Rapport om arrangemanget Ett steg i rätt riktning som genomfördes i Borås Stad 2000-2003

Rapport om arrangemanget Ett steg i rätt riktning som genomfördes i Borås Stad 2000-2003 Mari Hedin Hälsoutvecklare Oktober 2003

Innehåll Inledning 3 Friskfaktorer i arbetslivet 3 Ett steg i rätt riktning 3 Resultat 4 Deltagande lag 4 Ålders- och könsfördelning 5 Sänkning av puls 5 Enkätfrågor 6 Extra enkätfrågor 7 Diskussion 8 Varför just Ett steg i rätt riktning? 8 Målsättning 8 Vad hade hänt om vi inte arrangerat Ett steg i rätt riktning? 8 Statistik 8 Bortfall 9 Erfarenheter 9 Lönsamhet 11 Framtid 12 Litteraturlista 13 2

Inledning Den här rapporten bygger främst på statistik från testtillfällena. Förutom själva testresultaten används även svaren på frågor som ställdes i samband med testen. Rapporten berättar även vilka erfarenheter vi fått genom att arrangera Ett steg i rätt riktning och om det finns någon lönsamhet i ett motionsarrangemang som detta. Friskfaktorer i arbetslivet Idag har vi mycket kunskaper om vad som leder till ohälsa och vilka förhållanden på arbetsplatserna som inte är bra för oss människor. Nu ökar även kunskaperna om vilka de bästa förutsättningarna på arbetsplatserna är för att människor ska må bra, fungera optimalt och inte drabbas av ohälsa. Det skrivs och pratas om hälsofrämjande arbetsplatser, långtidsfriska och friskfaktorer. Friskfaktorer är de företeelser som skapar bra förutsättningar för att en individ ska kunna fungera optimalt och må bra på jobbet. Att söka efter friskfaktorer och stärka och utveckla dem betyder att vi får byta perspektiv, från att fokusera på detaljer och problem till att utgå från helheter och möjligheter. Vi behöver se individen i dess hela sammanhang och livssituation och inte dela upp livet i arbetsliv och fritid. Eftersom händelser och erfarenheter utanför arbetet t.ex. på fritiden, med familjen eller ute i samhället påverkar och integreras i hur vi mår och fungerar på arbetstid behövs det ett bredare angreppssätt. Genom vårt traditionella arbetsmiljöarbete försöker vi i första hand lösa problem på och genom arbetsplatsen. Arbetar vi med friskfaktorer kan det istället innebära att friskfaktorer på fritiden kan vara de bästa för att skapa och stärka hälsan på arbetsplatsen. De starkaste (största) friskfaktorerna är kopplade till mentalt välbefinnande, framtidstro och en känsla av sammanhang. De ger människor energi, drivkraft, vilja och entusiasm att göra goda arbetsinsatser. För att vi ska kunna skapa en långsiktig lönsamhet och uthållig prestationsförmåga krävs dessutom att vi har arbetsplatser med rimligt ställda krav och individer med en fysisk kapacitet och förmåga till återhämtning. Den fysiska hälsan är grunden för att vi ska orka arbeta och fungera socialt på arbetsplatserna. Det är den fysiska hälsan som friskfaktor som Ett steg i rätt riktning i första hand har fokuserat på. Ett steg i rätt riktning Motionsarrangemanget Ett steg i rätt riktning har arrangerats av friskvårdsföretaget Ewent & Coaching i ett tiotal kommuner i Sverige. Borås Stad har genomfört arrangemanget tre gånger: år 2000, år 2001 och år 2002-2003. Arrangemanget syftade till att få så många kommunanställda som möjligt att bli mer fysiskt aktiva och motionera mera och därmed också förbättra sitt välbefinnande och sin prestationsförmåga bl.a. genom att sänka sin puls. Puls är det antal slag som hjärtat slår/minut och som kan sänkas genom konditionsträning. Det tränade och då även starkare hjärtat kan slå färre slag/minut eftersom det