Rådhuskomplexet Inomhusmiljöutredning Sammanfattande huvudrapport för hus B, C och D

Rådhuskomplexet Inomhusmiljöutredning Sammanfattande huvudrapport för hus B, C och D Vybild över hus C och D Ordernr: 23759 AK-konsult Indoor Air AB 752 28 Uppsala Besöksadress: Husbyborgsvägen 1 Växel: 018-10 37 70 www.akkonsult.com

Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Antal sidor Antal bilagor Rapport 23759 2015-03-25 18 16 Beställarens ordernummer Reviderad datum Rev nr. Ref.nr:903120, Projektnr:11566 - - Uppdragsnamn Rådhuskomplexet Beställare Östersund Kommun, Teknisk förvaltning Box 705 83128 Östersund Upprättad av Josua Klingberg/Peter Ilmrud Granskad av Anders Kumlin Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Jan Högberg Februari och Mars 2015. Josua Klingberg Peter Ilmrud Ingrid Johansson Mikael Sandberg Sammanfattning Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts. Problem med inomhusmiljön kvarstår dock. En övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D har utförts. Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna. Undersökningen visar på följande: Fuktskador i ytterväggar i hus B-D. Luftläckage vid fönster och väggpartier i hus B-D Kemiska emissioner ifrån äldre ytskikt på betong. Även höga halter emissioner från nyare åtgärdade golv (på drytop). Mycket partiklar i rumsluften som generellt ej bedöms komma från ventilation utan från verksamhet och bristfällig städning. Funktionskontroller av mekaniskt ventilerade golv visar på avvikelser dock med godtagbar funktion. Rekommendationer om åtgärder av skador i väggar har lämnats. Rekommendationer om vidare tekniska undersökningar av golv och fasader har lämnats. PRO 161-3

Innehållsförteckning UPPDRAG... 4 BAKGRUND... 4 MUNTLIGA UPPLYSNINGAR FRÅN PERSONAL PÅ PLATS:... 4 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR... 5 METODER... 5 BEDÖMNINGSGRUNDER... 5 ORIENTERING... 6 KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING... 6 HUS B... 6 HUS C OCH D... 6 SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT... 7 YTTERVÄGGAR... 7 GOLV... 8 PARTIKLAR... 9 KLIMAT OCH KOLDIOXID... 9 ORSAKSSAMBAND... 10 MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS B... 10 MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS C & D... 11 EMISSIONSSKADOR PÅ GOLVBELÄGGNINGAR/I GOLV HUS B, C & D... 12 PARTIKLAR... 14 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 15 HUS B... 15 HUS C OCH D... 16 FORTSATT UNDERSÖKNING... 17 GOLV... 17 FASADER/UTVÄNDIGT... 17 BILAGOR... 18

Uppdrag Utföra en övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D. Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna. Resultatet av undersökningarna sammanfattas i en kortare sammanfattande rapport samt bilagor med mer ingående resultat. Bakgrund Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts. I slutet av 2014 utfördes YMK-enkäten vilken inte visade på något alarmerande, dock finns det inomhusmiljöproblem. Det som främst framkom var klagomål på skiftande (höga/låga) temperaturer i olika utrymmen, samt lokala avvikande lukter. Tidigare klimatutredning påvisar stora skillnader i temperaturer (17-25 C) mellan olika byggnadsdelar/rum. Muntliga upplysningar från personal på plats: Hus B Frost har rapporterats på insida aluminiumfönster, på vissa fönster har elkablar installerats på insida. På plan 2 har mekaniskt ventilerade Platongolv installerats i kontor (2004) pga. förhöjda golvemissioner. På plan 3 har man installerat drytop under linoleummattor (ca 2004 samt rum 370 under 2014)i vissa utrymmen. Takläckage har förekommit lokalt, efter detta har vissa takåtgärder utförts under 2007. Hus C Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 3 pga. golvemissioner. Lokalt även installation av drytop emissionsspärr i vissa rum på plan 1. Underhåll av tak (byte lokalt) utfört under 2009. Inläckage från garage/ovan garage till datarum. Inläckage till garage från gata. Inläckage vid fönster i rum 306 och 318 på plan 3, okänt när. Hus D Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 1 pga. golvemissioner. 4(18)

Tillgängliga handlingar Tidigare klimatutredning YMK-enkät 2014 Planritningar Enstaka K-ritningar och sektioner. Delar av skaderapport utförd av Bert Kempe under 2003 Metoder Okulär kontroll Subjektiv luktregistering Fotodokumentation Termografering har utförts med Flir E60 bx Konstruktionsingrepp har utförts i ytterväggar. Fuktkvot har uppmätts i trämaterial med Protimeter MMS med tillhörande stift Fuktindikering har utförts med Gann UNI 1. Momentan mätning av partikelhalter har utförts med partikelräknare TSI Aerotrak modell 9306. Visuell rök har använts för att se luftströmmar samt funktions kontrollera ventilerade golv. Gasanalysator Brüel & Kjaer har använts för att utföra emissionsindikeringar mot matta och mot frilagd betong-/spackelyta. Riktade VOC-mätningar har utförts med FLEC (Field and Laboratory Emission Cell). Dessa har sedan analyserats av IVL Svenska miljöinstitutet. Se bifogat analysprotokoll. Bedömningsgrunder Samtliga bedömningsgrunder har samlats under i en separat bilaga. Se bilaga 16. 5(18)

Orientering Figur 1 Flygbild över rådhuskomplexet med hus B (röd) och C & D (gul) är markerat (bild tagen från eniro.se). Kortfattad byggnadsbeskrivning Hus B Byggnadstyp: Kontorsbyggnad i 3 plan. Byggnadsår: Slutet av 1960 talet Grundläggning: Betongplatta på mark Stomme: Platsgjutna betongväggar Tak: Låglutande papptak med underliggande råspont uppstolpat på betongbjälklag. Gummiduk med singel ovan reception Fasad: Kalksten Värmesystem: Vattenburen värme till fläktkonvektorer Ventilationssystem: FTX ventilation med roterande värmeväxlare. Hus C och D Byggnadstyp: Byggnadsår: Grundläggning: Stomme: Tak: Fasad: Värmesystem: Ventilationssystem: Kontorsbyggnad i 3 plan. Början av 1970 talet. Delvis betongplatta på mark samt betongbjälklag ovan krypgrund. Platsgjutna betongväggar Låglutande papptak uppstolpat på betongbjälklag. Gummiduk med singel ovan trapphus (B/C) Kalksten Vattenburen värme till fläktkonvektorer Äldre FTX system med nyare del för återluft. 6(18)

