Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1
Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process och har stor betydelse för hur elevernas liv kommer att utvecklas. Syftet med studie- och yrkesvägledning är därför att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Skolverkets allmänna råd, i arbetet med studie- och yrkesvägledning, betonar vikten av att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val. Hela skolans ansvar. Genom att integrera studie- och yrkesvägledningsperspektivet i undervisningen får eleverna möjlighet att relatera innehållet i olika skolämnen till sina egna funderingar om framtiden. Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning innebär att aktivt stödja eleverna i en process där de tillsammans med studie- och yrkesvägledaren analyserar och formulerar sina intressen, behov, möjligheter och begränsningar. Studie- och yrkesvägledning innebär också att ge eleverna neutral, saklig och relevant information samt att synliggöra karriärvägar och på det sättet formulera och komma fram till individuella och väl underbyggda val. 2
Studie- och yrkesvägledning kan dock beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval (exempelvis prao, undervisning om arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation mm). Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som SYV ger i form av vägledningssamtal (individuellt och i grupp). Mångfalden av både yrken och utbildningar, tillsammans med en ständigt pågående samhällsutveckling, gör att eleverna kan uppleva det komplicerat och svårt att överblicka sina möjligheter. Eleven behöver utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. Rollfördelning Studie- och yrkesvägledarens roll Genomför vägledningssamtal (enskilt och ev i grupp). Informerar individuellt, klassvis och till vårdnadshavare. Vägleder kompensatoriskt för elever med särskilda behov. Arbetar aktivt i frågor som uppmuntrar eleverna att göra val oberoende av kön, social bakgrund, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning etc. Deltar i EHT och vid behov avstämningsmöten, konferenser mm. Arbetar för att alla elever ska få saklig och neutral information och vägledning inför fortsatt utbildning. Är till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. Är en resurs när det gäller att kompetensutveckla personalen om exempelvis förändringar i utbildningssystemet. Rektors roll Rektor använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamheter samt stödja övriga personalgrupper. Ger riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt 3
skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda val. Tydliggör hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelad och hur studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesvägledningen. I samverkan med skolans personal planerar hur studie- och yrkesvägledningen genomförs, följas upp och utvärderas. Pedagogens roll Ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i de olika ämnena kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgör ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval. Utmanar, problematiserar och visar på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval. Ger eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Mål Riktlinjer och förutsättningar ges så att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleverna goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledningen genomsyrar alla skolans årskurser och ämnen på olika sätt samt att eleverna i årskurs 8 och 9 får neutral och aktuell information i kombination med professionell vägledning inför valet av gymnasieutbildning. Varje enskild elev i årskurs 9 erbjuds minst ett individuellt vägledningssamtal inför valet. Målet är att minska felval och därmed minska avhopp från gymnasiet. Utvärdering Studie- och yrkesvägledaren genomför en utvärdering av verksamheten i slutet av varje läsår. Respektive rektor ansvarar också för att en utvärdering genomförs i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 4
PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I DÖDERHULTS SKOLOMRÅDE: Grundskolan, årskurs F-3: INFORMATION: Föräldrar och representanter för näringslivet bjuds in till skolan för att berätta om sina yrken, studier och intressen vilket kan bidra till att öka elevernas omvärldskännedom. (Ansvarig: pedagog) Eleverna har möjlighet att få kännedom om olika föreningar och delta i olika tävlingar/projekt som stimulerar deras uppfinningsrikedom och kreativitet. (Ansvarig: pedagogen i den mån den får information) AKTIVITETER/STUDIEBESÖK: Oskarshamn har en fastställd kulturplan där ett delmål är att alla elever ska få möjlighet att utforska sin närmiljö. Detta kan kopplas till studie- och yrkesvägledning i ett vidare perspektiv. (Ansvarig: pedagog) Eleverna och pedagogerna pratar om olika yrken. 5
