Väg 155, Bulyckevägen - Vädermotet, planskilda korsningar Vädermotet - Ytterhamnsmotet - Sörredsmotet objekt nr 43 53 60 objekt nr 43 53 70 objekt nr 43 53 80 FÖRSTUDIE FÖRSLAGSHANDLING Februari 2004 Göteborg Region Väst
Medverkande Beställare Vägverket Region Väst Göteborgsprojekten 405 33 GÖTEBORG Tel 031-63 50 00 Bengt Härlin Christer Olsson Projektledare Projektledare Konsult FB Engineering AB Box 12076 402 41 GÖTEBORG Tel 031-775 10 00 Bertil Hallman/Mattias Bååth Pär Sköld Mattias Bååth Johanna Stenberg Bernt Fredriksson Uppdragsledare Trafik Miljö Utredare, rapport Byggteknik, kostnader Övrigt Bilder och foton FB Engineering AB, om inget annat anges Kartor Allmänt kartmaterial Lantmäteriverket licensavtal MF 924931 Omslagsbild: Oljevägsmotet, en av de tre studerade trafikplatserna 160104/19/01/rap001.indd
Förord Transportleden Torslandavägen, väg 155, är viktig för trafikförsörjningen för västra Hisingen och Öckerö kommun. Angelägna förändringar, förbättringar och utbyggnader i ytterhamnsområdet är aktuella. Göteborgs Hamn förväntas kraftigt öka sin godshantering i framtiden. Samtidigt väntas nya industrietableringar kring Arendal och ökad pendling till/från Torslanda, Hjuvik och Öckerö kommun. Sammantaget ökar därmed kraven på angränsande infrastruktur. Trafiksäkerhetsproblemen längs aktuell del av väg 155 har studerats i tidigare utredningar. Vägen har också studerats bland annat med avseende på ny förbindelse till Öckerö kommun. Denna förstudie behandlar ytterhamnsområdets och övriga angränsande områdens anslutningar till väg 155 i tre punkter, närmare bestämt Vädermotet, Ytterhamnsmotet (nuvarande Oljevägsmotet) samt anslutningen vid Sörredsvägen. Förstudien utgör underlag och anger inriktningar för det fortsatta arbetet med vägutredningar. Göteborg februari 2004 Vägverket Region Väst Christer Olsson Projektledare Vägbyggnad Bengt Härlin Projektledare Vägbyggnad - 3 -
Innehåll Förord 3 Innehållsförteckning 5 SAMMANFATTNING 6 1 BAKGRUND 10 Brister och problem 10 Övergripande mål 11 Tidigare utredningar och beslut 12 Geografisk avgränsning 13 Planeringsprocess 14 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 16 Vägsystem och funktion 16 Vägstandard 17 Trafik och trafikanter 19 Näringsliv och sysselsättning 24 Markanvändning 25 Miljö 30 Byggnadstekniska förutsättningar 33 3 PROBLEMANALYS 34 Trafikutveckling 34 Framkomlighet 36 Transportkvalitet 37 Tillgänglighet 38 Framtida markanspråk 38 Miljö 39 4 TÄNKBARA ÅTGÄRDER, DERAS EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 40 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen 40 Tänkbara åtgärder 40 Effekter och konsekvenser 43 5 SAMRÅD OCH INFORMATION 46 6 FORTSATT ARBETE 48 Remissbehandling 48 Fortsatt arbete 48 7 KÄLLOR 50 Översiktskarta - 5 -
Sammanfattning Bakgrund Förstudien behandlar väg 155 delen Bulyckevägen-Vädermotet. Ett trafiksäkerhetsarbete med förslag till fyra förbättrade körfält samt mittbarriär på sträckan pågår. Tyngdpunkten i denna förstudie har därför lagts på planskilda trafikplatser vid Vädermotet, Ytterhamnsmotet (nuvarande Oljevägsmotet) och Sörredsmotet (vid Sörredsvägen). Förstudiens syfte är att utgöra underlag för framtida planering samt klargöra förutsättningar för fortsatt arbete. Förutsättningar och problem Göteborgsregionen växer. Några av de stora tillväxtområdena för både bostäder och näringsliv finns på Hisingen. Göteborgs Hamn beräknas kraftigt öka sin godshantering i framtiden, ytterhamnsområdet expanderar, samtidigt väntas nya industrietableringar kring Volvo och Arendalsområdet. Väg 155 är den viktigaste vägen för trafikförsörjning till Öckerö kommun och stora delar av västra Hisingen. Inom detta område expanderar boendet kraftigt med bl a nya bostäder i Amhult och Hjuvik. Skyltad hastighet på sträckan mellan de studerade trafikplatserna är 70 km/h. Körbanan är idag cirka 13-14 meter bred, uppdelad i 4 körfält om vardera 3,2 meters bredd och i mitten skiljs körriktningarna åt med en dubbel spärrlinje. Det pågående trafiksäkerhetsarbetet föreslår bl a en vägsektion med bredden cirka 18 meter och mittbarriär. E6 De studerade korsningspunkterna varierar i standard och utformning. Vädermotet är delvis signalreglerat. Sörredskorset saknar planskildhet och är också signalreglerat. Oljevägsmotet är planskilt men saknar accelerationsfält eller retardationsfält i samband med av- och påfarter. v 155 E 20 Rv45 Öckeröleden/ Torslandavägen Bulycke Volvo Hisingsleden Hisingsleden GÖTEBORG Rv40 Väder- Lundbytunneln E6/E20 Arendal v 158 Hamnbanan Gö Aktuellt utredningsområde Göta Älv Älvsborgsbron - 6 -
Förbättrade planskilda trafikplatser i aktuella punkter finns med i Göteborgs Stad översiktsplan (ÖP 99). Ett fördjupat översiktsplanearbete för Ytterhamnen pågår. Utredningsområdet består främst av industrimark. Verksamheter och boendemiljöer finns endast i begränsad omfattning. Området söder om väg 155 omfattas av geografiska riktlinjer enligt Miljöbalken (MB) 4 kapitlet. Väg 155, Hisingsleden (väg E6.20) samt Hamnbanan är av riksintresse för kommunikationer. Göteborgs Hamn är av riksintresse för sjöfarten och stora delar av verksamhetsområdena anges som riksintresse för industrin respektive totalförsvaret. I anslutning till Vädermotet finns ett naturgasstråk som i ÖP 99 utpekas som riksintresse. I Vägverkets förslag till regional infrastrukturplan för år 2004-2015 finns den aktuella sträckan upptagen. Planen anger tre olika scenarior. Vid scenario 100 procent (mitten-scenariot) kan trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan samt ombyggnad av en trafikplats genomföras år 2007-2009 samt ombyggnad av resterande trafikplatser år 2014-2015. Objekten kommer dock sannolikt att behöva finasieras gemensamt av flera intressenter. Problemanalys På sträckan mellan Bulyckevägen och Vädermotet är trafikmängderna idag mellan 20 000 och 30 000 fordon per dygn. Vägverket beräknar i sina prognoser att trafiken kommer att öka med 2% per år fram till år 2010. Till denna generella ökning skall läggas den ytterligare ökning som kan förväntas till följd av den kraftiga expansionen på Hisingen. Pågående arbete som påverkar trafiksituationen längs väg 155 är bl a: Göteborgs Hamns expansion och planer på att flytta hamnentrén till Ytterhamnsmotet/Tankgatan. Ett fördjupat översiktsplanearbete för Ytterhamnen pågår Övrig expansion av verksamheter kring bl a Arendal och Volvo samt bostadsexpansion i Amhult och Hjuvik Framtida kollektivtrafikförsörjning av Torslanda. Ett förslag med stombuss som så småningom kan övergå till spårbunden trafik föreslås. Alternativa sträckningar söder om väg 155 eller i mittremsan har diskuterats Placering av en ny kombiterminal. Detta diskuteras i kommunen och i ÖP 99 redovisas ett läge längs Oljevägen. Även andra alternativ som Halvorsäng kan vara aktuella. Sammanfattning - 7 -
