TRAFIKUTREDNING FÖR NY GÅNGOCH CYKELBANA LÄNGS

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten bild ur publikationen TRAFIKUTREDNING FÖR NY GÅNGOCH CYKELBANA LÄNGS LANDVETTERSJÖN PUBLIKATION 2014:01

Beställare Konsult Ansvarig konsult Trafikdesign Härryda kommun Henrik Yngve Björn Sundén ÅF Infrastructure AB Sabina Johnsen Rolf Andersson Emelie Heijmans Miljöjuridiskt sakkunnig Marcus Johansson Uppdragsnr ÅF 583123 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

1 Innehållsförteckning Contents 1 Bakgrund 4 1.1 Problembeskrivning 4 1.2 Främjande av cykeltransporter 4 1.3 Cykling i Härryda kommun 4 1.4 Geografisk avgränsning 4 1.5 Teknisk avgränsning 5 2 Befintliga förhållanden 6 2.1 Orientering och målpunkter 6 2.2 Vägar 7 2.3 Kollektivtrafik 7 2.4 Gång- och cykelvägnät 7 2.5 Trafikmängder och hastigheter 8 3 Övergripande utformning av ny gång- och cykelbana 9 3.1 Detaljerad utformning av ny gång- och cykelbana 9 3.2 Alternativ utformning för kritiska sektioner 14 4 Konsekvenser 21 4.1 Ansvar för gång- och cykelvägen 21 4.2 Val av åtgärd (slänt, stödmur eller bro) 21 4.3 Fastighetsintrång 21 4.4 Vidare arbete med miljöpåverkan 22 5 Kostnadsbedömning 24 5.1 Kostnadsbedömning vid alternativ utformning 24 5.2 Föreslaget alternativ 28 6 Referenser 29 Bilagor: Planritning Delområde 1 (583123-0201) Planritning Delområde 2 (583123-0202) Sektioner (20 sidor) ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

4 (29) 1 Bakgrund 1.1 Problembeskrivning Inom Härryda kommun saknas idag möjlighet till säker transport mellan flera av kommunens orter för dem som tar sig fram till fots eller på cykel. Detta gäller bland annat för sträckan som förbinder kommunens två största orter, Mölnlycke och Landvetter. Denna utredning studerar möjligheten att anlägga en gång- och cykelbana längs den norra sidan av Landvettersjön samt möjlig utformning av denna. Utredningen innehåller även en översiktlig kostnadsbedömning. 1.2 Främjande av cykeltransporter Enligt Trafikverket sker idag 12 procent av alla resor i Sverige med cykel. Det finns även flera exempel på hur man genom konsekventa satsningar kunnat öka andelen cykeltrafik väsentligt. Att få fler att cykla i stället för att åka bil är ett viktigt mål på vägen mot ett miljöanpassat transportsystem. En överföring från bil till cykel ger positiva miljöeffekter både genom att luftföroreningar och buller minskar. (Ur: Potential för ökad och säker cykeltrafik, Trafikverket) Även ur folkhälsosynpunkt är det positivt om fler väljer att gå eller cykla. Studier pekar till exempel på att ett ökat cyklande också ökar både stresstolerans och allmänt välbefinnande. I en strävan efter ett jämställt vägtransportsystem är det även viktigt att se över och underlätta framkomligheten för de trafikanter som väljer att ta sig fram med cykel eller till fots då det har visat sig att det i större utsträckning är kvinnor än män som väljer dessa transportsätt. 1.3 Cykling i Härryda kommun Härryda kommun arbetar långsiktigt för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt att cykla och promenera inom kommunen och poängterar vikten av miljö- och hälsovinster för dem som väljer att ta sig fram med cykel eller till fots. En publikation från 2009, som har analyserat behovet av tätortssammanbindande cykellänkar i kommunen (2009:03) identifierade sträckan mellan Mölnlycke och Landvetter, via Landvettersjöns norra sida, som en viktig länk för gång- och cykeltrafiken i kommunen. Dels förbinder den de två största orterna i kommunen och dessutom är topografin gynnsam med små nivåskillnader och backar. Estetiskt är miljön mycket tilltalande med Landvettersjön utmed vägen vilket skulle ge en fin naturupplevelse. 1.4 Geografisk avgränsning Sträckan som har utretts är belägen utmed väg 540 (Boråsvägen) längs Landvettersjöns norra sida, mellan orterna Mölnlycke och Landvetter. I väster avgränsas sträckan av korsningen med Rådanäsvägen och i öster sker avgränsningen där väg 549 (Partillevägen) ansluter, se figur 1. Vid korsningen med Partillevägen i öster ska sträckan även ansluta till en ny gång- och cykelbana som ska löpa längs med Partillevägen bort till Landvetter. I väster ansluter sträckan till en befintlig gång- och cykelbana.