Sammanfattning av undersökningsresultat För fullständig information se bilagor 1-12. Ytterväggar Hus B Ytterväggarna består av platsgjutna betongväggar med utanpåliggande korkisolering (enligt ritning) och fasad av kalksten. Endast mindre ytor har utfackningsväggar med trästomme, rum 361 och 362 (kan finnas på enstaka ställe till). Generellt har missfärgningar/svällda fönsterbrädor noterats i nederkant hörn av fönster i kontorsutrymmena. Hus C & D Lokalt även färg-/putssläpp runt fönster. I samtliga prover som tagits ut har mikrobiella skador påträffats i fönsterbrädorna invändigt. D.v.s. skador i 15 av 15 prover. Sannolikt finns även mikrobiella skador på träkilar/pallbitar och annat organiskt material runt fönster, likt de skador som noterats i rum B287 (se bilaga 2). I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats i yttre del av väggen. Termograferingen påvisar generella luftläckage i fönster samt mellan fönsterkarmar och väggar. Eventuell förekomst av korkisolering och status på denna har ej kontrollerats (detta gäller även hus C & D). Grunduppbyggnaden av väggen är i stort sett likvärdig som i B, skillnaden är att trästomme finns mellan/under i stort sett alla fönster. I ytterväggarna har omfattande mikrobiella skador konstaterats i trästommen (utfackningsväggar) mellan fönster. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar förhöjda samt kraftigt förhöjda halter mögel i 16 av 17 prover samt något förhöjda halter i 1 prov. D.v.s. mikrobiella skador i 94 % av provhålen. Skador bedöms även finns i väggpartier under fönster. Dock har dessa varit svår att undersöka p.g.a. rör och konvektorer under fönster. Generellt ser skadebilden likvärdig ut i hus C och D. Skadorna är mer omfattande på plan 3 kontra de lägra planen (troligen pga. större utsatthet för väder och vind). Omfattningen av de mikrobiella skadorna bedöms vara större i dessa byggnadsdelar kontra hus B. Även i dessa delar likt hus B har tydliga luftläckage noterats i fönster samt runt fönster. 7(18)

Golv Hus B Hus C & D Förhöjda fuktindikationer har noterats i vissa utrymmen på bottenplan. På plan 2 och 3 har förhöjda indikationer noterats där det ligger linoleummattor direkt på drytop (aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer). Annars har låga/normala fuktindikationer noterats. På bottenplan har 2 emissionsindikeringar utförts, båda vid PVC mattor: o Båda mätpunkterna bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner. På plan 2 och 3 har 10 emissionsindikeringar utförts. o I 3 av 4 provpunkter med linoleum med underliggande drytop bedöms dessa erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner. o Låga halter emissioner har uppmätts i sex provpunkter där äldre linoleummattor samt PVC mattor finns. Funktionskontroll av det mekaniskt ventilerade golvet på plan 2 visade på avvikelser såsom: o Läckagepunkter finns lokalt i golv/väggvinkeln samt lokalt vid sugpunkter. o Ej nedsug av luft i enstaka intagsspalter. Förhöjda indikationer har noterats där linoleum är installerade direkt på drytop (aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer). Även lokalt förhöjda indikationer på PVC mattor med svart undersida. Troligen någon typ av antistat matta, vilket ger höga/felaktiga indikationer. På plan 1i hus D har förhöjda fuktindikationer konstaterats i rum på dataavdelningen där nyare plastmatta ligger (troligen betongplatta på mark på denna sida). På plan 1 i hus C har 3st emissionspunkter utförts. Samtliga med linoleum direkt på drytop: o 3 av 3st bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter golvemissioner. På plan 2 i hus C har sex emissionspunkter utförts. o Låg emissionsindikering i samtliga 5st mätpunkter med PVC mattor. o Mätpunkt med linoleum med underliggande drytop bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner. På plan 1 i hus D har 2st emissionspunkter utförts med PVC matta: o 1 av 2 bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner. På plan 2 i hus D har 4st emissionspunkter utförts: o 1 mätpunkt bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner mot frilagd drytop. o 1st av 3st mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner mot frilagd betong under PVC beläggning. På plan 3 i hus D har 6st emissionspunkter utförts, samtliga linoleum på drytop: o Samtliga mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha förhöjda halter emissioner. 8(18)

Partiklar Funktionskontroll av de ventilerade golven visade på flera avvikelser såsom läckagepunkter vid golvlister/sugpunkter samt ej nedsug av luft i enstaka intagsspalter. Indikationsmätningar har utförts av partikelhalter i uteluft, rumsluft, i aggregat, tilluftskanaler samt ovanför fläktkonvektorer. Detta har utförts för att se på skillnader och därmed påvisa eventuella källor till partiklar. Avskiljningsgraden för filtren i aggregaten ligger på mellan 90-98 % (storlek 3-10 my). Generellt uppmättes högre halter i rum med verksamhet kontra tomma rum (upprivning av partiklar från golv etc.). Vid lättare stampning nedanför nischerna uppmättes 5-10 ggr högre partikelhalter omgående (inom 1-2 sekunder) ovan fläktkonvektorerna. 2-3 ggr högre halter uppmättes i enstaka tilluftskanal (korridor plan 3 hus D) kontra mätning efter filter i aggregat. D.v.s. möjlig kontaminering av ventilationskanal. I vissa trapphus (framförallt mellan B & C) uppmättes generellt högre partikelhalter kontra kontor-/korridorsutrymmen. Klimat och koldioxid Tre stycken klimatmätningar utfördes i hus B i 3 rum (kopieringsrum plan 2, rum 378 samt rum 370) under två dygn. Mätningarna påvisar inget anmärkningsvärt: Koldioxidhalterna ligger i normalspannet för inomhusmiljö ca 400-650 ppm. Inga stora skillnader uppmättes i temperatur och relativ fuktighet. 9(18)