Gemensamt för alla dessa åtgärder är att de påverkar trafiksituationen på väg 155 samt aktuella trafikplatser och accentuerar behovet av åtgärder. Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser Inom ramen för förstudien har översiktliga anspråk för respektive trafikplats studerats, men mer detaljerade anspråk får göras i kommande utredningsskede. I samband med utbyggnad av planskilda trafikplatser stängs övriga plankorsningar. Lokalvägssystemet måste därför ses över så att dessa ansluts till de nya trafikplatserna. För att intentionerna i översiktsplanen samt den fördjupade planen för hamnen skall kunna genomföras är en förutsättning att Vädermotet och Ytterhamnsmotet byggs om. Sker inte detta kommer köerna i Vädermotet att öka kraftigt. Befintligt Oljevägsmot är också otillräckligt för att ta emot huvuddelen av hamntrafiken. Framtida utvecklingsområden samt en expansion inom Arendal motiverar ett nytt Sörredsmot. Befintligt Oljevägsmot Planskilda korsningar ger en betydligt bättre trafiksäkerhet än dagens plankorsningar. Trafiksäkerheten längs sträckan kommer således att öka om förslagen genomförs. Den aktuella sträckan går genom ett område där industriverksamhet är den övergripande markanvändningen. Antalet bevarandeintressen samt boendemiljöer är begränsat. Det bidrar till sträckans lämplighet som kommunikationsstråk. I det fortsatta arbetet måste dock särskilt frågorna kring riskavstånd samt luftkvalitet med hänsyn till miljökvalitetsnormerna fördjupas. Korsningen mellan väg 155 och Sörredsvägen En översiktlig kostnadsbedömning har gjorts för de tre trafikplatserna. Den visar att en ombyggnad av Vädermotet kostar ca 185 Mkr och ombyggnad av Ytterhamnsmotet respektive Sörredsmotet 110 Mkr respektive 95 Mkr. Fortsatt arbete Förstudien kommer att tillställas länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) eller ej. Förstudien kommer också att sändas på remiss till berörda organisationer och myndigheter. Efter remisshantering fattar Vägverket beslut om fortsatt arbete I fortsatt utredning med upprättande av vägutredning bör en helhetsanalys göras av aktuell sträcka, trafikplatser och anslutningar till övrigt vägnät. Med vägutredning som underlag kan fortsättningen delas upp i flera arbetsplaner. Högst angelägenhetsgrad förefaller Ytterhamnsmotet ha med anslutning till ny sträckning av Tankgatan. - 8 - Sammanfattning
Vägrelationer längs väg 155 Vägrelationer som är särskilt angelägna att förbättra En viktig fråga att belysa i det fortsatta arbetet är trafikfördelningen och kopplingen mellan olika länkar i systemet när övriga ombyggnader av hamnen mm kommer till stånd. En övergripande trafikanalys bör därför genomföras. I samråd med kommunen måste frågan om framtida kollektivtrafikstråk studeras så att utrymme för en eventuell parallellförläggning med väg 155 kan klarläggas. För Vädermotet är kopplingen till Ivarsbergsmotet och Bräckemotet av central betydelse. Ytterhamnsmotet måste studeras med hänsyn till den nya hamnentrén och dess biytor. Utformningen bör också ta hänsyn till möjligheten att skapa en ny framtida länk till Norrleden samt närheten till järnvägen och dess framtida sträckning och funktion. Utformningen av Sörredsmotet måste beakta en framtida anslutning till Arendal samt närheten till järnvägen och anslutningar av lokalvägnätet. I det fortsatta arbetet skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Väsentliga frågor att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen är förslagens påverkan på luft och buller. Transporterna av farligt gods på väg 155 samt skyddsavstånd kring raffinaderier, järnväg mm måste också klarläggas. I miljökonsekvensbeskrivningen kan det också bli aktuellt med ytterligare arkeologiska undersökningar samt studier av dagvattenhantering. I samband med geotekniska undersökningar bör eventuella markföroreningar i området klarläggas samt hur befintliga tekniska system påverkas. Av väsentlig betydelse för det fortsatt arbetet är också att klargöra hur utbyggnaden kan ske samt hur trafiken skall lösas under byggtiden. Sammanfattning - 9 -
1 Bakgrund Brister och problem Göteborgsregionen växer. Några av de stora tillväxtområdena för både bostäder och näringsliv finns på södra och västra Hisingen. Väg 155*, eller Torslandavägen-Öckeröleden, utgör tillsammans med övrig övergripande vägstruktur en viktig transportled för verksamheterna på och pendlingen till och från Hisingen. v 155 E6 GÖTEBORG E 20 Rv45 Rv40 Utmed väg 155 finns några av Göteborgs största och mest ytkrävande industriverksamheter. Göteborgs Hamn beräknas kraftigt öka sin godshantering i framtiden, ytterhamnsområdet expanderar, stor del av Sveriges raffinaderiverksamhet sker i området, samtidigt väntas nya industrietableringar kring Volvo och Arendalsområdet. Väg 155 är den viktigaste vägen för trafikförsörjning till Öckerö kommun och stora delar av västra Hisingen. Inom detta område expanderar boendet kraftigt med bl a nya bostäder i Amhult och Hjuvik. E6/E20 v 158 Näringslivets expansion tillsammans med ökad pendling från Torslanda, Hjuvik och Öckerö kommun ställer stora krav på infrastrukturen. * Väg 155 har många namn såsom Torslandavägen och Öckeröleden men kommer hädanefter endast kallas väg 155 i denna förstudie Förbättringar av väg 155 lyftes bl a fram i Transportstrategi för Göteborgsregionen Så ska vi ha t (GR 1999). I strategin föreslogs planskilda trafikplatser samt fyra förbättrade körfält på sträckan Vädermotet-Sörredsmotet. Åtgärderna finns även inarbetade i översiktsplanen för Göteborgs Stad, ÖP 99. Ett trafiksäkerhetsarbete med förslag till att bredda väg 155 och förse den med mittbarriär på sträckan Bulyckevägen-Vädermotet pågår. En arbetsplan togs fram under år 2002 och en bygghandling skall vara klar under början av 2004. I Vägverkets förslag till regional infrastrukturplan för år 2004-2015 finns den aktuella sträckan upptagen. Planen anger tre olika scenarior. Vid scenario 100 procent (mitten-scenariot) kan trafiksäkerhetsåtgärder på del av sträckan samt ombyggnad av en trafikplats genomföras år 2007-2009 och ombyggnad av resterande trafikplatser år 2014-2015. Denna förstudie behandlar väg 155 delen Bulyckevägen-Vädermotet med tyngdpunkt på planskilda trafikplatser vid Vädermotet, Ytterhamnsmotet (nuvarande Oljevägsmotet) och Sörredsmotet (vid Sörredsvägen). Förstudiens syfte är att utgöra underlag för vägutredningar. Förstudien skall identifiera problemen, studera alternativa lösningar, bedöma vad som händer om ingenting görs, utröna om arbetet skall fortsätta och vilket område som då bör ingå i en vägutredning. - 10 -
