in t ) t -V m ( ) in - Vm

Relevanta dokument
Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Krets- och mätteknik, fk

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Operationsförstärkare [14.1]

3 Rörelse och krafter 1

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Laborationer / Gruppindelning. Kapitel 4: Interferens. Fri dämpad svängning. Förra veckan, fri svängning FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

2 Laboration 2. Positionsmätning

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

1 Elektromagnetisk induktion

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Reglerteknik AK, FRT010

F5: Digital hårdvara. Digitala signaler. Fördelar med digitala system. Digital kontra Analog

Elektronik 2018 EITA35

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 1 Introduktion. Signaler och System. Exempel på signaler som funktion av tid en produkt mobiltelefoner

ES, ISY Andra kurser under ht 2014! Räkna inte med att ha en massa tid då! Och ni har nog glömt en del så dags...

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Elektronik 2018 EITA35

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB

LABORATION 1 ELEKTRISK MÄTTEKNIK OCH MÄTINSTRUMENT

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

5 OP-förstärkare och filter

3 Rörelse och krafter 1

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Introduktion till Reglertekniken. Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

3 Rörelse och krafter 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Laboration 3: Växelström och komponenter

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Ökad produktivitet hos Sandvik Process Systems efter reglertekniska förbättringar

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Svar till Hambley edition 6

Differentialekvationssystem

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Luftflödesregulator. Dimensioner

( ) är lika med ändringen av rörelse-

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Om exponentialfunktioner och logaritmer

FOURIERTRANSFORMEN FOURIERTRANSFORMEN. Signalenergi. Frekvensegenskap hos signal. a f. Fouriertransformen till x(t):

Strömtänger för AC ström

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Laboration - Va xelstro mskretsar

Informationsteknologi

Hambley avsnitt

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s

SIGNALER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Addition av hastigheter

Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

På föreläsningen går jag relativt snabbt igenom grunderna fourierserieutveckling av periodiska signaler, bild 2 7.

Transkript:

1 Föreläsning 17/11 Hambley asni 14.5 14.7 Komparaorn ej i Hambley) En komparaor anänds för a agöra eckne på den differeniella insignalen. Komparaorn besår a en operaionsförsärkare som aningen saknar åerkoppling eller är posii åerkopplad. En operaionsförsärkares usignal är begränsad a dess maningsspänningar V CC och V EE. De gör a max och minärde ±V m ) för usignalen är a sorleksordningen ±10 V. I figurerna 13 finns re olika komparaorkopplingar. I figur 1 isas en komparaorkoppling med nollniådeekering. De beyder a när den differeniella insignalen id = in är posii är usignalen V m och när insignalen är negai är usignalen V m. I figur 2 har man genom spänningsdelning en referenspoenial n = = V 0 Om insignalen är sörre än är usignalen V m annars är usignalen V m. in ) u in ) u Vm V m Figur 1: Komparaor med referens 0 V. I figur 3 isas en Schmirigger kallas också komparaor med hyseres). Den är lämplig a anända när insignalen har brus. Insignalen kopplas här ill den inererande ingången. Under iden 0 < < A är insignalen posii och därmed är usignalen u = V m. Åerkopplingen gör a poenialen p på den ickeinererande ingången är p = V m. Så länge insignalen är sörre än dea ärde slår ine komparaorn om. Vid idpunken A går insignalen under p och komparaorn slår om. Därmed blir usignalen V m och p = V m. Usignalen sannar i dea läge ills insignalen öersiger p. Dea sker id idpunken B. Åerigen blir usignalen

2 in ) V 0 2 u in ) u V m V m Figur 2: Komparaor med referenspoenial. in ) in 2 1 p u V m p u Vm Figur 3: Schmirigger. A B C D

3 u = V m och p = V m. Komparaorn sannar i dea läge fram ill iden C då in blir mindre än p. Begränsningar för erkliga OP Vi har hiills analysera ideala operaionsförsärkare. För dessa gäller oändlig sor inresisans oändlig sor råförsärkning A OL noll uresisans oändlig sor bandbredd För en åerkopplad ideal OP gäller p = n i p = 0, i n = 0 En erklig OP är ine lika bra som en ideal OP. De gäller a inresisansen är sor men ändlig 1 MΩ ill 10 12 MΩ) råförsärkning är sor men ändlig > 50000) uresisansen är lien men ine noll 1100 Ω) bandbredden är ine speciell sor för en ickeåerkopplad försärkare en åerkopplad försärkare har sörre bandbredd än en ickeåerkopplad usignalens ampliud är begränsad sigiden för usignalen kan ine bli mindre än e iss ärde s äen om p = n kan försärkaren ge en usignal common mode signal) i p och i n är ine rikig noll I många illämpningar behöer man a häsyn ill begränsningarna. Vale a operaionsförsärkare kan ara ikig efersom begränsningarna skiljer sig mellan olika operaionsförsärkare.

4 Bandbredd I erkliga OP begränsas bandbredden med e lågpassfiler. Anledningen är a man ill undika insabilieer såsom oscillaioner id högre frekenser. Om i räknar med idsharmoniska signaler beyder dea a råförsärkningen mellan in och usignal för den icke åerkopplade försärkaren ges a OBS! komplexa spänningar) A OL f) = V u V in = A OL0) 1 jf/f BOL A OL 0) =råförsärkning id liksröm frekens noll) A OL f) =råförsärkning id frekensen f f BOL =bryfrekensen för råförsärkningen f=frekensen OL sår för open loop, ds ingen åerkoppling Man kan isa a för en åerkopplad försärkare se asni 14.5 i Hambley) ökas bandbredden ill f BCL = f BOL 1 βa OL 0)) Här är β = 1/A CLideal ds e genom försärkningen för den ideala åerkopplade försärkaren. För en ickeinererande försärkare är exempelis β = Den åerkopplade försärkaren har försärkningen A CL f) = A CL0) 1 jf/f BCL där A CL 0) är den åerkopplade försärkarens försärkning id frekensen noll A CL 0) = A OL 0) 1 βa OL 0) Efersom A OL 0) är mycke sor blir bandbredden för den åerkopplade försärkaren beydlig sörre än för den ickeåerkopplade. Dessuom gäller a så länge i anänder frekenser under bryfrekensen f BCL är åra formler för åerkopplade ideala OP i sor se giliga. Exempel Ickeinererande försärkare med A OL 0) = 10 5, f BOL = 40 Hz och 1 β = 1 ) = 10=försärkningen för den ideala ickeinererande försärkaren. Vi får då

5 f BCL = f BOL 1 βa OL 0)) = 401 10 4 ) 400 khz. A CL 0) = A OL 0) 1 βa OL 0) = 105 1 10 4 10 Vi har allså få en försärkning som är i sor se lika bra som den ideala OP:n för frekenser näsan upp ill 400 khz ros a bandbredden för råförsärkningen endas är 40 Hz!