Motioner och utlåtanden

kongress 2006 Motioner och utlåtanden SEKOs kongress den 10 12 oktober 2006

Avsnitt A Organisationsfrågor Stadgefrågor... 3 Avsnitt B Medlemsavgifter Medlemsförsäkringar Övriga ekonomiska frågor...27 Avsnitt C Studier Information SEKOmagasinet...59 Avsnitt D Lönepolitik Förhandlingar...67 Avsnitt E Allmänna anställningsvillkor...83 Avsnitt F Arbetsrätt Övrig lagstiftning...87 Avsnitt G Försäkringar Enligt lag och avtal Pensioner... 103 Avsnitt H Miljö Arbetsmiljö... 111 Avsnitt I Näringspolitik... 117 Avsnitt J Europa Internationellt... 133 Avsnitt K Övrigt... 145 2006 SEKO Facket för Service och Kommunikation Original: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Grafiska AB, Stockholm 06.06 1 000

Motioner och utlåtanden Avsnitt A Organisationsfrågor Stadgefrågor Motioner A 1 A 17 Utlåtande nr 1 10 kongress 2006

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 1 Motion inlämnad av: Hans Uhlin, Anders Berglund, avdelning SEKO Dalarna. Posten verkar bry sig mer om bilarna än personalen Det verkar som om Posten bryr sig mer om bilarna än personalen. Medan Bilarna får regelbunden service och omsorg. Ska personalen piskas till stordåd utan att få nödvändig tid till andhämtning Det blir allt svårare att bedriva arbetsmiljöarbete och annan facklig verksamhet till gagn för de arbetarnas arbetsvillkor. Nödvändig tid till att utföra uppdraget ifrågasätts allt oftare av de lokala cheferna. Ingen av dem vill stå för kostnaderna och de visar upp en konstant ovilja att samordna sina budgetar för att underlätta det företagsfackliga arbetet. I stället för systematiskt arbetsmiljöarbete så får vi systematisk underbemanning. I kombination med allt lösligare anställningsformer som till exempel ring och spring-jobb. Så skapas onödig stress, otrivsel och sjukskrivningar på jobbet. Bland de få som ska göra så mycket blir onödigt många sjuka, det leder till att arbeten inte blir gjorda. Men även till att det tas risker i trafiken eller på jobbet för att hinna med. I en allt mer ökande oro för försörjningen tystnar civilkuraget hos de anställda. Allt fler vill framstå i fördelaktig dager hos chefen. Och i bakvattnet brer fjäskar mentaliteten ut sig. Det blir allt svårare att rekrytera personer till skyddsombud och till fackliga förtroendeuppdrag. De som trots allt vågar stå upp för rättvisa villkor, pekas ofta med chefernas stöd ut som svårhanterliga bråkstakar. Arbetsplatsen är grunden för all facklig verksamhet och under 1990-talet sjönk aktiviteten Skyddsombuden fick en sämre ställning och det blev svårt att rekrytera nya. Det blev också färre och kortare utbildningar inom arbetsmiljö, både för skyddsombud och arbetsledning. Företagshälsovården reducerades till minsta möjliga nivå. Och organisationen slimmades på back up-funktioner. Ledarskapet eller kanske snarare brist på ledarskap inom Posten ökar. De gamla ersätts nu en med en ny arbetsledare generation. Som inte har en aning om vad som kan anses som god sed på arbetsmarknaden. De besitter ofta en total okunnighet om lagar och avtal. I okunnigheten tar sig ny cheferna till sig allt större utrymme och förpestade tillvaron för många anställda och fackligt förtroendevalda. Och där befinner vi oss nu. Att vi tillåter små cheferna, att ta bättre vara på bilarna än på personalen, det är för många postanställda som hukar sig i budgetfrossa. Det är fegt att vi överlåter till samhället och individen att betala kalaset för denna okunskap. Det är nu hög tid att sätta foten på bromspedalen för oss som jobbar på Posten. Men även i arbetslivet i övrigt och jobba för friskare arbetsplatser för alla. Yrkande: att förbundet tar initiativ till att stimulera, stärka och stödja det lokala fackliga arbetet på arbetsplatserna igenom riktade insatser i syfte att engagera ungdomar till förtroendeuppdrag. att förbundet aktivt stöttar upp de avdelningar som satsar på verksamhet med nödvändiga resurser framför allt dem som målmedvetet jobbar utåtriktat. att förbundet ökar trycket internt i organisationen i syfte att öka kunskapen och förståelsen för den arbetsrättsliga lagstiftningen. att förbundet gentemot motparten ställer krav om utbildningsplan i arbetsrätt för nya chefer. att förbundet kräver av motparten att personal i arbetsledande ställning ska ha nödig kän- kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A nedom om arbetsrätts-/arbetsmiljölagstiftningen samt att det ska vara meriterande vid anställning. att förbundet avvisar lösliga anställningsformer och arbetar för heltid en rättighet. att förbundet skickar motionen vidare till LO-kongressen. Motionen antagen i sin helhet på SEKO Dalarnas representantskapsmöte den 23 mars 2006. Utlåtande nr 1 över motion A 1 Yrkande: att förbundet tar initiativ till att stimulera, stärka och stödja det lokala fackliga arbetet på arbetsplatserna igenom riktade insatser i syfte att engagera ungdomar till förtroendeuppdrag. att förbundet aktivt stöttar upp de avdelningar som satsar på verksamhet med nödvändiga resurser framför allt dem som målmedvetet jobbar utåtriktat. att förbundet ökar trycket internt i organisationen i syfte att öka kunskapen och förståelsen för den arbetsrättsliga lagstiftningen. att förbundet gentemot motparten ställer krav om utbildningsplan i arbetsrätt för nya chefer. att förbundet kräver av motparten att personal i arbetsledande ställning ska ha nödig kännedom om arbetsrätts-/arbetsmiljölagstiftningen samt att det ska vara meriterande vid anställning. att förbundet avvisar lösliga anställningsformer och arbetar för heltid en rättighet. att förbundet skickar motionen vidare till LO-kongressen. Utlåtande: Precis som motionären skriver är aktiviteten, intresset och engagemanget bland medlemmarna ute på arbetsplatserna är avgörande för hur arbets- och skyddsorganisation ser ut. Det är också viktigt att medlemsnumerären är hög och att alla får möjlighet att gå en medlemsutbildning. Under den senaste kongressperioden har förbundets ungdomsarbete tagit nya former. Det tidigare ungdomsrådet har lagts ner och ersatts av ett stimulansbidrag som avdelningarna kan använda för de ungdomsaktiviteter de anser vara de mest angelägna. Förbundet har under kongressperioden också satsat stora resurser på medlemsrekrytering och medlemsvård. De material som tagits fram i samband med detta, riktar sig specifikt till unga och potentiella medlemmar. Materialens inriktning fokuserar på att det är viktigt att gå med i facket och att det är viktigt att bli en aktiv medlem i facket. Att det är när man själv bidrar med idéer och åsikter, som det fackliga medlemskapet ger ett reellt inflytande. För att detta ska bli verklighet krävs det inte bara att de unga blir intresserade, utbildar sig och går på fackmöten. De krävs också att klubbar och avdelningar tar hand om de nya medlemmarna, guidar dem in i organisationen, ser dem som en resurs och ger dem arbetsuppgifter. Förbundet har under året genomfört flera utåtriktade kampanjer till stöd för avdelningarnas utåtriktade verksamhet. Detta har huvudsakligen skett i samband med första maj, Almedalsveckan i Visby och de årliga avdelningsveckorna och omfattat både pressaktiviteter, där förbundet tagit fram geografiskt nedbrutet material och medlemsaktiviteter. En stor landsomfattande kampanj med stortavlor har också genomförts, där förbundet kongress 2006