5 (29) 27 541 40 Partillevägen 27 40 27 40 540 Boråsvägen Sträcka Stäcka som ingår i i denna förstudie Figur 1. Utredningssträckan markerat med rött 1.5 Teknisk avgränsning I denna utredning har möjlighet att flytta vägen för att ge utrymme åt en gång- och cykelbana studerats. I flera partier längs den utredda sträckan ligger dock vägen inklämd mellan berget i norr och vattnet i söder. För att få plats med en gång- och cykelbanan i dessa partier anses breddning ut i sjön av den befintliga vägen vara den enda möjligheten. Alternativ till breddning ut i sjön är att låta vägbanan smalna av och bli enkelriktad i partier längs de mest kritiska delarna av sträckningen. Detta har dock ansetts påverka vägens funktionalitet i allt för stor omfattning och har därför inte beaktats i denna utredning. Detta har gjorts på grund av att en sträcka om sammanlagt 1 km totalt skulle behöva enkelriktas vilket skulle bidra till en stor försämring gällande framkomlighet. Den befintliga vägens egenskaper vad gäller bredd på körbanan har därför bevarats. Motivet till att behålla vägens funktionalitet är att den har ett stort värde för transporter i området. Sträckan knyter samman flera stora arbetsplatser i Bråta och Bårhult samt är en viktig kollektivtrafiklänk mellan Mölnlycke och Landvetter.

6 (29) 2 Befintliga förhållanden 2.1 Orientering och målpunkter Landvettersjön sträcker sig mellan de två största orterna i Härryda kommun, Mölnlycke och Landvetter, se figur 2. I orterna bor drygt 15000 respektive 7000 invånare. Mölnlycke och Landvetter I Mölnlycke centrum finns kommunhuset samt ett utbyggt centrum med handel och restauranger. Där finns även ett kulturhus som inrymmer kommunens största bibliotek. I båda orterna finns service i form av vårdcentral, barn- och mödravårdscentral, folktandvård samt tillgång till hallar och anläggningar för idrott. I Landvetter finns den enda ishallen i kommunen. Ett flertal grund- och förskolor finns på båda orterna. Kommunens enda gymnasieskola, Hulebäcksgymnasiet, är placerad i centrala Mölnlycke. I kommunen i stort finns drygt 3 300 företag. Den största arbetsgivaren är Härryda kommun och den största arbetsplatsen är Göteborg Landvetter flygplats. Landvettersjön Landvettersjön används flitigt av badbesökare eftersom flera av kommunens badplatser finns vid sjön. I sjön finns även ett fiskbestånd med abborre, gärs, lake, mört, nors, siklöja och sutare (1). I vissa skrifter och dokument benämns även sjön som Gröen, men enligt ett beslut av Lantmäteriet 2010 är Landvettersjön det officiella namnet. I denna utredning har normalvattennivån för sjön beräknats ligga på ca 55 m ö h (enligt RH2000, rikets höjdsystem 2000, det nya nationella höjdsystemet). Några uppgifter om sjöns fluktuationer har inte framkommit. Strandskyddet för Landvettersjön sträcker sig 130 m upp på land. Landvetter Landvettersjön Landvetter rlygplats Mölnlycke Figur 2. Översiktskarta 1 Limnologisk undersökning av Rådasjön och Landvettersjön (Gröen) 2011

7 (29) 2.2 Vägar Väg 540 (Boråsvägen) sträcker sig längs med Landvettersjön norra sida. Den tar i öster slut i korsningen med väg 549 (Partillevägen). Tillsammans med väg 549 förbinder vägen de två största orterna i kommunen, Mölnlycke och Landvetter. Väg 540 är, längs med sjön, 7 meter bred och har ett fåtal parkeringsfickor längs med sjösidan. Vägen slingrar sig fram mellan bergsidor och skogslandskap på ena sidan och branta slänter ner mot sjön på andra. Längs med sjökanten finns flertalet bryggor och sjöbodar. Hela sträckan som har utretts är ca 3 km lång. Trafikverket är väghållare på hela den utredda sträckan samt även för väg 549. 2.3 Kollektivtrafik Buss 611 mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke (via Rävlanda) trafikerar den utredda sträckan. Under högtrafik har linjen kvartstrafik mellan Mölnlycke och Landvetter medan den övrig tid går varje halvtimme. Två hållplatser finns utmed utredningssträckan, Källdalen och Röset, se figur 3. Båda är utformade som fickor och saknar väderskydd. 27 Hpl Slamby 40 Partillevägen 27 40 27 Hpl Röset 40 Hpl Källdalen Hpl Bråta ind.omr. Boråsvägen Busshållplats Figur 3. Busshållplatser längs utredningssträckan 2.4 Gång- och cykelvägnät Från Mölnlycke och fram till Rådanäsvägen, väster om det aktuella utredningsområdet, finns en gång- och cykelbana. Efter Rådanäsvägen tar sjön vid och gående och cyklister är hänvisade att använda vägrenen samt körbanan. Direkt öster om där denna utredning slutar är en ny gång- och cykelbana under projektering längs med Partillevägen mot Landvetter. Denna sträcka är drygt en kilometer lång och fyller även ett lokalt behov som en utveckling av cykelvägnätet i Landvetter.