pumpar ut en större mängd blod och syre varje gång. Arrangemanget var en lagtävling där varje lag skulle bestå av fyra personer och där det var lagets sammanlagda pulssänkning som räknades. Lagen testades två gånger genom ett så kallat step-test. Mellan testperioderna gällde det för laget att motionera mer än tidigare och på sätt sänka sin lagpuls inför nästa test. Före och mellan testerna anordnades föreläsningar om motivation, motion och mat, vägledningskvällar, kom-i-gång veckor och dessutom erbjöd kommunens idrottsförening (BK MoIF) sina aktiviteter. Fina priser har lockat många att delta och priserna har delats ut till de bästa lagen men även lottats ut bland alla lag som gjort en förbättring (sänkt sin lagpuls). Många av förvaltningarna har också haft interna priser för att motivera och uppmuntra sin anställda. 3

Resultat Deltagande lag Antal deltagande lag 581 451 333 Antal personer 2 324 1 800 1 305 De flesta lag bestod av fyra deltagare men även lag med två eller tre personer kunde delta. Antal lag/förvaltning Administrativa kontoret 19 14 (-5) 10 (-4) Gatukontoret 10 8 (-2) 5 (-3) Kommunledningskansliet 11 8 (-3) 6 (-2) Kulturkontoret 10 17 (+7) 9 (-8) Lokalförsörjningskontoret 8 6 (-2) 4 (-2) Miljökontoret 3 4 (+1) 0 (-4) Revisionskontoret 0 0 1 (+1) Servicekontoret 3 2 (-1) 1 (-1) Stadsbyggnadskontoret 6 8 (+2) 10 (+2) Utbildningsförvaltningen 80 37 (-43) 39 (+2) Kommundelskontoret Brämhult 74 47 (-27) 44 (-3) Kommundelskontoret Centrum 74 44 (-30) 29 (-15) Kommundelskontoret Dalsjöfors 51 36 (-15) 27 (-11) Kommundelskontoret Fristad 27 41 (+14) 23 (-18) Kommundelskontoret Göta 33 14 (-19) 8 (-6) Kommundelskontoret Norrby 39 42 (+3) 44 (+2) Kommundelskontoret Sandhult 31 28 (-3) 4 (-24) Kommundelskontoret Sjöbo 36 15 (-21) 26 (+11) Kommundelskontoret Trandared 32 34 (+2) 20 (-14) Kommundelskontoret Viskafors 29 27 (-2) 20 (-7) Antal lag/bolag Borås Djurpark AB 1 0 (-1) 0 Borås Energi AB 9 1 (-8) 0 (-1) AB Sandhultsbostäder 1 0 (-1) 0 Fristadbostäder AB 0 0 2 (+2) Bortfall 20% 20% 20% (från test 1 till test 2) 4

Ålders- och könsfördelning Antal kvinnor 80% 83% 80% Antal män 20% 17% 20% Medelålder 43,8 44 43,3 Åldersfördelning - 30 år 13,5% 13% 16% 31-40 år 25% 25% 24% 41-50 år 30% 28% 30% 51-60 år 29% 29% 27% 60 år - 3,5% 4% 4% Köns- och åldersfördelning är densamma som för hela kommunen. Sänkning av puls Genomsnittlig -3 slag -4,7 slag -4,6 slag förbättring (sänkning av puls, slag/min och person) Bästa lagprestation -91 slag -97,5 slag -76 slag Bästa individuella -58 slag -54 slag -39 slag resultat Antal personer som 375 (23%) 376 (27%) 245 (25%) förbättrade sig mer än 10 pulsslag Antal personer som 75 (5%) 84 (6%) 52 (5%) förbättrade sig mer än 20 pulsslag Antal i % som 70% 68% 69% förbättrade sig Antal i % som förbättrade sig år 2000 (70%) avser förbättring av lagpulsen medan det år 2001 (68%) och 2002-2003 (69%) avser förbättring av den individuella pulsen. 5

Enkätfrågor test 1 test 2 test 1 test 2 test 1 test 2 (april) (sept) (aug) (nov) (nov) (april -03) Vardagsmotion (%) 3 tim eller mer/dag 1 1,6 13,3 22,6 13 16 ca 1-2 tim/dag 9,3 13,8 17,6 21 19 19 3-6 tim/vecka 28,1 44 40,1 30,2 34 43 Mindre än 2 tim/vecka 44 36,8 25,9 23,1 29 20 Ingen vardags- 17,6 3,8 3,1 3,2 4 1 motion alls Vardagsmotion är t.ex. trädgårdsarbete, städning, gå eller cykla till jobbet, rörligt arbete och gå ut med hunden. test 1 test 2 test 1 test 2 test 1 test 2 (april) (sept) (aug) (nov) (nov) (april -03) Fysisk aktivitet (%) Nästan varje dag 1,7 3,9 3,2 4 2 4 Minst 3 