Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Kista Läsåret 2014/2015

INNEHAÅ LLSFOÖ RTECKNING 1. Inledning 1.1 Vision s. 3 1.2 Syfte s. 3 1.3 Kunskapsskolans värderingar s. 3 1.4 Diskrimineringslagen s. 3 1.5 FNs barnkonvention s. 4 2. Begrepp och Definitioner 2.1 Diskriminering s. 4 2.2 Trakasserier s. 4 2.3 Kränkande behandling s. 4-5 3. Utvärdering av läsår 13/14 3.1 Elevenkät s. 5-6 3.2 Personalenkät s. 6 4. Läsåret 14/15 4.1 Främja, förebygga och åtgärda s.7 4.2 Insatser s.7-9 4.3 Handlingsplan vid kränkande behandling s.9-11 BILAGOR 1. Lagstiftning och styrdokument s. 12-13 2. Trivselregler s. 13 3. Kontaktpersoner s. 13 2

1. INLEDNING 1.1 Vision Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Detta sker inte alltid och många av de konflikter som dyker upp i skolans värld har sin grund i bristande respekt för olika sätt att vara. Kunskapsskolan Kista har som vision att ingen elev på skolan skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Tillsammans har vi på skolan ett ansvar för att verka för ett tillåtande och respekterande arbetsklimat, där både elever och skolpersonal skall känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till skolan. 1.2 Syfte Syftet med Kunskapsskolan Kistas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är att skolan på ett tydligt sätt skall arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling för elevernas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vidare anser Kunskapsskolan Kista att syftet med likabehandlingsplanen är att göra planen levande och tillgänglig för alla elever, personal och föräldrar och på så sätt stärka skolans arbete mot all form av kränkande behandling. 1.3 Kunskapsskolans värderingar Kunskapsskolans värderingar bygger på att alla människor är lika värda även om vi är olika och har olika förutsättningar. Kunskapsskolorna har som uppgift att se varje individ ur ett holistiskt perspektiv där målet är att se till elevens lärande och utveckling, men att också uppmärksamma elevens fysiska och psykosociala hälsa. Inom Kunskapsskolan är det vår skyldighet att vägleda och stötta eleverna, samt arbeta förebyggande och åtgärdande med likabehandling för alla. I och med detta tar Kunskapsskolan Kista bestämt avstånd från alla former av kränkande behandling och arbetar aktivt för att förhindra all form av kränkande behandling, i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument, (se bilaga 1). 1.4 Diskrimineringslagen Detta dokument författas utifrån två regelverk: Diskrimineringslagen och 6 kap.8 i Skollagen. Dessa lagar anger förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan (se bilaga 1). I och med dessa lagar skall varje skola framställa en Likabehandlingsplan som syftar till att det ska finnas planerade åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. 3

1.5 FNs barnkonvention Ur ett globalt perspektiv på barn och deras rättigheter menar FN:s barnkonvention att barnens rätt till likabehandling måste stå i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma först. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet har rätt att känna sig trygg och skall därmed skyddas mot sådant som kan skada barnet i något avseende. 2.1 Diskriminering 2. Begrepp och Definitioner Direkt diskriminering avses när ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med t ex ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller funktionshinder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som t ex på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 2.2 Trakasserier Trakasserier omfattar ett brett spektrum av beteenden av en stötande karaktär. Beteendet förstås främst som en avsikt att uppröra och störa, och är repetitivt till sin karaktär. Från lagen sett är trakasserier uppsåtliga handlingar som anses hotfulla eller störande. Sexuella trakasserier avser upprepade och oönskade sexuella närmanden där följden av ett avvisande kan få stora konsekvenser för offret. Trakasserier i skolans miljö anses för övrigt vara en behandling som kränker ett barns värdighet och som då ska ha koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna. 2.3 Kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker elevers värdighet. Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara: - Fysiska (slag, knuffar) - Verbala (hot, svordomar, öknamn) - Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, MSN och meddelanden på olika webb-siter som Facebook, Instagram, Ask med mera). Annan kränkande behandling kan vara ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbing men även enstaka händelser som inte är mobbing. Med kränkande behandling menas situationer när en eller flera elever upprepade gånger under en tid utsätter en annan person för negativa handlingar. Det är också kränkande behandling när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. 4

