Jag vill HJÄRNA lära med kroppen. Tarja Häikiö Göteborgs universitet VT 2008

Transkript

1 Jag vill HJÄRNA lära med kroppen Tarja Häikiö Göteborgs universitet VT 2008

2 Jag vill HJÄRNA lära med kroppen Estetiska läroprocesser Processbaserat lärande Arbete med ord och bild Hjärnan och kroppen Fantasi och minne Visuellt lärande Mentala strategier

3 Estetiska läroprocesser Ett vidgat kunskapsbegrepp Ett vidgat språkbegrepp (textbegrepp) Ett vidgat estetikbegrepp Den radikala estetiken Estetiska uttryck som metod Estetiska uttryck som egenvärde

4 Vidgat språkbegrepp Modersmål Flerspråkighet De estetiska språken Barns rätt till alla språk Basfärdigheter: Läsa Skriva Räkna Tala Lyssna Röra Känna Se

5 Estetiska läroprocesser Estetik som harmonisering (estetisk funktion) Estetiska aspekter har en organiserande funktion i lärandet (kognitiv funktion) Arbete med estetiska uttrycksformer kan ha en transformativ och meningsskapande kvalitet (existentiell dimension)

6 Visuell kompetens Kunskapande Visionskunskap Förmåga att förutse Inre bilder Mentala bilder Mentala strategier Memorering

7 Kunskapformer Fakta kunskap som information Förståelse kunskap som omdöme Färdighet kunskap som utförande Förtrogenhet kunskap som meningsskapare Fantasi som medvetandeform Förhållningssätt dialektik, dialog

8 Kunskapsformer Kreativitet kan ses om en dimension av kunskapande Kunskap uppstår i processer över tid Kunskap har synliga och osynliga delar Tyst kunskap Visuell kunskap

9 Min bildpedagogiska arbetsmetod Se Uppleva Återskapa Grundar sig i Vygotskijs tankar om: Imitation - härmande Reproduktion - återskapande Kreativitet - nyskapande

10 Användning av mentala bilder Lärandestrategier Lärandekontext Visuella strategier som del av memorering Visuella strategier som del av lärande

11 Användning av mentala bilder Användandet av inre bilder Mentala bilder Mentala scheman Bildscheman Visuell överföring Isomorfisk perception Visuell karaktäristik

12 Sinnlig och kroppslig kunskap Maurice Merleau-Ponty Fenomenologin Sinnena och kroppen som utgångspunkt i människans kunskap om sig själv Vår förståelse av världen är resultatet av kroppens sinneserfarande Sinneserfarande är grunden för reflektion

13 Sinnlig och kroppslig kunskap Lars-Eric Berg och Anna Cramér beskriver kroppsrörelser, koordination och en motorisk utveckling från fin- till grovmotorik som essentiella för samspelet mellan tanke och kropp. Minnet finns i hela kroppen. Berg, Lars-Eric & Cramér, Anna: Hjärnvägar till inlärning. Jönköping 2003.

14 Sinnlig och kroppslig kunskap Genom kroppens sinnesförnimmelser skapas sensationer som ger upplevelser. Upplevelsen är grunden i vårt erfarande. Genom erfarandet skapas olika kunskapsformer genom bearbetning i tanke och känsla. Sinnesintrycken levererar material till hjärnan som bearbetar informationen från sensationer via varseblivning.

15 Sinnlig och kroppslig kunskap Upplevelse Erfarenhet - Kunskap I perception och varseblivning aktiveras medvetandet och vår uppmärksamhet och vi får en upplevelse Sinnesupplevelserna kanaliseras genom olika uttrycksformer

16 Sinnlig och kroppslig kunskap Immanuel Kant menade att kunskapen skapades i följande förlopp: Sinnesintryck (sensation) genom åskådningsformerna (rum och tid) till iakttagelse (perception) genom förståndskategorier (kausalitet, totalitet, mångfald, möjlighet, substans/ting som konstituerar fenomenet) till begreppsbildning (konception). Filosofilexikon.

17 Sinnlig och kroppslig kunskap Lars Vilks: Den estetiska upplevelsen bär på ett kontemplativt innehåll av transformerande och filosofiskt högstående karaktär och är en förening av förnuft och sinnesupplevelse. Det handlar om det visuellas kraft mot språk och logik som ett alldeles eget fenomen. Vilks, Lars: Konstteori; Kameler går på vatten. Nora 1995.

18 Hjärnan och lärande Utvecklingens riktning är från kaos mot ordning, disintegration mot integration Barnet är sin kropp i början Kompetenser kräver praktik Konstruerandet av kunskap Mikrogenetiskt lärande Vägledning i lärandet Rogoff, Barbara: Apprenticeship in Thinking. New York/Oxford 1990.