ggr/vecka 7,4 11,1 7,7 14,6 11 19 Minst 1-2 ggr/vecka 28,1 30 17,4 42,2 34 37 Då och då men inte 23,8 42,7 20,9 21,1 26 28 regelbundet Har inte tränat alls 39 12,2 50,7 18,2 28 12 Fysisk aktivitet avser träning minst 20 min/pass med en ansträngning motsvarande en rask promenad. test 1 test 2 test 1 test 2 test 1 test 2 (april) (sept) (aug) (nov) (nov) (april -03) Upplevd hälsa (%) Mycket bra 9,5 11,9 13,5 17,4 12 18 Bra 62,5 59,9 70,2 62,7 58 61 Varken bra el. dåligt 21,9 25,6 13,2 17,2 25 19 Dålig 5,7 3,4 2 2,4 4 2 Mycket dålig 0,4 0,3 0,7 0,3 1 0 test 1 test 2 test 1 test 2 test 1 test 2 (april) (sept) (aug) (nov) (nov) (april -03) Tobak (%) Röker/snusar ej - - 79,1 82 78 80 År 2000 ställdes inte frågan om tobak. 6

Extra enkätfrågor Frågorna ställdes till dem som gjorde test 2, april 2003. Sammanlagt svarade 953 personer. Vilka år har du deltagit i Ett steg i rätt riktning? 2000 34% 2001 51% 2002 100% (953 personer) 2001+2002 22% 2000+2002 6% Alla tre åren 29% Hur har Ett steg i rätt riktning påverkat dina motionsvanor? Har börjat motionera regelbundet 15% Har ökat min tidigare träningsdos 10% Har börjat fundera på att motionera 23% eller motionerar men ej regelbundet Samma träningsdos som innan 32% Inget alls 19% Ej svarat 1% Har du bättre ork nu jämfört med innan Ett steg i rätt riktning? Mycket mer 4% Lite mer 31% Samma ork som tidigare 53% Nej 11% Ej svarat 1% Har du ändrat några levnadsvanor sedan du gick med i Ett steg i rätt riktning? Använder mindre tobak 3,8% Är mindre stressad 5,2% Har bättre matvanor 12,2% Annat 15,6% Alla ovanstående 0,3% Mindre tobak + mindre stressad 0,6% Mindre tobak + bättre matvanor 0,5% Är mindre stressad + bättre matvanor 2,1% Har bättre matvanor + annat 0,1% Nej 6,3% Ej svarat 53,3% Man kan anta att de 53% som inte svarat på frågan inte heller har ändrat några levnadsvanor. Vilket betyder att det är 40% som gjort någon slags förändring i sina levnadsvanor. Tänker du fortsätta motionera efter Ett steg i rätt riktning? Ja 98% Nej 1% Ej svarat 1% 7

Diskussion Varför just Ett steg i rätt riktning? I inledningen nämndes att den fysiska hälsan är en av friskfaktorerna för att man ska kunna må bra och fungera optimalt på arbetsplatsen. Ett steg i rätt riktning syftar till att motivera och stimulera till mer fysisk aktivitet. Arrangemanget valdes för att det kan omfatta väldigt många personer (det är nästan 9000 anställda i kommunen), för att man tävlar i lag (det kan skapa en positiv gruppåverkan) och för att de som har sämst kondition har störst möjlighet att förbättra sig (och det var de personerna som vi i första hand ville motivera till mer motion). Dessutom kunde varje individ själv välja hur och när de ville motionera. Det första året lockade attraktiva priser det dubbla antalet lag (581 lag) som vi hade räknat med och organiserat för. Målsättning Vårt mål var att hela arrangemanget med tester, föreläsningar, att tävla i lag, diskussioner på arbetsplatser, kom-i-gång veckor m.m., skulle stimulera och motivera till mer fysisk aktivitet och motion bland de anställda i Borås Stad. Vad hade hänt om vi inte arrangerat Ett steg i rätt riktning? Man vet att bara 25% av de som är 30 år och äldre i Sverige är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur hälsosynpunkt och vad gäller kondition. I Borås Stad är 81% av alla anställda över 30 år och det betyder att 4 500 anställda inte är tillräckligt fysiskt aktiva! Det finns stora grupper av människor som inte har tillräckligt bra kondition (maximal syreupptagningsförmåga) för