Orsakssamband Mikrobiella skador ytterväggar hus B Figur 2 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se kommentarer nedan. C B G A B D H E F Kommentarer till figur 2: A. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen. B. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä samt i pallbitar och annat organiskt material kring fönster (röda fält). Emissioner och partiklar avgår till rumsluften (röda pilar). C. Termografering visar att luft sugs in via otätheter kring fönster och mellan fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från mikrobiella skador kring fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i sig bidrar till drag och påverkar det upplevda klimatet i rummet. 10(18)

D. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar). Damm som ansamlats i konvektor frigörs och blandas med tilluften. E. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas med tilluft (gröna pilar). F. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar). G. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften (relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften. Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv. H. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften. Mikrobiella skador ytterväggar hus C & D Figur 3 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se kommentarer nedan. O K I J P M L J N Kommentarer till figur 3: I. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen. 11(18)

J. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä, väggkonstruktioner av trä mellan och under fönster samt i pallbitar och annat organsikt material kring fönster (röda fält). Emissioner och partiklar avgår till rumsluften (röda pilar). K. Termograferingen visar att luft sugs in via otätheter i väggkonstruktionen, kring fönster samt mellan fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från mikrobiella skador kring fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i sig bidrar till drag och påverkar det upplevda klimatet i rummet. L. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar). Damm som ansamlats i konvektor frigörs och bladas med tilluften. M. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas med tilluft (gröna pilar). N. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar). O. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften (relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften. Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv. P. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften. Emissionsskador på golvbeläggningar/i golv Hus B, C & D Allmänt Emissionsindikeringar har utförts för att indikera skador så att vidare riktade mätningar (FLEC) kan utföras på skadade ytor för att se vilka ämnen som emitterar ifrån golven. Mätresultaten har varit svåra att tolka generellt då det inte alltid finns en överensstämmelse mellan emissionsindikering och riktat mätresultat. D.v.s. att det ej har uppmättes förhöjda halter med FLEC på samma plats som det indikerats höga halter med Brüel & Kjaer. Detta är två helt olika mätmetoder som i de flesta fall överensstämmer. Dock så finns det många ämnen som ingår i emissionsindikeringen men som ej analyseras i den riktade VOCmätningen. Detta kan möjligen förklara dessa avvikelser. Linoleum på drytop 13st av 14st emissionsindikeringar som utförts mot drytop (överliggande linoleum) överstiger de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som förhöjda och indikerar på att en skada finns (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt som skadat). Dessa mätningar har utförts där linoleummattor lagts direkt på drytop, sannolikt med cementbaserat lim. Ingen avjämning/spackelyta har utförts ovan drytop vilket innebär att konstruktionen kan liknas vid matta på matta problematik. D.v.s. fukten i det cementbaserade limmet kan ej torka ut i erforderlig mängd under tillräckligt kort tidsperiod. Detta innebär rent teoretiskt att den relativa fuktigheten direkt under linoleummattan blir högre än kritisk fuktnivå för linoleummattor (RF krit 85 %). Detta skadar lim och matta så att kemiska och mikrobiella skador uppstår. 12(18)

I dagsläget gjuts en avjämning-, spackelyta mellan skikten (linoleum/drytop) vilket då kan omfördela fukten ifrån limmet och därmed sänka RF under mattan. Drytop-skiktet hindrar dock emissioner ifrån nya skador att emissionssmitta underliggande golvbjälklag. Därav bör dessa nya skador vara enklare att åtgärda om man kan få bort matta och drytop-skikt från bjälklaget. PVC och linoleum på betong/spackel (ej åtgärdade) Emissionsindikeringar har utförts på äldre linoleummattor och PVC-mattor som ligger på spackelskikt/betong. 2st av 15st emissionsindikeringar som utförts överstiger de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som förhöjda och indikerar på att en skada finns (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt som skadat). Båda dessa är där PVC beläggning förekommer och är installerade på betongplatta på mark (1 punkt i hus B samt 1 punkt i hus D). Här kan tillskjutande markfukt misstänkas som skadeorsak, vilket orsakat en alkalisk miljö (alkalisk fukt= högt PH värde) vilket i sin tur kan bryta ner mattlim och mjukgörare i PVC mattan. Detta korrelerar bra med den riktade FLEC mätningen som utförts i hus D (EI16) som påvisar att en kraftigare nedbrytning skett under PVC mattan. Inga förhöjda emissionshalter har indikerats där äldre linoleummattor förekommer. Dock har mikrobiella skador konstaterats i linoleummatta i arkiv 3013 (se bilaga 2). Figur 4 Skiss på golvkonstruktioner och bedömning av skadeorsaker utifrån utförda undersökningar Linoleum på betong/spackel (ej åtgärdat) PVC på betong/spackel (ej åtgärdat) Linoleum på drytop (åtgärdat) Förklaringar till figur: = Emissioner upp från golv = Emissioner ner till golvbjälklag = Emissioner i golvbjälklag = Äldre kvarvarande emissioner i bjälklag = Nya skador och emissioner mellan drytop och matta 13(18)

Partiklar Kombinationen av bristfällig städning, ej behandlade/felaktig behandling av linoleummattor (kan innebära att mjölning sker) samt tilluft via fläktkonvektorer (intag luft nedtill) innebär en stor risk för spridning av partiklar till rumsluften. Höga partikelhalter ackumuleras med hjälp av fläktkonvektorerna i rummen (se figur 2 och 3). Emissioner i rumsluften från andra skador kan även kondensera på partiklarna och medför sannolikt en mer koncentrerad påverkan på bl.a. slemhinnor vilket sannolikt medför mer besvär för vissa individer. 14(18)

Åtgärdsförslag Nedan framgår rekommenderade åtgärder baserade på undersökningen. Åtgärderna är allmänt skrivna och beskriver främst funktionen på åtgärderna och vad man behöver tänka på vid åtgärderna. Då det är dags att utföra åtgärderna bör man därför ta fram mer projektspecifika åtgärdsplaner. Det är dock viktigt att en fuktsakkunnig (gärna diplomerad fuktsakkunnig) är med i projekteringsskedet för att granska valda åtgärder alt. för att ge förslag på nya konstruktionslösningar. Hus B Fönster/ytterväggar Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning). Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande: Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras. o Allt organiskt material runt fönster rivs och kasseras. D.v.s. fönsterbrädor och träkilar/pallbitar o.dyl. Även isolering (drevning) och fogskum kasseras. Betongväggen friläggs runt fönster. o Färg-/putssläpp samt missfärgningar knackas bort. Återställs med nya material efter att nya fönster monterats. Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning för information om hur fönstren skall hanteras. Fläktkonvektorer demonteras och kasseras. Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox). Utfackningsväggar i rum 361 samt 362 rivs och kasseras i sin helhet och ersätts med nytt material. Betongväggarna under fönster återställs genom att t.ex. putsa och måla betongytorna under fönster. Om man skulle vilja öka på värmeisoleringen i väggen så bör vald konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas så att de utförs med lufttäthet i fokus En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent. 15(18)