Avsnitt A Motioner och utlåtanden stått för kampanjmaterial i form av flygblad, t-shirts, jackor och knappar till avdelningar och klubbar. Stöd och hjälp vid lokala kampanjer finns att få via förbundets informationsenhet. Inom SEKO finns ett brett utbud av arbetsrättsliga utbildningar. I GFU finns ett avsnitt om grundläggande arbetsrätt. I den relativt nyinrättade utbildningen ARG Arbetsrätt Grund, fokuseras enbart på fördjupning och praktikfall kring våra arbetsrättsliga lagar och regler, till exempel MBL, LAS, diskrimineringslagar, rehabilitering och så vidare. Förbundet anordnar även ett antal branschutbildningar med fokus på arbetsrätt där branschspecifika frågor och problem lyfts fram. Utöver SEKOs egna utbildningar genomförs ytterligare fördjupningskurser i LOs regi inom området arbetsrätt. Vi kan dock konstatera att SEKOs ARG-utbildning är väldigt eftertraktad och att i princip alla kurser är fulla och reservlistor för deltagare som inte får plats ofta måste upprättas. Det visar på att det finns vetgiriga förtroendevalda inom SEKO och ett starkt intresse i organisationen kring arbetsrättsliga frågor. I kombination med detta och att de arbetsrättsliga frågorna just nu är högt upp på dagordningen i samhällsdebatten anser förbundsstyrelsen att ytterligare insatser på området är välkomna. Motionen beskriver bland annat problematiken med en ny generation arbetsledare som många gånger har en bristande kunskap i arbetsrätt och arbetsmiljö. Det är naturligtvis av stor vikt för oss som facklig organisation att de vi möter i exempelvis förhandlingar har kunskap om de lagar och avtal de har att följa. Detta förhållande bör tas upp i dialog eller i förekommande fall förhandlingar lokalt med våra motparter. Samtidigt kan noteras att Arbetsmiljöverkets föreskrift systematiskt arbetsmiljöarbete, 2001:1 och 2003:4 redogör för Arbetsmiljöverkets tämligen detaljerade krav på kunskap som ställs på chefer och arbetsledare. Uppföljning beträffande att föreskrifterna följs bör rimligtvis göras på lokal nivå i dialog med arbetsledningen, i detta sammanhang kan ju naturligtvis önskemål om meriter för nyanställning av chefer och arbetsledare framställas. Förbundet ska naturligtvis fortsatt avvisa lösliga anställningsformer och arbeta för att heltid ska vara en rättighet enligt vårt program Starka kollektivavtal, rätt lön och god arbetsmiljö. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 1 sjunde att-satsen. att anse motion A 1 första, andra, fjärde och femte att-satserna besvarade. att bifalla motion A 1 tredje och sjätte att-satserna. 6 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 2 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Örebro. Ansvarig för rättvis och medveten handel Utdrag ur Riktlinjer för LOs internationella verksamhet: Konsumentmakt En viktig del är också den allmänna opinionens inställning. Samverkan med företag och konsumentorganisationer genom rättvisemärkning av produkter kan vara en väg. LO och Svenska Kyrkan äger bolaget Rättvisemärkt. Konsumentaktiviteter kan ha stor inverkan på företagens handlande och deras vilja att delta i att bekämpa barnarbete och annan exploatering av arbetskraft. Beslut om eventuella bojkottaktioner av varor eller företag ska i första hand baseras på en uttrycklig begäran från våra internationella fackliga organisationer. I enskilda sakfrågor där det finns en samsyn är det också värdefullt att etablera ett samarbete mellan LO och frivilligorganisationer. Det är dock alltid de fackliga organisationernas uppgift att bevaka löner och arbetsvillkor på arbetsplatserna. För att få en ökad förståelse och solidaritet med arbetare i andra länder så anser vi att det behöver utses personer som är ansvariga för en rättvis och medveten handel. Den Ansvarige för rättvis och medveten handel kommer bland annat att ha som uppgift att se till att alla inköp till organisationen görs utifrån ett rättviseperspektiv. Till exempel om det finns kollektivavtal och att det inte förekommer barnarbete. Kaffet på arbetsplatsen och klädinköp är bara två exempel på saker som vi måste hålla koll på. Vi anser att det måste vara fackets uppgift att öka folks medvetenhet. Skulle vi vara i samma situation som arbetarna i många andra länder så skulle vi vilja att konsumenterna ställde hårdare krav. Det här är ett ansvarsområde som är minst lika viktigt som andra uppdrag som vi ställer krav på ska finnas i styrelser på olika nivåer. Därför föreslår vi: att förbundet utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. att alla avdelningar utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. att alla klubbar/sektioner utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. Motionen antagen på SEKO Örebro representantskapsmöte den 23 mars 2006. Utlåtande nr 2 över motion A 2 Yrkande: att förbundet utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. att alla avdelningar utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. att alla klubbar/sektioner utser en Ansvarig för rättvis och medveten handel. Utlåtande: Våra grundbultar inom fackföreningsrörelsens är att organisera medlemmar, teckna kollektivavtal och på så sätt skapa bra villkor för våra medlemmar ute på arbetsplatserna. Fackföreningsrörelsen är global, genom våra internationella nätverk arbetar vi för en rättvisare fördelning av makt och resurser i hela världen. Det försöker vi uppnå genom att stödja och utveckla, oberoende, demokratiska och jämställda fackliga organisationer runt kongress 2006