att klara en 8-timmars arbetsdag med effektivitet. En anställd som är otränad är bara hälften så effektiv i jobbet som den anställda som motionerar regelbundet. En förbättrad kondition leder till att uthålligheten ökar. Har man god kondition orkar man även lättare med vardagen och det påverkar också arbetsprestationen. Det är bakgrunden till varför det fanns goda skäl att satsa på ett arrangemang som Ett steg i rätt riktning. Om Borås Stad som arbetsgivare inte lyft upp och visat på att man tycker det är viktig hade förmodligen många av de 4 500 anställda som inte var tillräckligt aktiva fortsatt att vara inaktiva. Ett steg i rätt riktning har kanske inte varit den enda insatsen som påverkat motionsvanorna men det har varit ett stort dragplåster och satt frågan i fokus. Långvarig inaktivitet leder till nedsatt arbetsförmåga, ökad allmän sjuklighet, ökad kort- och långtidssjukskrivning och försämrad ekonomi för den enskilde. Kostnaden för ohälsan år 2002 bland de anställda i Borås Stad var 36 miljoner kronor. Det är tydligt att både individen och Borås Stad som arbetsgivare vinner på ökad fysisk aktivitet. Nu visar statistiken att vi med Ett steg i rätt riktning fått många inaktiva att börja röra på sig och att det diskuteras hälsa på arbetsplatserna. Statistik Statistiken visar att antalet deltagare som motionerar regelbundet har ökat, som bäst med 33% (från 28% till 61%) från test 1 till test 2 (2001). Det betyder att år 2001 motionerade tre av fem deltagare i Ett steg i rätt riktning regelbundet (minst 1-2 gånger/vecka). Antalet regelbundna motionärer ökade även år 2000 (med 7,8%) och 2002-2003 (med 13%). Att vi fått fler regelbundna motionärer i kommunen visar sig även i att 330 personer/år (i genomsnitt) har gjort en pulssänkning på 10 slag eller mer. Och det är 70 deltagare/år som har gjort en så stor pulssänkning som 20 slag eller mer! En pulssänkning på 20 slag eller mer motsvarar en kraftig konditionsförbättring. Man kan också se en ökning av deltagarnas vardagsmotion. Om en person som inte rör på sig alls ökar sin vardagsmotion till 30 minuter/dag finns det stora hälsovinster att hämta. Vid första testet år 2000 var det 38% som rörde på sig 30 minuter eller mer varje dag. Vid sista testet år 2003 hade andelen som rörde på sig 30 minuter/dag ökat till 78%! Siffrorna visar även att andelen som angett att de upplever sin hälsa 8

som bra eller mycket bra ökat från 72% (år 2000) till 79% (2003). År 2001 och 2002-2003 är det även färre anställda som röker vid test 2 än vid test 1. I de extra frågorna, som ställdes vid det sista testet (test 2, 2003), fick arrangemanget mycket positiv respons. 48% sa att Ett steg i rätt riktning hade påverkat deras motionsvanor i positiv riktning och 35% menade att de hade fått bättre ork tack vare arrangemanget. 47% hade ändrat andra levnadsvanor till det bättre och säger att de "tänker mer på hälsan nu", "använder friskvårdstimman mer", "har gått ner i vikt" och " har ökad motivation till träning". Av dem som svarade på frågorna hade 30% deltagit alla tre åren! Och nästan alla, 98%, tänkte fortsätta motionera efter Ett steg i rätt riktning. Med statistiken som stöd kan vi påstå att vi nått vårt mål att stimulera och motivera till mer fysisk aktivitet och motion bland de anställda i Borås Stad. Bortfall Alla tre åren har bortfallet (från test 1 till test 2) legat på 20%. Både testledare och deltagare tror att bortfallet kan bero på att deltagare som inte trodde de förbättrat sig inte heller ville eller vågade göra andra