8 (29) 2.5 Trafikmängder och hastigheter Härryda Kommun har utfört trafikräkningar på väg 540 under 2012 och de beräknade mängderna uppgår till ca 4800 fordon per dygn varav ca 12 % är tung trafik. För landsbygdsvägar kan dock antalet fordon räknas upp med ungefär 1 % per år då trafikmängderna generellt har ökat. Längs med hela den utredda sträckan gäller hastighetsbegränsningen 70 km/h

9 (29) 3 Övergripande utformning av ny gång- och cykelbana En kombinerad gång- och cykelbana föreslås längs den södra sidan av Boråsvägen (mot sjön) för att undvika bergssprängning då befintligt utrymme intill vägen på norra sidan inte är tillräckligt längs långa sträckor. På grund av det begränsade utrymmet föreslås att gång- och cykelbanan ges en bredd om 2,5 m, det vill säga något smalare än standarden på 3 meter. Längs flera partier utmed sträckan förekommer smala sidoområden med brant lutning ner mot sjön. För att kunna anlägga gång- och cykelbanan behöver därför någon form av åtgärd utföras längs dessa sträckor. Den åtgärd som primärt föreslås är vägbreddning genom utfyllnad och slänter ner mot sjön med en lutning på 1:2. För de mest kritiska passagerna har även förslag med stödmur bestående av gabioner samt ett broalternativ föreslagits. Totalt har fyra sträckor identifierats där alternativ lösning till slänt föreslås. Där breddning genom anläggning av slänter mot sjön tillämpas bör även ett skyddsräcke placeras i stödremsan för att förhindra att cyklister kör ner för slänten. Vid smala partier mot sjösidan och där det finns utrymme föreslås en breddning av den befintliga körbanan mot norr. Gång- och cykelbanan har då kunnat anläggas delvis på den befintliga körbanan. De områden som har använts för ny väg består i dagsläget främst av uppvuxna träd och skogspartier. En mer grundlig undersökning gällande påverkan på naturvärdena bör därför genomföras där vägen breddas. För att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna har en skiljeremsa på 1 m samt ett vägräcke placerats mellan väg och gång- och cykelbanan. På särskilda platser, så som i samband med busshållplatser, kan räcket öppnas upp för att skapa enklare passager. En stödremsa om 0,5 m anläggs intill gång- och cykelbanan, mot sjön. 3.1 Detaljerad utformning av ny gång- och cykelbana Nedan presenteras utformningen av förslaget för en ny gång- och cykelväg längs Landvettersjöns norra sida mer detaljerat. Förslaget beskrivs från väster till öster, det vill säga från korsningen med Rådanäsvägen till korsningen med Partillevägen. En planritning över förslaget finns illustrerat i ritning 583123-0201 och 583123-0202. Ett antal sektioner längs med sträckan har studerats närmre och redovisas som separat bilaga. Rådanäsvägen Röset För att ansluta mot den befintliga gång- och cykelvägen väster om Rådanäsvägen måste en överfart anordnas över Rådanäsvägen. När gång- och cykelbanan har korsat Rådanäsvägen löper den parallellt med den södra sidan av Boråsvägen och breddning sker genom anläggning av slänter ner mot den befintliga bäcken, se figur 4. Sannolikt behövs en ny, längre trumma anläggas för att leda om diket intill vägen då gång- och cykelbanan har byggts ut. Detaljerad information över hur utformningen i detta område kommer att bli kan ses i sektionerna 0/030 och 0/107. I det parti där väg 540 närmar sig sjön omsluter bergväggen den ena sidan av vägen. Utrymmet

10 (29) Figur 4. Foto över bäcken nedanför den befintliga slänten (foto: ÅF) är därför begränsat och för att få plats med gång- och cykelbanan måste breddning av vägen ske genom utfyllnad och slänt mot sjön (se sektion 0/190,5). För att undvika att fylla ut ett större vattenområde än tvunget föreslås att vägen så snart som det är möjligt svänger av och breddas åt norr, se figur 5. På detta sätt blir det möjligt att anlägga gång- och cykelbanan på befintlig körbana och därmed undvika nya slänter. Vägen fortlöper på liknande sätt fram till ungefär 300-metersmarkeringen i trafikförslaget, se Figur 5. Foto över utrymme för breddning åt norr (foto: ÅF)

