DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning

Relevanta dokument
Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

DIGITALA ARENOR I LÄS- OCH SKRIVPRAKTIKER I GRUNDSKOLANS TIDIGARE ÅR

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Tina Sundberg

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Multimodalt arbete i undervisningen

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Digitala möjligheter i huslig ekonomi

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Välkomna. FREDRIK SÖDERLUND Utvecklare förskoleverksamheten Specialpedagog och förskollärare. apple Apple Professional Learning Specialist

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Att se och förstå undervisning och lärande

Observations- och analysmaterial

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Reviderad pedagogisk metodik

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Digitala resurser i undervisningen

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Leda & lära i tekniktäta klassrum

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Digitalkunskap år 1-6

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bilden i klassrummet. Samtala om: Vilken känsla får du av texten och bilden? Vilken rad är viktigast? Vilket årtionde skildras?

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Handlingsplan

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

tisdag 5 mars 13 IKT I GRUNDSÄRSKOLAN

Strategi för skolutveckling

Inlärning. perception. produktion

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Dinosaurier och livet på jorden

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen

Den fria tidens lärande

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

ipad som Pedagogiskt verktyg

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten

Förskolans digitalisering

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Betygsskalan och betygen B och D

ÄSVB51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

Samverkan för bästa skola

Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

LPP Magiska dörren ÅR 4

Barns skärmbaserade texthantering:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Transkript:

DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny teknologi ställer på tidigt läs- och skrivlärande och undervisning! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats Skola Antal elever Teknik Söder 25 (SV) 1-1 satsning: datorer Katarina Cederlund & Sylvana Sofkova Hashemi Peter Andersson & Anna Lyngfelt Norr 22 (SVA) Delar datorer Väster 38 (SV) 1-1 satsning: ipads FAS I: Förhållningssätt, arbetsformer, texter FAS II: Klassöverskridande arbete FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? klassrumsarbete Inledande intervju om lärarnas föreställningar arbetssätt i klasserna, måluppfyllelse, LPP klassrumsarbete online samtal kritisk literacitet multimodala texter respons med digitala verktyg Observationer instruktionstexter klassrumsarbete Kollegial bedömning Kollegial bedömning Experimentella studier: val av resurser Förändringar i format, användning och teknik Kunskap som en mix av skrift, bild, ljud, video Krav på förmågan att hantera olika semiotiska resurser Students learn from all the modes present on the screen and around it... to use words alone is simply not enough. (Cope et al, 2011) Lärar-/elevinflytande TPACK Undervisningsmodeller Att synliggöra texter Multimodala uttryck Bedömning tolka multimodala texter VAD HANDLAR DET OM DIDAKTISKT? 1

2014-10-23 Undervisningsmodeller för utveckling av digitalt skrivande Analys av undervisningen utifrån Bernstein (1990; 2000) SEKVENSIELL modell Kod: Principer som reglerar vad som anses meningsfullt och legitimt Tyst tillägnande, socialisation, (re)production av strukturer (Merchant, 2008:756-758) Utgår från papper-ochpenna teknologin Digitalt skrivande introduceras gradvist med förutsättning av kontroll över traditionella skrivprocesser Separation mellan literacy och teknologi PARALLELL modell Specifika aspekter av digitalt skrivande används vid sidan av printkompetenser Söker parallella spåri lärprogressionen Separation mellan literacy och teknologi INTEGRERAD modell Engagemang i digitalt skrivande direkt från skolstart Val utifrån kommunikativt syfte och mediets möjligheter. Förändrad syn på literacy Klassifikation: Refererar till relationen mellan kategorier Graden av isärhållande/avgränsningar - grundat i maktförhållanden Inramning: Refererar till regler för kommunikation och vem som har kontroll över vad Skriver för hand, därefter på dator En sak i taget Fokus på färdigheter Explicit undervisning, modellering (Calkins) Stark klassifikation Ordbehandling! Presentation! Film Skrift dominerar (bild, tal) Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg Textkompetenser, Modaliteter Inramning: Stark Digital agenda Sekventiella processer Separerade förmågor 2

2014-10-23 Skriver på dator, ritar för hand Det digitala som medel Fokus på kommunikation Modellering, återberättande, multimodalitet Svag klassifikation Ordbehandling! Blogg Bild & Skrift Integrerade processer Skapar texter på surfplatta Ordbehandling & Bildhantering & Presentation & Twitter Inramning: Explicit stark, implicit svag Det digitala är ett medel inte ett mål i sig Det digitala som mål och medel Fokus på autonomi, medvetenhet och ansvar Guidning och modellering Svag klassifikation: Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg Textkompetens, Modaliteter, Hem - Skola Skrift & Bild! Ljud, film Integrerade processer Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Modaliteter, Hem - Skola Inramning: Komplex Digital agenda 3