Övrigt Lufttäthetsåtgärder i reception Skarv mellan fönster och väggar lufttätas, sannolikt enklast att sätta bottenlister samt mjukfoga. Innertaket öppnas upp för kontroll av orsak till luftläckage/nerkylning i tak. Otätheter tätas. Hus C och D Ytterväggar Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning). Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande: Vid rivning av väggen behöver eternitskivor bakom fasadpanelen rivas. o Fasadpanel, läkt och eternitskivor rivs utifrån och hanteras enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 2006:1). Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning för information om hur fönstren skall hanteras. Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras. Väggkonstruktioner av trä mellan fönster och under fönster rivs. o Allt organiskt material i väggar och runt fönster rivs och kasseras. D.v.s. fönsterbrädor, träkilar/pallbitar och trästomme kasseras. Även isoleringsmaterial rivs och kasseras. Fläktkonvektorer demonteras och kasseras. Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox). Väggkonstruktioner under och ev. mellan fönster återställs med nya material. Vald konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas så att de utförs med lufttäthet i fokus. En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent. Tak Det är viktigt att se till att inte takbrunnar i ränndalar sätts igen/fryser igen med risk för fyllning av ränndal med ev. inläckage in via sargplåtar. 16(18)

Fortsatt undersökning Golv En fortsatt provtagning gällande mikrobiella skador i linoleummattorna. Både av äldre mattor, pga. konstaterade mikrobiella skador samt av nyare mattor pga. att VOC-mätningen påvisar mikrobiella indikatorer. Fullständig omfattning av skador i golv har ej erhållits av utförda mätningar. För att vidare undersöka skadornas omfattning och ev. orsakssamband rekommenderas att fler riktade VOC-mätningar utförs. Alternativt så bedöms samtliga golv som skadade och golven rivs ut för att installera mekaniskt ventilerade golv alt. täta emissionsspärrar med ej limmade ytskikt. Status på bjälklag bör kontrolleras, dvs. eventuella bjälklagsfyllningar (enligt ritning förekommer detta) samt deponerade ämnen i betongen/avjämningen under drytop/ventilerade golven p.g.a. tidigare golvemissioner. Fasader/utvändigt Läckagesökning runt fönster/fönsteranslutningar samt tak, detta för att undersöka orsakssambandet vad gäller inläckage av vatten. Detta även för att utvändiga åtgärder kan rekommenderas. Framförallt i hus C & D bedöms inläckage vägarna kunna vara fler kontra hus B. Ytterväggar Fukt-/mögelstatus på eventuell korkisolering i ytterväggar bör kontrolleras. Erfarenhetsmässigt så kan det förekomma rikligt med mikrobiella påväxter i korkmaterial som utsatts för uppfuktning. Uppsala 2015-03-25 AK-Konsult Indoor Air AB Josua Klingberg / Peter Ilmrud Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com Anders Kumlin Granskad av 17(18)

Bilagor Bilaga 1, Okulära iakttagelser hus B Bilaga 2, Konstruktionsingrepp väggar hus B Bilaga 3, Emissions- & fuktindikering hus B Bilaga 4, Termografering hus B Bilaga 5, Okulära iakttagelser hus C & D Bilaga 6, Konstruktionsingrepp väggar hus C & D Bilaga 7, Emissions- & fuktindikering hus C & D Bilaga 8, Termografering hus C Bilaga 9, Termografering hus D Bilaga 10, Partiklar hus B, C & D Bilaga 11, Funktionskontroll mekaniskt ventilerat golv hus B, C & D Bilaga 12, Klimatmätning hus B Bilaga 13, Mikrobiell skadekontroll Anozona lab i Uppsala Bilaga 14, VOC analys, IVL Bilaga 15, Analys träskyddsmedel, Eurofins Pegasus lab Bilaga 16, Bedömningsgrunder 5 sidor 12 sidor 8 sidor 10 sidor 4 sidor 16 sidor 11 sidor 9 sidor 7 sidor 7 sidor 5 sidor 5 sidor 16 sidor 16 sidor 3 sidor 6 sidor 18(18)

Bilaga 1. Okulära iakttagelser hus B, Rådhuskomplexet ao: 23756 Invändigt Vid en okulär besiktning av lokalerna samt vid vistelse i lokalerna vid undersökningar noterades följande: Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen, dvs. synligt dammigt på dörrposter, inventarier etc. Det var även kännbart smutsigt på golv när man drar med handen över golvytan. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga och dammiga. I enstaka kontorsutrymme har vitt pulver noterats på flera ställen på kontorsstolar och liknande. Detta kan bero på att linoleummattorna mjölar, d.v.s. att ytbehandling och polish lossnar i form av vitt pulver från mattorna. I nischer under fönster där fläktkonvektorer är inbyggda har rikligt med damm noterats. I merparten av kontoren har fuktrosor, missfärgningar samt färg-/putssläpp noterats vid fönster. Generellt noteras svällda fönsterbrädor. Undantaget är på plan 2 i flygeln ovanför receptionen, där har inte lika påtagliga missfärgningar noterats. Vid senare provtagning så har det konstaterats att tydliga missfärgningar/skador finns längre ner i skivan/fönsterbänken även på fönsterbänkar där det är mindre synliga skador ovanpå. Inga förhöjda fuktindikationer har uppmätts vid puts-/färgsläpp vid fönster, utslag mellan 60-70 (Gann). Referensmätning mitt på vägg visade i stort sett likvärdiga indikationer. Tyder på momentana inläckage/uppfuktningar som torkar upp mellan inläckagen. Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i samtliga besiktigade utrymmen. Se vidare i bilaga 3. I vissa rum upplevdes relativt påtagliga lukter av linoleum. o I rum 370 lades ny linoleummatta in sommaren 2014 vilket kan förklara detta. I vissa rum upplevdes plastlukt /lukt av äldre PVC-matta. Samt instängd lukt i arkivrummen. I hiss upplevdes en lukt av olja/ verkstad. I rum 280 upplevdes en påtaglig men svåridentifierad lukt. På bottenplan noterades ett utrymme fyllt med sand via lucka från personalrummet, troligen sandfilter för skyddsrum. Ingen avvikande lukt upplevdes i utrymmet, frånluftsventilation finns i utrymmet. På motfylld vägg (mot norr) indikerades ej förhöjda värden, utslag med Gann ca 40-60 (endast mindre områden har indikerats pga. utrymmena var belamrat med inventarier etc.) I köksutrymmena noterades fuktbelastade sparksocklar samt lokalt missfärgningar på golv etc. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(5) PRO 166-1