11 (29) ritning 583123-0201. Där kommer ett område där plats för gång- och cykelbanan bedöms finnas utan några större ingrepp i natur- och vattenområden, eller i befintlig väg. Vidare längs sträckan där standlinjen buktar (in och ut) tillämpas liknande lösning som beskrivet tidigare, med flytt av väg åt norr (se sektioner 0/421, 0/605 och 0/659). Vid 900-metersmarkeringen ligger busshållplats Källdalen. Här föreslås ett kantstöd mellan gång- och cykelbanan och busshållplatsen. Gång- och cykelbanans bredd föreslås här även öka till 3,5 m för att ge plats även för de som väntar på bussen. Efter busshållplatsen kommer en ca 600 meter lång sträcka som på vägens norra sida kantas av branta bergväggar och hus och på den södra, sjösidan, snabbt och brant sluttar ner i sjön. I denna del finns även ett antal sjöbodar och bryggor längs med sjökanten, se figur 6 och figur 7. På grund av vägens karaktär i detta område anses denna sträcka vara en av de mest komplicerade. Sektionerna 1/013, 1/171, 1/252, 1/344, 1/519, 1/590 samt 1/721 visar effekten av anläggningen av gång- och cykelbanan. Ett alternativ till breddning genom att anlägga slänter längs detta parti är att i stället låta gång- och cykelbanan löpa på en brokonstruktion, till exempel träbro, eller anlägga stödmurar. Detta skulle innebära att mindre mark behöver tas i anspråk samt att sjöbodarna längs sträckan kan bevaras. Det innebär också att man slipper stora slänter som går ner i sjön. Ett sådant alternativ illustreras i sektion 1/590 2(2) samt i figur 8. Figur 6. Utrymmet för breddning av vägen åt norr (foto: ÅF)

12 (29) 1:61 LÅNGENÄS 1:104 1:104 1:241 1:59 1:59 1:95 1:241>6 1:97 1:97 Sektion 1/519 1:95 1:89 1:109 1:109 1:60 1:60 1:109 Stolpe flyttas mot sjön Busshpl Stolpe flyttas mot sjön Kantstöd mot hållplats Stolpe flyttas mot sjön 1:241 Figur 7. Ritning över gång- och cykelbanan längs ett utav de mer svåra partierna längs den utredda sträckan 1:241 Figur 8. Exempel på träbro där en trappa i brokonstruktionen möjliggör för åtkomst att ta sig till sjöbodarna

13 (29) Röset Slamby Vid 1800-metersmarkeringen finns en parkeringsficka som föreslås behållas men justeras något, se figur 9. Gång- och cykelbanan läggs på utsidan av parkeringsfickan mot sjön. Mellan parkeringsfickan och det befintliga grönområdet föreslås en kantsten som avgränsning, se sektion 1/828. Figur 9. Befintlig parkeringsficka utmed sträckan (foto: ÅF) Efter parkeringsfickan kommer återigen en sträcka på ca 200 meter där vägen begränsas av en bergvägg på norra sidan och befintliga branta slänter ner mot sjön. På vissa punkter kan en mindre sänkning av gång- och cykelbanan, i förhållande till den befintliga vägen, innebära att breddningen genom anläggandet av slänter inte når ut i sjön. Vid andra punkter kommer det ändå att krävas förhållandevis stor utfyllnad ut i sjön, se sektion 1/955 och 2/043. Eventuellt kan andra alternativ såsom bro eller stödmur tillämpas för att undvika slänter. Där bergväggen sedan viker av bort från vägen föreslås en breddning av vägen på norra sidan så att befintlig körbana mot sjön kan nyttjas för den nya gång- och cykelbanan. Detta innebär att intrång ner i sjön undviks, se sektion 2/376. Breddningen av vägen vid detta parti omfattar en sträcka av ca 260 meter. Vägen återgår till befintlig dragning vid 2500-metersmarkeringen där mer utrymme mellan vägen och sjön finns. På en sträcka av ca 100 meter är lutningen från vägen ut i terrängen emellertid brant vilket innebär att breddning med stora slänter behöver anläggas då gång- och cykelbanan tillkommer, dock behöver inget ytterligare intrång på sjön göras, se sektion 2/700. Resterande sträcka fram till korsningen med Partillevägen löper parallellt med en åker utan större höjdskillnad från vägen, se figur 10. Vid korsningen med Partillevägen föreslås en cykelöverfart för att angöra mot kommande gång- och cykelbana på andra sidan.

14 (29) Figur 10. Sträckan närmast korsningen med Partillevägen (foto: ÅF) 3.2 Alternativ utformning för kritiska sektioner För de sektioner där minst utrymme finns har alternativ med stödmur och bro utretts, istället för breddning genom anläggning av slänter mot sjön. I tabellen nedan redovisas de möjliga lösningarna för de mest kritiska sektionerna. Sektion Stödmur Bro 1/013 X X 1/344 X 1/519 X X 1/590 X X 1/721 X X 2/043 X X Dessa sektioner återfinns i fyra områden längs sträckan, nedan kallade A, B, C och D (se figur 11).