Grundsärskolan åk 1-3: AKTIVITETER/STUDIEBESÖK: Eleverna ska ges möjlighet att utforska sin närmiljö (skolan och stadens). (Ansvarig: pedagog) I samband med besök i staden åker eleverna kollektivtrafik tillsammans med personal från skolan. (Ansvarig: pedagog) Eleverna ska få kännedom om olika slags föreningar och delta i någon aktivitet utanför skolan, exempelvis bowling och skridskoåkning. (Ansvarig: pedagog) 6
Grundskolan, årskurs 4-6: INFORMATION: Studie- och yrkesvägledaren ger information till elever och föräldrar om nyttan av att studera moderna språk inför framtiden (privat/studier/arbete, möjligheter/begränsningar). (HT årskurs 5) (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren ger information i stora drag till elever och föräldrar om gymnasiet och vilka förutsättningar som gäller för att söka in till de olika programmen.. (HT årskurs 6) (Ansvarig: SYV) STUDIEBESÖK: Besök på Scania i årskurs 5. (Ansvarig: pedagog) KOMMER ATT ÄNDRAS! Besök på SKB i årskurs 6. (Ansvarig: pedagog) AKTIVITETER/PRAO: Under årskurs 4 genomför eleverna en intervju med någon som har ett specifikt yrke. (Ansvarig: pedagog) I årskurs 4 genomför pedagogerna värderingsövningar med klassen som handlar om att göra val i syfte att stärka eleverna att våga stå för sitt tyckande/tänkande/val. (Ansvarig: pedagog) I årskurs 5 arbetar eleverna arbeta kring temat drömjobb/jobb jag är intresserad av. Arbetet kan bestå i att leta och sammanställa olika fakta kring yrket samt redovisa detta på olika sätt. SYV och rektor deltar vid dessa redovisningar. (Ansvarig: pedagog) Eleverna kan i årskurs 5 (HT) arbeta med tema energi och detta mynnar sedan ut i en eftermiddag med information samt en tävling som kallas Energi i femman. Detta genomförs på uppdrag av OKG och Oskarshamns Energi och syftar till att öka intresset för energi- och teknikfrågor och på olika sätt informera inför vidare studier och yrkesval. 1 dag under HT i årskurs 6 (alternativt på VT i årskurs 5) genomförs prao. Denna dag är frivillig och genomförs för de som har ordnat egen praoplats. (Ej på den egna förskolan/skolan, i det egna hemmet eller på föräldrarnas arbete). På praon genomför eleverna yrkesjakt och presenterar detta samt övriga erfarenheter för klassen efter avslutad prao. (Ansvarig: pedagogen samt SYV) 7
Grundsärskolan, årskurs 4-6: AKTIVITETER/STUDIEBESÖK: Eleverna ska ges möjlighet att utforska sin närmiljö (skolan och stadens). (Ansvarig: pedagog) I samband med besök i staden åker eleverna kollektivtrafik tillsammans med personal från skolan. (Ansvarig: pedagog) Eleverna ska få kännedom om olika slags föreningar och delta i någon aktivitet utanför skolan, exempelvis bowling och skridskoåkning. (Ansvarig: pedagog) Eleverna genomför en intervju med hjälp av I-pad med någon yrkeskategori på skolan. (Ansvarig: pedagog) 8
Grundskolan, årskurs 7: STUDIEBESÖK: Teknikcollege i samarbete med företag från regionen och gymnasieskolorna i Oskarshamn genomför en inspirationsdag kring yrken och teknisk utbildning (VT). 9
Grundskolan, årskurs 8: INFORMATION: Studie och yrkesvägledaren ger information inför vårterminens praovecka. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren informerar kring behörigheter till gymnasiets olika program i syfte att inspirera och motivera eleverna. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren medverkar vid höstterminens föräldramöte med kort information om gymnasieskolan. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren informerar kring prao och följer sedan upp praoveckan med en utvärdering. (Ansvarig: SYV) Etec samt Oscarsgymnasiets olika program besöker klasserna för att informera om de olika gymnasieprogrammen (två halvdagar på vårterminen). (Ansvarig: SYV) STUDIEBESÖK: Studiebesök på Scania (Ansvarig: klassernas mentorer) KOMMER ATT ÄNDRAS! PRAO: 1 veckas prao genomförs på vårterminen. Eleverna ordnar i möjligaste mån egen praoplats men vid behov så hjälper studie- och yrkesvägledaren till att förmedla praoplatser. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren, mentorer och ev övrig skolpersonal besöker, om tid och möjlighet ges, eleverna på deras praoplatser. 10
