om den vill upprätta särskilda checklistor inför beslutsförslag. När projektet avslutas blir det viktigt att fortsätta tilldela resurser för att upprätthålla nätverkandet mellan förvaltningarna, så att man kan stötta varandra och sprida goda exempel. För att säkerställa horisontell styrning kan ett tydligare kravställande från politiken bidra. Inte bara genom checklistor inför beslut utan också genom uppdrag och pengar. Nätverket med resurspersoner ute på förvaltningarna (delprojektledare) kommer att fortsätta. Den kommunövergripande samordningen ska kommunens ledningsgrupp ta ställning till innan årsskiftet. Utbildning och kommunikation Utbildningar 1) Grundläggande utbildning i jämställdhet med Gertrud Åström. Syfte: ge grundläggande jämställdhetskunskaper inför medverkan i projektet. Målgrupp: politiker, ledningsgrupper, delprojektledare, ekonomer, statistiker/analytiker, kommunövergripande samverkansgruppen och i mån av plats ytterligare chefer. Utbildningens innehåll: kunskapsresa i jämställdhet från 1970-talet fram till i dag, ge kunskap om jämställdhetsintegrering som strategi samt betydelsen för konkret jämställdhetsarbete att göra jämställdhet. 19
Den grundläggande utbildningen genomfördes maj 2012 och i början av året 2013 skickades en enkät ut till de politiker som deltog. En kort sammanfattning av enkätsvaren bifogas, bilaga 9. 2) Utbildning i könsuppdelad statistik två grupper med Lena Johansson. Syfte: att uppnå ett av delmålen i projektet. Utbildningens innehåll: varför könsuppdelad statistik, och hur redovisa och arbeta med könsuppdelad statistik. 3) Workshop Hållbar jämställdhet med Jesper Jansson. Syfte: få stöd i ett hållbart arbete. Innehåll: för att skapa underlag inför workshopen telefonintervjuade Jesper J delprojektledare och projektsamordnaren. Intervjuerna gjordes i syfte att avstämma nuläge avseende attityder och intresse, uppdrag, projektets organisation, delprojektledarrollen och hållbarhet. Innehåll: upplevt nuläge i de olika förvaltningarna, gemensam plattform och kunskapspåfyllning, exempel från utvecklingsarbeten i andra kommuner och verksamheter, arbete med projektets aktiviteter och genomförande. 4) Utbildning Hur din organisation skapar hållbar förbättring med Marianne Olsson. Syftet med utbildningen framgår av rubriken. Målgrupp: delprojektledare och projektsamordnare. Innehåll: grundläggande förbättringskunskap Om vi alltid gör det vi alltid gjort får vi det som vi alltid har fått, ge förutsättningar för kontinuerlig verksamhetsutveckling, att identifiera problem/förbättringsområden, att sätta mätbara mål, att utvärdera med hjälp av mätningar, se jämställdhetsarbetet som ett sätt att förbättra kärnverksamheten, sprida och vidmakthålla resultat. Nolans modell PDSA; planera, testa gör pröva, studera analysera, lär agera. 5) Workshop med Malin Rönnblom. Syfte: ge kunskap och reflektera kring begreppen makt och motstånd. Innehåll: kunskap om olika maktbegrepp, gruppövning - case om en motståndssituation. Målgrupp: delprojektledare inkl. socialchefen och projektsamordnaren. 6) Utbildning Jämställdhetsintegrering för bättre samhällsplanering med Mikael Almén. Syfte: genom strategin jämställdhetsintegrering synliggöra hur samhällsplanering kan utgå från både kvinnors och mäns villkor och behov. Innehåll: forskningsöversikt, praktiska förslag på möjliga insatser och förbättringskoncept, konkreta exempel, vanliga utmaningar. Utbildningen är ett smakprov av SKL:s nya utbildningssatsning. Målgrupp: chefer och tjänstemän som arbetar med samhällsplanering vid tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret och kommunledningskontoret, samt politiker vid tekniska nämnden samt bygg- och miljönämnden. 7) Föreläsning av Mikael Almén. Temat detsamma samma som ovan med tillägg att även andra verksamhetsområden berördes. Målgrupp: kommunens ledningsgrupp och de politiska gruppledarna. 20