I apparatrum indikerades förhöjda värden runt gjutjärnsbrunn, utslag mellan 110-120 (gann). Missfärgningar/färgsläpp förekommer på betonggolv, där noterades något förhöjda värden lokalt, utslag mellan 80-90 (Gann). I dusch i omklädningsrum personal i kök noterades mattsläpp/samt förhöjda värden runt golvbrunn, utslag mellan 110-115 (Gann). Foto 1 Generell bild av missfärgning/svälld fönsterbräda Foto 2 Rinningar ovanför fönster Foto 3 Färg-/putsläpp ovan fönster i rum 382 Foto 4 Vitt pulver samt damm på linoleummatta i rum 275. Foto 5 Mattsläpp runt golvbrunn i köksavdelningen samt förhöjda indikationer. Foto 6 Sandfyllt utrymme intill personalrum. 2(5)

Utvändigt Vid okulär besiktning utvändigt noterades följande: Otätheter noteras mellan fönsterbleck och kalkstensfasad på sidor om fönster lokalt. Lokalt är denna springa fogad. Ej fogat mellan fönsterbleck och fasad Lokalt sticker fönsterplåt på ovansida fönster ut utanför kalkstensfasad (vatten kan därmed rinna bakom plåten). Foto 7 Ej fogat mellan sidoplåt och fasad dvs. otätheter Foto 8 Fönsterplåt sticker ut utanför fasad ovan fönster lokalt 9 Ej fogat på undersida fönsterbleck här på fönster på plan 2. 10 Delvis fogat vid fasadhörn/plåtanslutning. 11 Murfog släppt mellan fasadelement 12 Motlut på plåtdetalj mot undersida fönsterkarm. 3(5)

Vindsutrymmen Vindsutrymmet är ej besiktat i sin helhet pga. låg höjd. Besiktningen har mestadels utförts via takluckor. Vindsutrymme via dörr från fläktrum samt fläktrum Följande noterades: Äldre fuktrosor/rinnmärken noteras lokalt på takstolar/råspont. Råsponten ser generellt fräsch ut i denna del. Fuktkvoten uppmättes till ca 9 % i råspont I fläktrum noteras fuktfläckar/missfärgningar på PVC-mattan. Fuktrosor i fläktrumstak lokalt, bedöms som äldre. Ej förhöjda fuktindikationer vid tillfället Foto 13 Fuktrosor/rinnmärken på råspont och takstolar Foto 14 Tilläggsisolerat med lösull (cellulosafibrer) ovanpå gammal mineralull och betongbjälklag. Vindsutrymmen besiktade via takluckor Följande noterades: Tilläggsisolerat med ekofiber på gammal mineralullsisolering. Fuktkvot uppmättes generellt mellan 11-15 % i råspont/takstolar. o Lokalt uppmättes fuktkvoter på ca 16-18 % vid rinnmärken och mörkare partier på råspont. Bedöms vara pågående mindre läckage vid lucka. Glipor/kupade råspontsbrädor noteras. Mikrobiell påväxt (svart prickigt) noteras lokalt på råsponten. Rinnmärken noteras lokalt på takstolar mot takfot. Foto15 Mikrobiell påväxt på råspont Foto 16 Rinnmärken och något förhöjda fuktkvoter runt lucka 4(5)

Foto 17 Något förhöjda fuktkvoter uppmättes på råspont. Ej kännbart fuktigt som bild antyder. Foto 18 Missfärgningar/fuktrosor på utlägg mot takfot. Vindsutrymme ovan reception Följande noterades: Vinden är ej krypbar pga. låg höjd. Delar av vinden har kontrollerats via takluckor. Fuktkvoten uppmättes till ca 14-15 % på råspont. Lokalt noteras rinnmärken/fuktrosor mot takfot. Tilläggsisolerat med lösull ovanpå rockwolls-isolering med papp. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 5(5)

Bilaga 2. Konstruktionsingrepp hus B AO: 23759 Nedan framgår planskisser med utmarkerade provpunkter. BFBx = provpunkt fönsterbräda, BYPx = Provpunkt yttervägg, BIPx = provpunkt innervägg EI9, MP1 mikrobiell analys på uttaget prov av linoleummatta. Orientering Plan 2 Figur 1 Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade provpunkter i fönster. Plan 3 Figur 2 Planritning över hus B plan 3 med utmarkerade provpunkter. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(12) PRO 166-1

Sammanfattning provpunkter Tabell 1 Sammanfattning av provtagning med mätningar och mikrobiell skadekontroll i hus B. Prov- Punkt Rum Fuktkvot i träm. [%] Konstruktionsingrepp Avvikande lukt* Material Provmärkning Mikrobiell skadekontroll Mikroskopering Aktivitetsmätning Synlig mikrobiell påväxt BFB1 287 8-10 Ja mikrobiell lukt Fönsterbräda 366-A Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB2 297 8-10 - Fönsterbräda 366-B Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB3 290 8-10 - Fönsterbräda 366-C Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB4 284 8-10 Ja mikrobiell lukt Fönsterbräda 366-D Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB5 281 8-10 - Fönsterbräda 366-E Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB6 275 8-10 - Fönsterbräda 366-F Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB7 363 8-10 - Fönsterbräda 366-G Förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB8 367a 8-10 - Fönsterbräda 366-H Förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB9 373 8-10 - Fönsterbräda 366-I Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB10 375 8-10 - Fönsterbräda 366-J Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB11 378 8-10 - Fönsterbräda 366-K Förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB12 374 8-10 - Fönsterbräda 366-L Kraftigt förhöjd Något förhöjd Ja Ja BFB13 366 8-10 - Fönsterbräda 366-M Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BFB14 262 8-10 - Fönsterbräda 366-N Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Ja Ja BFB15 263 8-10 - Fönsterbräda 366-O Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Ja BYP24 362 15 Ja, mikrobiell lukt - - Rötskador ej materialprov uttaget Ja BYP25 362 14 Nej Trästomme 366-P Förhöjd Något förhöjd Ja Ja BYP26 361 15,5 Ja, mikrobiell lukt - - Rötskador ej materialprov uttaget Ja *Luktbedömning har inte utförts i merparten av provpunkterna pga. andningsmask. Sannolikt har vi därför avvikande lukter i fler provpunkter än redovisat. Skadat (kräver åtgärd) 2(12)