testet. De tyckte att det var pinsamt om det skulle visa sig att deras resultat hade försämrats. Andra deltagare har slutat eller bytt arbetsplats, eller så har de fått förhinder eller varit sjuka. Eftersom det vid andra testtillfället inte heller gick att göra testet efter testperiodens slut, som det gjorde vid första testtillfället, var det fler som inte gjorde testet alls. Erfarenheter Att arrangera Ett steg i rätt riktning ger mycket erfarenheter. Erfarenheter som kommer från att organisera och planera innehållet, från att träffa många av deltagarna när de testar sig och från de andra testledarna. Snack i korridorerna och samtal med förvaltningarnas kontaktpersoner i friskvårdsfrågor och personalsekreterare har också gett värdefull återkoppling om arrangemanget. Det finns delar som varit mycket bra och delar som vi kunde gjort bättre eller inte alls lyckats med. Arrangemang som lockade många Ett steg i rätt riktning engagerade många. Det kunde vi konstatera efter att första året organiserat tester för att ta emot 300 lag. Det blev hela 581 lag som anmälde sig! Det motsvarar ca. 25% av alla anställda i kommunen. Det visade sig också att 30-50% av de som deltog inte motionerade alls, vilket var den målgruppen som vi ville locka till arrangemanget. Testledare Testledarna var viktiga nyckelpersoner eftersom de var de enda som träffade alla deltagare. Därför satte vi stort värde på att testledarna hade rätt kompetens. De skulle förutom att kunna hantera själva testsituationen även kunna svara på frågor och ge vägledning i motionsfrågor. Första året (2000) fick vi akut arrangera för dubbelt så många tester vilket också ledde till att vi hade väldigt många testledare (ca 10 personer). Alla hade inte heller den kompetens som vi egentligen önskade. Resultatet blev att testen ibland utfördes olika beroende på vem som var testledare. Det rättade vi till inför nästa år (2001) då vi bara hade fyra testledare och alla var utbildade i friskvårdsfrågor och behärskade olika slags konditionstest. För att säkerställa att alla testledare gjorde testet på samma sätt hade vi tagit fram speciella mallar som berättade steg för steg hur testet skulle gå till. Testningen Testningen av lagen gjordes med ett så kallat steptest. Deltagarna fick gå upp och ner på lådor vars höjd var speciellt anpassad för varje person. I sex minuter skulle laget gå i samma takt och pulsen (antal hjärtslag) lästes av regelbundet. När testet var slut tog testledaren ett medelvärde på de två sista pulsavläsningarna för varje deltagare och det blev deltagarens slutpuls. Till sist slog testledaren 9

ihop alla deltagares slutpuls och det blev lagpulsen. Denna lagpuls skulle sänkas så mycket som möjligt till nästa test. Det gjordes bäst genom att motionera mer än före det första testet. Att kunna följa sin individuella puls vid flera steptest är användbart för både motionärer och elitidrottare. Om man testar en person på samma belastning vid flera tillfällen får man en noggrann bedömning av hur konditionsnivån förändras. Däremot kan effekten av träningen variera för olika individer på grund av att vi reagerar så olika på träning. För en del tar det bara några veckor att sänka sin puls medan andra kan få kämpa på i flera månader innan det börjar synas i pulstestet. Pulsen i sig påverkas vid testet, förutom av motion, även av värme, stress, om man ätit en måltid eller rökt/snusat före testet. Därför hade lagen fått instruktioner på hur de skulle förbereda sig inför ett test. Det märktes tydligt att dessa