Övergripande mål I juni 1998 fattade riksdagen det senaste transportpolitiska beslutet gällande mål för transportpolitiken i Sverige (prop 1997/98: 56). Den övergripande utgångspunkten är att transportpolitiken skall bidra till att nå överordnade välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål och sex delmål. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Följande delmål har angivits: ett tillgängligt transportsystem en hög transportkvalitet en säker trafik en god miljö en positiv regional utveckling ett jämställt transportsystem. I det långsiktiga målet för en säker trafik ingår den s k nollvisionen. Nollvisionen anger att ingen människa skall dödas eller skadas svårt i trafiken. Till det övergripande målet och några av delmålen finns dessutom mer kortsiktiga tidssatta s k etappmål. Dessa etappmål skall enligt det transportpolitiska beslutet vara en utgångspunkt för planering, genomförande och uppföljning av konkreta åtgärder. Precisering av etappmål är ett arbete som är under utarbetande men några mål finns redan fastlagda. Till de fastlagda målen anges t ex inom en säker trafik : att antalet döda och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor fortlöpande skall minska antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha minskat med minst 50% till år 2007 jämfört med 1996 års nivå. De sex transportpolitiska delmålen Tillgänglighet: Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses Transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för näringsliv och privatresor Säker trafik: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta God miljö: Transportsystemet skall anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där kultur- och naturmiljö skyddas för skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas Positiv regional utveckling: Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheter för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportsystem Jämställt transportsystem: Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt Regeringen har även antagit 15 nationella miljömål (prop. 1997/ 98:145) som beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som krävs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De regionala transportpolitiska målen för vägnätet i regionen avses uppnås genom GR:s (Göteborgsregionens kommunalförbund) transportstrategi för Göteborgsregionen med omland. GR:s övergripande transportmål skall: Bakgrund - 11 -
bidra till att öka medborgarnas livskvalitet bidra till att öka näringslivets konkurrenskraft miljöanpassa transportsystemet erbjuda hög trafiksäkerhet. Som framgått ovan är den aktuella sträckan en del som prioriteras i GR:s transportstrategi samt i Göteborgs kommuns översiktsplan (ÖP 99). De projektspecifika målen är främst att öka framkomligheten med förbättrade förbindelser och högre transportkvalité genom trafikplatserna. Detta medför förbättringar i infrastrukturen både för bostadsutvecklingen på västra Hisingen samt näringslivet kring väg 155. Frågor som särskilt skall belysas i studien är: vilken roll kommer väg 155 att ha i det övergripande trafiksystemet i framtiden vilka krav ställs på trafikplatserna för att klara framtida förändringar inom Göteborgs hamn/volvo/raffinaderierna samt övriga verksamheter hur samordnas väg 155 med en framtida kollektivtrafikutbyggnad hur önskas framtida trafikföring ske och finns det väglänkar som saknas. Tidigare utredningar och beslut Vägverket har tidigare genomfört en förstudie och arbetsplan för trafiksäkerhetsåtgärder längs väg 155 delen Bulyckevägen - Vädermotet. Utredningens syfte har varit att förbättra trafiksäkerheten genom att föreslå breddning av vägen som medger mitträcken, säkrare sidoområden samt vissa förbättringar i trafikplatser. Arbetsplanen var klar under år 2002 och arbetet med bygghandling pågår och skall vara klart under början av 2004. Tid för byggstart är dock inte fastlagd och ombyggnaden kan ingå i en etappindelning med eventuell framtida ombyggnad av trafikplatserna på sträckan. Vägverket har även genomfört en vägutredning för väg 155 delen västra Hisingen - Öckerö kommun samt studerat alternativ med färja eller bro i framtiden (Förslagshandling juni 2001). Komplettering av utredningen och remissförfarande pågår. Vägverket bygger för närvarande Syrhålamotet vid Bulyckevägen, vilket öppnas för trafik i juni 2004. Ett flertal utredningar som berör området har genomförts eller pågår inom Göteborgs stad, Banverket, Göteborgs hamn m fl. Dessa beskrivs mer utförligt i kapitel Förutsättningar. - 12 - Bakgrund
Geografisk avgränsning Utredningen omfattar väg 155 delen Bulyckevägen-Vädermotet. Då utredningar kring trafiksäkerhetsåtgärder tidigare genomförts i förstudie och arbetsplan för denna sträcka har tyngdpunkten i utredningen lagts vid planskilda korsningar vid Vädermotet, Oljevägsmotet (Ytterhamnsmotet ) och Sörredsvägen (Sörredsmotet) med dess tillfarter, ramper och roll i det övergripande vägnätet. H is ing sle de n Volvo Bulycke Område som ingår i denna förstudie Öckeröleden/ Torslandavägen äderväder- neln bytun Lund Arendal nan nba m a H Gö Älvsborgsbron Göta Älv Lilleby gen avä häll ö M ga Kon el rbind framtida f ö jlig n de en /No rrle Syrhåla gs ör Amhult led Volvo en His in lse nde rbi fö äg en t Bulycke B ul y cke v m a se fr a id r edsväg M ö jli g Torslanda provbana S Halvorsäng Raf f in Arendal Torsviken Arken Biskopsgården Vikans kross och asfalt g ad eri vä en Preem lsväge n n da Are rget Speedway lsbe Arda ä Oljev gen Vädermotet Bräckemotet Oljevägsmotet Tankgatan by Lund an an nb Bräcke am H Shell Göteborgs hamn Ivarsbergsmotet Rya skog Rödjan Skarvikshamnen Orientering: Västra Hisingen med väg 155 eln tunn ta Gö älv Älvsborgsbron Ytterhamnnen Ytterhamnen Bakgrund - 13 -
