Bild ett estetiskt perspektiv. Tarja Karlsson Häikiö Högskolan för Design och Konsthantverk Göteborgs universitet

Bild ett estetiskt perspektiv Tarja Karlsson Häikiö Högskolan för Design och Konsthantverk Göteborgs universitet

Bild ett estetiskt perspektiv Lgr11 några utgångspunkter Definition av estetik Estetiska läroprocesser Den radikala estetiken Bedömning Ett estetiskt perspektiv

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv Skolan skall i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Aktivt medborgarskap Personliga aspekter Kreativitet som del av kompetens

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv Främja elevens harmoniska utveckling Varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer Etiska ställningstaganden Olika ämnen och arbetssätt som komplementära Variation ämnesövergripande och variativt arbetssätt

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv Erbjuda möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter Vidgat språkbegrepp Vidgad kunskapssyn Erfarenhetsbaserad kunskapssyn Utforskande arbetssätt

Lgr11 - Ett etiskt perspektiv Verksamheten skall ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Dokumentation Kontinuerlig utveckling Formativ och summativ bedömning

Ett estetiskt perspektiv De estetiska ämnena lyfts fram som en metod där elevernas deltagande, egenaktivitet, egna frågor antas skapa ett problematiserande arbetssätt. FN:s barnkonvention eget skapande Rätt till yttrandefrihet och kultur

Ett estetiskt perspektiv Eleverna behöver verktyg för att analysera och reflektera kring samhälleliga förändringar och för analys av det samtida i förhållande till det historiska. Uttalat: Historiskt, internationellt, etiskt och miljöperspektiv Icke uttalat: Estetiskt perspektiv

Ett estetiskt perspektiv Anders Marner: Demokratiargumentet Yttrandefrihetsaspekt Tillväxtargumentet kreativitet skapar tillfällen och tillväxt i arbetslivet Livsvärldsargumentet existentiella frågor samt barn- och ungdomskultur

Kunskapformer Fakta kunskap som information Förståelse kunskap som omdöme Färdighet kunskap som utförande Förtrogenhet kunskap som meningsskapare Fantasi som medvetandeform Förhållningssätt dialektik, dialog

Kunskapssyner Inlärning har ersatts av begreppet lärande för att bättre svara upp mot en mer aktuell kunskapssyn där den sociala och praktiska dimensionen i kunskap inbegrips för att utesluta en renodlat förmedlingspedagogisk syn. Bildning och kunskap SOU 1992:94 Ingrid Carlgren

Kunskapsformer Kreativitet kan ses om en dimension av kunskapande Ingrid Carlgren Kunskap uppstår i processer över tid konstruktivistisk kunskapssyn Kunskap har synliga och osynliga delar tyst kunskap Definition av Michael Polanyi (The tacit dimension, 1966)

Tyst kunskap Använts sedan 1980-talet. Se, göra och vara är kunskapens tysta dimensioner. Michael Polanyi: The tacit dimension. 1966. Polanyi ser kunskap som en process där individ och kultur samspelar. Thomas Kuhns definition: Sådan kunskap som tillägnas genom praktik och som inte kan fullständigt formuleras.

Tyst kunskap Kroppen Kulturen (gemenskapen) Handlingen praxis Färdigheter, attityder och emotioner torde ingå som komponenter i det man kallar praktisk, moralisk eller estetisk kunskap.

Kunskap i handling Praktisk kunskapstradition Estetiska läroprocesser - Kunskap med och genom gestaltning Reflekterad praktik - Reflection-in-action Medierad handling - Kunskap-i-handling

Den reflekterande praktikern Donald Schön Kunskap-i-handling Knowing in action eller Knowledge in action Att använda sig av sin kunskap i handlandet Kunskap i handling förutsätter: Reflektion-i-handling Reflektion över vad man gjort och det man gör

Transformativt lärande Reflekterande perspektiv Tillför en emancipatorisk och förändrande aspekt i lärandet Transformering från antaganden till nya ställningstaganden Meningstransformering - att skapa mening, meningsfullhet i lärandet