8) Utbildning i jämställdhetsanalys inom social omsorg med Ann Boman och Ann-Sofie Lagercrantz. Syfte: genomföra jämställdhetsanalys av en befintlig kartläggning inom området social omsorg. Utbildningens innehåll: hjälpa deltagarna att tolka resultatet av kartläggningar och undersökningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Målgrupp: Handläggare inom området social omsorg (Två från Skellefteå deltog). 9) Kommunikationsutbildning med Magnus Jacobson, och konsulter från kommunikationsbyrån Agenda PR. Syfte: bli bättre på att prata med media, med chefer och förtroendevalda. Utbildningens innehåll: medieträning och kommunikationens ABC. Målgrupp: projektledare (1 från Skellefteå deltog). 10) Öppen föreläsning Flickor och pojkar varför jämställdhet, föreläsare Kajsa Wahlström. Syfte: så många pedagoger som möjligt får höra föreläsningen. Uppskattningsvis lyssnade ca 300 pedagoger på föreläsningen vilket motsvarade ca 20 % av alla pedagoger. Innehåll: ge exempel från verkligheten om hur vi vuxna påverkar och skapar livsmönster, ge konkreta lösningar som fungerar och är väl utprovade. Ju större frihet och mer möjlighet vi får att bredda rollerna, så får vi trygga barn som kan specialisera sig på att utveckla sig själva. 11) Föreläsning och workshop med Kajsa Wahlström Syfte: lägga grund för fortsatt jämställdhetsarbete inom förskola/skola. Målgrupp: förskolechefer, rektorer samt så många politiker och chefer som möjligt. Innehåll: föreläsning enligt samma modell som den öppna föreläsningen samt workshop med möjlighet att gå djupare genom att diskutera och reflektera tillsammans med kollegor. Ungefär 30 förskolechefer/rektorer deltog vilket motsvarar ungefär hälften av målgruppen. 12) Utbildning CEMR från undertecknande till effekter. Syfte och innehåll: genom kunskap, exempel, erfarenhetsutbytet och reflektion får nya idéer kring hur vi kan arbeta vidare i den egna organisationen. (Två från Skellefteå deltog). 13) Workshop/utbildning Genusfrågor i internbudget samt genusfrågor i kvalitetsrapporter med Marianne Olsson. Syfte: lägga grunden för jämställdhetsintegrerad internbudget och kvalitetsrapporter på gymnasieförvaltningen. Målgrupp gymnasiechef, enhetschefer för gymnasieskolorna samt utvecklingsledare på gymnasieskolan. Innehåll: med utgångspunkt från egen kartläggning få stöd hur arbetet kan fördjupas och systematiseras för att i förlängningen lösa jämställdhetproblem. På eftermiddagen ett par timmars föreläsning inom området Verksamhetsutveckling och jämställdhet, målgrupp i första hand arbetsledare och lärare i gymnasieskolan. 14) Workshop Jämställdhetsarbete från ord till handling med Helena Österlind med partner Joyn Service Design AB. 21
Syfte: gemensamt identifiera prioriterade områden att jämställdhetsintegrera på socialförvaltningen. Innehåll: genom arbete i grupper blicka framåt och staka ut vägen för ett jämställdhetsarbete som höjer kvaliteten för medarbetare och användare. Målgrupp: socialkontorets ledningsgrupp och ett urval chefer. Från kunskap genom utbildning mm till handling Lärande utvecklas på många sätt, genom utbildningar (externa som interna), möten, diskussioner, ta tillvara erfarenheter genom att praktiskt göra någonting, reflektioner på ens egna tankar och beteenden mm. Utbildningar, föreläsningar som genomförts i projektet har varit mycket uppskattade, vilket styrks av kursutvärderingar. Ofta föder kunskap behov att fördjupa sig och intresse av att lära sig mer. Kommunikationsarbetet Vi har kommunicerat utvecklingsarbetet via