2014-10-23 Höginkomstområde 1 tvåspråkig Eget konto Låginkomstområde Alla SvA Höginkomstområde 1 SvA Skola/ Termin Söder Norr Väster 1 Övningar, Dagbok, Rapporter Övningar, Dagbok, Ordbehandling Ordbehandling, Presentation, Book creator, E-mail, Twitter 2 Dagbok, Rapporter Ordbehandling, Chat Ordbehandling, Blogg Ordbehandling, Presentation, Book creator, E-mail, Dagbok, Rapporter, Ordbehandling, Blogg 3 Tankekarta Ordbehandling, Tankekarta, Presentation Stark klassifikation Stark inramning Fokus: Färdigheter Digital agenda Konventionell pedagogik Svag Klassification Stark (explicit) och svag (implicit) inramning Fokus: Kommunikation Digital pedagogik (skrift) Strukturerad reflektion Enskilt - Tillsammans Eget konto Inget eget konto Loggbok Svag klassification Stark på väg mot en svagare inramning? Fokus: Autonomi, ansvar Digital spridning Filmad undervisning Reflekterande samtal Synliggöra Verbalisera Medvetandegöra Spänningsfält och utmaningar Gemensam reflektion Bekräfta Ifrågasätta Omvärdera MULTIMODAL TEXTHANTERING Mötet mellan rådande skrivpedagogik och digitala (multimodala, kollaborativa) skrivpraktiker Läraryrkets komplexitet och intensitet (jmf Wedin, 2007; Eraut;2002) Reflektion för lärande Förmåga att (jfr Bearne 2009): 1. Bestämma modalitet och innehåll för särskilda syften och mottagare 2. Strukturera texten 3. Använda tekniska och konventionella möjligheter för kommunikativ effekt 4. Reflektera kring texthantering Innebär förtrogenhet med tekniken också möjligheter för multimodalt meningsskapande? Millennials (1992), Net generation (1998), Digital Natives (2001)??? Avvägningar: Förhållande mellan literacy och teknologi? Grad av styrning.vad? Vem? När? Digital teknologi en organisk, internaliserad del av barn och ungas vardag? (Vygotsky, 1978) 4

! Tänk dig att du träffar en rymdvarelse som precis har landat på jorden. Rymdvarelsen vet ingenting om vår planet.! Vad behöver rymdvarelsen veta för att klara sig här på jorden?! Använd dator/ipad på vilket sätt du vill när du berättar. BookCreator Pages (ordbehandling) Skrift, bild & film Keynote (presentation) Skrift & tal Skrift & bild 5

När skriften dominerar! språkliga (skrift=s, tal=t), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag! 8 elever, 1 elev skrift och bild Bild, tal & skrift BookCreator på ipad Bild: vatten/vattenkran Skrift: Den vhöer vatten Tal: jag lärde den att dricka vatten med munnen När bilden dominerar! språkliga (skrift=s, tal=t), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag! 3 elever utgick från bilden! 1 elev filmar Implikationer för multimodala val! Majoriteten utgår från skrift! Några enstaka från det visuella! Väldigt få hanterar modaliteterna olika, med skilda innehåll! Skillnad i den situerade praktiken snarare än i artefakter:! Skolas eleverna i en särskild diskurs av multimodalt meningsskapande präglat av skriftbaserad design snarare än potentialer i resursernas semiotiska erbjudanden?! Eleverna uppger sig göra som de brukar! Eleverna använder de verktyg (och applikationer) som är aktuella i klassen vid tillfället för skrivuppgiften 6

LÄRANDE = SITUERAT, MULTIMODALT Olika resurser olika potentialer för lärande! Individens val av resurser! Kommunikativa behov! Artefaktens affordanser! Återskapa och rekonceptualisera, reproducera) Komplext och mångfacetterat! Teknologiska förutsättningar! Elevernas förmågor och behov! Lärarens ansats och prioriteringar dynamiken i samspelet mellan människor och medierande artefakter i sociala praktiker (Säljö, 2005) TACK! dilsprojektet.wordpress.com katarina.cederlund@hv.se sylvana.sofkova-hashemi@hv.se DISKURSER I KONFLIKT 7