Avsnitt A Motioner och utlåtanden om i världen. Vår tro är, att det är när människor organiserar sig och kräver sina rättigheter, som maktstrukturerna i ett samhälle kan förändras. Rättvisemärket är därför en fullkomligt genial liten lapp som berättar massor om den produkt vi håller i handen och kanske står i begrepp att köpa inne i butiken. Den berättar bland annat att de som producerat varan gjort det under goda arbetsförhållanden, till en skälig lön, med miljömedvetenhet och i en demokratisk organisationsstruktur. För att få sätta på ett rättvisemärke måste arbetet dessutom följa FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, FNs barnkonvention och ILOs grundläggande konventioner, främja jämställdheten mellan män och kvinnor och helst ha förädlats i sitt ursprungsland. Rättvisemärkningen ligger med andra ord helt i linje med det faktorer som vi tror bidrar till ökat välstånd och demokrati i länder där resurser och inflytande är orättvist fördelade. Därför är det otroligt viktigt att informationen kring frågor om rättvis och medveten handel får större utrymme inom vår organisation och att vi tar tillvara den makt vi har som konsumenter. En förutsättning för vår trovärdighet är att vi lever som vi lär, vilket innebär att vi har en skyldighet att ta hänsyn till under vilka villkor en vara är producerad. Detta gäller både i ett nationellt och i ett globalt perspektiv. Lika självklart som vi väljer att handla av den som har ett kollektivavtal här hemma, lika självklart ska det vara att välja en rättvisemärkt produkt framför en annan. Förbundsstyrelsen har därför påbörjat arbetet med att utarbeta en policy för inköp och upphandling, som stödjer de fackliga grundkraven om rättvisa, demokratiska och jämställda arbetsförhållanden, för hela förbundet. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att frågan bör regleras i stadgarna i detta läge. Först ska vi informera och ta fram riktlinjer för en bra policy för en rättvis och medveten handel. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 2. kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 3 Motion inlämnad av: Ingela Granqvist, avdelning SEKO Dalarna Vi kan väl slopa den onödiga blanketten Förenkla inträdet i SEKO. I dag när vi värvar en ny medlem så är det mycket att tänka på. A-kassa, försäkringar, avgift med mera. En blankett som enligt vår mening inte fyller någon funktion är intyg över arbetad tid. När man efterfrågar a-kassa är det ändå om man fyller ett års medlemskap och ett arbetsvillkor som styr ersättningen. Det ska vara enkelt när man möter nya medlemmar. Därför föreslår vi: att förbundet slopar denna blankett. Motionen antagen i sin helhet på representantskapet den 23 mars 2006 i Borlänge. Utlåtande nr 3 över motion A 3 Yrkande: att förbundet slopar denna blankett. Utlåtande: I dag är kravet för medlemskap i SEKOs a-kassa att man uppfyller de arbetsvillkor som lagen föreskriver samt att man arbetar på något av SEKOs organisationsområden. Att arbetsvillkoren är uppfyllda, styrker medlemmen genom att fylla i och skicka in blanketten intyg över arbetad tid, till a-kassan. Förbundsstyrelsen har förståelse för att blanketten kan upplevas både snårig och onödig men i enlighet med nuvarande lagstiftning är den en förutsättning för att a-kassan ska kunna acceptera en ny medlem. SEKO driver kravet om en lagändring beträffande arbetsvillkoren till a-kassan, så att även medlemmar som i dag inte uppfyller kraven ska kunna bli medlem i a-kassan. Vi hoppas därför att vi i framtiden ska kunna slopa blanketten intyg över arbetad tid. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 3. kongress 2006

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 4 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Skåne. Förbundsgemensam upphandling av telefonannonsering i Gula Sidorna Då SEKO Skåne satt i förhandlingar om annonsering i Gula Sidorna senast kunde vi som ensam avdelning pressa priset med cirka 10 000 kronor. SEKO Skåne anser att annonseringen i Gula Sidorna är en stor kostnad för avdelningarna. Det borde vara billigare om förbundet tog ett samlat grepp över telefonannonserna och sedan utdebiterade till avdelningarna. Då blir det likadan annonsering i alla Sveriges delar av Gula Sidorna och priset pressat. SEKO Skåne föreslår kongressen besluta: att förbundet genomför en gemensam upphandling, så snart som möjligt, av telefonannonser i Gula Sidorna i mening att pressa priset och få samma annonsering i Sveriges alla delar. Motionen antagen vid SEKO Skånes representantskap 31 mars 2006. Utlåtande nr 4 över motion A 4 Yrkande: att förbundet genomför en gemensam upphandling, så snart som möjligt, av telefonannonser i Gula sidorna i mening att pressa priset och få samma annonsering i Sveriges alla delar. Utlåtande: Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att annonsering i Gula sidorna är en stor kostnad, vilket det fortfarande skulle vara även om det gick att pressa priset med en gemensam upphandling. De flesta avdelningar väljer i dag att enbart stå med i Företag A Ö (före detta Rosa Sidorna), vilket innebär betydligt lägre kostnader. I dag finns det alternativ till att fysiskt leta i telefonkatalogen. Vår bedömning är att allt fler använder exempelvis Internet för att leta rätt på telefonnummer och/eller adresser. Gör man en sökning på Eniros Gula Sidorna på internet, får man upp 103 företag med SEKO i namnet, varav 97 är SEKO-avdelningar eller -klubbar. Där går det alltså att hitta även de som valt att enbart använda sig av Företag A Ö. Ett beslut om gemensam upphandling förutsätter att alla avdelningar finns med. Detta skulle innebära att vi i praktiken tvingar på avdelningarna en kostnad som en majoritet i dag valt att avstå från. Det skulle också innebära ett stort administrativt åtagande från förbundskontoret, vilket i sig också innebär ökade kostnader. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 4. 10 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 5 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Skåne. Sammanslagning av SEKO och Elektrikerförbundet Eftersom samgåendet mellan Elektrikerförbundet och Byggnads inte blev av anser SEKO Skåne att det är dags att återigen ta upp förhandlingarna med Elektrikerförbundet för att gå samman. Båda förbunden har medlemmar inom Energibranschen. Vid vissa arbetsplatser konkurrerar vi med varandra. Därför, både för våra medlemmar och för vårt förbund, vore det bäst om medlemmarna löd under samma kollektivavtal och hade samma rättigheter och skyldigheter. Allt för att stå starka mot en gemensam arbetsgivare. SEKO Skåne föreslår kongressen besluta: att SEKO kontaktar Elektrikerförbundet för att ta upp förhandlingar för ett sammangående under kongressperioden. Motionen antagen vid SEKO Skånes representantskap den 31 mars 2006. Utlåtande nr 5 över motion A 5 Yrkande: att SEKO kontaktar Elektrikerförbundet för att ta upp förhandlingar för ett sammangående under kongressperioden. Utlåtande: I alla fackförbund pågår kontinuerliga diskussioner om framtiden. En naturlig del av dessa diskussioner är att fundera över möjligheten att bli starkare genom att slå ihop två eller flera förbund. En dimension i diskussionerna är den krassa ekonomiska verkligheten, en annan är att öka den fackliga styrkan genom att föra samman medlemsgrupper med mycket gemensamt. De flesta projekt startas mot bakgrund av en kombination av de båda. Verkligheten har visat att det inte är vare sig enkelt eller smärtfritt att komma fram till konkreta resultat. Vi har under de senaste åren kunnat följa hur till synes helt logiska sammanslagningsprojekt avbrutits. Traditioner, skilda fackliga kulturer, olika organisationslösningar har sannolikt medverkat till att projekten gått i stå. Mot bakgrund av att det finns många brända fingrar i organisationsfrågorna anser förbundsstyrelsen att en första ingång i diskussioner med andra förbund bör utgå från behovet att etablera ett fördjupat samarbete i olika frågor. Genom detta skapas en stabilare grund för ett eventuellt kommande organisationsprojekt. Förbundsstyrelsen har haft och kommer att ha kontakter med bland andra Svenska Elektrikerförbundet i syfte att, i olika former, etablera ett fördjupat samarbete med ökad facklig styrka som en av grundförutsättningarna. Vad som konkret kan komma ut av dessa kontakter återstår att se. Samtidigt måste en dialog föras med andra, för oss intressanta, fackliga partners, utifrån samma grundförutsättningar. Förbundsstyrelsen anser att det mot ovanstående bakgrund vore olyckligt att låsa fast oss under kongressperioden till att konkret förhandla med endast ett förbund. I stället är förbundsstyrelsen övertygad om att SEKOs medlemmar gynnas bäst av att vi kan ha en dialog med flera närstående fackliga organisationer enligt ovanstående resonemang. Förbundsstyrelsens förslag: att anse motion A 5 besvarad. kongress 2006 11