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några bryter mot principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den elev som uppger att den blivit kränkt alltid måste tas på allvar. 3. Utva rdering av la sa ret 13/14 Planen från föregående läsår har utvärderats skriftligt av elever och personal i två specialutformade enkäter som hade föregående års mål som utgångspunkt i enkätfrågorna. Enkäterna ligger till grund för utvärderingen av arbetet med målen från föregående plan samt vart insatserna skall riktas till läsåret 14/15. Nedan presenteras elevernas och personalens enkätsvar samt vilka insatser som genomförts under läsåret 13/14. 3.1 Elevenkät Enkätundersökningen för eleverna genomfördes i maj 2014. Följande kan utläsas; Enkätfrågorna Läsår 12/13 Läsår 13/14 1. Trivs du på skolan? Ja 76% Ja 75% 2. Tycker du att det är bra stämning på skolan? Ja 60% Ja 72% 3. Känner du dig trygg i skolan? Ja 87% Ja 79% 4. Har du under detta läsår blivit illa behandlad av annan elev eller lärare på skolan? Ja 76% Ja 35% 5. Om du blivit illa behandlad under skoltid, har du då fått det stöd du behövt av vuxna på skolan? Ja 27% Ja 24% 6. Litar du på skolpersonalen? Ja 65% Ja 63% 7. Tycker du att elever och personal visar omtanke och respekt för varandra på skolan? Ja 47% Ja 55% 8. Tycker du att det funnits utrymme från skolan att arbeta med frågor kring elevers lika värde? Ja 45% 9. Har du/din basgrupp arbetat med likabehandlingsplanen under läsåret? Ja 23% Utifrån enkätsvaren kan det utläsas att det inte skett någon stor förändring i hur eleverna trivs på skolan, 75 procent upplever att de trivs på skolan. Stämningen på skolan upplevs däremot bättre under detta läsår med en ökning på 12 procent. 79 % känner sig trygga på skolan vilket är en minskning med 8 procent. Den minskningen tyder på att skolan till nästa läsår måste lägga ännu mer insatser på att öka tryggheten i skolan. Glädjande kan det utifrån enkäten utläsas att det skett en drastisk minskning i elever som upplevt sig illa behandlande på skolan. En minskning med hela 41 procent tyder på att skolans arbete mot all form av kränkande behandling har gett resultat. Skolans satsning på personaltäthet under raster samt personalens fortbildning i ledarskap kan utifrån resultat ses som positiva insatser, något som i samma anda skall arbetas vidare med under läsåret 14/15. 24 procent av de elever som upplevt sig illa behandlade har känt att dem fått stöd från vuxna på skolan, därmed är det 11 procent som inte känt att dem fått stöd från vuxna på skolan. Det är 63 procent av eleverna som litar på skolpersonalen, detta är ungefär lika många som föregående år. Att alla elever skall känna stöd och tillit till vuxna på skolan är ett mål till nästa läsår och något som Kunskapsskolan Kista skall arbeta vidare med. Det har dock 5

skett en liten ökning i att fler elever upplever att personalen och eleverna visar ökad omtanke och respekt för varandra på skolan, vilket tyder på att skolan är på väg i rätt riktning. Mindre än hälften av alla elever känner att dem har arbetat med frågor kring elevers lika värde och endast 23 procent av eleverna tycker att dem har arbetat med likabehandlingsplanen under läsåret. Detta ger en tydlig indikation på att likabehandlingsplanen måste bli ett mer levande och tydligt dokument, där elever och lärare tillsammans arbetar för lika behandling på skolan. Aktiviteter under skoltid har varit uppskattade inslag, eleverna har haft värderingsdagar med fokus på HBTQ-frågor samt en dag där det diskuterades fördomar och hur eleven själv kan motverka fördomar. Skolan har även haft friluftsdagar som varit uppskattade, där eleverna fått lära sig grunderna för hur dem kan leva i skogen. Liknande aktiviteter under nästa läsår kommer att inplaneras och förhoppningsvis bli fler under nästa läsår. 3.2 Personalenkät Enkätundersökningen för personalen genomfördes i maj 2014. Följande kan utläsas; Enkätfrågorna Läsår 12/13 Läsår 13/14 1. Trivs du på jobbet? Ja 85% Ja 100% 2. Känner du att det är god stämning under lektionstid? Ja 69% Ja 82% 3. Känner du att det är god stämning under raster/övrig tid? Ja 46% Ja 100% 4. Känner du dig trygg på jobbet detta läsår? Ja 85% Ja 100% 5. Har du under detta läsår blivit illa behandlad av annan elev eller lärare på skolan? Ja 54% Ja 0% 6. Om du blivit illa behandlad under skoltid, har du då fått det stöd du behövt av kollegor/ledning? Ja 46% Ej utsatta 31% Ja 18% Ej utsatta 82% 7. Tycker du att elever och personal visar omtanke och respekt för varandra på skolan? Ja 31% Ja 82 % 8. Anser du att elever har fått möjlighet att reflektera över deras egna tankar gällande hur människor behandlar varandra? Ja 38% Ja 45 % 9. Litar du på Kistas ledning Ja 90% 10. Litar du på dina kollegor? Ja 100% Glädjande kan det utifrån årets personalenkät utläsas att alla i personalen känner att de trivs med sitt arbete och känner sig trygga på skolan. Ingen på skolan har känt sig illa behandlad av annan lärare eller elev vilket visar på att stämningen på skolan har blivit bättre. Personalen tycker att omtanken och respekten har ökat på skolan, däremot är det endast 45 % av lärarna som tycker att eleverna har fått möjlighet att reflektera över deras egna tankar gällande hur människor behandlar varandra. Detta stämmer väldigt bra överens med elevernas svar, där samma procenthalt svarat att det funnits utrymme från skolan att arbeta med frågor kring elevers lika värde. Dessa svar visar att nästa läsårs satsningar skall bland annat riktas mot kontinuerliga övningar och teman där likabehandling och elevens eget ställningstagande ska stå i centrum. 6