Planeringsprocess Vägverkets fyrstegsprincip I regeringens proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling 1997/98:56, uttalas krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur blir aktuellt ska man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Krav ställs också på ökad samordning och avvägning mellan olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Med anledning av detta har ett förslag till tillvägagångssätt, fyrstegsprincipen, för planering föreslagits. Fyrstegsprincipen innebär att: 1. Först skall sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. I det tredje steget kan begränsade utbyggnadsåtgärder prövas 4. Först i fjärde och sista hand bör nyinvesteringar övervägas. Fyrstegsprincipen Påverka transportbehov och val av transportsätt Utnyttja befintligt vägnät effektivare Begränsad utbyggnad Nyinvestering Miljöbalken och väglagen Miljöbalken som trädde i kraft 1999-01-01 och dess regler skall tillämpas på alla verksamheter och åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Väglagen har också anpassats till den nya Miljöbalken. Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns numera fastlagd i väglagens 14-20. Processen delas in i fyra steg: Förstudie är huvudsakligen ett program- och inventeringsskede för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Den som avser att bygga en väg skall genomföra en förstudie. Här avgränsas det område som skall analyseras. Man beskriver också översiktligt problem och brister samt konsekvenser och konflikter. Enligt Vägverkets metodik för upprättande av förstudie skall en sådan alltid göras som det första steget i planeringen av ett vägobjekt. Med förstudien som underlag beslutar länsstyrelsen om projektet kan antas medföra Betydande MiljöPåverkan (BMP) enligt Miljöbalken 6 kap 4. Beslut om betydande miljöpåverkan innebär att den fortsatta processen skall utföras med ett s k utökat samråd enligt Miljöbalken 6 kap 5. - 14 - Bakgrund
Vägutredning avser att mer noggrant utvärdera alternativa vägkorridorer utifrån trafiktekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. En vägutredning skall enligt Väglagen göras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Tillsammans med remissvar utgör vägutredningen underlag för val av korridorer. I detta skede görs också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som skall godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplan avser projektering av en väg inom vald korridor. Arbetsplanen skall fastställas och utgör en formell handling som bl a reglerar vägens fysiska och miljömässiga intrång. I detta skede vägs enskilda och allmänna intressen mot vägens funktion och standard. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska godkännas av länsstyrelsen upprättas. Arbetsplanen handläggs enligt väglagen. Bygghandling kompletterar arbetsplanen till färdig handling för byggnation av vägen. Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen och Plan- och bygglagen. Vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra ändring i gällande detaljplan eller upprättande av ny detaljplan. Vägverkets planeringsprocess Bakgrund - 15 -
2 Förutsättningar Vägsystem och funktion I Göteborgs Översiktsplan, ÖP 99, anges att de delar av huvudvägnätet som ingår i det nationella vägsystemet, utgör ryggraden i Göteborgs vägtrafiksystem. Om väg 155, Torslandavägen, sägs följande: Torslandavägen ingår delvis i det regionala stamvägnätet men bör som blivande huvudvägförbindelse till ytterhamnarna istället ingå i det nationella vägsystemet. Vägverket är väghållare för väg 155, Hisingsleden, Lundbyleden samt Västerleden (Älvsborgsbron). Övriga anslutande vägar i området är kommunala eller privata. Väg 155 och dess trafikplatser och signalreglerade korsningar är hårt trafikerade och har en stor andel tung trafik. Via väg 155 nås bland annat Volvo Torslandaverken, ytterhamnarna, Rödjans industriområde, raffinaderierna och Arendals verksamhets- och hamnområde. Det är viktigt att säkerställa god tillgänglighet till dessa verksamheter. God tillgänglighet på 155 ökar dessutom möjligheterna för nyetablering och utvidgning av befintliga verksamheter. Den stora mängden tung trafik till verksamheterna ställer höga krav på god vägstandard och standard i trafikplatserna. Väg 155 har en viktig roll i Göteborgs vägsystem. Stor andel av den tunga trafiken har bl a hamnen som målpunkt. Trafiken till ytterhamnen kommer från många olika delar av Sverige och angör hamnen via Norr-/Hisingsleden, Söder-/Västerleden via Älvsborgsbron eller Lundbyleden. Infarten till hamnen sker idag till största andelen via Ivarsbergsmotet direkt norr om Älvsborgsbron. Även interna tunga transporter sker kring väg 155. Flera av Volvos underleverantörer finns inom Arendal. Detta kräver goda tvärförbindelser över väg 155. Norrleden E6 Rv45 Öckeröle den/väg 155 Hisingsleden Lundb y leden G ötaleden E6 E6 Rv45 E6 E20 E6/E20 Rv40 Vä st erleden Söderleden Säröleden Större leder i och kring Göteborg med utredningsområdet markerat E6/E20-16 -
Vägstandard Referenshastighet Skyltad hastighet på sträckan mellan de studerade trafikplatserna och korsningen med Sörredsvägen är 70 km/h. Det gäller även genom de signalreglerade korsningarna och trafikplatserna. Sektion På sträckorna mellan korsningarna är körbanan idag cirka 13-14 meter bred. Vägrenen är minimal eller saknas helt. Vägbanan är uppdelad i 4 körfält om vardera 3,2 meters bredd och i mitten skiljs körriktningarna åt endast med en dubbel spärrlinje. Den framtagna arbetsplanen för väg 155 föreslår bl a en vägsektion med bredden cirka 18 meter enligt nedan. Siktförhållanden Plan och profilstandard för väg 155 är acceptabel på större delen av sträckan och generellt sett är siktförhållandena acceptabla för en 4-fältsväg med referenshastighet 70 km/h. Sikten på sträckan utanför Volvo, mellan Bulyckevägen och Raffinaderivägen, bedöms dock inte vara tillfredsställande. På delsträckan finns det två backkrön som begränsar trafikanternas sikt. Sektioner för befintlig väg 155 respektive föreslagen sektion för fyrfältsväg 13-14 meter ca 18 meter Förutsättningar - 17 -