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 6 Motion inlämnad av: Hans Andersen, SEKO Avdelning Halland Jönköpings län. Motion till SEKO Förbunds årsmöte Vi i SEKO Avdelningen i Halland Jönköpings Län styrelse tycker att det är viktigt att medlemmar som vi engagerat på olika nivå i vår organisation och i LO får möjlighet till att direkt påverka vem som ska representera vårt förbund på LOs representantskap och kongress. Därför anser vi att det ska vare möjligt att utse SEKOs representanter i ett val. Valet ska genomföras på vår kongress på samma sätt som andra val genomförs. Avdelningar har möjligheten till att nominera vem dom vill se som vårt förbunds representant i LOs representantskap. Vi tycker: att SEKO förbund ska företrädas av valda ombud på LOs representantskap. att SEKO ombuden och dess ersättare väljs på SEKOs kongress. att nominering sker till detta uppdrag i enlighet med förbundets regler. Motionen antagen på Avdelning Halland Jönköping representantskap den 31 mars 2006. Utlåtande nr 6 över motion A 6 Yrkande: att SEKO Förbund ska företrädas av valda ombud på LOs representantskap. att SEKO-ombuden och dess ersättare väljs på SEKOs kongress. att nominering sker till detta uppdrag i enlighet med förbundets regler. Utlåtande: LOs högsta beslutande organ är LO-kongressen. Sedan en tid tillbaka har vi haft den ordningen att avdelningarna har kunnat nominera ombud, som sedan har utsetts av förbundsstyrelsen. Med denna hantering har vi kunnat tillgodose att SEKOs delegation varit väl sammansatt och representerat såväl olika organisationsnivåer som breda medlemsgrupper. Att vi har valt att fatta beslutet om representation på kongressen i förbundsstyrelsen och inte på kongressen är av praktiska skäl. LOs tidsplanering stämmer inte alltid överens med vår interna planering. Förbundsstyrelsen anser att detta sätt att hantera valen till LO-kongressen har fungerat bra och att vi ska fortsätta på den inslagna vägen inför kommande LO-kongresser. LO-kongressen är det organ där förbunden tillsammans drar upp gemensamma riktlinjer för framtiden och behandlar många principiellt viktiga frågor. LOs representantskap är högsta beslutande organ mellan kongresserna och sammanträder två gånger per år. Till skillnad från kongresserna är det i allmänhet korta sammanträden av formaliakaraktär. SEKO har sju ombud i representantskapet. För närvarande innebär det att vi representeras av verkställande utskottet (utom förbundsordföranden som sitter i LOs styrelse), biträdande avtalssekreteraren, kanslichefen på ordförandekansliet samt studieombudsmannen. Förbundsstyrelsen anser att SEKOs nuvarande representation har fungerat bra men vi ser ändå skäl att inför kommande LO-kongressperiod se över möjligheten att öka antalet förtroendevalda i representantskapet. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 6 andra att-satsen. att anse motion A 6 första och tredje att-satserna besvarade. 12 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 7 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Stockholm. Motion om klubbar och avdelningars ansvarsområden SEKOs stadgar ger våra klubbar en mycket stark ställning. Denna ställning är en avspegling av vår starka betoning på att vara medlemsnära och vikten av att vara närvarande ute på arbetsplatserna. Det är också en avspegling av en kamp för att skapa inflytande och ge starka verktyg till arbetsplatsorganisation. Det är bra! Den starka positionen gäller både den delegerade förhandlingsrätten och rätten att ta ut egen medlemsavgift. Dessutom ska klubbarna vara aktiva i avdelningarnas demokratiska process. Det ska vara möjligt för klubbarna att utöva makt över avdelningarnas verksamhetsplaner och genom avdelningen utöva makt i hela förbundet. Dessa rättigheter är givna i stadgarna och gäller för alla klubbar. Våra stadgar är emellertid skrivna i en tid när våra klubbar ofta var delar av en mycket större helhet. Postklubbarna var en del av Postavdelningar och dessutom fanns det ett rikstäckande koncernfack på posten. Likadant var det med SJ, Telia, Banverket, Försvaret och så vidare. I dag har bilden förändrats. På grund av att företag och myndigheter har blivit uppdelade, anlitar olika entreprenörer eller att det enkelt kommit nya företag på markanden har många klubbar blivit mindre och företagsfacken försvunnit eller också blivit uppdelade. Inom SEKO finns i dag både klubbar som fortfarande håller ihop förhandlingsverksamheten i rikstäckande företagsfack och klubbar som ska stå helt på egna ben. Allt detta har medfört att många klubbar får verka under nya och svåra förhållanden. Från att ha hanterat medlemsfrågor på den egna arbetsplatsen och avtalsfrågor gemensamt med andra klubbar inom ett företagsfack ska man nu, förutom de tidigare arbetsuppgifterna, även hantera kontroll av entreprenörer, försvara organisations- och avtalsområdet vid entreprenader, medlemsrekrytering hos entreprenörerna med mera. Våra erfarenheter visar att långt ifrån alla klubbar klarar av alla dessa arbetsuppgifter. Ombildning av klubbar till avdelningssektioner är ett sådant tecken. Ett annat är att vissa klubbar inte orkar/prioriterar att delta i avdelningens demokratiska beslutsprocess även om de hanterar sina arbetsplatsfrågor. Ett tredje är att vårt organisationsområde naggas i kanten för att klubbarna inte förmår teckna avtal med entreprenörer som övertar arbetsuppgifter som tidigare sköttes i egen regi. Ett fjärde är att klubbarna blivit väldigt sårbara. Om några få förtroendevalda försvinner så kan även avtals- och förhandlingskompetensen försvinna ur klubben. Konsekvensen blir att vi inte förmår upprätthålla medlemskapets värde. Allt detta pekar på att SEKO måste göra en översyn av klubbarnas och avdelningarnas arbetsuppgifter, ansvaret för att upprätthålla organisations- och avtalsområdet och en satsning på kompetenssäkring för de förtroendevalda som ska upprätthålla medlemskapets värden. Inriktningen på översynen bör vara att klubbarnas starka ställning i den demokratiska processen ska vara kvar, inklusive rätten men inte som obligatorium, att få ta ut medlemsavgift. Likaså ska det vara möjligt för klubbarna att få förhandlingsrätten delegerad och kunna delegera den vidare till företagsfack. Men delegationen måste följas av obligatorisk utbildning/kompetenssäkring och kunna omprövas. Översynen borde också gälla om den generella delegationen till klubbarna ska omfatta frågor som avsteg från turordningen vid övertalighet, skydd av avtals- och organisationsområdet vid entreprenader och upphandlingar eller om sådana frågor ska samordnas på avdelningsnivå. kongress 2006 13