4.1 Främja, förebygga och åtgärda 4. La sa ret 14/15 Kunskapsskolan Kista har för avsikt att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för de mål som satts upp för att arbeta mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som kan uppkomma på skolan. Syftet med detta arbetssätt är vikten av elevernas välbefinnande ur ett helhetsperspektiv. Främja - Kunskapsskolan Kistas främjande arbete utgår från att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i skolan och behöver inte utgå ifrån identifierade problem i verksamheten. Förebygga - Med förebyggande arbete menas att vi på skolan kommer att arbeta för att förhindra att all form av kränkande behandling utifrån identifierade riskfaktorer. Åtgärda - Skolan kommer att arbeta åtgärdande för att ta itu med problem som kan ha uppkommit och det är vår skyldighet att komma fram till passande åtgärder. 4.2 Insatser Kunskapsskolans främjande och förebyggande insatser för detta läsår har delvis formats utifrån utvärderingarna från föregående läsår, men också utifrån människors lika värde och hur skolan förväntas arbeta med likabehandlingsfrågor utifrån de lagar och styrdokument som finns, (se bilaga 1). Lärarna, elevrådet och skolkuratorn har utvärderat enkätsvaren och föregående läsårs insatser och tillsammans arbetat fram mål och insatser som skolan skall arbeta med under läsåret 14/15. Nedan presenteras en tydlig mall över Kunskapsskolan Kistas främjande och förebyggande arbete under 14/15 samt skolans handlingsplan om kränkande behandling uppstår. En viktig del i det åtgärdande arbetet är att skolan har en tydlig handlingsplan för all form av kränkande behandling och kan ingripa snabbt vid händelser. Främjande arbete INSATS INNEHÅLL TIDSPLAN ANSVAR UPPFÖLJNING Frukost Varje morgon bjuder skolan på frukost så att alla elever skall kunna börja dagen med ny energi. En ansvarig lärare socialiserar bland eleverna. Sker kontinuerlig under hela läsåret. Lärarna, ansvaret fördelas genom schema. Personalen vid slutet av terminerna. 7

