Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar

Relevanta dokument
Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Till

VGU slänter och räcken

motorc för åren , version 1.0

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Olyckor.

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Skadade i trafiken 2009

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

Vägtrafikskador 2018

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Trafiksäkerhet och konjunktur

VÄGPLANERING. Väghållare. Vägnätets omfattning. Transportpolitiken. Statlig vägplanering. Planering underhåll

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken

PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Trafiksäkerhetsprogram

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Delat ansvar en bärande idé

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Verksamhetsinriktning för perioden

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

P R O D U K T Ö V E R S I K T

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

STRADA rapport för 2012

aktiva säkerhetssystem i bilar

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Oskyddade Trafikanter

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

År 2020 Fler rör sig i staden

Trafiksäkerhetsprogram

STRADA Värmland

PM Bro. Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare. Handbok. For the love of lives

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Räcken en underskattad livräddare

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Trafiksäkerhetsprogram

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

OLYCKS- BOKEN Statistik och fakta om trafikolyckor

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Samverkan för säker cykling

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

SÄKER TRAFIK. Nollvisionen på väg

Väg 55 Enköping - Uppsala, delen Örsundsbro - Kvarnbolund. Förstudie - Ombyggnad till mötesfri landsväg

Trafiksäkerhetsdag. Olyckor vid vägarbete. 26 November Thomas Wuopio ATA

Uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg

Definition av stadsjeepar, SUV (Sports utility vehicles).

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

TrVFS Trafikverkets författningssamling - föreskrifter som gäller generellt. Styrdokument/Övergripande krav

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001 Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Vägens sidoområde och sidoräcken

Skyddad för livet? En studie av trafikolyckor vid vägarbeten med fokus på olyckor med tunga skydd och olyckor med skadade vägarbetare

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

Förslagsskiss på gång- och cykelbro inom projektet Entré Ludvika

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Personskador i trafiken STRADA Värmland

E6.20 Hisingsleden, södra delen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Transkript:

Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12

Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts till högst 400 trafikdödade. Riksdagen har beslutat att år 2007 ska antalet trafikdödade ha halverats jämfört med 1996. Det motsvarar cirka 270 dödade men på lång sikt är målet noll trafikdödade. 1997 dödades 541 personer i trafiken vilket indikerar att delmålet för år 2000 är svårt att uppnå. I förstudien Trafiksäkra broar har broolyckornas andel av dödade och skadade i trafiken utretts och även en inventering av broarnas brister beträffande trafiksäkerhet har utförts. Borlänge 1998-10-08 Rev.1998-10-12 Yngve Thorén

Vägverket 3(12) Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 4 1. Bakgrund 5 1.1 Allmänt 5 1.2 Nollvisionenens vetenskapliga ansats 5 1.3 Olycksstatistik 5 1.4 Vägnätet 6 1.5 Brobeståndet 6 2. Problembeskrivning 6 2.1 Inventering 2.2 Påkörning av vägportar 6 2.21 Motorväg 7 2.22 Övriga vägar 7 2.3 Påkörning av broräcke 8 2.4 Trafikolyckor vid vägunderfarter på motorväg 8 3. Förslag till FoU-uppdrag 9 3.1 Validerad datormodell för krockprovning av räcken enligt EN 1317 9 3.2 Konstruktiv utformning eftergivliga stöd 9 4. Förslag till utredningsuppdrag 10 4.1 Litteraturstudier inklusive utländska standarder avseende räcken 10 4.2 Studier av problemområden upptagna i bilaga 2 10 4.3 Utveckling av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid befintliga broar 11 4.4 Utveckla projekteringsrutiner för nya broar som beaktar trafiksäkerheten i högre grad än tidigare 11 4.5 Utreda anslutning mellan väg och bro 11 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Referenser 12 Olycksstatistik Probleminventering Påkörning av broar vid motorväg Påkörning av broar vid övriga vägar Påkörning av broräcke

Vägverket 4(12) Sammanfattning Enligt FoU-plan för väghållning 1998-2000, Ramprojekt Trafiksäkra broar, ger påkörning och avkörning vid broar alltför allvarliga konekvenser ur trafiksäkerhetssynvinkel. En probleminventering har utförts av Lars-Åke Glans, VV Konsult, avseende broarnas och andra konstbyggnaders brister beträffande trafiksäkerhet. Registeruttag ur olycksdatabasen VITS visar att broarna är klart överrepresenterade när det gäller dödade och skadade i trafiken i förhållande till broarnas andel av det statliga vägnätet. Förslag till FoU- och utredningsuppdrag ges på sidorna 8, 9 och 10.