Konstruktion Figur 3 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 2 ovan souterrängplan. Figur 4 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 3 3(12)

Fotodokumentation provpunkter Plan 2 BFB1 Foto 1 Prov taget i rum B 287 Foto 2 Provplats BFB1, tydliga spår av inläckage. BFB2 Foto 3 Prov taget i rum B 294 Foto 4 Provplats BFB2, missfärgningar/svälld fönsterbräda. BFB3 Foto 5 Prov taget i rum B 290 Foto 6 Provplats BFB3, rötskador på fönsterbräda. 4(12)

BFB4 Foto 7 Prov taget i rum B 284 Foto 8 Provplats BFB4, missfärgningar/tydliga spår av inläckage.. BFB5 Foto 9 Prov taget i rum B 281 Foto 10 Provplats BFB5, missfärgningar/tydliga spår av inläckage.. BFB6 Foto 11 Prov taget i rum B 275 Foto 12 Provplats BFB6, missfärgningar/tydliga spår av inläckage. 5(12)

BFB14 Foto 13 Prov taget i rum B 262 Foto 14 Provplats BFB14, missfärgningar/tydliga spår av inläckage. BFB15 Foto 15 Prov taget i rum B 263 Foto 16 Provplats BFB15, mindre missfärgningar. Plan 3 BFB7 Foto 17 Prov taget i rum B 363 Foto 18 Provplats BFB7, missfärgningar på fönsterbräda 6(12)

BFB8 Foto 19 Prov taget i rum B 367 Foto 20 Provplats BFB8, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB9 Foto 21 Prov taget i rum B 373 Foto 22 Provplats BFB9, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB10 Foto 23 Prov taget i rum B 375 Foto 24 Provplats BFB10, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. 7(12)

BFB11 Foto 25 Prov taget i rum B 367 Foto 26 Provplats BFB8, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB12 Foto 27 Prov taget i rum B 373 Foto 28 Provplats BFB9, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB13 Foto 29 Prov taget i rum B 366 Foto 30 Provplats BFB13, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. 8(12)

BYP24, rum 362 Foto 31 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg Foto 32 Provplats BYP24, omfattande rötskador i ytterkant yttervägg. BYP25, rum 362 Foto 33 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg under lilla fönster. Foto 34 Tecken på inläckage, synlig mikrobiell påväxt på träfiberskiva. BYP26 Foto 35 Provpunkt utförd i rum B 361. Foto 36 Rötskador på trästomme i provpunkt BYP26. 9(12)

BIP1 Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP1 vägg mot korridor. BIP2 Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP2 vägg mot rum 368 B. 10(12)

EI9 Provpunkt tagen på linoleummattan i arkiv 3013 för mikrobiell analys. Analysen påvisar mikrobiella skador, samt synlig mikrobiell påväxt. Foto 39 Snittad linoleummatta i arkiv 3013. Foto 40 Närbild på undersida linoleummatta. 11(12)

Sammanfattning/bedömning av provhål i ytterväggar Provtagning har utförts stickprovsmässigt på fönsterbrädor i 15 rum (BFB1-BFB15). Konstruktionsingrepp har utförts stickprovsmässigt i utfackningsväggar i 3 provpunkter i rum 361 samt 362 (BYP24-BYP26). Generellt så syns tydliga spår av inläckage runt fönster i kontoren med svällda/missfärgade fönsterbrädor. Samtliga missfärgningar är kraftigare i skivmaterialet/fönsterbrädan än vad som syns på ytan. I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats okulärt. Då skadorna var synligt omfattande så har inga materialprov tagits ut. I utfackningsvägg i rum 362 har förhöjda halter mögel konstaterats på trästommen. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar förhöjda halter mögel i 4 prover samt kraftigt förhöjda halter mögel i 12 uttagna materialprov från fönsterbrädorna. Dvs. samtliga stickprovsmässiga provpunkter utförda i hus B har mikrobiella skador alt. rötskador. Därav bedöms samtliga fönsterbrädor som skadade och i behov av åtgärd. Skadeorsak bedöms vara pga. inläckage utifrån via uppmärksammade otätheter runt fönster/plåtdetaljer. Det mesta inläckaget sker troligen vid slagregn men det kan tänkas att det även rinner in vid snösmältning mot fönster & fönsterdetaljer. De mikrobiella skadorna i kombination med uppmärksammade luftläckage runt fönster (se bilaga 4) bedöms kunna innebära en kontaminering av inomhusluften. Uppsala 2015-03-25, Rev. 2015-04-08 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 12(12)

