www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013
Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund inom skola, varav sju år som rektor och verksamhetschef från kommunal sektor. Rådgivare främst inom ledning, organisation och verksamhetsutveckling, med huvudfokus på skola och utbildning. Johan Skeri är utbildad civilekonom och arbetar inom främst i uppdrag som är av karaktären analys och organisationsutveckling. Innan Johan började på år 2006 jobbade han som ekonom, administrativ chef och socialchef under 10 år 2
Vad kommer Ni att ha med Er härifrån? Sambandet mellan resurser och resultat i grundskolan Vad skapar skolframgång Vad man kan fokusera på för att göra skolor bättre, både direkt och indirekt 3
4
Vad har hänt? Från statlig reglering till kommunalt huvudmannaskap Kostnadsutvecklingen över tid Undervisningen både stor förändring och ingen förändring 5
Det här möter vi i våra medier: 6
7
8
9
10
11
12
Vad säger dessa ögonblicksbilder? Skolan i samhällsdebatten = resurssvag De kommunala huvudmännen - oerhört mycket kraft och tid på att hantera ekonomin Medborgare, massmedier och magkänslan: kopplar samman ekonomiska resurser med skolans resultat Alltså: det krävs fördjupning och tid för att nyansera bilden kring resursernas betydelse för skolan 13
Genomsnitt antal invånare Viktigt att vara medveten om (1) Demografins påverkan 500 450 400 350 300 250 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 www.kolada.se (år 2012) Den senaste 10-års perioden har invånarantalet i åldern 6-15 år minskat i den svenska genomsnittskommunen med cirka 10 % procent, samt att nyetablerade friskolor har konkurrerat om eleverna 14
Basår 1998=100 Viktigt att vara medveten om (2) Nettokostnadsoch demografiförändringar 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nettokostnadsförändring grundskola Förändring antalet 6-15 åringar www.kolada.se Nettokostnaden har fortsatt att öka sedan 2008, vilket delvis kan förklaras av den årliga lönerevisionen. Inget samband kan dock skönjas mellan ett vikande invånarantal och nettokostnadsförändringen i den svenska genomsnittskommunen 15
Elevutvecklingen i framtiden innebär utmaningar 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Grundskola inkl förskoleklass Gymnasieskola Källa: SKL april 2013 16
Resultat och resurser finns det ett samband? Finns det ett samband mellan resurser och resultat i den svenska skolan dvs mer resurser till skolan, ger bättre resultat? Det självklara svaret enligt många är ett ja Vad säger statistiken kring sambandet? 17
Meritvärde åk 9 Relation meritvärde i åk 9 och kostnad grundskola kr/elev år 2012 270 250 230 210 190 170 150 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 Kostnad per elev www.kolada.se 18
Vad är egentligen sant? Forskning: inget tydligt samband mellan resurser och resultat I huvudsak andra faktorer som spelar roll för elevernas resultat Många jobbar med att nyansera och korrigera bilden men det är inte lätt att nå ut Dagens Samhälle har gjort en artikelserie där man belyser aspekter av detta: 19
20
SKL: arbetar bl.a. med att avliva myter 21
Men frågan är om det hjälper debatten 22
Vad skapar en framgångsrik skola? Om det inte är mer resurser eller klasstorlekar vad är det då? Är det vad Dagens Nyheter beskriver i mars 2013? 23
Resursutnyttjande inte familjebakgrund! När grundläggande resurser är på plats handlar det om hur dessa används En av de viktigaste resurserna är förstås lärarna - och deras tid 24
Lärarna och deras tid Rapport 2009 från Svenskt Näringsliv, en fördjupad studie av sex grundskolor En skola (friskola) där lärarna ägnar 40 % av den totala tiden till att genomföra lärande Två skolor (kommunala skolor) där motsvarande siffra är 30 % Om man tänker sig att den totala tiden är 45 tim/vecka, så blir det skillnad! 25
Svenskt Näringsliv säger även att Erfarenhetsutbyte kräver bättre verktyg för jämförelser av skolors resursanvändning Systematiska jämförelser av hur lärarnas tid används är viktig 26
Nu blir det matematik kring undervisningstid i en vanlig kommunal gymnasieskola Kommunen A: 250 lärartjänster med en undervisningstid på 15,5 timmar i veckan, i 39 veckor Kommunen B: X lärartjänster med en undervisningstid på 18 timmar i veckan, i 39 veckor Vad är X? X = 215 lärartjänster (differens 250-215=35) 35 lärartjänster motsvarar ca 16 miljoner kr per år med 2,5 timmars extra undervisning/vecka 27