instruktioner inte nått alla deltagare. Instruktionerna skickades till lagledaren tillsammans med testtiden men det var ganska vanligt att informationen inte nådde de andra deltagarna i laget. Därför har antagligen dessa yttre faktorer påverkat testresultatet i några fall. Det fanns även faktorer som påverkade resultatet i själva testningsmetodiken som testledaren hade ansvar för. Fel takt, för varmt i lokalen, att inte följa steg för steg mallen och att inte förlänga testet om man ändrat höjd på lådan under testet var de vanligaste felkällorna. Dessa metodfel i individuella jämförelser är mycket liten (+-2%). För de allra flesta har resultaten varit trovärdiga men ibland har det blivit felaktiga resultat av någon orsak som vi inte kunnat spåra. Det är viktigt att påpeka att de individuella resultaten inte kan jämföras med andra p.g.a. att resultatet påverkas av kön, ålder, vikt, längd, höjd på lådan och naturligtvis hur mycket vi motionerar. Den slutgiltiga pulsen kan bara jämföras med de egna resultaten från olika testillfällen. Vi får dock inte glömma att testet i sig inte var målet med arrangemanget. Testet skulle motivera till att öka den fysiska aktiviteten bland de anställda. Deltagarna kunde jämföra med sig själva och se hur de förbättrade sin kondition mellan de två testtillfällena. I marknadsföringen av arrangemanget skrevs det att de som var sämst tränade hade störst möjlighet att göra de största förändringarna och därmed ha större chans att vinna. Det stämmer rent teoretiskt men vi lärde oss att faktorer som motivation, uthållighet och kunskap om konditionsträning även behövdes. Dessutom krävdes det att alla i laget gjorde en bra prestation och sänkte sin puls. Det medförde att många lag peppade och stöttade varandra för att motionera mera och sänka sin puls. Det positiva grupptrycket kan vara mycket motiverande för en del och kanske också det avgörande för att kunna göra en förändring när det gäller motionsvanor. Tyvärr kunde även testresultaten ibland ha motsatt effekt när personer som motionerat inte sänkt sin puls i testet. Testperioden Arrangemanget har genomförts tre gånger och alla gånger har testperioden legat olika. År 2000 genomfördes testerna i april (test 1) och september (test 2). Många tyckte att sommaruppehållet var negativt eftersom laget splittrades och många motionsaktiviteter hade sommaruppehåll. Andra tyckte att det var bra med sommar eftersom de är mer utomhus och rör på sig oftare. År 2001 låg testerna i augusti (test 1) och november (test 2). Nu var träningsperioden mer sammanhängande men kortare. Även här fanns splittrade synpunkter beroende på om man tillhörde dem som gick på organiserade motionsaktiviteter som t.ex. gympa eller om man motionerade utomhus som t.ex. promenader och joggning. Tredje gången (2002-2003) arrangerades Ett steg i rätt riktning med tyngdpunkt på våren då många vill komma igång och motionera. Test 1 låg i november för att december brukar vara en fulltecknad månad för många och test 2 låg i april före påskledigheten. I januari arrangerades en kom-i-gång vecka för att hjälpa deltagarna att börja motionera efter julledigheten. Alla perioder har haft för- och nackdelar men det är en fördel att ha en sammanhängande träningsperiod. Motivationen och energin sjunker snabbt när det kommer en längre ledighet mitt i träningsperioden. 10