15 (29) 40 en 27 r Pa til 40 D C 27 B A 40 n väge Borås Figur 11. Fyra kritiska områden Område A Området är ca 230 m långt och ytterst lite utrymme finns mellan väg och vatten. På den norra sidan om vägen finns bergväggar och fastigheter med bostäder som angränsar mot vägen. Vattendjupet längs med stranden är sannolikt inte så djupt då vass växer i vattnet närmast stranden. Att bredda genom anläggning av slänter här innebär att man måste gå ut relativt långt i vattnet och något av de andra alternativen är sannolikt att föredra. Figurerna 12-14 illustrerar hur det kan se ut då bro- eller stödmursalternativet anläggs. Figur 12. Område A med broalternativ l äg ev

16 (29) Figur 13. Område A med stödmursalternativ Figur 14. Sektion 1/013 från Område A med broalternativ

17 (29) Område B Området är ungefär 160 m långt. Även här är det lite utrymme mellan väg och vatten. På den norra sidan om vägen finns bergväggar och fastigheter som angränsar mot vägen. Vattendjupet längs med stranden är sannolikt djupt här då det inte växer vass i vattnet och bergssidorna är mycket branta intill vägen. Att bredda genom att anlägga slänter då det kan vara djupt kan bli kostsamt och ett alternativ är att föredra. Då det sluttar kraftigt här är det mest sannolikt att broalternativet är det som lämpar sig bäst, se figur 15-16. Figur 15. Område B med broalternativ Figur 16. Sektion 1/344 från Område B med broaltern-

18 (29) Område C Området sträcker sig över 240 m och flera sjöbodar och bryggor ligger på sjösidan om vägen längs denna sträcka. Här finns det bitvis ganska mycket utrymme för att anlägga en gång- och cykelbana men i och med att det finns sjöbodar blir det på flera platser trångt. På den norra sidan om vägen finns bergväggar och fastigheter med bebyggelse som angränsar mot vägen. Vattendjupet längs med stranden varierar sannolikt då det både växer vass i vattnet och bergssidorna är mycket branta intill vägen. Att bredda vägen genom att anlägga slänter innebär att sjöbodar måste rivas och något av alternativen är därför att föredra. I figurerna 17-19 kan man se hur det kan komma att se ut. Figur 17. Område C med broalternativ Figur 18. Sektion 1/590 från Område C med stödmursalternativ

19 (29) Figur 19. Sektion 1/721 från Område C med stödmursalternativ Område D Området är den kortaste av de kritiska sträckorna och omfattar knappa 100 m och flera sjöbodar och bryggor ligger på sjösidan om vägen längs denna sträcka. Här är höjdskillnaden mellan befintlig vägbana och vattenytan stor och att bredda vägen genom anläggning av slänter skulle bli omfattande och iögonfallande. På den norra sidan om vägen finns bergväggar och vegetation som angränsar mot vägen. Vattendjupet längs med stranden kan antas vara djupt då det inte växer växter vid vattenytan samt att bergssidorna är mycket branta intill vägen. Figurerna 20-21 illustrerar hur ett stödmursalternativ kan se ut. Figur 20. Område D med stödmursalternativ

20 (29) Figur 21. Sektion 2/043 från Område D med stödmursalternativ

21 (29) 4 Konsekvenser Nedan beskrivs konsekvenser som anläggandet av en ny gång- och cykelbana längs med Landvettersjöns norra sida kan medföra. 4.1 Ansvar för gång- och cykelbanan Trafikverket är väghållare på denna sträcka av väg 540 (Boråsvägen). Detta innebär att kommunen inte själv kan besluta om anläggandet av en gång- och cykelbana utan att en överenskommelse med Trafikverket måste träffas. 4.2 Val av åtgärd (slänt, stödmur eller bro) Längs med sträckan måste någon typ av åtgärd utföras vid anläggande av gång- och cykelbanan. Tre olika typer av åtgärder för att ge möjlighet till breddning har föreslagits; slänter, stödmur samt bro. Slänt Att bredda vägen genom att fylla ut och anlägga slänter är det billigaste alternativet men innebär intrång på sjön och medför att stora partier av sjökanten behöver fyllas ut. Hur stor volym fyllnaden kommer uppta är beroende av bottendjup samt hur långt ut slänterna når i sjön (lutning 1:2 från gång- och cykelbanans kant krävs). Utfyllnaden kommer dock att påverka den befintliga miljön längs sträckan då områden med uppväxt vegetation samt eventuellt strandlinjen kommer att täckas. Breddning genom att anlägga slänter ut i sjön kan även medföra att en ansökan om vattenverksamhet måste utföras, se stycke 4.4. Stödmur Stödmurar kan anläggas på platser då det på grund av geotekniska aspekter är svårt att få till bra slänter eller då utfyllnad och slänter skulle behöva nå långt ut i vattnet. Stödmurarna har alltså en mindre utbredning än att anlägga slänter vilket bland annat innebära att eventuella fastighetsintrång längs sträckan minskar och att sjöbodar eventuellt kan bevaras. Valet av material är betydelsefullt då stödmuren blir synlig från söder. Bro Att anlägga en brokonstruktion är det dyraste av de föreslagna alternativen med en uppskattad kostnad på ca 12 000 kr per kvadratmeter. Fördelarna med ett broalternativ är dock att den befintliga miljön inte tar lika stor skada samt att konstruktionen kan upplevas som det mest estetiskt tilltalande. Konstruktionen är också mindre i utbredning än alternativ med breddning med slänter och bidrar därför inte heller till lika stora fastighetsintrång. Liksom alternativet med stödmurar minskar intrånget på sjön betydande i jämförelse med att bredda genom att anlägga slänter. 4.3 Fastighetsintrång Längs med den utredda sträckan finns ett flertal fastighetsägare. Det är inte helt klarlagt var gränserna för fastigheterna går, särskilt på sjösidan av vägen. Inför det fortsatta arbetet med gång- och cykelbanan måste fastighetsgränserna tydligt kartläggas då det, enligt trafikförslaget som presenteras i denna rapport, troligtvis innebär intrång på privata fastigheter längs med sträckan. Dessutom måste frågan om rådighet vara klargjord före en ansökan om vattenverksamhet (tidigare kallad vattendom) görs.