Björlanda Torslanda/ Öckerö Vädermotet Shell Biskopsgårdens ind.omr Älvsborgsbron Lundbytunneln Korsningar De studerade korsningspunkterna varierar i standard och utformning. Vädermotet Vädermotet är en komplex trafikplats som knyter samman Hisingsleden, väg 155 samt Shells område med Bräckemotet som sedan leder vidare mot Biskopsgården, Älvsborgsbron respektive Lundbytunneln. Vädermotet har också en central roll för trafikens fördelning på Hisingen och hänger tätt samman med både Ivarsbergsmotet och främst Bräckemotet. Trafik fördelas mot västra och norra Hisingen för trafiken från Älvsborgsbron och Lundbytunneln. Trafik från västra och norra Hisingen knyts samman i Vädermotet för fördelning söder och österut. I trafikplatsen finns tre busshållplatser, en gång- och cykelöverfart samt trafikljus för trafiken till och från väg 155. I trafikplatsen ansluter också Biskopsgårdens industriområde samt Shell. Industriomr. Vikans kross/ ind.omr Torslanda/ Öckerö Oljevägsmotet Speedway/ ind.omr Privat väg Ytterhamnen Björlanda/ Lundbytunneln/ Älvsborgsbron Oljevägsmotet (Ytterhamnsmotet) Oljevägsmotet är en planskild trafikplats för väg 155 och Tankgatan som leder ner mot hamnen. I Oljevägsmotet saknas både retardations- och accelerationssträckor ut på väg 155 vilket gör det både svårt och riskabelt att svänga ut och in från Tankgatan, i synnerhet för tung trafik. I trafikplatsen går Volvos industrijärnväg planskilt från väg 155. Det finns tre passager för gång och cykeltrafik på ramperna söderut och trafikplatsen saknar helt signalreglering. Trafik till hamnen norrifrån, från Hisingsleden, skyltas idag via Vädermotet och Oljevägsmotet. Skyltning till hamnen sker annars via Ivarsbergsmotet. Torslanda/ Öckerö Motorbana/ ind.omr Volvo/ Björlanda Sörredskorset Sörredskorset, blivande Sörredsmotet, är idag en signalreglerad korsning i plan, som även innehåller ett korsande industrispår för järnväg. I trafikplatsen finns fyra hållplatser för busstrafik samt två gång- Björlanda och cykelöverfarter. Sörredskorset Industriomr. Vikans kross/ ind.omr Göteborg Biskopsgårdens ind.omr Övriga korsningar Torslanda/ Öckerö På aktuell sträcka Shell finns fler än ovan nämnda korsningar, den Älvsborgsbron signalreglerade korsningen vid Arendalsvägen, korsningen Kärrlyckagatan samt tre fastighetsinfarter. Lundbytunneln Belysning Vägbelysning av olika slag finns utmed hela den studerade vägsträckan. På sträckan mellan Vädermotet och Raffinaderivägen - 18 - Förutsättningar
består belysningen av armaturer upphängda i linspann mellan kraftiga stålmaster. Detta belysningssystem är föråldrat och förknippat med stora driftskostnader. Dessutom utgör de kraftiga stålmasterna ett oeftergivligt hinder inom säkerhetszonen vid sidan av vägen som ökar risken för allvarliga olyckor. Mellan Bulycke och Raffinaderivägen har motsvarande belysning bytts ut till eftergivliga belysningsstolpar utmed vägens södra sida, placerade mellan körbanan och cykelbanan. Trafik och trafikanter Biltrafik Trafiken på väg 155 har ökat med ca 25% under de senaste tio åren. Mycket talar för att denna trend kommer att fortsätta ett bra tag framöver. Kommunen planerar för nya bostäder och verksamheter på västra Hisingen. Göteborgs Hamn och Volvo tror på fortsatt expansion av sina verksamheter. Väg 155 har många syften att fylla. Som en av de mest trafikerade vägarna vad gäller tung trafik skall den fungera som angöring till ett av de mest godsintensiva områdena i hela Göteborg. Dessutom skall vägen fungera som infart från grannkommunen Öckerö samt som pendlingsväg för en stor del av de boende i Torslanda. På sträckan mellan Bulyckevägen och Vädermotet är trafikmängderna mellan ca 20 000 och 30 000 fordon per dygn (ÅMVD). Trafikstörningar som köbildning uppstår under rusningstrafik, främst i de signalreglerade korsningarna. Trafikmängder år 2000 (ÅMVD) ÅMVD= årsmedelvardagsdygn Förutsättningar - 19 -
Tung trafik Göteborgs Hamn, Volvo och dess underleverantörer samt raffinaderierna alstrar tillsammans stora mängder tung trafik. På delsträckan mellan Oljevägsmotet och Vädermotet går dagligen uppemot 3 000 tunga fordon, vilket motsvarar 15% av den totala trafiken. Andelen tunga fordon ligger därmed långt över genomsnittet för de tyngre trafiklederna i Göteborg (8-10%). Den största delen av den tunga trafiken till Göteborgs Hamn angör hamnen via Ivarsbergsmotet och trafikerar således inte väg 155 idag. Buss 21 Torslanda- City- Partille Buss 27 Eketrägatan- Volvo- Arendal- Eketrägatan Buss 28/29 Centralen- Volvo Buss 129 Arendal- Volvo- Centralen Buss 240 Göteborg- Eketrägatan- Hjuvik- Lilla Varholmen Buss 241 Direktbuss Lilla Varholmen- Centralen Kollektivtrafik Väg 155 trafikeras i nuläget av busslinje 21, 28/29, 129, 240 och direktbussen 240. Två av de tre hållplatserna i utredningsområdet trafikeras dessutom av busslinje 27 som trafikerar hamnområdet. Busshållplatserna utmed vägen är Vädermotet, Arendalsvägen och Sörredsvägen. I korsningarna vid hållplatserna finns signalreglerade övergångsställen där resenärer som använder hållplatserna kan passera väg 155. Av- och påstigande per dygn varierar på hållplatserna. Sörredsvägen har ca 360 resande/dag, Arendalsvägen ca 165 resande/dag och Vädermotet ca 80 resande /dag. Gång- och cykeltrafik Utmed hela väg 155 finns en separerad gång- och cykelbana. Avståndet mellan cykelbanan och vägen varierar. I korsningspunkterna finns inga planskilda korsningar mellan oskyddade trafikanter och biltrafiken. Inga fysiska åtgärder är genomförda för att skydda oskyddade trafikanter eller säkerställa lägre hastighet i korsningspunkter. Cykelbanan finns med i Cykelprogrammet (Trafikkontoret -99) som en viktig led i kommunens huvudcykelnät. Kollektivtrafik Linje 27 och delvis 129 Linje 28/29 Linje 21, 240, 241 Hållplats utmed väg 155 Kollektivtrafik - 20 - Förutsättningar
Gång- och cykeltrafik Cykelväg Cykelvägnätet och passager för oskyddade trafikanter Passage De stora trafikmängderna på väg 155 har en negativ inverkan på gående och cyklisters närmiljö. Utöver buller och avgaser innebär den omfattande biltrafiken och de höga farterna att gång- och cykeltrafikanterna utsätts för en potentiell olycksrisk, i synnerhet i samband med passagerna vid trafikplatserna. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö samt egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under en transport. Inom ramen för arbetet med Göteborgs översiktsplan har det genomförts fördjupade studier för transporter av farligt gods och resultatet av studierna redovisas i översiktsplan Transporter av farligt gods (1999). I planen beskrivs vilka skyddsavstånd och säkerhetszoner som skall upprätthållas utmed transportleder samt vilka risknivåer som kan accepteras. I rapporten visas också påbjudna transportvägar för farligt gods. Gång- och cykelvägen utmed väg 155 Väg 155 anges som en s k A-väg d v s en påbjuden färdväg för transporter av farligt gods, samtliga klasser. Som framgår av kartan nedan ingår inte Tingstadstunneln och Lundbytunneln bland A-vägarna utan för dessa råder särskilda restriktioner. Det innebär att transporter med farligt gods till t ex Ytterhamnen går via Söderleden eller Norrleden. Det finns ett antal mottagare av farligt gods längs väg 155 på den aktuella sträckan som t ex Raffinaderierna, Volvo och Göteborgs Hamn samt ett antal mindre företag. I tidigare studier har den tunga trafiken studerats på plats och under den observerade tiden fraktade ca 1,5% av de tunga fordonen på väg mot centrum farligt gods. Motsvarande siffra mot Öckerö var ca 2%. Transporterna visade sig vara brandfarliga eller mycket brandfarliga vätskor som färg, dieselbrännolja och bensin, samt brandfarliga gaser som gasol. Förutsättningar De svarta linjerna anger s k A- vägar i anslutning till Göteborg - 21 -