Vägverket 5(12) 1. Bakgrund 1.1 Allmänt Riksdagen beslutade i juni 1993 om inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet inför 2000-talet. År 1994 fastställdes nationella trafiksäkerhetsprogrammet som utarbetades av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet /1/. Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007,/2/, har delmålet för år 2000 satts till högst 400 trafikdödade. Riksdagen har beslutat att år 2007 ska antalet trafikdödade ha halverats jämfört med 1996. Det motsvarar cirka 270 dödade men på lång sikt är målet noll trafikdödade. Mest effektivt för att minska antalet trafikdödade är satsningar inom följande tre verksamhetsområden. - Säkrare trafikmiljö. - Kvalitetssäkring av transporter. - Förbättring av trafikanternas beteende. Ramprojektet Trafiksäkra broar ska bidra till en säkrare trafikmiljö bland annat genom att ge förslag till åtgärder för att skapa säkrare sidoområden inkluderat begränsningar i höjdled. 1.2 Nollvisionens vetenskapliga ansats Den vanligaste förekommande säkerhetsstrategin bygger på att konstruera systemet så att det minimerar antalet skadehändelser. Nollvisionens säkerhetsstrategi bygger däremot på att tillåta skadehändelser på en våldsnivå där våldet inte hotar liv och långsiktig hälsa. Utgångspunkten är att vägtrafiksystemet ska utformas så att möjliga konflikter och skadehändelser aldrig resulterar i ett överskridande av en i förväg definierad nivå på icke acceptabel förlust av hälsa /3/. 1.3 Olycksstatistik Under 1996 och 1997 har ungefär 540 dödats och 21000 skadats i vägtrafikolyckor varje år med en liten ökning för 1997. Under perioden 1994-01-01 till och med 1998-06-30 har, enligt bilaga 1, 1218 bilförare och 467 bilpassagerare dödats i vägtrafikolyckor. För antalet skadade är motsvarande antal 44877 respektive 21991.

Vägverket 6(12) 1.4 Vägnätet Det statliga vägnätet omfattar 100419 kilometer fördelade enligt följande: Europaväg 6789 Riksväg 10126 Primär lv 11674 Sekundär lv 31991 Tertiär lv, övr 39839 1.5 Brobeståndet På det statliga vägnätet finns 14181 broar med en total längd av 401583 meter och utgör därmed 0,4 % av vägnätet och 1499 vägportar med en total längd av 32582 meter vilket motsvarar 0,03 % av vägnätet. Vägportarnas längd är definierade som brobredden på överliggande bro. 2. Problembeskrivning 2.1 Inventering En probleminventering har utförts av Lars-Åke Glans, VV Konsult, avseende broarnas och andra konstbyggnaders brister beträffande trafiksäkerhet enligt bilaga 2. 2.2 Påkörning av vägportar Vid registeruttag ur olycksdatabasen VITS för perioden 94-01-01 till och med 98-06-30 med Vägverket som väghållare har 163 påkörningar av vägportar påträffats. De 163 olyckorna fördelar sig på 15 med dödlig utgång 23 med svåra personskador 35 med lindriga personskador 90 utan personskador För att begränsa datamängden har detaljerade uttag gjorts endast avseende olyckor med dödlig utgång och med svåra personskador. Samtliga dödsfall vid påkörning av vägportar har inträffat på europavägar, riksvägar och primära länsvägar. Vid vägportar har 4,6 personer/mil dödats medan motsvarande kvot för vägnätet som helhet är 0,17. För skadade är motsvarande kvot för vägportar 17, 8 och för hela vägnätet 6,7. Sålunda är broarna kraftigt överrepresenterade vid detta betraktelsesätt.

Vägverket 7(12) 2.21 Motorväg Enligt bilaga 3 som är en sammanställning av data från olycksdatabasen VITS har 17 påkörningar med dödliga och/eller svåra personskador av vägportar skett under perioden 94-01-01 till och med 98-05-01 och i samtliga fall är de rapporterade som singelolyckor. Vid dessa olyckor har 6 personer omkommit och 14 har fått svåra skador. Vid 5 av dödsolyckorna har vägräcket påkörts innan personbilen kört på bron på höger sida, det vill säga mot landfästet eller mot pelare på höger sida om färdriktningen. En dödsolycka har inträffat vid påkörning av mellanstöd och där har påkörning av vägräcke inte rapporterats. Påkörning av broarna har skett på höger sida om färdriktningen i 60% av fallen. Anledningen till att påkörning av vägportarna skett efter påkörning av räcket beror förmodligen på att räcket varit placerat för nära bron och därmed har det inte fungerat på avsett sätt på grund av att räckets arbetsbredd inte varit tillräckligt. 2.22 Övriga vägar Enligt bilaga 4 som är en sammanställning av data från olycksdatabasen VITS har 19 påkörningar med dödliga och/eller svåra personskador av vägportar skett under perioden 94-01-01 till och med 98-07-31. Vid dessa olyckor har 8 personer omkommit och 14 har fått svåra skador. Av dessa har 2 personer i en personbil omkommit vid kollision med en tung lastbil som sedan kört på viadukten utan att föraren skadats. Påkörning av vägportarna har skett på höger sida om färdriktningen i 70% av fallen.