hemsida, pressmeddelanden, lokalpress och webb. Med tanke på att projekttiden har varit kort så har vi mycket kvar vad gäller kommunikationsarbetet. Projektgruppen är överens om att kommunikationen vad det gäller jämställdhetsarbetet behöver utvecklas. Utvärdering och lärdomar Delprojektledaren för Fritid Skellefteå, har genomfört två utvärderingar för år 2011 resp. 2012 om hur beslutade checklistor har använts sedan november 2010. Intervjuer av Jesper Jansson, Värdeskaparna med åtföljande workshop genomfördes i syfte att stärka hållbarheten i projektet. Insatsen gav feedback till alla i projektgruppen och innebar ett avstamp inför fortsatt arbete 2014. Projektorganisationen med ett nätverk har fungerat bra med mycket samlad kompetens inom gruppen. Arbeta med delprojektledare från olika förvaltningar är framgångsrikt eftersom möten gör det möjligt att stödja och hjälpa varandra i arbetet. Det ligger en styrka i att vara många. Närheten till den egna ledningen och verksamheten ger också förutsättningar för att nå framgång. Det har även varit bra att ta hjälp av föreläsare och externa aktörer, få idéer hur andra jobbar. Önskvärt läge hade varit att börja ifrån en annan ände. Svagheter i projektets upplägg har framför allt varit avsaknad av förarbete/projektplaneringsfas. Gärna utbildning med Marianne Olsson i ett tidigt skede för att identifiera ojämställdhet sen prioritera och avgränsa arbetet samt sätta mål såväl kommunövergripande som förvaltningsspecifikta. Därefter upprätta en projektplan inför projektstart. Andra värdefulla erfarenheter vi vill dela med oss av vårt arbete i Håj är att inse betydelsen av att ha könsuppdelad statistik och undersökningar som underlag för åtgärder minska tyckande och fokusera på fakta. Se de små stegens betydelse 22
Håll i och håll ut Sök stöd Uppmuntra varandra såväl i medgång som i motgång Förbättringsarbete handlar om att göra skillnad Ha realistiska förväntningar på ditt eget arbete Mer efterfrågan från såväl styrgrupp som projektägare skulle ha uppskattats. Om vi skulle börja om i dag ser vi gärna en aktiv mindre styrgrupp och projektledning direkt kopplad till styrgruppen. Det är viktigt vilka som sitter i styrgruppen då de visar hur viktigt projektet är och det ska kännas naturligt att styrgruppens sammansättning följer uppdraget. Sist ges exempel på nyckeltal som kommunen använder för att ha koll på jämställdheten i verksamheten: Fritid Skellefteå alla verksamheters NKI (nöjd kundindex) sammanställs till ett gemensamt NKI. Det följs upp via fritidsnämndens interna styrkort och redovisas i delårsrapporter och bokslut. Socialkontoret - utredningsledare har gjort en utredning om skälig levnadsnivå på uppdrag av socialnämnden. Här visade det sig att nyckeltal som jämfördes i stor utsträckning inte var könsuppdelade. Könsuppdelad statistik för togs då fram, men kunde inte fås fram från andra kommuner. Bristen har påtalats och leder eventuellt till ett uppdrag från nämnden. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fritid Skellefteås erfarenhet av jämställdhetsarbete Kartläggning 2012 vad olika förvaltningar gjort relaterat till de artiklar i CEMR deklarationen som är kopplade till deras uppdrag/verksamhet Bilaga 3 Artikel i lokaltidningen Norran, maj 2012 Bilaga 4 Artikel i lokaltidningen Norran, nov 2013 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Insändare i Norran med svar från kommunchefen Skellefteå Fritids checklista för politiker Skellefteå Fritids checklista för tjänstemän/handläggare Utdrag från fritidsnämndens protokoll september 2013 om utvärdering användning av checklistor Kort sammanfattning av enkätsvar från politiker om effekter från grundläggande jämställdhetsutbildning med Gertrud Åström 23