22 (29) 4.4 Vidare arbete med miljöpåverkan Ansökan om vattenverksamhet (vattendom) På ett flertal platser där breddning görs för gång-och cykelbanan, genom anläggande av slänter, kommer utfyllnaden och slänterna att gå ut en bit i vattnet. I enlighet med 11 kap 2 miljöbalken (MB) definieras den typen av fyllning av vattenområden som vattenverksamhet. Vid utgångspunkten att utfyllnad och släntning kommer att ske generellt för gång- och cykelbanan längs med den ca 3 km långa sträckan bedöms den vattenyta som fylls ut motsvara ungefär 2 000 m 2. Detta område kan dock komma att minska om det på vissa sträckor istället anläggs stödmurar och/eller broar. Eftersom utfyllnad aktualiseras inom ramen för ett och samma projekt (gång- och cykelbana längs sjön) och utfyllnaden berör ett och samma vattenområde bedöms den sammanlagda ytan av alla delområden vara avgörande för att bestämma om det är anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Vattenverksamhet omfattas av en generell tillståndsplikt enligt 11 kap 9 MB och prövning sker i miljödomstol. Men enligt 11 kap 9a MB får regeringen meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksamheter istället för tillstånd skall krävas att verksamheterna har anmälts innan de påbörjas. Anmälan skall göras till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Sådana åtgärder som skall anmälas till länsstyrelsen innefattar Uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 m 2. Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Bottenytan beror av vattenståndet. I detta fall berör utfyllnaden som kan bli aktuell partier där strandkanten utgörs av en brant slänt. Detta bedöms innebära att bottenytan endast ökar marginellt vid högre vattenstånd. Eventuella utfyllnadsarbeten i detta fall bedöms därför vara anmälningspliktiga. I sammanhanget kan noteras att det är viss skillnad på beslutets rättsverkan beroende på om det avser anmälan eller tillståndsansökan. Ett tillstånd ger verksamhetsutövaren en rättssäkerhet att bedriva verksamheten (tillståndsinnehavaren vet att de aktiviteter han eller hon avser att vidta är tillåtliga). Eventuella skador som uppstår till följd av icke tillståndsgivna vattenverksamheter har verksamhetsutövaren ett juridiskt ansvar för. Tillståndsansökan kan ske på frivillig basis. Dessutom kan noteras att eventuella utfyllnader kan beröra andra lagrum exempelvis strandskyddsbestämmelserna. Slutligen krävs, både vid anmälan och vid tillståndsansökan enligt 11 kap MB, att frågan om rådighet är klarlagd. Rådighet är en förutsättning för att få bedriva verksamheten. Rådighet kan man ha genom ägande av den aktuella fastigheten, via servitut eller genom avtal med fastighetsägaren. Om parterna inte är överens måste ärendet lämnas över till miljödomstolen. Dispensansökan för uppförande av gång- och cylkelbana inom strandskyddsområde. En dispensansökan till Länsstyrelsen om uppförande inom strandskyddesområde måste göras. I den skall anges motivering om varför gång- och cykelbanan anläggs samt hur anläggandet av den påverkar tillgängligheten till vattnet. I denna ansökan bör framhävas att en gång- och cykelbana kommer att öka tillgängligheten till stranden och till vattnet och att det således är en positiv åtgärd. Undersökning av naturvärden En miljökonsekvensbeskrivning samt en bottenfaunaundersökning måste genomföras. Kostnader för detta har tagits med i kostnadsbedömningen.

23 (29) Åtgärdsvalsstudie Trafikverket önskar att åtgärdsvalsstudier genomförs i samband med planeringen av nya vägar och ombyggnationer av befintliga så att de bästa och effektivaste lösningarna kan uppnås. Eventuella vidare diskussioner rörande detta får föras med Trafikverket. För gc-banan behöver inte någon kommunal detaljplaneprocess genomföras.