Ökad kunskap om motion och kost För att öka kunskapen om hur man börjar motionera och hur man äter rätt anordnades flera föreläsningar. Föreläsningarna låg mellan testerna och lockade runt 60 deltagare/föreläsning. Bästa sättet att få ut denna kunskap och motivera till ökad motion hade naturligtvis varit att ge tips och råd till varje lag vid testtillfället. Tyvärr fanns inte den tiden, det skulle ta alldeles för många veckor att genomföra det första testet på det viset. Långsiktigt motivationsarbete Genom att arrangera Ett steg i rätt riktning ville vi att deltagarna skulle öka sin kondition. Resultaten visar att 70% sänkte sin puls och 35% känner att deras ork är bättre vilket tyder på ökad kondition. Tyvärr har vi även märkt att många ökar sin motionsdos som mest veckorna före andra testet och behåller den inte efteråt. Att förändra ett beteende som t.ex. att börja motionera är ett långsiktigt arbete och ett enstaka arrangemang eller andra tillfälliga insatser är inte tillräckliga. Därför behöver vi ständigt stimulera den fysiska aktiviteten på olika sätt. Allt ifrån att öka kunskaperna om motion och fysisk aktivitet, att främja och skapa förutsättningar för att motionera i närheten till vårt boende till att skapa förutsättningar på arbetet för ökad fysisk aktivitet. Ett arrangemang som Ett steg i rätt riktningar är just ett steg i rätt riktning men bör inte vara det enda. Lönsamhet Förvaltningarna har betalt 500 kr/lag och år (350kr/lag första året) för att delta i arrangemanget. Sammanlagt en summa på 588 000 kr. För det har lagen fått tester, t-shirts, vattenflaska, kom-igång vecka, vägledningskväll, träningsprogram på Ewent & Coachings hemsida och erbjudanden från olika gym och träningsställen i Borås. En del av priserna har även ingått i den summan. Lokaler har varit kostnadsfria då Fristad, Sandared, Viskafors och Dalsjöfors kommundelar har låtit oss låna lokaler och centralt har vi haft lokaler hos Kommunhälsan, Fullmäktigehuset och Bergsäterskolan. Även de utan någon extra kostnad. Centrala medel (750 000 kr) har stått för bl.a. testledare, testmaterial, en del föreläsningar, priser och prisutdelning. Borås Kommuns Motionsoch Idrottsförening (BK MoIF) har stått för föreläsningarna de två senaste åren. Sammanlagt har arrangemanget, för alla tre åren, kostat 1 340 000 kr eller 247 kr/deltagare. Som vi nämnt tidigare är det bara 25% av de som är över 30 år i Sverige som är tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt. Högst 60% av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har en acceptabel syreupptagning (högre än 2,0 l/min). Syreupptagning är ett mått på hur mycket syre som hjärtat pumpar ut till kroppen/minut. För kommunen kan värdet av en förbättrad kondition för en otränad vara mycket stort. En otränad person (1,8 l/min i syreupptagning) kan bara använda 20-25% av sin kapacitet över en 8-timmars arbetsdag. Vilket innebär att personen i genomsnitt använder 0,4 l/min över hela arbetsdagen. Det finns troligtvis inte något arbete där man kan göra en fullgod prestation med så lite kapacitet. En lugn promenad eller hushållsarbete kräver 0,9 l/min och sömn kräver 0,25 l/min. Följden blir att personen blir snabbare okoncentrerad, får ta fler pauser, gör fler fel, använder mindre av sin hjärnkapacitet och är oftare sjukskriven. Med regelbunden motion (30-60 min, 2-3 ggr/vecka) med en ansträngning motsvarande upplevelsen att det är "något ansträngande" till "ansträngande" kan syreupptagningen öka med 50% (till 2,7 l/min). Dessutom kan personen använda 40-50% (1,2 l/min) istället för 20-25% över en 8-timmars arbetsdag. 1,2 l/min motsvarar trädgårdsarbete eller en rask promenad. Från 0,4 l/min till 1,2 l/min innebär en kapacitetsökning med 200%. Om vi antar att personen använder 25% av de 200% av kapacitetsökningen på arbetet kan följande kalkyl göras. 11