Fysisk ram kring transportleder för farligt gods invid förnyelseområden enligt fördjupad översiktsplan för Göteborgs Stad - 22 - Förutsättningar Trafiksäkerhet Vägen har idag dubbla körfält i båda riktningar endast avskiljt med dubbel mittlinje. Accelerationsfält och retardationsfält saknas i Oljevägsmotet och ingen fysisk hastighetssäkring finns i samband med passager för oskyddade trafikanter. Väg 155 har i tidigare utredningar om olycksdrabbade vägsträckningar pekats ut som en av de vägar som bör prioriteras för trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder. Väg 155 byggdes ursprungligen som en 13-metersväg med breda vägrenar. Då trafikmängderna så småningom överskred vägens kapacitet har vägbredden utnyttjats till fyra smala körfält, endast separerad med dubbel mittlinjemålning. Trafikplatserna har låg standard i förhållande till trafikmängderna då viss planseparering blandas med signalreglering och påfarter med väjningsplikt. Arbete med att förbättra trafiksäkerheten längs väg 155, på sträckan Bulycke- Vädermotet har pågått under några år och en bygghandling skall vara färdig under början av 2004. Åtgärder i denna rör främst vägsektionen med mittbarriär samt trafiksäkring av vägens sidoområden, se sektion sidan 15. Olyckor Över hela sträckan från Vädermotet till Sörredsvägen inklusive trafikplatserna har det inträffat närmare 80 olyckor mellan 1999-2003. Av dessa är tio stycken svåra personskador och 50 lindriga personskador. Upphinnandeolyckorna är den vanligaste olyckstypen på både sträckan och i respektive trafikplats. I Vädermotet har 26 olyckor inträffat varav tre olyckor är med svåra personskador, i Oljevägsmotet har det skett nio olyckor varav en med svår personskada och i korsningen med Sörredsvägen har nio olyckor orsakats, men ingen med svåra personskador.
Olyckor Svår skada Lindrig skada Ej personskada Polisrapporterade trafikolyckor längs väg 155 mellan år 1999-2003 Noteras bör att i korsningen med Arendalsvägen har det skett tio olyckor, varav tre med svåra personskador. Två olyckor har skett med oskyddade trafikanter, en cykelolycka i Vädermotet och en olycka med fotgängare på sträckan mellan Sörredsvägen och Arendalsvägen. Svår psk Lindrig psk Ej psk Total andel olyckor Vädermotet 3 15 8 26 Oljevägsmotet 1 5 3 9 Sörredskorset 0 8 1 9 På sträckan 10 51 17 87 Antal olyckor 1999-2003. psk = personskada Övrig infrastruktur Järnväg Järnvägsgods till och från Ytterhamnsområdet når via Hamnbanan och Marieholmsbron stambanenätet. I dagsläget transporteras cirka 20 % av containervolymen till och från Göteborgs Hamn med järnväg och godsvolymökningen har varit betydande de senaste åren. Tillväxten av järnvägsgods var 22% under år 2002. Godsvolymen, med avseende på containers, har totalt de senaste 20 åren ökat med i genomsnitt 4,6% per år. I dagsläget lämnar 20-25 tågset Göteborgs Hamn varje vardagsdygn. Hamnbanans kapacitet bedöms klara en fördubbling av godsvolymen genom ökad godsvolym per tågset och ökad trafikering med fler tågset. Under dessa förutsättningar bedöms kapaciteten vara tillräcklig de närmaste tio åren. En för vägtrafiken kritisk punkt har dock identifierats; korsningen i plan mellan Oljevägen och Hamnbanan. En av Göteborgs Hamn initierad järnvägsutredning visar på stora störningar av vägtrafiken i denna punkt redan år Förutsättningar Godståget från Volvo passerar Sörredsvägen - 23 -
2008, till följd av järnvägstrafik till och från Ytterhamnsområdet. I anslutning till Oljevägsmotet viker spåret till Volvo Torslanda av från Hamnbanan och går under väg 155. Volvo anger att man har 6-14 tågrörelser per dygn. Fartygstrafik Göteborgs Hamn har ett mycket fördelaktigt läge med ca 70 % av den nordiska industrin inom cirka 50 mils radie från Göteborg. Hamnen är Nordens största med transoceana anlöp varför den är av central betydelse för svenskt näringsliv. Några av fartygen som frekventerar Göteborgs Hamn Foto: Göteborgs Hamn AB I Göteborgs Hamn lastas och lossas cirka 34 miljoner ton gods årligen mellan fartyg och land, vilket är lika mycket som de därpå följande fyra nordiska hamnarna tillsammans. Göteborgs Hamn har gjort bedömningen att transporterna av gods kommer att fördubblas från 1999 till 2020. Intentionen är att hälften av den ökningen skall gå på järnväg. I nuläget pågår dessutom ett arbete för att förbättra säkerheten i infartsrännan till Göteborgs Hamn. Bland åtgärderna återfinns muddring av 12 miljoner m³ lera samt bortsprängning av 0,4 miljoner m³ berg. Näringsliv och sysselsättning Flera av Göteborgs största företag är etablerade i anslutning till väg 155. Här finns Volvo som en av det största arbetsgivarna i Göteborg samt hamnverksamheten. Även verksamhet såsom raffinaderier, transportföretag, byggföretag, tyngre industri, hotell och konferensanläggning finns etablerade i området. Efter centrala Göteborg har Hisingen den största koncentrationen av arbetsplatser i regionen och Hisingen rymmer ungefär en fjärdedel av Göteborg Stads samtliga arbetsplatser. Delen nattbefolkning är ett hundratal men dagbefolkningen är mycket stor i området, över 20 000 personer, som en medelstor svensk kommun. Den största delen av de som arbetar i området, ca 15 000 personer, jobbar norr om väg 155, kring Volvo. Av de närmare 6 000 personer som jobbar söder om Torslandavägen är den främsta koncentrationen i mitten av områden, kring Oljevägsmotet och västerut. Målpunkter i området är starkt förknippade med de verksamheter som bedrivs. Hamnen och dess olika delar är stora målpunkter, likaså Volvo och raffinaderierna. - 24 - Förutsättningar