Avsnitt A Motioner och utlåtanden SEKO Stockholm yrkar på att kongressen beslutar: att förbundsstyrelsen gör en översyn av stadgarna i enlighet med motionens inriktningsförslag, i första hand 16 samt 26 till 30. SEKO Stockholms representantskap har vid sitt årsmöte den 22 mars 2006 antagit motionen som sin egen. A 8 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Stockholm. Fördelning av avdelningsavgift i nya avgiftssystemet Trots att stadgarna anger att klubbarna ska ha medlemmar i en avdelningsgeografi ser inte alltid verkligheten ut så. Det finns många klubbar som har medlemmar och förhandlingsmandat i två eller fler geografier. Om en klubb får förhandlingsmandat utanför den avdelningsgeografi den tillhör finns det risk att berörd avdelning inte vill släppa medlemmarna ifrån sig, ofta av skälet att man tappar medlemsintäkter. Med det nya avgiftsförslaget blir avdelningsavgiften lika i alla avdelningar. Om man använder sig av medlemmens bostadsort som underlag för fördelning av avdelningsavgiften så underlättar det att föra över medlemmar till den klubb där förhandlingsmandatet ligger utan konflikt mellan avdelning och klubb. Det möjliggör också klubbildning på små företag/myndigheter med verksamhet i flera avdelningsgeografier utan att det belastar avdelningarnas ekonomi. Vi yrkar därför: att underlaget för fördelning av avdelningsavgiften utgörs av medlemmens bostadsort. SEKO Stockholms representantskap har vid sitt årsmöte den 22 mars 2006 antagit motionen som sin egen. Utlåtande nr 7 över motionerna A 7 och A 8 Yrkande: Motion A 7 att förbundsstyrelsen gör en översyn av stadgarna i enlighet med motionens inriktningsförslag, i första hand 16 samt 26 till 30 Motion A 8 att underlaget för fördelning av avdelningsavgiften utgörs av medlemmens bostadsort. Utlåtande: Motion A 7 pekar på de nya förutsättningar som många klubbar arbetar under i dag, jämfört när vi startade processen för drygt tio år sedan. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det finns ett behov av att se över stadgarna men vi är inte helt övertygade om att den inriktning motionen pekar ut är den rätta. Utgångspunkten för vem som gör vad i SEKO är stadgarna. Ändå uppstår oklarheter om rollfördelningen. Ibland kan oklarheterna förklaras med att man ibland har flera parallella roller. Avdelningarnas roller i medlemsrekrytering och avtalstecknande är det tydligaste 14 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A exemplet på detta. Som avtalstecknare är avdelningsombudsmannen förbundskontorets förlängda arm. När han/hon värvar medlemmar är det en klubbuppgift och när medlemmen skrivs in vårt medlemsregister är det en avdelningsuppgift som utförs. Ibland kan oklarheterna förklaras med att stadgarna inte är tydliga. Den uppdelning i en linjeorganisation och en förhandlingsorganisation som vi under en längre tid levt med i SEKO har inte helt fått genomslag i våra stadgar. Ett tydligt exempel på det är koncern-, företags- och myndighetsorganisationerna som har en viktig roll att fylla när det gäller att uppfylla våra gemensamma åtaganden. Ibland är skrivningarna i stadgarna tydliga utan att det märks i organisationen. Vid senaste stadgerevideringen gjorde vi avkall på kravet att alla medlemmar skulle tillhöra en klubb. I stället infördes möjligheten att inrätta avdelningssektioner. Förbundsstyrelsen kan konstatera att vi i dag har ett antal klubbar som inte upplever sig ha möjligheter att utföra alla de uppgifter som stadgarna ålägger dem. Som motionen pekar på ser vi också en utveckling med ökande antal avdelningssektioner, vilket innebär att arbetsbördan på avdelningarna ökar. Självklart är också en stor del av förklaringen det faktum att vi är en väldigt bred organisation, med väldigt olika förutsättningar för att bedriva fackligt arbete. Vår uppfattning är att vi lite mer heltäckande och djupgående behöver fundera över och diskutera rollfördelning och uppgifter under kommande kongressperiod. Den diskussionen måste omfatta rollfördelning och uppgifter i hela organisationen och kommer med största sannolikhet att utmynna i ett antal justeringar i våra stadgar och i vår organisation. Förbundsstyrelsen vill understryka att vi inte är ute efter någon ny, omvälvande organisationsförändring. I stället vill vi med den geografiska avdelningsstrukturen som utgångspunkt under nästa kongressperiod inrikta organisationsarbetet på att diskutera och hitta lämpliga lösningar vartefter vi tillsammans känner oss mogna att genomföra dem. I motion A 8 föreslås att underlaget för fördelning av avdelningsavgiften ska utgöras av medlemmens bostadsort. Enligt förbundsstyrelsens uppfattning är det en fråga som bör diskuteras tillsammans med frågorna om rollfördelning och uppgifter. Avgiftsutredningens förslag utgår från den organisation som förbundsmötet 2003 beslutade om. När vi nu går vidare i våra diskussioner om eventuella justeringar av både organisationen och våra stadgar, måste även finansieringsfrågan vara möjlig att diskutera. Förbundsstyrelsens förslag: att anse motionerna A 7 och A 8 besvarade. kongress 2006 15