Grundskolan, årskurs 9: INFORMATION: Studie och yrkesvägledaren ger information inför höstterminens praovecka. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren medverkar vid höstterminens föräldramöte där utförlig information om gymnasieskolan ges. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren ger eleverna information om gymnasieskolans olika program och hur ansökningsprocessen fungerar. (Ansvarig: SYV) Eleverna erbjuds att besöka olika gymnasieskolor i Kalmar. (Ansvarig: SYV) Eleverna besöker Etec och/eller Oscarsgymnasiet och dess olika program. (Ansvarig: SYV) Framtidståget besöker skolan i syfte att motivera eleverna att tänka i olika yrkesbanor. (Ansvarig: SYV) En representant från kommunens HR-avdelning ger under vårterminen information om feriearbeten i kommunens regi. (Ansvarig: SYV) STUDIEBESÖK: Besök på SKB under vårterminen. (Ansvarig: pedagog/mentor) Eleverna kan erbjudas skuggning av en elev på gymnasieskolan i syfte att få se hur vardagen på programmet kan se ut. (Ansvarig: eleverna meddelar SYV som tar kontakten med aktuellt gymnasieprogram) PRAO: Eleverna genomför 1 veckas prao på höstterminen. Eleverna ordnar i möjligaste mån egen praoplats men vid behov så hjälper studie- och yrkesvägledaren till att förmedla praoplatser. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledare, mentorer och ev övrig skolpersonal besöker, om tid och möjlighet ges, eleverna på deras praoplatser. ÖVRIGT: Eleverna erbjuds minst ett individuellt vägledningssamtal under läsåret. (Ansvarig: SYV) 11
Studie- och yrkesvägledaren medverkar vid utvecklingssamtal vid behov. (Ansvarig: mentorerna meddelar SYV) Studie- och yrkesvägledaren genomför möten med vårdnadshavare och elev vid behov. (Ansvarig: elev/vårdnadshavare/ mentorer/ SYV) Vid ev omval genomför studie- och yrkesvägledaren en fördjupad vägledningsinsats. (Ansvarig: SYV) Överlämningar till gymnasiet sker vid tre tillfällen (oktober, maj och juni). (Ansvarig: Elevhälsan) 12
Grundsärskolan, årskurs 7-9: INFORMATION: Årskurs 7: Studie och yrkesvägledaren medverkar vid föräldramöte för att informera om elevernas prao och i stora drag om gymnasiesärskolan. (Ansvarig: SYV) Årskurs 8: Studie och yrkesvägledaren medverkar vid elevernas utvecklingssamtal för att informera om elevernas prao och om gymnasiesärskolan. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren träffar eleverna i slutet på vårterminen för att ge förslag och få elevernas önskemål om praoplats. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren deltar i utvecklingssamtal eller särskilt möte angående planeringen av den prao man ev har kommit överens om. (Ansvarig: SYV) Årskurs 9: Studie- och yrkesvägledaren träffar eleverna i början av höstterminen för att ge förslag och få elevernas önskemål om praoplats. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren deltar i utvecklingssamtal eller särskilt möte angående planeringen av den prao man ev har kommit överens om. (Ansvarig: SYV) Studie- och yrkesvägledaren hjälper eleverna med gymnasieansökan och vid behov träffar studie- och yrkesvägledaren elev och vårdnadshavare. (Ansvarig: SYV) AKTIVITETER/STUDIEBESÖK/PRAO Eleverna ska få ytterligare kännedom om olika slags föreningar och också delta i aktiviteter utanför skolan, exempelvis bowling, skridskoåkning, skytte och mattcurling. (Ansvarig: pedagog) Studiebesök görs på företag som kan kopplas till kursplanernas olika ämnesområden, exempelvis Södra Cell, Scania, Stadshuset, Ungdomsmottagningen, Reningsverket, Vattenkraftverk samt Räddningstjänst. (Ansvarig: pedagog) 13
Eleverna genomför en intervju med hjälp av I-pad med någon yrkeskategori på skolan. (Ansvarig: pedagog) I årskurs 8 (HT) har eleverna prao hos vaktmästare/lokalvårdare på Rödsleskolan. (Ansvarig: SYV) I årskurs 8 (VT) har eleven efter behov/förutsättningar möjlighet att ha prao en vecka eller del av vecka. (Ansvarig: SYV) En veckas prao genomförs under höstterminen i årskurs 9. (Ansvarig: SYV) Två till fem dagars prao på gymnasiesärskolan genomförs under höstterminen i årskurs 9. (Ansvarig: SYV) I årskurs 9 (HT) gör eleverna besök på gymnasiesärskolan. (Ansvarig: SYV) I årskurs 9 VT) har eleven efter behov/förutsättningar möjlighet att ha prao en vecka eller del av vecka. (Ansvarig: SYV) I årskurs 9 (HT) gör eleverna prao på det program som de valt på gymnasiesärskolan. (Ansvarig: SYV) I samband med all prao gör studie- och yrkesvägledaren besök på praoplatsen tillsammans med eleven innan praoperioden börjar. Studie- och yrkesvägledaren gör också besök under elevernas prao. (Ansvarig: SYV) Eleverna dokumenterar sin prao med hjälp av I-pad när studie- och yrkesvägledaren är på besök. (Ansvarig: SYV) I samband med prao ska eleven få möjlighet att bli trygg med att åka kollektivt på egen hand. (Ansvarig: pedagog/syv) 14