Markanvändning Riksintressen Aktuella riksintressen framgår av kartan nedan. Området söder om väg 155 omfattas av geografiska riktlinjer enligt Miljöbalken (MB) 4 kapitlet....väg till riksintresse är av riksintresse. Väg 155, Hisingsleden (väg E6.20) samt Hamnbanan är av riksintresse för kommunikationer. Göteborgs Hamn är av riksintresse för sjöfarten och stora delar av verksamhetsområdena anges som riksintresse för industrin respektive totalförsvaret. I anslutning till Vädermotet finns ett naturgasstråk som i ÖP 99 utpekas som riksintresse. Översiktsplaner och andra övergripande planer Den framtida markanvändningen beskrivs i ett antal kommunala planer. Utredningsarbeten pågår också inom Göteborgs Stad samt hos flera intressenter längs sträckan. Översiktsplanen för Göteborgs Stad (ÖP 99) vann laga kraft i februari 2003. Inom Göteborgs Stad pågår arbetet med en detaljerad översiktsplan för Ytterhamnsområdet (Samrådshandling 2000-11-30). Inom kommunen pågår också arbetet med en strukturstudie för Västra Hisingen som varit föremål för samråd under sommaren 2003. Göteborgs hamn tar fram en förstudie för hamnområdets närinfrastruktur. Nedan beskrivs de olika planernas intentioner för respektive område: Utdrag ur Göteborgs översiktsplan, ÖP 99, riksintressen Förutsättningar - 25 -
Bostäder och industri Översiktsplanen ger möjlighet till stora utbyggnader på Hisingen. Expansionsmöjligheter finns i anslutning till befintliga industrianläggningar och Göteborgs hamn. Placering av en ny kombiterminal diskuteras och i ÖP 99 redovisas denna längs Oljevägen. Även andra alternativ som Halvorsäng kan vara aktuella. I bl a ÖP 99 samt strukturstudien för Västra Hisingen anges stora möjligheter till expansion av framför allt bostäder i anslutning till Torslanda, Amhult, Hjuvik mm. Väg 155 och övrigt vägsystem Översiktsplanen redovisar en utbyggnad av väg 155 till fyra förbättrade körfält samt planskilda trafikplatser i Vädermotet, Ytterhamnsmotet och Sörredsmotet. I ÖP 99 finns två alternativa länkar som förbinder Kongahällavägen med andra vägar förbi Torslanda. En av dessa länkar ansluter till väg 155 öster om Amhult, den andra förbinder Kongahällavägen med Sörredsvägen norr om Volvo. Enligt uppgift från Stadsbyggnadskontoret finns även ett tredje alternativ med i tankarna väster om Volvos provbana, som förbinder Lilleby direkt med Syrhålamotet. Stadsbyggnadskontoret har idéer om en stombusslinje som ska trafikera delen Öckerö - Göteborgs centrum. En sådan stombuss skulle då trafikera väg 155 med hållplatser i anslutning till trafikplatserna. Utdrag ur Göteborgs översiktsplan, ÖP 99, markanvändning I de långtgående planerna finns även idéer kring framtida spårbunden trafik. Detta är under förutsättning att Hamnbanan dras i en ny sträckning norrifrån och ansluter vid Ytterhamnsmotet och att Hamnbanan frigörs från godstrafik och då kan nyttjas för per- - 26 - Förutsättningar
Verksamheter Park Natur Hamnverksamhet Renings-/kraftvärmev. Transport o logistik Raffinaderi Kontor Bergstäkt Utvecklingsområde Övrig industri sontrafik. Hamnbanans sträckning utnyttjas fram till Ivarsbergsmotet, sen är sträckningen osäker då spårbunden persontrafik inte anses lämplig i närheten av den tunga industri som förekommer i hamnområdet (raffinaderier). Tankarna kring den vidare sträckningen för spårbunden trafik väster om Ivarsbergsmotet varierar. Det finns flera idéer, bl a att spåret skall ligga söder om väg 155 eller att det skall ligga i mittremsan på väg 155. Dessa idéer finns ej presenterade i ÖP 99 men är nämnda i strukturstudien för västra Hisingen (se bild sidan 26). Ett reservat för framtida spårbunden trafik kommer att läggas in i den fördjupade översiktplan över Ytterhamnsområdet som är under framtagande och där utställning troligtvis sker under 2004. Nuvarande markanvändning samt intentionerna i Översiktsplanen, ÖP 99. Hamnbanan Hamnbanan förbinder Göteborgs ytterhamnar med det övriga nationella järnvägsnätet. Hamnbanan sträcker sig från Kvillebangården i öster till Älvsborgsbangården i väster. Banan är idag inte elektrifierad utan tågen drivs med diesellok. Hamnbanan förbinder Göteborgs ytterhamnar och industrierna på Hisingen med övriga delar av det nationella järnvägsnätet. Godstrafiken är omfattande och idag trafikeras banan av ca 60 tåg per dygn. Av den totala volymen på Hamnbanan är ca 2/3 gods till ytterhamnarna. Arbetet med elektrifiering av Hamnbanan pågår och beräknas vara färdigt under hösten 2003. Idag körs endast dieseldrivna lok på sträckan och Göteborgs Hamn räknar med att cirka en timmes hanteringstid per tågset kommer att sparas efter elektrifieringen. Elektrifieringen är en åtgärd som avser den kommande tioårsperioden. I tidigare utredningar har kritik gällande Hamnbanans läge på grund av pågående och framtida markanvändning på norra älvstranden framförts. Banverket kommer därför att tillsammans med Göteborgs stad studera framtida alternativa sträckningar. Förutsättningar - 27 -
Alternativa kollektivstråk med knutpunkter, utdrag ur strukturstudien Västra Hisingen Björlanda Lilleby Torslanda Volvo Hjuvik/ Hästevik Amhult I ÖP 99 finns reservat för en framtida ny hamnbana som går i en båge över Hisingen och ansluter mot hamnen igen vid Ytterhamnsmotet. En ny sträckning av Hamnbanan ligger enligt Stadsbyggnadskontoret längre än 20 år framåt i tiden. Göteborgs hamn Trafikräkningar visar på att majoriteten av trafiken väljer Ivarsbergsmotet och Oljevägen som väg till Ytterhamnsområdet. På den sträckan finns Göteborgs Hamns ID-kontroll. Containerparken i Göteborgs Hamn, Älvsborgsbron i bakgrunden Foto: Göteborgs Hamn AB I framtiden har Göteborgs Hamn som ambition att all trafik som hamnen alstrar (exklusive trafiken till Oljehamnen) skall angöra hamnområdet via nya Ytterhamnsmotet som ersätter Oljevägsmotet. I anslutning till Tankgatan kommer följaktligen ett nytt kundcenter att anläggas som ersätter den tidigare ID-kontrollen. Ambitionen från Göteborgs Hamn är också att ge Tankgatan en ny sträckning och i Tankgatans förlängning få till stånd en planskild korsning över Hamnbanan för att slippa framkomlighetsproblem då tågtrafiken ökar. En stor del av den tunga trafiken från Lundbyleden väljer i dagsläget Ivarsbergsmotet och Oljevägen som väg till Ytterhamnarna. Efter en eventuell ombyggnad kommer dessa istället att välja Ytterhamnsmotet och Tankgatan som väg till Ytterhamnarna. Det är dock svårt att säga i vilken omfattning trafikmängderna kommer att flyttas om på vägnätet och behovet av ytterligare analyser av trafikföringen på västra Hisingen är stort. - 28 - Förutsättningar Volvo Volvo är en stor aktör och fastighetsägare i området. Volvo har verksamhet i både Arendal och Torslanda. På Arendal arbetar ca 5 000 personer, hälften hos Volvo och hälften hos andra företag. Vid Torslandaverken har Volvo ca 16 000 anställda. Volvo har ca 500 interna transporter mellan Arendal och Torslandaverken varje dag. Dessa går via Syrhålamotet. För transporterna till Bilterminalen genomförs försök med extra långa fordon, s k roadtrains.
