Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012
Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp till ett visst maxbelopp). Förklara med hjälp av en enkel ekonomisk modell vad detta innebär för efterfrågan, utbud, pris och kvantitet på marknaden för hantverkstjänster. Illustrera med hjälp av en figur som visar efterfrågan och utbud som en funktion av pris på den egna varan/tjänsten. Uppgift 1:2 Enligt uppgifter i dagspressen har gatupriserna på kokain, heroin och amfetamin i Sverige sjunkit med 30-60 % sen slutet av 1980-talet. För att avgöra om de sjunkande priserna är något som myndigheterna bör se positivt eller negativt på måste vi emellertid få ytterligare information. Förklara med en enkel ekonomisk modell och illustrera grafiskt. Uppgift 1:3 Diskutera följande påstående kritiskt: När efterfrågan på pizza stiger så ökar priset. Prisökningen leder dock i sin tur till att färre personer vill köpa pizza, vilket åter sänker priset. Man kan därför inte avgöra om efterfrågeökningen i slutändan leder till höjt eller sänkt pris. Illustrera grafiskt! Uppgift 1:4 Antag att staten anser att det jämviktspris som bildats på den oreglerade marknaden för mjölk är för högt. Man bestämmer därför ett maximipris som ligger under nuvarande jämviktspris. a) Hur påverkas efterfrågan (efterfrågekurvan) och utbudet (utbudskurvan) av mjölk av åtgärden och hur påverkas efterfrågad och utbjuden kvantitet? Förklara vilken speciell situation som inträffar på marknaden. b) Antag att staten inte vill att denna situation skall inträffa och därför inför en subvention per liter mjölk till mjölkproducenterna. Hur stor måste denna subvention vara? Visa grafiskt! Behöver marknaden vara prisreglerad om man inför subventionen? c) Försäljningen av juice kan påverkas när man inför ett maximipris på mjölk. Hur försäljningen påverkas beror dock på om staten samtidigt inför en subvention eller inte. Förklara och illustrera med en figur som visar marknaden för juice.
Uppgift 1:5 Antag att en person som jobbar som anställd på ett företag för en årslön på 300 000:- beslutar sig för att starta ett eget företag grundat på ett patent han tidigare fått på en egen uppfinning. Han har inga anställda utan arbetar ensam 40 timmar i veckan i företaget. Han satsar själv 400 000 kr och resten av kapitalbehovet 800 000 kr lånar han på bank till 5 % ränta. Antag att denna ränta gäller både in- och utlåning. Vid slutet av verksamhetsåret gör han följande resultaträkning: Försäljningsintäkter 2 200 000 Förbrukningsvaror 1 600 000 Lokalhyror 144 000 Avskrivningar på maskiner och inventarier 26 000 Räntor 40 000 ------------------------------------------------------------------------------------------------ Rörelseöverskott 390 000 Förnöjd drar han slutsatsen att hans beslut att starta eget varit riktigt. Håller du med? Följande ytterligare information kan vara av intresse: Maskiner och inventarier, inköpta för 1 200 000 kr ett år tidigare, har vid tillfället ett marknadsvärde på 1 130 000 kr. Ett företag beläget i grannkommunen har såväl innan tillverkningen startade som flera gånger längre fram erbjudit honom 1 000 000 kr för att få överta rätten till patentet. Uppskatta verksamhetens vinst under året i ekonomisk teoretisk mening! Uppgift 1:6 I grafen nedan visas att någonting har inträffat som orsakat en minskad efterfrågan för en viss vara, som vi kan kalla X. Vilken/vilka av nedanstående förändringar kan ha orsakat denna efterfrågeminskning? Förklara också hur de övriga förändringarna skulle påverka marknaden och illustrera med figurer. P D2 D1 S P 1 P 2 Q Q 2 Q 1 a) En prisökning på vara M, en komplementvara till X b) En prissänkning på vara Y, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X
c) En sänkning av inkomstskatterna. Vara X antas ha en inkomstelasticitet på minus 0.2. d) En produktivitetsökning för producenterna av vara X. e) En produktivitetsökning för producenterna av vara Z, en substitutvara till X f) En produktivitetsökning för producenterna av vara M, en komplementvara till X g) Ett importstopp på vara Y, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X. h) Ett importstopp på vara Z, en substitutvara till vara X. Uppgift 1:7 I ett land består basfödan av ris och potatis, som av stora delar av befolkningen anses vara hyggliga, men långt ifrån fullständiga, substitut till varandra. Potatisen har ingen annat användningsområde, däremot är riset