Om en deltagare börjar motionera och ökar sin syreupptagning med 50% kan vi investera 100 000 kr/år och ändå räkna med en vinst. Beräkningen är gjord på en månadslön på 16 400 kronor och med kringkostnader på 45%. Totalt en kostnad på 413 800 kronor/år. En 10% effektivitetsökning motsvarar då ca 40 000 kronor/år. En 25% effektivitetsökning motsvarar drygt 100 000 kronor/år. En 50%-ig konditionsförbättring (maximal syreupptagning) motsvarar ca 25-30 slags pulssänkning. Under arrangemanget Ett steg i rätt riktning i Borås Stad var det sammanlagt 211 personer som sänkte sin puls med 20 slag eller mer. Det är inte för högt räknat att tro att 20 av dessa 211 personer förbättrade sig över 25 slag. Det innebär att vi får lönsamhet för en satsning på 2 miljoner kronor! Självskattad hälsa används alltmer som ett mått på hälsa. I Borås Stad används det t.ex. i våra välfärdsbokslut. Den självskattade hälsan är ett bra sätt att förutsäga framtida ohälsa. En av frågorna vid testtillfällena i Ett steg i rätt riktning handlade om upplevd hälsa. Resultatet visar att 67 personer fler från test 1 till test 2 har svarat att de upplever sin hälsa som mycket bra. Om en persons upplevda hälsa och välbefinnande har ökat kan vi investera 80 000 kr/år och ändå räkna med vinst. En förutsättning är att vi tror att det kommer att påverka personens effektivitet, sjukfrånvaro och arbetets kvalité. Detta ger lönsamhet åt en satsning på 5 miljoner kronor! Exemplen ovan visar att det finns lönsamhet när det gäller satsningar på hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Något som inte nämnts i denna rapport är att hälsofrämjande satsningar också förebygger problem så som belastningsskador, stress och utslagning. Dessutom påverkar ett sådant här arrangemang arbetsglädje, trivsel, engagemang och delaktighet. Framtid Nu är Ett steg i rätt riktning avslutat för Borås Stad. Vi har märkt att arrangemanget lockar färre deltagare för varje år och det behövs något nytt för att stimulera kommunens anställda till mer fysisk aktivitet. För att höja aktivitetsnivån och motivera människor till en långvarig fysisk aktivitet räcker det inte med ett enstaka arrangemang. Fysisk aktivitet är en friskfaktor som ständigt behöver stimuleras. Därför kommer det i framtiden att finnas andra sätt och andra arrangemang för anställda i Borås Stad. 12

Litteraturlista Aktivt liv - vetenskap & praktik 2000, Björn Ekblom och Johnny Nilsson Ett friskt arbetsliv - Humankapitalets strategiska betydelse för företag 2000, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Friskt ledarskap 1999, Tommy Ljusenius och Lars-Göran Rydqvist Friskare arbetsplatser - att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats 2002, Bosse Angelöw Friskfaktorer i arbetslivet 2003, Kenneth Abrahamsson m.fl. Fysisk aktivitet för nytta och nöje 1998:8, Folkhälsoinstitutet Hälsa och ekonomi 1999, Jan Winroth, Ingela Broberg och Stefan Alexandersson Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen - om ledarskap, resurser och egen kraft 2000, Ewa Menckel och Lars Österblom Hälsofrämjande som affärsstrategi - fakta och argument 2001, Folkhälsoinstitutet, Prevent och Sätt Sverige i rörelse Konditionstest på cykel 1997, Gunnar Andersson, Artur Forsberg, Sture Malmgren Lönsam friskvård 1997, Arbetarskyddsnämnden Motivation för motion - hälsovägledning steg för steg 2001, Johan Faskunger 13