Estetiska lärprocesser Estetik som harmonisering (estetisk funktion) Estetiska aspekter har en organiserande funktion i lärandet (kognitiv funktion) Arbete med estetiska uttrycksformer kan ha en transformativ och meningsskapande kvalitet (existentiell dimension)

Estetik och lärande Ett vidgat kunskapsbegrepp Ett vidgat språkbegrepp (textbegrepp) Ett vidgat estetikbegrepp Estetiska uttryck som metod Estetiska uttryck som egenvärde Den radikala estetiken

Estetiska lärprocesser När man använder estetiska uttrycksformer sker detta kunskapande eller lärande i vad som idag kommit att kallas estetiska läroprocesser. Kultur och estetiska läroprocesser där alla ämnen, alla lärare garanterar alla elever en inspiration och stimulans till att gestalta sina kunskaper och erfarenheter med många olika språk (även de estetiska), och på så sätt färga det innehåll i den verksamhet som de är del av...

Estetiska lärprocesser De estetiska uttrycksformerna : är kommunikativa redskap som bär information och utvecklar ny kunskap. erbjuder möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på skilda sätt genom olika språkformer.

Estetiska lärprocesser Det innebär perception, reflektion, reception och produktion under en sammanhängande period, en längre lärandeprocess. Estetiska läroprocesser hänger samman med skolans tidsanvändning och organisation av lärande. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Kultur och estetik i skolan. 9/2003 Malmö högskola. Malmö s. 128-136.

Vidgat språkbegrepp Liberg, Caroline: Språk och kommunikation. Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. 2007:4 s. 8:

Vidgat språkbegrepp Inom forskningen talar man om att meningsskapandet alltid är medierat, vilket betyder att det alltid sker via olika språkliga uttrycksformer eller kanaler. I olika situationer förhåller vi oss på olika sätt och använder olika sinnen och olika redskap för att kommunicera vi talar, lyssnar, läser, skriver, ser, luktar, smakar, gör och gestaltar

Vidgat språkbegrepp När man talar om meningsskapande på detta vida sätt och i begreppet språk inbegriper såväl verbala som ickeverbala språk, till exempel, talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens och rörelsens språk osv., använder vi ett vidgat språkbegrepp. På motsvarande sätt får vi ett vidgat textbegrepp när begreppet text får innefatta budskap som överförs på annat sätt än genom det skrivna ordet.

Estetiska lärprocesser I Europeiska gemenskapernas kommission Memorandum om livslångt lärande från 2000 beskrivs estetiska läroprocesser: Estetiska läroprocesser (från grekiskans ai sthesis: varseblivning) innebär en kunskapsutveckling som förmår knyta samman olika aspekter och där det estetiska perspektivet spelar en viktig roll.

Estetiska lärprocesser Dessa innebär ett möte mellan egna erfarenheter och andras, sedda genom någon form av medium. De innebär en kombination av gestaltning, reception och reflektion. Här kan populärkultur existera sida vid sida med etablerade kulturformer, naturvetenskap med humaniora och känslor och upplevelser med det intellektuella. I dagens samhälle blandas uttrycken och fyller oss med intryck.

Estetiska lärprocesser Allt som händer och kommuniceras i skolan har form, innehåll och betydelse sin egen estetik. Estetiska lärprocesser innebär att kommentera och reflektera över kvaliteter i livet och omvärlden med hjälp av sinnen och intellekt. Memorandum om livslångt lärande. Europeiska gemenskapernas kommission. 2000 s. 5.

Estetiska lärprocesser Medvetenhet Reflektionsförmåga Kritisk förmåga Analysförmåga Det egna skapandet fyller på det inre med egna upplevelser som kan fungera stärkande och som en sköld inifrån.