24 (29) 5 Kostnadsbedömning En översiktlig kostnadsbedömning för gång- och cykelbanan har tagits fram vilken presenteras i tabell 1 nedan. Kostnaderna baseras på förslaget då breddning genom anläggande av slänter används utmed hela sträckan. Dock ska denna kostnad endast ses som ett riktmärke då slänternas volym har beräknats översiktligt och behöver utredas mer i detalj. Utöver de kostnader som presenteras nedan måste även inlösen av mark samt ytterligare kostnad för vattenverksamhet beaktas. Dessutom kan eventuella kostnader för ersättning till ägare av sjöbodar tillkomma. Kostnad för vattendom beräknas ligga mellan 500 000 och 1 000 000 kr. I kostnadsbedömningen har det högre värdet, 1 000 000 kr använts då enbart breddning genom anläggning av slänter (alternativ 1) genomförs. I detta belopp ingår vanligtvis kostnader för förändringar av grundvattennivå. Kostnad för estetiska åtgärder redovisas i kostnadsbedömningen. Då anläggandet av en sådan här gång- och cykelbana har potential att bli estetiskt tilltalande och locka till sig besökare kan åtgärder så som anläggande av nya bryggor i sjön eller spännande mötesplatser vara aktuella. Denna post avser den typen av åtgärder och har beräknats som ett schablonbelopp om 2 000 000 kr. Vad gäller kostnad för markinlösen måste först och främst rådigheten i området fastställas innan något belopp går att fastställa. 5.1 Kostnadsbedömning vid alternativ utformning Det är möjligt att på vissa delar av sträckan anlägga gång- och cykelbanan med stödmurar av gabioner eller på bro för att undvika stora slänter ner i sjön samt för att minimera behovet av markinlösen. För att uppskatta kostnaderna då stödmurar respektive bro används som alternativ vid de sektioner som presenteras i kapitel 3 har två alternativa kostnadsbedömningar tagits fram, se tabell 2 och 3. I dessa kostnadsbedömningar har det lägre värdet för kostnad för vattendom, 500 000 kr, använts.

25 (29) Alternativ 1- Breddning genom anläggning av slänter Kostnadspost Mängd Enhet á-pris Kostnad Trafikförslag SUMMA 14 262 150 Ny gång- och cykelbana 1801 m 1500 2 701 800 Gång- och cykelbana på befintlig väg 1103 m² 250 275 750 Bredd av befintlig körbana 2905 m² 1000 2 905 000 Vägräcke (inklusive skiljeremsa) 2691 m 1000 2 691 000 Räcke gång- och cykelbana 1726 m 1000 1 726 000 Rivning befintligt vägräcke 970 m 120 116 400 Kantsten, betong 572 m 300 171 600 Ny vägmarkering 4780 m 70 334 600 Flytt av trästolpe med ledning 14 st 10000 140 000 Belysning gång- och cykelbana 120 st 10 000 1 200 000 Estetiska åtgärder 2 000 000 Åtgärd mot sjön SUMMA 7 046 400 Slänter 17616 m3 400 7 046 400 Projektering 10% 2 130 855 Totalt anläggning 23 439 405 Undersökning av naturvärden SUMMA 250 000 MKB 150 000 NVI och Bottenfaunaundersökning 100 000 Vattendom SUMMA 1 000 000 Övrigt SUMMA 50 000 Ansökan dispans strandskydd 50 000 Inlösen av mark Diverse och oförutsett 20% 4 947 881 Adm., projektled., byggledn. mm. 5% 1 236 970 Total kostnad 30 924 256 Tabell 1. Kostnadsbedömning alternativ 1

26 (29) Alternativ 2 - Breddning genom anläggning av slänter och stödmurar Kostnadspost Mängd Enhet a -pris Kostnad Trafikförslag SUMMA 14 262 150 Ny gång- och cykelbana 1801 m 1500 2 701 800 Gång- och cykelbana på befintlig väg 1103 m² 250 275 750 Bredd av befintlig körbana 2905 m² 1000 2 905 000 Vägräcke (inklusive skiljeremsa) 2691 m 1000 2 691 000 Räcke gång- och cykelbana 1726 m 1000 1 726 000 Rivning befintligt vägräcke 970 m 120 116 400 Kantsten, betong 572 m 300 171 600 Ny vägmarkering 4780 m 70 334 600 Flytt av trästolpe med ledning 14 st 10000 140 000 Belysning gång- och cykelbana 120 st 10 000 1 200 000 Estetiska åtgärder 2 000 000 Åtgärd mot sjön SUMMA 13 117 000 Slänter 5995 m3 400 2 398 000 Stödmur sträcka A (beräknat på synlig yta) 690 m2 2 500 1 725 000 Bro sträcka B* 480 m2 12 000 5 760 000 Stödmur sträcka C (beräknat på synlig yta) 720 m2 2 500 1 800 000 Stödmur sträcka D (beräknat på synlig yta) 300 m2 2 500 750 000 Fyllning 1710 m3 400 684 000 * I rapporten förespråkas enbart brosom alternativ för område B. Projektering 10% 2 737 915 Totalt anläggning 30 117 065 Undersökning av naturvärden SUMMA 250 000 MKB 150 000 NVI och Bottenfaunaundersökning 100 000 Vattendom SUMMA 500 000 Övrigt SUMMA 50 000 Ansökan dispans strandskydd 50 000 Inlösen av mark Diverse och oförutsett 20% 6 183 413 Adm., projektled., byggledn. mm. 5% 1 545 853 Total kostnad 38 646 331 Tabell 2. Kostnadsbedömning alternativ 2