Bilaga 3. Emissions-/fuktindikeringar golv hus B AO: 23759 Allmänt I denna bilaga sammanfattas resultatet av fuktindikeringar, emissionsindikeringar (Bruel&Kjaer 1302) och riktade VOC-mätningar (FLEC). Stickprovsmässig fuktindikering på ytskikt på golv har utförts med Gann UNI 1B50. Indikeringsvärden (min-max) redovisas i figur 1-3 nedan. Se bilaga bedömningsgrunder för mer information om bedömnig av indikeringsvärden. Indikerande mätning av golvemissioner har utförts i 12st punkter i hus B, fördelade på 2st på plan 1, 3st på plan 2 samt 7st på plan 3. Mätresultat redovisas i tabell 1 nedan. Riktade VOC mätningar har utförts i 6st punkter. Mätresultat redovisas i tabell 2 nedan. Metoder Brüel & Kjær 1302 Indikerande emissionsmätningar har utförts med gasmonitor Brüel och Kjær 1302. Instrumentet registrerar totala kolvätemängden och halten ammoniak. Mätresultaten skall inte ses som absoluta utan som indikeringsresultat. Det bör också poängteras att total kolvätehalt mätt med gasmonitor B&K (TOC) inte kan jämföras med total kolvätehalt (VOC) mätt med pumpad provtagning och analys i gaskromatograf och masspektrometer (GC-MS). Inte heller ger mätmetoden möjlighet att identifiera enskilda komponenter i den totala kolvätehalten. Mätningen är utförd i rumsluft, mot plastmatta och mot frilagd betongplatta med hjälp av s.k. exicatorlock. För att genomföra mätningen har golvbeläggningen och limrester avlägsnats på mätytan. Skillnaden mellan totala kolvätehalten i rumsluft och i lock applicerat mot mätt material (ΔTOC) är ett mått på emissionen från materialet. ΔTOC bör ej överskrida 1 ppm mellan rumsluft och golvmaterial samt 10 ppm mellan rumsluft och spackel-/betongyta. Totalmängden ammoniak från frilagd betongyta bör ej överstiga 5 ppm. Förekomst av ammoniak indikerar att fuktrelaterade kemiska processer i betongen skett eller förekomst av fuktskadat kaseinhaltigt flytspackel. 1(8)

FLEC - Field and Laboratory Emission Cell. Namnet anger att FLEC kan användas för både fält och laboratoriemätningar av emissioner. FLEC är en liten försökskammare, som består av en underdel och ett lock. Vid fältmätningar av emissioner från inlagda mattor används endast locket. Försökskammaren har en diameter på 150 mm. Tvärsnittsytan är alltså 0.0177 m². FLEC-locket placeras på ett jämt parti av golvet. Försökskammaren konditioneras under 60 minuter med ett känt flöde (100 ml/min) av genom kolrör (2 stycken Anarsorb 747) filtrerad luft. Det är av yttersta vikt att läckaget i kammaren minimeras. Med hjälp av flödesmätare före och efter försökskammaren kontrolleras att läckaget över provtagningskammaren är mindre än 5 %. Efter 60 minuters konditionering kopplas ett absorbentrör innehållande absorbenten Tenax till FLEC-locket så att gasströmmen från locket passerar absorbentröret. Provtagningen sker under 30 minuter med noggrann kontroll av flödet under provtagningen. Flöde och provtagningstid ger den mängd gas som passerat absorbenten. Absorbentröret tillslutes noga och skickas till laboratorium för analys. Absorbentrören ligger förpackade ett antal i samma förpackning. Ett rör ur förpackningen användes alltid som blankprov, för att eliminera eventuell absorption som inte härrör från provtagningen. Emmisionsfaktorn mäts i g/m² x timme. 2(8)

Figur 1 Orienteringsritning av plan 1 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 90-95 90-95 90-95 85-95 95-105 65-75 75-85 80-105 EI2 95-115 70-75 80-87 70-80 106-118 = Stengolv/klinkers = Vinylplattor 55-60 55-65 70-80 EI1 80-97 65-70 80-90 120 vid gb 74-80 74-80 70-80 = Plastmattor nya och gamla 60-80 70-75 = Nyare plattor (material okänt). Troligen på drytop 55-60 60-75 85-89 60-75 = Målad betong 65-70 = Ej besiktigat utrymme 80-90 110-115 vid golvbrunn 3(8)

Figur 2 Orienteringsritning av plan 2 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även EI12 = Stengolv/klinkers 59-60 60-65 = Linoleum på mekaniskt ventilerat platongolv = Plastmattor nya och gamla = Linoleum EI11 85-95 85-95 EI10 55-70 59-60 = Linoleum på drytop = Ej besiktigat utrymme OBS att fuktindikering ej har utförts på ventilerade golv. 4(8)

Figur 3 Orienteringsritning av plan 3 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även = Stengolv/klinkers EI6 = Ej aktuellt på detta plan 90-95 92-96 90-95 = Plastmattor nya och gamla EI7 = Linoleum 95-97 = Linoleum på drytop = Ej besiktigat utrymme 94-98 EI9 60-66 60-65 25-30 EI18 55-65 EI5 55-60 EI3 85-95 60-65 EI4 5(8)

Tabell 1 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar med bruel & kjaer (gasanalysator) Rum/Punkt Mot yta ΔTOC 1 Flec/voc Fuktind. Luktintryck Anmärkningar och bedömning Omk. / EI1 PVC matta <-1 105 - Dålig vidhäftning, klibbigt lim. Bedöms skadad. betong 7,8 160 Stark lukt av mjukgörare/kemi Städ / EI2 PVC matta <1 91 - Bristfällig vidhäftning, tydlig mjukgörarlukt. Bedöms som betong 3,8 120 Lukt av mjukgörare/kemi skadat pga. lukten. 370 / EI3 Linoleummatta 28,4 1-2 90 - God vidhäftning. Förhöjda emissionsindikeringar. Avjämning 33,6 107 Spackel/cementlukt med kemiinslag (Relativt nylagd matta.) Bedömning svår. 374 / EI4 PVC matta <-1 55 - God vidhäftning, lim ej klibbigt. Bedöms ej skadat. avjämning 1,4 65 Lukt av plastmatta ev. mjukgörare 379 / EI5 PVC <1 50 - Ej förhöjda emissionsindikeringar, Bedöms som ej skadat. avjämning 2,3 65 Lukt av plastmatta samt betong 371 / EI6 Linoleummatta <1 5-6 93 - God vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms Drytop 13 135 Stark linoleum som skadad. 367 / EI7 Linoleummatta <-1 3-4 52 - God vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar. Drytop 4,4 - Linoleum Bedöms ej som skadat. 368 / EI8 PVC <1 55 - Bristfällig vidhäftning, dubbla lager lim. Ej förhöjda betong 2,8 - Plastmatta/betong emissionsindikeringar. Bedöms ej skadad. 3013 / EI9 Linoleum <1 55 - Matta mikrobiellt skadat, se analys bilaga. Skadad. Betong <1 65 Stark mikrobiell lukt Hall / EI10 Linoleum 1,2 55 God vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar, Betong/avj. 2,5 61 Linoleummatta samt betong Bedöms ej skadad. 268 / EI11 Linoleummatta - 96* - Förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms skadad. Drytop 12 120* Stark linoleumlukt 292 / EI12 Linoleummatta -0,2 55 - Bristfällig vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar. Betong <1 58 Linolummatta Bedöms ej skadad. 1 ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (mot matta eller under matta). 6(8)