Syftet med projektet var att: utveckla elevernas förståelse och förmågor kring att: få inblick i såväl nordisk som omvärldslig kulturhistoria kunna problematisera aspekter av exempelvis kultur, etnicitet, genus träna sina färdigheter i textila tekniker använda bild och skiss som kreativt medium för att utveckla idéer och lösa problem arbeta med konkret matematisk problemlösning

Slöjd, bild och matematik Matematisk förmåga tränades genom arbeta med konkret matematik och att lära sig att göra jämförelser och bedömningar genom vägning av färgpulver, ull, mätning av temperatur, vätskor och beräkning av proportioner, varp och garn etc.

Läs och skrivförmåga Främst belystes relationen mellan ord och bild samt hur bilderboken kan användas som inspiration och kunskapskälla i språkutvecklande arbete med barn. Här togs olika terminologi upp kring olika aspekter av att läsa och skriva som sammantaget utvecklar barnens språkliga förmågor.

Visuell kompetens Barn använder sig av olika strategier för att förstå sin omvärld och sig själv i förhållande till den. Att lära sig tolka den visuellt medierade informationen är inte enbart viktigt för att barn skall förstå sin direkta omgivning. Bilden är ett medium som har att göra med de mentala inre bilderna som på olika sätt är kopplade till minne och föreställningsförmåga.

Bilder som ett av många tankeverktyg Genom att i bilderbokens form ta del av en berättelse i ord och bild tränar barnet sin förståelse utifrån flera kunskapskällor och lär sig att väva samman dessa till olika förståelsehorisonter. Detta i sin tur skapar en varierad och även mer komplex förståelse för berättelsens innehåll. I detta har det estetiska en kognitiv funktion, ord och bild sammankopplade skapar mening i samklang.

Den radikala estetiken Estetiska uttryck kan användas som metod för att gynna lärandet i de traditionella skolämnena. Användandet representerar då en modest estetik. Marknadsestetik Viktigt är också att påpeka vikten av konstens egen kraft, den radikala estetikens perspektiv.

Det tertiära lärandet i det senmoderna samhället Zygmundt Bauman: När det inte finns några stora och eviga sanningar måste man lära sig att hantera osäkerhet, variation och förändring, kunna formulera preliminära svar. det primära = lära fakta det sekundära = lära att lära det tertiära = lära i det osäkra, varierade, föränderliga

Lars Lindström Produktkriterier: Förverkligande av intentionen med en bild eller bildkollektion (eleven uppnår det hon eller han avsett) Färg, form och komposition (kan framkalla önskade effekter med hjälp av visuella element och principer) Hantverksskicklighet (behärskar material och tekniker)

Lars Lindström Processkriterier Undersökande arbete (är uthållig, ger inte upp inför svårigheter) Uppfinningsförmåga (ställer problem, prövar nya lösningar) Förmåga att utnyttja förebilder (kunna lära av andra) Förmåga till självvärdering (beskriver och reflekterar över olika kvaliteter i arbetet)

Estetiska uttrycksformer De estetiska uttrycksformernas roll i skolan kan ses från två olika synvinklar, en mer instrumentell där konsten används som stöd i lärandet av andra ämnen via den skapande processen, och en som betonar konstens egenvärde, dvs. konsten som metod och konsten som egen kraft (Häikiö, 2007: 252, 269).

Referenser Hjort, Madeleine: Kilskrift; Om konstarter och matematik i lärandet. Stockholm 2002. Liberg, Caroline: Språk och kommunikation. Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. 2007. Polanyi, Michael: The tacit dimension.1966. Vilks, Lars : Konstteori; Kameler går på vatten. Nora 1995. Vygotskij, Lev: Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg (1930)1995.

Referenser Arnheim, Rudolf: Art and Visual Perception. (1954) 1974. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Kultur och estetik i skolan. 9/2003 Malmö högskola. Malmö s. 128-136. Aulin- Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Den radikala estetiken. Lund 2004. Austring, Bennyé & Sörensen, Merete: Aestetik och laering; Grundbog om aestetiske laereprocesser. Köpenhamn 2006. Gärdenfors, Peter: Blotta tanken. Nora 1992.