27 (29) Alternativ 3 - Breddning genom anläggning av slänter och broar Kostnadspost Mängd Enhet a -pris Kostnad Trafikförslag SUMMA 14 262 150 Ny gång- och cykelbana 1801 m 1500 2 701 800 Gång- och cykelbana på befintlig väg 1103 m² 250 275 750 Bredd av befintlig körbana 2905 m² 1000 2 905 000 Vägräcke (inklusive skiljeremsa) 2691 m 1000 2 691 000 Räcke gång- och cykelbana 1726 m 1000 1 726 000 Rivning befintligt vägräcke 970 m 120 116 400 Kantsten, betong 572 m 300 171 600 Ny vägmarkering 4780 m 70 334 600 Flytt av trästolpe med ledning 14 st 10000 140 000 Belysning gång- och cykelbana 120 st 10 000 1 200 000 Estetiska åtgärder 2 000 000 Åtgärd mot sjön SUMMA 28 678 000 Slänter 5995 m3 400 2 398 000 Bro sträcka A 690 m2 12 000 8 280 000 Bro sträcka B 480 m2 12 000 5 760 000 Bro sträcka C 720 m2 12 000 8 640 000 Bro sträcka D 300 m2 12 000 3 600 000 Projektering 10% 4 294 015 Totalt anläggning 47 234 165 Undersökning av naturvärden SUMMA 250 000 MKB 150 000 NVI och Bottenfaunaundersökning 100 000 Vattendom SUMMA 500 000 Övrigt SUMMA 50 000 Ansökan dispans strandskydd 50 000 Inlösen av mark Diverse och oförutsett 20% 10 246 833 Adm., projektled., byggledn. mm. 5% 3 161 708 Total kostnad 61 442 706 Tabell 3. Kostnadsbedömning alternativ 3

28 (29) 5.2 Föreslaget alternativ Utifrån den osäkerhet som råder kring de geotekniska förhållandena och för att minimera intrånget på sjön och fastigheter bör alternativ 2 eller 3 vara de som tillämpas. Möjligheten att kombinera genom breddning med bro på 50 % av området med de kritiska sektionerna samt stödmur på de övriga 50 % kan vara en möjlig lösning för att även kunna uppnå det bästa estetiska värdena och skapa bra och funktionella mötesplatser. I nedanstående, sammanfattande, tabell visas en kostnadsbedömning där sträcka A och B breddas genom anläggning av broar samt sträcka C och D genom anläggning av stödmurar. Trafikförslag SUMMA 14 262 150 Åtgärd mot sjön SUMMA 19 672 000 Slänter 5995 m3 400 2 398 000 Bro sträcka A 690 m2 12 000 8 280 000 Bro sträcka B 480 m2 12 000 5 760 000 Stödmur sträcka C (beräknat på synlig yta) 720 m2 2 500 1 800 000 Stödmur sträcka D (beräknat på synlig yta) 300 m2 2 500 750 000 Fyllning 1710 m3 400 684 000 Projektering 10% 3 393 415 Totalt anläggning 37 327 565 Undersökning av naturvärden SUMMA 250 000 Vattendom SUMMA 500 000 Övrigt SUMMA 50 000 Diverse och oförutsett 20% 7 625 513 Adm., projektled., byggledn. mm. 5% 1 906 378 Total kostnad 47 659 456 Tabell 4. Sammanvägning av alternativ 2 och 3 där ca 50 % av de kritiska sträckorna utgörs av bro och 50 % av stödmur Sammanställning samtliga alternativ Total kostnad alternativ 1 Total kostnad alternativ 2 Total kostnad alternativ 3 Total kostnad kombinerat alternativ (2+3) 30 924 256 kr 38 646 331 kr 61 442 706 kr 47 659 456 kr

29 (29) 6 Referenser Härryda kommun Härryda kommuns hemsida, www.harryda.se Trafikverket Vägar och gators utformning, VGU, Trafikverkets publikation 2012:179-181 Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik, Vägverkets publikation 2000:8 Trafikverkets Trafikflöden, www.trafikverket.se Övrigt Västtrafik, www.vasttrafik.se Statistiska Centralbyråns hemsida, www.scb.se Sandsten H 2012. Limnologisk undersökning av Rådasjön och Landvettersjön (Gröen) 2011. Calluna AB 2012. WSP, 2009. Behovsanalys av tätortssammanbindande cykellänkar i Härryda kommun