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 9 Motion inlämnad av: Mikael Lind, avdelning SEKO Stockholm. Då starka demokrativindar blåser i facket och deltagandet i valen är väldigt lågt så måste valregler ändras i stadgarna för att öka medlemmarnas deltagande. Många påpekar hur odemokratiskt det är att tvingas rösta på kandidater de inte vill rösta på för att deras röster inte ska ogiltigförklaras. Jag yrkar: att årsmötet beslutar att kräva av förbundet att ta bort det tvånget, som finns nu, att rösta på ett bestämt antal kandidater till olika poster vid valen i klubb 120. Så att om det är 7 platser som är vakanta så ska medlemmarna kunna rösta på så få som 1 och så många som 7 kandidater till de posterna. SEKO Stockholms representantskap har vid sitt årsmöte den 22 mars 2006 bifallit motionen. Utlåtande nr 8 motion A 9 Yrkande: att årsmötet beslutar att kräva av förbundet att ta bort det tvånget, som finns nu, att rösta på ett bestämt antal kandidater till olika poster vid valen i klubb 120. Så att om det är 7 platser som är vakanta så ska medlemmarna kunna rösta på så få som 1 och så många som 7 kandidater till de posterna. Utlåtande: Innan förbundsmötet 2003 hade SEKO den valordning som motionen efterfrågar. Det ledde ofta till att nominerade kandidater inte fick tillräckligt många röster för att bli valda. Många, framför allt de klubbar som har ett system med medlemsomröstningar, upplevde det som väldigt administrativt betungande att behöva genomföra ett antal röstningsomgångar för att kunna slutföra valen. Vid den senaste stadgerevideringen infördes nuvarande ordning som ett sätt att komma tillrätta med problemen. Valet stod då mellan att tillåta att valen skulle få ske med relativ majoritet (den som fått flest röster, oavsett hur många) eller att behålla systemet med enkel majoritet (mer än hälften av antalet röster). Förbundsmötet valde det senare. Förbundsstyrelsen har förståelse för motionärens invändningar men vill ändå påpeka att rätten att välja företrädare också innebär ett ansvar för helheten. Vi tror ändå att ett genomtänkt valförfarande, där man noga tänker igenom vilka poster som ska väljas samtidigt åtminstone delvis kan lösa de problem som motionen pekar på. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 9. 16 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 10 Motion inlämnad av: Avdelning SEKO Göteborg. Motion om avdelningsbildning Under innevarande kongressperiod har inte alla delar och konsekvenser vad gäller den nya avdelningsbildningen blivit synliga. I skrivande stund vet vi inte till vilka geografiska avdelningar alla nuvarande medlemmar i branschavdelningarna ska ha sin tillhörighet. Denna osäkerhet har en avgörande betydelse för den nya geografiska avdelningens (SEKO Göteborg) medlemsantal och ekonomi. Av denna anledning är det vår uppfattning att frågan om avdelningsbildningen måste behandlas före avgiftsutredningen under kongressen. Vi föreslår därför att förbundsstyrelsen tar hänsyn till vår begäran när förslag till dagordning för kongressen fastställs. Med stöd av ovanstående föreslår vi därför kongressen besluta: att kongressen behandlar frågan om avdelningsbildningen före avgiftsutredningen. Utlåtande nr 9 över motion A 10 Yrkande: att kongressen behandlar frågan om avdelningsbildningen före avgiftsutredningen. Utlåtande: Motionären pekar på att man inte vet till vilka geografiska avdelningar som alla nuvarande medlemmar i branschavdelningarna ska ha sin tillhörighet och att den osäkerheten har en avgörande betydelse för den nya geografiska avdelningens medlemsantal och ekonomi med tanke på förslaget om ett nytt avgiftssystem. Förbundsmötet 2003 beslutade att SEKO skulle ha en enhetlig geografisk avdelningsstruktur och att den skulle vara genomförd under kongressperioden. Mot bakgrund av ovanstående finns ingen anledning att ta upp frågan om avdelningsbildningen som en speciell punkt på dagordningen då beslutet från förbundsmötet 2003 gäller och förbundsstyrelsen inte har för avsikt att ändra inriktningen gällande en enhetlig geografisk avdelningsstruktur. Förbundsstyrelsen anser att den geografiska avdelningsbildningen ska vara genomförd vid årsskiftet 2006/2007. Enligt våra stadgar är det förbundsstyrelsen som fastställer avdelningarnas organisationsområde. Förbundsstyrelsen fastställer antal avdelningar, fattar beslut om att bilda nya avdelningar och i förekommande fall beslutar om nedläggning av avdelningar. Förbundsstyrelsens förslag: att avslå motion A 10. kongress 2006 17