en viktig ingrediens i en populär industriellt framställd produkt, låt oss kalla den riskakor. Cirka en tredjedel av risskörden används i utgångsläget till produktionen av dessa riskakor, resten går direkt till konsumtion. Efterfrågans priselasticitet är -0,5 för såväl ris som potatis, medan den för riskakorna är -2. Analysera effekten på pris, kvantitet och producenternas intäkter (P*Q) av nedanstående störningar. a) Antag att man med hjälp av nya odlingsmetoder lyckas öka produktiviteten inom risproduktionen med 30 %. Förklara vilka effekter det kommer att få på de tre marknaderna (marknaden för ris, för potatis och för riskakor). Illustrera grafiskt. b) Antag istället att landets regering inför ett pristak för potatis som ligger 20 % lägre än det ursprungliga marknadspriset. Analysera effekterna på de tre marknaderna på motsvarande sätt som i uppgift a). Lektion 2 Uppgift 2:1 För vara X har staten infört ett pristak (maximipris) på 100 kr. Företagen i landet producerar 200 000 enheter av varan, men på grund av pristaket räcker detta inte till för att tillfredsställa efterfrågan. Ett efterfrågeöverskott på 50 000 enheter råder. Regeringen är ingen vän av efterfrågeöverskott och vill göra något åt situationen. Två alternativ diskuteras. Alternativ ett: Slopa prisstoppet! Detta beräknas leda till att priset ökar till 120 kr, samtidigt som företagen skulle öka produktionen med 30 000 enheter. Efterfrågeöverskottet försvinner. Alternativ två: Genom att ta bort tullen på vara Y kommer priset på vara Y att sjunka från 150 kr till 100 kr. Enligt en beräkning skulle detta leda till att efterfrågeöverskottet på vara X försvinner trots att såväl pris som produktion inte påverkas. För att kunna utföra beräkningarna ovan har regeringens ekonomiska experter fått göra antaganden om storleken på ett antal elasticiteter som berör varan X. Er uppgift är att avslöja vilka elasticiteter det rör sig om samt att beräkna storleken på dessa. Illustrera grafiskt.
Uppgift 2:2 Beräkna de elasticiteter som är möjliga att beräkna i nedanstående två fall och illustrera grafiskt. a) I land W har endast 100 000 av landets 120 000 civilingenjörer jobb. I en statlig utredning där man undersöker arbetslösheten bland civilingenjörer konstateras: "Om alla 120.000 skall få jobb måste man sänka sina löner med cirka 10 %". b) När restaurangen sänkte priset på coca-cola med 10 % steg intäkterna på försäljning av coca-cola med 17 %. Vad som gladde restaurangen minst lika mycket var att även intäkterna på försäljningen av hamburgare steg med 17 %, trots att priset på hamburgare inte hade förändrats i någon riktning. Uppgift 2:3 Hemmabioutrustning är till viss del substitut till biobesök. DVD-hyrfilmer är en komplementvara till hemmabioutrustning. För hemmabioutrustning är efterfrågans priselasticitet -2,1. För biobesök är efterfrågans priselasticitet -1,1, medan den för DVDhyrfilmer är -1,0. Utbudskurvorna på samtliga tre marknader har positiv lutning. Resonera endast på kort sikt när du besvarar följande frågor. a) En stor lyckosam reklamkampanj angående det sociala värdet av att gå på bio, finansierad av en kulturfond, har genomförts av SF bio. Hur påverkas marknaderna för biobesök, hemmabioutrustning och DVD-hyrfilmer av detta? Resonera i ord samt illustrera grafiskt. Vad händer med pris, kvantitet samt producenternas intäkter på de tre marknaderna? b) DVD-filmuthyrarna får betala ett lägre pris för att få hyra ut filmer. Hur påverkas marknaderna för DVD-hyrfilmer, biobesök samt hemmabioutrustning av detta? Resonera i ord samt illustrera grafiskt. Vad händer med pris, kvantitet samt producenternas intäkter på de tre marknaderna? Uppgift 2:4 Vid besök hos den kommunala simhallen i A-stad får besökaren betala 50 kr per besök. Antal besökare är 100 000 per år. Det visar sig dock att simhallen har kapacitet att ta emot betydligt fler besökare utan att det uppstår trängselproblem. Kommunen överväger därför att sänka avgiften till 40 kr per besök. Noggranna marknadsundersökningar visar att detta skulle öka antalet årliga besök till 130 000 besök. Antag att efterfrågekurvan kan approximeras som en rät linje. Driftskostnaden stiger med 1 200 000 kr per år om antalet besök ökar från 100 000 till 130 000. Antag att marginalkostnaden är konstant (MC är en horisontell linje). a) Rita en figur med pris på y-axeln och kvantitet på x-axeln. Rita in efterfrågan samt marginalkostnad.