Värdegrundsarbete i basgruppen. Aktiviteter och övningar för att stärka gruppkänslan, samarbetet, tilliten, egna värderingar. BGsamling/ 1 gång veckan Basgruppshandledaren Personalen vid slutet av terminerna Prosociala aktiviteter Aktiviteter som främjar att elever och personal lär känna varandra bättre, dock inte bara inom den egna basgruppen. T.ex. friluftsdagar, utflykter, värderingsdagar, avslutningsshower, klubbar osv. Vi tror att detta skapar ökad trivsel, glädje och trygghet i skolan samt verkar förebyggande mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Sker kontinuerligt under hela läsåret, minst två aktiviteter per termin. Lärarna och skolkuratorn ansvara för gemensamma aktivitetsdagar. Basgruppshandledaren ansvarar för aktiviteter som är utformade endast för basgruppen. Personalen vid slutet av terminerna Förebyggande arbete INSATS MÅL INSATS TIDPLAN ANSVAR UPPFÖLJ- NING Fadderverksamhet Nya elever på skolan skall känna sig trygga Årskurs 8 blir faddrar för årskurs 6 Aktiv fadder är eleven hela läsåret Basgruppsledarna för årskurs 6 och 8 EHT Rastvakter Alla elever ska känna sig trygga i skolan En lärare skall alltid finnas vid rastplatserna under rasttid Enligt schema Personal Personalen vid slutet av terminerna Elevbrevlåda Eleverna skall anonymt kunna skriva om händelser i skolan eller områden som de vill förändra Skapa ett eget postfack för eleverna som kontinuerligt töms Alltid Koordinatorn EHT Elevrådet Ökat elevinflytande och medbestämmande på skolan Representera basgruppernas åsikter samt medverka och hålla i aktiviteter som skolan anordnar Alltid Rektor Elevrådet i slutat av läsåret Elevhälsan Trygghet Samtala och följa upp elevärenden Alltid Skolkurator, skolsköterska, specialped. EHT 8

PH-mall Tidigt uppmärksamma samt informera föräldrarna om elevers mående och beteende. Skolan skapar en mall för vilken information som skall nå föräldern. I denna mall finns elevens mående/beteende som rubrik. Veckovis Handledaren Personalen vid slutet av terminerna Fortbildning för personalen på skolan Ökad självkännedom och förebyggande arbete mot stress. Fortbildning med fokus på stress och självmedvetenhet. Under läsåret Rektor Personalen vid slutet av fortbildningen Likabehandlingsplan All personal och alla barn/elever samt deras föräldrar ska vara väl insatta i likabehandling -splanen. Genomgång för all personal vid studiedagar i augusti vid skolstart. Föräldrar får information om Likabehandlingsplanen på första föräldramötet. Barn/elever får information om likabehandlings planen i början av varje läsår. Likabehandlings-- planen finns även på skolans hemsida. Ständigt Alla Skolkurator Om målen för detta läsår uppnåtts eller inte kommer att utvärderas utifrån en särskild enkät som rör Likabehandlingsfrågor, vilken kurator eller huvudman ansvarar för att ta fram. Utvärderingen kommer att genomföras i slutet på vårterminen 2015. 4.3 Handlingsplan vid kränkande behandling Om kränkande behandling i någon form uppstår på skolan är det av yttersta betydelse att skolpersonalen vet vilka rutiner som gäller och hur ärendet lämpligast bör behandlas. Därav har Kunskapsskolan i Kista skapat en handlingsplan för detta. Det bör observeras att handlingsplanen inte syftar till att gälla vid lättare konflikter där skolan anser att sunt förnuft får råda. Därför bör personalen tillsammans med elevens beskrivning av vad som hänt få avgöra ärendets karaktär och därmed arbetsgång. Arbetsgång vid kränkande behandling: 1. Rektorn är ansvarig för att kränkande behandling utreds och återgäldas. 2. Enskilt samtal med eleven som blivit kränkt. 3. Enskilt samtal med eleven/eleverna som utfört kränkningen/kränkningarna. I slutet av detta samtal kontaktas och informeras elevens/elevernas föräldrar. 4. Rektor, elevhälsoteamet och berörd handledare informeras som i sin tur informerar arbetslaget. 9