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 11 Motion inlämnad av: Avdelning 1605. Geografiska avdelningar = Centralstyrning De enskilda medlemmarna eller de enskilda klubbarna behöver ibland hjälp ifrån avdelningen. Vill vi då inte mötas av någon ombudsman som inte själv har arbetat med våra frågor. Förtroende byggs genom att man vet att den jag frågar själv har arbetat på golvet med just det som jag arbetar med. Lokal facklig medlemsnära verksamhet grundar sig på samhörighet kring det gemensamma yrket, det gemensamma facket. Sedan samlas vi självklart i större kollektiv för ökad tyngd centralt, det vill säga på riksnivå, detta är en helt annan sak och tillfredställer ett helt annat fackligt behov. Den geografiska avdelningen riskerar att präglas av ett centralistiskt synsätt där administrativa fördelar får råda på bekostnad av den ursprungliga tanken om samhörighet. Vi ser därför inga fördelar med geografiska avdelningar både med tanke på våra fackliga medlemsnära behov men även med den historiska och väl genomtänkta organisationsstrukturen i åtanke. Geografiska avdelningar är ett sätt att organisera en centralpolitisk styrning av en lokal organisation, en helt främmande tanke för oss fackliga kämpar på golvet. Säkert ett väldigt praktiskt sätt att styra från Stockholm men inget vi vill ha lokalt. Motion Vi vill förhindra att SEKO genom de geografiska avdelningarna genomför en centralstyrning av vårt förbund. En centralstyrning som är helt främmande för den fackliga idéhistorien och även helt främmande för oss lokala och regionala fackliga företrädare. Vi motionerar härmed om: att kongressen förhindrar ett genomförande av det geografiska organisationsförslaget, ett förslag som står i strid med den fackliga idéhistorien och som dessutom så totalt missgynnar oss lokala och regionala fackliga företrädare. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. 18 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 12 Motion inlämnad av: SEKO-vård klubb 5012, avdelning 1605. Geografiska avdelningar = Centralstyrning Sedan år 2000 har 11 procent av SEKOs medlemmar försvunnit. Medlemstappet är i stora delar förklarligt genom olika strukturåtgärder från såväl privata som offentliga aktörer inom näringslivet. Dock tror vi inte att detta speglar hela sanningen eftersom det vid en genomgång av medlemsantalet mellan år 2000 och år 2004 befanns vara de geografiska avdelningarna som har förlorat medlemmar. I ett sådant läge är det näst intill oansvarigt att begära att kvarvarande medlemmar ska betala en högre avgift för att vidmakthålla organisationen i Stockholm och de geografiska avdelningarna intakta. Branschavdelningarna behåller sina medlemmar eller ökar. I en sådan situation är det djupt olyckligt att begära en tvångsmässig överföring av medlemmarna in i den geografiska avdelningen, sett ur det lokala fackliga perspektivet gränsar denna begäran till ett självmordsuppdrag. De enskilda medlemmarna eller de enskilda klubbarna behöver ibland hjälp ifrån avdelningen. Vill vi då inte mötas av någon företrädare eller ombudsman från branscher som inte själv hat kunskapen eller har arbetat med våra frågor. Förtroende byggs genom att man vet att den jag frågar själv har arbetat på med just det som jag arbetar med. Lokal facklig medlemsnära verksamhet grundar sig på samhörighet kring det gemensamma yrket, branschen i det gemensamma facket. Sedan samlas vi självklart i större kollektiv för ökad tyngd centralt, det vill säga på riksnivå, detta är en helt annan sak och tillfredsställer ett helt annat fackligt behov. Den geografiska avdelningen riskerar att präglas av ett centralistiskt synsätt där administrativa fördelar får råda på bekostnad av den ursprungliga tanken om samhörighet, kunskap och närheten till den enskilde medlemmen. Vi ser därför inga fördelar med geografiska avdelningar både med tanke på våra fackliga medlemsnära behov men även med den historiska och väl genomtänkta organisationsstrukturen i åtanke. Geografiska avdelningar är ett sätt att organisera en centralpolitisk styrning av en lokal organisation, en helt främmande tanke för oss fackliga kämpar på golvet. Säkert ett väldigt praktiskt sätt att styra från Stockholm men inget vi vill ha lokalt. Motion Vi vill förhindra att SEKO genomför de geografiska avdelningarna genom en centralstyrning av vår organisation. En centralstyrning är helt främmande för den fackliga idén och även helt främmande för oss lokala och regionala fackliga företrädare. Den fackliga idén är att dessutom att vara nära den enskilde medlemmen. Vi motionerar härmed om: att kongressen förhindrar ett genomförande av det geografiska organisationsförslaget. Ett förslag som står i strid med den fackliga idéhistorien och som dessutom så totalt missgynnar oss lokala och regionala fackliga företrädare. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. kongress 2006 19

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 13 Motion inlämnad av: SEKO-vård klubb 5013, avdelning 1605. Geografiska avdelningar = Centralstyrning De enskilda medlemmarna eller de enskilda klubbarna behöver ibland hjälp ifrån avdelningen. Vill vi då inte mötas av någon ombudsman som inte själv har arbetat med våra frågor. Förtroende byggs genom att man vet att den jag frågar själv har arbetat på golvet med just det som jag arbetar med. Lokal facklig medlemsnära verksamhet grundar sig på samhörighet kring det gemensamma yrket, det gemensamma facket. Sedan samlas vi självklart i större kollektiv för ökad tyngd centralt, det vill säga på riksnivå, detta är en helt annan sak och tillfredställer ett helt annat fackligt behov. Den geografiska avdelningen riskerar att präglas av ett centralistiskt synsätt där administrativa fördelar får råda på bekostnad av den ursprungliga tanken om samhörighet. Vi ser därför inga fördelar med geografiska avdelningar både med tanke på våra fackliga medlemsnära behov men även med den historiska och väl genomtänkta organisationsstrukturen i åtanke. Geografiska avdelningar är ett sätt att organisera en centralpolitisk styrning av en lokal organisation, en helt främmande tanke för oss fackliga kämpar på golvet. Säkert ett väldigt praktiskt sätt att styra från Stockholm men inget vi vill ha lokalt. Motion Vi vill förhindra att SEKO genom de geografiska avdelningarna genomför en centralstyrning av vårt förbund. En centralstyrning som är helt främmande för den fackliga idéhistorien och även helt främmande för oss lokala och regionala fackliga företrädare. Vi motionerar härmed om: att kongressen förhindrar ett genomförande av det geografiska organisationsförslaget. Ett förslag som står i strid med den fackliga idéhistorien och som dessutom så totalt missgynnar oss lokala och regionala fackliga företrädare. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. 20 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 14 Motion inlämnad av: Avdelning 1605. Avveckla de geografiska avdelningarna Allt fackligt arbete startar lokalt och medlemsnära kring en samhörighet av det gemensamma arbetet. Detta innebär inte att denna omedelbara samhörighet uppstår bara för att man har ett arbete. Det är istället så att förståelsen mellan lastbilschaufförens arbetsuppgifter och kommunalarbetarens kan vara relativt lågt och många gånger präglas av fördomar. Detta har vi insett och därför har den fackliga organisationen byggts kring branscherna. Byggs istället den fackliga organisationen kring att man har ett arbete, vilket som helst inom en viss region, börjar ett sådant synsätt alltmer att närma sig motiven för den politiska organisationen. Såsom facklig organisation vet vi mycket väl var vi har vår politiska hemvist men vi ska under inga omständigheter närma vårt sätt att organisera oss med det politiska sättet att organisera sig. Inom den fackliga organisationen upplevs det många gånger att man har en större samhörighet i samma yrkesgrupp, inom hela landet, än jag har med fackliga bröder som tillhör ett annat LO-förbund trots att dessa kanske bor på samma gata som jag själv. Exempel kan vara postarbetare, kriminalvårdare och vägarbetare. Yrkesgrupper som har väldigt lite med varandra att göra, som dock finns inom samma LO-förbund men där samhörigheten och de fackliga frågorna är betydligt större inom yrket än i en avdelning där alla ska samsas. Det är för oss OFATTBART att avveckla branschavdelningarna. Motion Vi vill stärka den fackliga samhörigheten genom att utveckla och bevara branschavdelningarna. Vi motionerar härmed: att kongressen tar beslut om att avveckla de geografiska avdelningarna. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. kongress 2006 21