Tabell 2 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (VOC)(dubbelprover är utförda). Rum/Punkt Mot yta VOC ug/m 3 Avvikande ämnen EF ug/m 2 h Anmärkningar och bedömning 370 /Flec 1:1 Avjämning 2489 n-butanol, 2-etylhexanol 845 Något förhöjd totalhalt. Indikation på mikrobiell aktivitet. Sammantagen Flec 1:2 2638 samt hexanal 896 bedömning med bruel & kjaer mätning = skadad. 367/Flec 2:3 Frilagd drytop 2004 n-butanol, 2-etylhexanol 680 Ej förhöjda totalhalt. Flec 2:4 2344 samt n-hexanal. 796 Indikation på mikrobiell aktivitet. Lab. rekommenderar att mikroprov tas. 371 /Flec 3:5 Flec 3:6 Frilagd drytop 2785 3303 n-butanol, 2-etylhexanol samt n-hexanal 946 1122 Något förhöjda totalhalter. Ena provet är över den gräns som praktisk används. EF tangerar Bornehags referens för skadat. Bedöms skadad. 7(8)

Sammanfattning/bedömning I 3st mätpunkter (EI3,EI6 & EI11) mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som förhöjda/skadade (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta). Samt i 1st mätpunkt på bottenplan, EI1 (PVCmatta). FLEC mätningarna visar på att mätpunkt Flec 3 (rum 371) har VOC halter över den praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns över 3000 ug/m 3 ). I de två andra proverna ligger VOC halterna kring 2300-2600 ug/m 3. Enligt C-G Bornehags undersökning gällande flytspackelproblem i Dalen under 1990 talet finns ett referensvärde för emissionsfaktor (dvs. hur mycket emissioner det avgår per m 2 och timma, dock från PVC mattor). I problemlägenheterna låg denna halt på 1155 µg/m 2 h och i ej problem lägenheter på 87 µg/m 2 h. Flec 1 och 2 visar på halter mellan 800-900 µg/m 2 h, vilket då inte bedöms som skadat (enligt Bornehags referenser) medans Flec 3 tangerar värdet för skadat material, 1122 µg/m 2 h. Dock är halterna på 800-900 10 gånger mer än de halter som Bornehag mätte upp i ej problemlägenheter (87 µg/m 2 h). För rekommendation av åtgärder/fortsatt utredning se huvudrapporten. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 8(8)

Bilaga 4. Termografering hus B AO: 23759 Allmänt Termografering är en kvalitativ metod som möjliggör att man kan notera avvikelser i en byggnadsklimatskärm såsom infiltration av uteluft i klimatskärmen, brister i värmeisolering samt köldbryggor. Varje värmebild kan bedömas enskilt och så kan en bedömning göras på vad som kan anses vara förväntat i samband med de förutsättningar som råder vid termograferingstillfället. Resultatet från byggnadstermograferingen presenteras i form av en IR-bild med en vanlig bild intill för orientering. För att tyda IR-bilder används en så kallad järnskala där rött är höga temperaturer och blå/svart är låga. Färgskala och temperaturen finns till höger i varje bild. Skalan är adaptiv till den de aktuella förutsättningarna på platsen som fotograferas. Om skalan inte är samma så kan bilderna inte direkt jämföras med varandra utan man får då avläsa temperaturen i färgskalan till höger i bilden som visat max, min temp i bilden. Förutsättningar vid termograferingstillfället Tidpunkt för genomförandet: 2015-02-02 2015-02-03 Väderlek: Halvklart, lite vind, ingen solinstrålning Utomhustemperatur: ca: -10 C Inomhustemperatur: ca +20 C AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(11) PRO 166-1

Plan 1 Orientering I figur 1-3 framgår nummer för bilder tagna med värmekamera. Dessa nummer finns sedan under fotona som följer. Figur 1 Planritning över hus B, bottenplan med utmarkerade nummer på IR bilder Foto 1 Plan 1, omklädningsrum yttervägg Foto 2 IR bild vägg/takvinkeln. Köldbrygga. Nr:5308 2(11)

Foto 3 Plan 1 Entré godsmottagning Foto 4 IR bild entrédörr. Köldbrygga och luftläckage. Nr:5309 Foto 5 Plan 1, entré godsmottagning elskåp Foto 6 IR bild elskåp. Inläckage mellan dörr och vägg. Nr:5310 Foto 7 Fönster matsal Foto 8 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr:5319 3(11)

Foto 9 Receptionen, skarv fönster och tegelvägg Foto 10 Luftläckage skarv. Luftläckage. Nr:5313 Foto 11 Fönster/innertak reception Foto 12 IR bild Fönster/tak. Köldbrygga/luftotätheter Nr:5314 Foto 13 Innertak reception Foto 14 IR bild Innertak. Luftläckage (oklart vad). Nr:5316 4(11)

Foto 15 Vinkel vägg/tak och fönster reception Foto 16 IR bild tak-/väggvinkel. Luftläckage nr 5318 Foto 17 Reception skarv tegel/fönster Foto 18 IR bild skarv tegel/fönster. Köldbrygga. Nr:5312 5(11)

Plan 2 Orientering Figur 2. Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder. Foto 19 Plan 2 rum 287 fönsterhörn Foto 20 IR bild fönster. Luftotätheter i fönster. Nr: 5302 6(11)

Foto 21 Plan 2 rum 288 Foto 22 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr 5303 Foto 23 Plan 2 rum 282 fönster/betongpelare. Foto 24 IR bild Fönster. Köldbrygga. Nr 5304 Foto 25 Plan 2 rum 263 skarv fönster/tegel Foto 26 IR bild tegel/fönster. Köldbrygga. Nr 5305 Foto 27 Plan 2 rum 262 skarv fönsterplåt/tegelvägg. Foto 28 IR bild fönster/vägg. Luftläckage. Nr 5306 7(11)