Men vad vet vi då om det som faktiskt kan påverkas av t.ex. som rektor eller nämndsordförande? Och vad kan man granska om man vill fånga varför skolor inte blir bättre? 28
Framgångsrika skolkommuner. 1. Har bra ledare 2. Lyfter fram kompetenta lärare 3. Har höga förväntningar 4. Tar reda på hur det går 5. Har fungerande relationer 6. Har tydlig ansvarsfördelning 7. Fångar upp elever med svårigheter 8. Har enats om skolans mål SKL:s projekt Framgångsrika skolkommuner, 2009 29
John Hattie - Visible learning Synligt lärande Metametasyntes baserad på mer än 50 000 studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om påverkan på elevers studieprestationer Det läraren vet, kan och gör är en av de starkaste påverkansfaktorerna på lärande Det finns inga krav på att tillföra strukturella resurser, även om det är viktigt att inte hindras av brist på resurser. 30
Vi ser tre huvudområden för att skapa en bra och effektiv skola 1. Resursfrågan - att veta vad man gör med det man har 2. Ledarskapet betydelse och förutsättningar 3. Klassrummet - att våga titta på arbetssätt och metoder och tid med eleverna! 31
1. Resursfrågan Majoriteten av kommunerna har någon slags modell för resursfördelning för skolan. För du en dialog med nämnd eller förvaltning om hur resurserna fördelade till din grundskola påverkar dina elevers resultat? Rektorer svarar: Ja, regelbundet 41 % Ja, sällan 39 % Nej, inte alls 20 % Skolverkets rapport 365 2011: Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv 32
Forts. 1. Resursfrågan Enbart en modell räcker inte, man måste ha processer för uppföljning och analys Tydligare processer för uppföljning ger effektiv resursfördelning och anpassning till elevernas behov Det skiljer oerhört mycket mellan kommunerna hur man fördelar sina resurser. Varför har man valt en viss modell i en viss kommun? Vad vill man uppnå? Följ upp riktade medel eller resursfördelning som kompenserar för socioekonomiska faktorer! Hur använder man resurserna: till att öka personaltätheten? Assistenter? Kompetensutveckling? 33
2. Ledarskapet Jag har ett betydande handlingsutrymme att inom min budgetram för grundskolan fatta beslut om Rektorer svarar: Skolans organisation i klasser, grupper och arbetslag Stämmer ganska eller mycket bra 95 % Kompetensutveckling för personalen 89 % Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd Läromedel eller it-utrustning för undervisningssyfte 82 % 81 % Skolverkets rapport 365 2011: Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv 34
Forts. 2. Ledarskapet Vi möter oftast engagerade och kunniga rektorer, men de är splittrade gentemot huvuduppdraget Huvudinriktningen borde vara att utveckla undervisningen ihop med elever, lärare och kollegor Systematiskt kvalitetsarbete är viktigt - lärare ska ses som de drivkrafter de bör vara i uppföljning och analys Rektor måste ta ett stort ansvar för att skolans resurser används på ett optimalt sätt, där uppföljning och analys är en självklar del 35
3. Klassrummet - Lärarna och deras arbete Vad händer här inne? Rapport 285 2013 Lärarnas yrkesvardag, Skolverket 36
Forts. 3. Klassrummet - Lärarna och deras arbete Lärarna är centrala i elevernas studieresultat det är ytterst relevant vad lärarna gör! Tror man att lärare per automatik gör rätt, bara de får vara i fred sätter man mycket på spel Mindre än hälften av en lärares arbetstid används till undervisning. Har skolan råd med det? Undervisning är en huvudprocess och en resurs. Den ska vara så effektiv som möjligt! 37
Som avslutande ord, vill vi säga... Att vara effektiv är att ta vara på resurserna på bästa sätt ur flera perspektiv Att fokusera på resursuppföljningen leder vidare till intressanta frågor kring resultatanalys, ledarskap, organisering, arbetssätt och vilken vardag eleven möter Skolans utmaningar är stora och kommer att fortsätta vara stora. Då måste man veta vad man gör med resurserna och varför! 38
Diskussion och reflektioner 39
Tack för oss! Kontaktuppgifter: magnus.hoijer@se.pwc.com johan.skeri@se.pwc.com 010-212 62 74 010-212 89 44 40