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 15 Motion inlämnad av: Avdelning 1605. Avveckla de Geografiska avdelningarna Allt fackligt arbete startar lokalt och medlemsnära kring en samhörighet av det gemensamma arbetet. Detta innebär inte att denna omedelbara samhörighet uppstår bara för att man har ett arbete. Det är istället så att förståelsen mellan lastbilschaufförens arbetsuppgifter och kommunalarbetarens kan vara relativt lågt och många gånger präglas av fördomar. Detta har vi insett och därför har den fackliga organisationen byggts kring branscherna. Byggs istället den fackliga organisationen kring att man har ett arbete, vilket som helst inom en viss region, börjar ett sådant synsätt alltmer att närma sig motiven för den politiska organisationen. Såsom facklig organisation vet vi mycket väl var vi har vår politiska hemvist men vi ska under inga omständigheter närma vårt sätt att organisera oss med det politiska sättet att organisera sig. Inom den fackliga organisationen upplevs det många gånger att man har en större samhörighet i samma yrkesgrupp, inom hela landet, än jag har med fackliga bröder som tillhör ett annat LO-förbund trots att dessa kanske bor på samma gata som jag själv. Exempel kan vara postarbetare, kriminalvårdare och vägarbetare. Yrkesgrupper som har väldigt lite med varandra att göra, som dock finns inom samma LO-förbund men där samhörigheten och de fackliga frågorna är betydligt större inom yrket än i en avdelning där alla ska samsas. Det är för oss OFATTBART att avveckla branschavdelningarna. Motion Vi vill stärka den fackliga samhörigheten genom att utveckla och bevara branschavdelningarna. Vi motionerar härmed: att kongressen tar beslut om att avveckla de geografiska avdelningarna. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. 22 kongress 2006

Motioner och utlåtanden Avsnitt A A 16 Motion inlämnad av: Avdelning 1605. Ta bort de geografiska avdelningarna Sedan år 2000 har 11 procent av SEKOs medlemmar försvunnit. Medlemstappet är i stora delar förklarligt genom olika strukturåtgärder från såväl privata som offentliga aktörer inom näringslivet. Dock tror vi inte att ovanstående speglar hela sanningen eftersom det vid en genomgång av medlemsantalet mellan år 2000 och år 2004 befanns vara de geografiska avdelningarna som har förlorat medlemmar. I ett sådant läge är det näst intill oansvarigt att begära att de kvarvarande medlemmarna ska vidmakthålla organisationen i Stockholm och de geografiska avdelningarna intakta. Branschavdelningarna däremot behåller sina medlemmar eller ökar. I en sådan situation är det djupt olyckligt att begära en tvångsmässig överföring av medlemmarna in i den geografiska avdelningen, sett ur det lokala fackliga perspektivet gränsar denna begäran till ett självmordsuppdrag. Det vore därför ett bättre grepp att skrota de geografiska avdelningarna och istället stärka branschkänslan hos varje enskild medlemsgrupp. Hela den fackliga idén grundar sig på branschtillhörighet och inte eventuell geografisk landskapstillhörighet. På detta sätt hoppas vi kunna vinna fler medlemmar lokalt och därmed stärka våra finanser centralt. Motion Vi vill förhindra ytterligare medlemsförluster och stärka den fackliga styrkan. Detta är vi övertygade sker genom att utveckla och bevara branschavdelningarna. Vi motionerar härmed: att kongressen tar beslut om att stärka branschavdelningarna. Och kongressen på detta sätt verkar för: att de geografiska avdelningarna på sikt upplöses. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. kongress 2006 23

Avsnitt A Motioner och utlåtanden A 17 Motion inlämnad av: SEKO vård klubb 5013, avdelning 1605. Ta bort de geografiska avdelningarna Sedan år 2000 har 11 procent av SEKOs medlemmar försvunnit. Medlemstappet är i stora delar förklarligt genom olika strukturåtgärder från såväl privata som offentliga aktörer inom näringslivet. Dock tror vi inte att ovanstående speglar hela sanningen eftersom det vid en genomgång av medlemsantalet mellan år 2000 och år 2004 befanns vara de geografiska avdelningarna som har förlorat medlemmar. I ett sådant läge är det näst intill oansvarigt att begära att de kvarvarande medlemmarna ska vidmakthålla organisationen i Stockholm och de geografiska avdelningarna intakta. Branschavdelningarna däremot behåller sina medlemmar eller ökar. I en sådan situation är det djupt olyckligt att begära en tvångsmässig överföring av medlemmarna in i den geografiska avdelningen, sett ur det lokala fackliga perspektivet gränsar denna begäran till ett självmordsuppdrag. Det vore därför ett bättre grepp att skrota de geografiska avdelningarna och istället stärka branschkänslan hos varje enskild medlemsgrupp. Hela den fackliga idén grundar sig på branschtillhörighet och inte eventuell geografisk landskapstillhörighet. På detta sätt hoppas vi kunna vinna fler medlemmar lokalt och därmed stärka våra finanser centralt. Motion Vi vill förhindra ytterligare medlemsförluster och stärka den fackliga styrkan. Detta är vi övertygade sker genom att utveckla och bevara branschavdelningarna. Vi motionerar härmed: att kongressen tar beslut om att stärka branschavdelningarna. Och kongressen på detta sätt verkar för: att de geografiska avdelningarna på sikt upplöses. Motionen antagen av SEKO vård syds representantskap den 30 mars 2006. 24 kongress 2006