Vägverket 8(12) 2.3 Påkörning av broräcke Vid registeruttag ur olycksdatabasen VITS för perioden 94-01-01 till och med 98-06-30 med Vägverket som väghållare har 230 påkörningar av broräcken påträffats. De 230 olyckorna fördelar sig på 10 med dödlig utgång 19 med svåra personskador 59 med lindriga personskador 142 utan personskador För att begränsa datamängden har detaljerat uttag gjorts endast avseende olyckor med dödlig utgång och med svåra personskador. Enligt detta registeruttag har 28 påkörningar, med dödliga och/eller svåra personskador, av broräcke skett under perioden 94-01-01till och med 98-05-08. Vid dessa olyckor har 11 personer dödats och 29 har fått svåra skador. Av de dödade har 5 personer omkommit där även kollision med mötande skett antingen före eller efter kollision med broräcke. Övriga 6 har omkommit vid singelolyckor varav föraren insjuknat vid en olycka. Vid en dödsolycka har fordonet hamnat i vattnet. Vid två olyckor har personbilen kört ner i vattendrag och vid tre olyckor vält utanför vägbanan. Vid en av mötesolyckorna har en tung lastbil, efter kollisionen med en personbil vars förare dödades, böjt ner broräcket och störtat sju meter ner på ett underliggande fält varvid föraren fick svåra skador. Jämför bifogad sammanställning av data från olycksdatabasen VITS enligt bilaga 5. 2.4 Trafikolyckor vid vägunderfarter på motorväg Med anledning av inträffade svåra olyckor där bilar har kört ner mellan tvillingbroarna har VTv genomfört en utredning som framgår av publikation 1997:48 /4/. Med hjälp av uttag ur SAFEBRO har konstaterats att antalet konstbyggnader som är uppdelade i två separata broar, tvillingbroar, är cirka 200 stycken. Av dessa finns även tvillingbroar som är placerade så nära varandra att man inte kan köra ner mellan broarna. Jämför bilaga 2 under 8 Broräcken broräckens avslutning och förlängning i tillfarterna.

Vägverket 9(12) 3. Förslag till FoU-uppdrag 3.1 Validerad datormodell för krockprovning av räcken enligt EN 1317 Resurser och tidplan Krockprov Utveckling av datormodell Summa Fysisk provning av räcken är komplicerade, tidskrävande samt dyra och därför bör en datormodell byggas upp. Modellen ska klara av både vägoch broräcken. Samordning med t.ex. finska Vägverket bör göras. 1999 2000 2001 800 kkr 500 kkr 500 kkr 3.2 Konstruktiv utformning av eftergivliga ändstöd Resurser och tidplan Ändstöd kan idag inte beräknas som avslagna då ingen metod finns att hindra överbyggnaden från att falla ner. 1999 2000 2001 Högskola 500 kkr 200 kkr Summa

Vägverket 10(12) 4. Förslag till utredningsuppdrag 4.1 Litteraturstudier av utländska standarder avseende räcken. - Differentierade kapacitetskrav på räcken med hänsyn till trafikintencitet och fordonsfördelning samt skyddsvärda objekt under bron. - Krav på räcken vid gång- och cykelbroar. 4.2 Studier av problemområden upptagna i bilaga 2. Resurser och tidplan - Bromiljöer i tätorter. - Sikt genom broräcken - Fria rummet mellan navföljare och kantbalk respektive toppföljare. - Broräcken över järnväg jämte anslutande vägräcken. - Broar med lågt räcke. 4.1 100 kkr 4.2 150 kkr Summa 1999 2000 2001

Vägverket 11(12) 4.3 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid befintliga broar. - Räcken eller andra åtgärder vid tvillingbroar. - Åtgärder vid stöd som är placerade i diket eller i mittskiljeremsan. - Förbättring av befintliga typer av äldre broräcken. - Metoder för ökning av den fria höjden. - Vidare utredning bör utföras genom framtagande av respektive konstbyggnadsnummer och brotyp där olyckor skett. Stödplaceringen på de identifierade broarna studeras och åtgärder för att öka trafiksäkerheten vid respektive brotyp bör utarbetas. 4.4 Projekteringsrutiner för nya broar som beaktar trafiksäkerheten i högre grad än tidigare. - Stödplacering, eftergivliga mellanstöd. - Utformning av brostöd, vingmurar och stödmurar. - Tvillingbroar. - Utreda hur ytstrukturen på brostöd, vingmurar och stödmurar påverkar trafiksäkerheten. 4.5 Anslutning mellan väg och bro. - Diken och mittremsor. - Räcken. Resurser och tidplan 4.3 Befintliga broar 150 kkr 4.4 Nya broar 100 kkr 4.5 Anslutning mellan väg och bro Summa 1999 2000 2001 50 kkr

Vägverket 12(12) Referenser /1/ Nationellt trafiksäkerhetsprogram 1995-2000. /2/ Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007. /3/ Nollvisionen- En idé om ett vägtransportsystem utan hälsoförluster. /4/ Trafikolyckor vid vägunderfarter på motorväg. Publikation 1997:48