19 Hjärnan och lärande Människosläktets utveckling i ett helhetsperspektiv: Fylogenes Djurrikets utveckling Ontogenes Människans, individens utveckling Antropogenes Människans kulturella utveckling individuellt och kollektivt

20 Hjärnan och lärande Tre hjärnor REPTILHJÄRNAN - Hjärnstammen Kroppens hjärna Styr vakenhetsgrad DÄGGDJURSHJÄRNAN Känslornas hjärna Styr emotioner MÄNNISKOHJÄRNAN - Hjärnbarken Neo Cortis Kompetensernas centrum

21 Hjärnan och lärande Genetik programmerar hjärna 1 och 2. Den tredje hjärnan är kopplad till kulturella läroprocesser Hjärnans nervimpulser förmedlas via neuroner som har ett stort antal bindningsmöjligheter eller länkar s.k. synapser Perception, minnen och mentala processer är spatio-temporala kedjereaktioner i neuronerna i hjärnan

22 Hjärnan och lärande Hjärnans transmission överföring All energi till hjärnan kommer från kroppen Myelinet överförs från de två delarna av hjärnan till den tredje genom att nya nervbanor myeliniseras, dvs beläggs med neuronkedjor som skapar spår där våra erfarenheter finns kodade som minnen

23 Hjärnan och lärande Myelinbeläggningen av den tredje hjärnan sker genom egen aktivitet Nervbanorna är både telefonledningar och batterier Myelinet är dynamiskt kunskap rostar Den mänskliga hjärnan är skapad för förändring och befinner sig i nuet

24 Hjärnan och lärande De nervbanor som förut användes till en kompetens kan återanvändas av andra kompetenser. Det skapas länkar eller synapser mellan olika erfarenheter som kopplar ihop en erfarenhet med en annan.

25 Intermodal överföring Daniel Stern anser att små barnen lever i ett intermodalt flöde av intryck och kan uppfatta paralleller mellan de olika sensoriska områdena. Material kan ha transformativa kvaliteter som i sin tur kan understödja intermodal sinnesöverföring i symboliseringsprocessen hos barnet. Stern, Daniel: Ett spädbarns dagbok.

26 Primärestetiska upplevelser Kari Carlsen och Arne Marius Samuelsen anser att i barns lärande sker organisering och urval av primärestetiska upplevelser till konstanser (kategorier). I dessa utvecklar barnet en kodförtrogenhet i att kunna särskilja och bruka sina intryck och erfarenheter. Carlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius: Intryck och uttryck. Stockholm 1991.

27 Mentala perceptiva kategorier Peter Gärdenfors anser att vi skapar mentala perceptiva kategorier för att ordna våra synintryck för att kunna skapa en förståelse av vår omvärld och de fenomen vi ser, trots att vi idag ännu inte vet så mycket om hur dessa kategoriseringar sker.

28 Minnesstrategier Peter Gärdenfors Det procedurella minnet kopplar information. Det semantiska minnet hjälper oss att minnas det som inte är direkt perceptuellt närvarande. Det episodiska minnet hjälper oss att ordna händelser tidsmässigt. Det eklektiska minnet hjälper oss att minnas det vi behöver minnas.

29 Mentala perceptiva kategorier Gärdenfors diskuterar användandet av bildscheman (image schemas) eller mentala scheman, och särskilt användningen av metaforer och metonymer, i kognitiv bemärkelse och anser att de har en transformativ funktion i förhållande till mentala scheman. Gärdenfors, Peter: Blotta tanken. Nora 1992.

30 Den symboliska funktionen Vygotskij anser att människan har en förmåga att via sitt minne korrelera och fästa sitt tänkande på olika slags meningsbärande system eller tecken som får en symbolbärande funktion gällande saker, minnesbilder i form av ljudminnen (men också bildminnen, doftminnen och så vidare) som tal, språk och skrift.

31 Den symboliska funktionen Den symboliska funktionen innebär att ett specifikt ting tar över som betydelsebärande objekt, genom en generaliserad integrering, som i sin första fas bestått av att lära känna ett ting. När tinget sedan integrerats i barnets förståelsesfär blir den symbol för alla likadana eller liknande objekt.

32 Högre medvetandeprocesser Istället för att förhållandet mellan stimulus och respons i upplevelsen har ett direkt och reflexmässigt förhållande, förvandlas det direkta enligt Vygotskij via ett tecken eller instrument till en förmedlad akt som omvandlar den psykologiska nivån till en högre och mer kvalitativ form. Vygotskij, Lev: Mind in Society

33 Mångsidigt lärande Howard Gardners sju intelligenser Lingvistisk (Språklig) Matematisk-logisk Musikalisk Spatial (Rumslig) Kinestetisk (Rörelse) Interpersonell (Social) Intrapersonell (Självkännedom) Naturlig och existentiell tillagt som nr 8 och 9