Expansionsytan i Arendal är begränsad och räcker till ca ytterligare 1 000 sysselsatta. Volvos nästa expansionsområde är söder om Syrhålamotet. Huvuddelen av den framtida expansionen förutsätts dock ske i anslutning till Norrleden. I Torslandafabriken räknar Volvo med att under 2003 öka produktionen med ca 40%. Ökningen sker genom övergång från två till treskift. Detta kommer till viss del att öka både person- och materialtransporterna till och från anläggningen. Raffinaderier Shell och Preem har sina raffinaderier i området och kring denna typ av verksamhet råder särskilda skyddszoner som bestäms i samverkan med Räddningsverket. Från raffinaderierna pumpas de färdiga produkterna i rörledningar till depå i Skarvikshamnen. Därifrån fraktar sedan större och mindre tankfartyg, tankbilar och järnvägsvagnar produkterna vidare till depåer. Raffinaderierna är även stora fastighetsägare i området. Shell raffinaderi vid Vädermotet Övriga intressenter Längs väg 155 finns många mindre företag inom olika branscher, bl a underleverantörer till de större bolagen. Inom Rödjanområdet finns också byggbolag mm. Norr om väg 155 ligger Vikans kross och asfalt som ansluter till väg 155 i en signalreglerad plankorsning. Detaljplaner Utmed väg 155 finns delar med gällande detaljplaner men också områden som saknar detaljplan. Detaljplan finns kring korsningen med Sörredsvägen och Vädermotet men endast för järnvägen genom Oljevägsmotet/Ytterhamnsmotet. Markägare kring moten Markering visar detaljplanelagda områden Förutsättningar - 29 -
är främst kommunen som i sin tur arrenderar ut marken till olika företag och kommunala bolag. Volvos fastighetsbolag Danafjord äger stor andel mark och likaså raffinaderierna i området. Miljö Landskapsbild/stadsbild Landskapsbilden utmed väg 155 domineras av industri och raffinaderiverksamhet. Mellan de olika verksamhetsområdena finns obebyggd naturmark av skiftande karaktär och kvalitet. Stora delar av marken är kultiverad genom utfyllnadsmaterial. Utblickarna i landskapet domineras av raffinadericisterner och industribyggnader. Här och där finns bergknallar med grönområden emellan som utgör orienteringspunkter och ger landskapet identitet. I utredningen Göteborgs grönstruktur (1993) beskrivs skogsområdena kring Arendal som viktiga ur landskapsbildsynpunkt. Bevarandeintressen Utredningsområdet är idag till stora delar bebyggt. Tidigare har det dock varit ett öppet kulturlandskap och är därför rikt på fornlämningar. I samband med arbetsplan för trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan Bulyckevägen-Vädermotet genomförde därför Göteborgs Stadsmuseum en särskild arkeologisk utredning (februari 2002). Utredningen förordade att ett par områden skulle förundersökas. Skogsområdena kring Arendal pekas i rapporten Göteborgs Grönstruktur (1993) ut som ett område viktigt ur landskapsbildssynpunkt. I samma rapport finns området kring Halvorsäng upptaget som en viktig skyddszon kring Volvo. Delar av området finns även med i Natur- och kulturvårdsprogrammet för Göteborg (1979) samt i inventeringen av ädellövskog i Göteborg (Länsstyrelsen 1986:8). Tillsammans utgör områdena en grön kil från det inre av Hisingen mot havet. Natur och Kultur Grönstruktur Värdefull natur Område med arkeologiska undersökningar Fornlämning Natur- och kulturintressen - 30 - Förutsättningar
Ardalsberget och Halvorsäng är även populära områden för närrekreation som hundrastning och motion. En motorbana för speedway ligger mellan Oljevägen och väg 155. Utredningsområdet avvattnas mot söder till Göta älv och Kustvattnet. En mindre del i norr går via Torsviken, som är ett Natura 2000-område enligt EU:s fågeldirektiv. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Ett fåtal bostadshus finns i anslutning till väg 155 och ligger främst vid Sörredsvägen och Rödjan. Bullerberäkningar utfördes i samband med arbetsplanen för sträckan Bulyckevägen-Vädermotet och fem bostadshus bedömdes ligga nära gränsvärden för högsta acceptabla ljudnivåer. De flesta av verksamhetslokalerna ligger en bit från vägen med dess korsningspunkter och bedöms inte ligga över gränsvärden för bullernivåer gällande lokaler. Vibrationsproblem kan framför allt uppstå vid svåra grundläggningsförhållanden, där bostäder ligger mycket nära vägen och där trafikmängderna är höga. Huvuddelen av jordlagren i området består av postglacial finlera men på vissa partier längs med vägen finns urberg. Vägen ligger i ett svagt kuperat landskap med återkommande mindre bergsskärningar och däremellan partier med lerjordar. Idag finns inga kända vibrationsproblem längs väg 155 mellan Vädermotet och Bulyckevägen. Luftföroreningar Sverige har genom bl a de nationella miljömålen åtagit sig att minska trafikens klimatpåverkan. Regeringen har 1999 antagit miljökvalitetsnormer för luftkvalitet som föreskriver de föroreningsnivåer som människor eller miljö kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Normerna anger gränsvärden för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, kväveoxid, kolmonoxid, bensen och partiklar (P10). I dagsläget sker överskridande av miljökvalitetsnormen för bl a kvävedioxid vid mycket hårt trafikerade vägar i centrala Göteborg och Stockholm. Dessa vägar har trafikmängder över 50 000 fordon/dygn. Normen för kvävedioxid skall vara uppfylld till den 31 december 2005. Väg 155 har idag en trafikmängd på ca 25 000 fordon/dygn väster om Hisingsleden och ca 45 000 fordon/dygn öster om Hisingsleden. Simuleringar från Trafikkontoret visar att om ingenting görs riskerar miljökvalitetsnormen för kvävedioxid att överskridas i bl a anslutning till Lundbytunneln. För den aktuell sträcka kan normen klaras men kontinuerlig övervakning krävs. Förutsättningar - 31 -