5. I möjligaste mån träffas eleven som blivit kränkt och eleven/eleverna som utfört kränkningen för ett samtal väglett av lärarna för att försöka lösa konflikten. 6. Uppföljningsmöte sker 1-2 veckor senare för att säkerställa att det kränkande beteendet har upphört. 7. Om det kränkande beteendet inte upphört kallar rektorn till Elevvårdskonferens med vårdnadshavare. Anmälan till socialtjänst samt polis kan vid behov skrivas. Eleven kan även bli avstängd eller få andra undervisningstider. Punkter att förhålla sig till: Vid kränkande behandling ska personal alltid informera rektor eller någon ur elevhälsovårdsteamet. Rektor har det yttersta ansvaret för att händelsen utreds och att omedelbara åtgärder sätts in. Rektor utser vilka som ska utreda ärendet, det ska alltid vara två personer som utreder ärendet. Utredningsteamet utreder vad som hänt och samlar in nödvändig information. Samtal med den som blivit kränkt, men också andra elever/vuxna som kan ha sett/hört något. När var hur vem? Minnesanteckningar görs. Samtal med eleven/eleverna som utfört kränkningen ska hållas. Bestäm var, när och hur. Om eleverna är flera sker samtalen enskilt. Hämta eleven (som inte ska veta om detta samtal i förväg) och ställ de frågor som behövs. Betona att det är elevens beteende ni tar avstånd från, inte eleven som person. I slutet av allvarssamtalet kontaktas föräldrarna per telefon då eleven finns kvar i rummet och hör vad som sägs. Vid behov bokas ett möte. Utredarna informerar berörd handledare om vad som hänt och återkopplar till rektor eller elevhälsovårdsteamet. Handledaren informerar i sin tur till arbetslaget om det som hänt, om inget anses vara av sådan känslig karaktär att det bör undvikas. I möjligaste mån träffas eleven som blivit utsatt samt eleven/eleverna som kränkt denne i ett enskilt rum med utredarna. Med hjälp av lärarna förs ett samtal om det som hänt och tillsammans försöks konflikten att lösas. Informera eleven/eleverna som utfört kränkningen om en tid för uppföljning ca 1-2 v senare och berätta att skolpersonalen kommer att vara extra vaksamma på deras beteende framöver. Boka även tid för uppföljning med den som blivit drabbad och erbjud samtalsstöd med t.ex. kuratorn. Vid uppföljningssamtalet med den drabbade och övriga kontrolleras att den kränkande behandlingen upphört. Om så är fallet anses ärendet avslutat och de vuxna markerar att det inte finns något agg kvar efter händelsen. Eleven ska känna att han/hon varit med och bidragit till att kränkningarna upphört. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Om den kränkande behandlingen inte upphört kallar rektor till Elevvårdskonferens med vårdnadshavare. 10

Skolan kan välja att göra en anmälan till Socialtjänsten och/eller polisen vid behov eller stänga av en elev alternativt ändra undervisningstiden för en elev om den anses vara hotfull eller skapa otrygghet för andra elever på skolan. De som utrett ärendet dokumenterar ärendet från början till slut. 11

BILAGOR 1. Lagstiftning och styrdokument Lagen om lika behandling (SFS 2006:67) Ny lag från 2006-04-01 som skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen skall också motverka annan kränkande behandling, t.ex. mobbning. Skollagen 1 kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen, samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lpo 94 2.1 Normer och värden Mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Riktlinjer: Alla, som arbetar i skolan, skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren är skyldig att planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt dessa har arbetsgivaren en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Vidare ställs krav på att arbetsgivaren har rutiner för att förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande behandling. (3 kap 2 ). Arbetsmiljölagen gäller i skolan för såväl personal som elever. FN:s barnkonvention Många av världens länder har anslutit sig till FN:s konvention för barnens rättigheter. Enligt dessa får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn har också rätt till utbildning som ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostras i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. I artikel 2 stadgas om barnets rätt att inte bli diskriminerad. I artikel 19 klargörs skolans skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska och psykiska övergrepp. Socialtjänstlagen 14 kap. 1 Skolan är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 12

Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även för skolan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. 2. Trivselregler För att skapa ett bra arbetsklimat på skolan har vi gemensamt beslutat att: -Vi tar ansvar för att det är arbetsro på skolan, genom att vi: - respekterar och hjälper varandra - använder ett vårdat språk -Vi ser till att mobbing och kränkningar inte förekommer -Vi ansvarar för att våra lokaler hålls rena och klotterfria. -Vi lämnar jackor, mössor och kepsar i skåpet. -Vi har mobiltelefonen i tyst läge och den används inte under föreläsningar, samlingar och kommunikationspass. -Vi tar endast rast utomhus på vår framsida vid Grönlandsgången eller i caféet. -Vi äter lunch i matsalen eller förmiddags- eller eftermiddagsfika i caféet och respekterar att vi har förbud mot frön och nötter i skolan. -Vi lämnar skolans område endast om vi har den personlige handledarens underskrift nedskrivet i loggboken. 3. Kontaktpersoner Elevhälsovårdsteamet Rektor och Huvudman, Åsa Killander Tel: 073-049 99 81 asa.killander@kunskapsskolan.se Kurator, Jessica Wahlberg Kurator, Catharina Morholm Tel: 08-506 91 600 jessica.wahlberg@kunskapsskolan.se catharina.morholm@kunskapsskolan.se Specialpedagog, My Lindén my.linden@kunskapsskolan.se 13

Likabehandlingsplanen för läsåret 2014/15 är författad av; Kurator: Jessica Wahlberg Rektor: Åsa Killander 14