b) Förklara påverkan på samhällets välfärd genom att se hur konsumentöverskott respektive producentöverskott påverkas. c) Förklara påverkan på samhällets välfärd genom att jämföra värdet av konsumtionsökningen med kostnadsökningen. Är det samhällsekonomiskt motiverat att sänka priset? Förändras slutsatsen om enbart en kommunfinansiell kalkyl ligger till grund för beslutet? Uppgift 2:5 Antag att ett företag äger en bro som inte förorsakar några kostnader. Efterfrågan på bropassager ges av funktionen P = 120 2Q. a) Hur många kommer att passera bron om företaget inte tar ut någon avgift och hur stort är konsumentöverskottet och producentöverskottet? b) Hur stor blir förlusten av konsumentöverskott om tullen sätts till 40 kr per passage i stället för till noll? Motsvaras förlusten av konsumentöverskottet av att producentöverskottet ökar lika mycket? Uppgift 2:6 a) Ett pristak som ligger 8 % under jämviktspriset införs för vara A. Pristaket gör att den sålda kvantiteten minskar med 20 % trots att det efterfrågas 6 % mer än vid jämviktspriset. Beräkna den eller de elasticiteter som är möjliga att räkna ut. b) När utbudet av vara B ökar förblir konsumenternas totala utgifter för vara B oförändrade. Ange den eller de elasticiteter som är möjliga att lista ut. c) För den inferiora varan C är utbudets priselasticitet 0. Hur, och hur mycket, påverkas konsumenternas totala utgifter för vara C om priset ändras med 10 % till följd av en inkomstökning? d) Utbudets priselasticitet för vara D är 1 och inkomstelasticiteten är större än 0. Hur, och hur mycket, påverkas konsumenternas totala utgifter för vara D om priset ändras med 10 % till följd av en inkomstminskning? Uppgift 2:7 De 100 hushållen i ett kvarter utgör en bostadssamfällighet, vars uppgift är att förvalta gemensamma anläggningar. Att dra in ett kabel-tv-nät i kvarteret kostar 400 000 kr.
Av en undersökning framgår att: 20 hushåll inte alls är intresserade av kabel-tv, deras betalningsvilja är noll. 15 hushåll är inte intresserade av TV-utbudet men tror att fastigheternas värde kommer att påverkas och är därför villiga att betala högst 4 000 kr. 60 hushåll är intresserade och villiga att betala högst 10 000 kr. 5 hushåll är intresserade av att få fler TV-kanaler men föredrar att skaffa parabolantenner. I en motion till samfällighetens årsmöte föreslås att ett kabel-tv-nät skall dras och att kostnaden skall delas lika mellan hushållen. Av de 75 hushåll som är närvarande vid årsmötet röstar 65 ja och 10 nej. a) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt paretokriteriet? b) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt det potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet)? Lektion 3 Uppgift 3:1 För att paretooptimalitet skall råda i en ekonomi krävs effektiv produktion, effektiv konsumtion och optimal produktionsinriktning. Den svenska bostadsmarknaden är sedan lång tid tillbaka en marknad där politikerna inte har önskat att marknadskrafterna skall styra fullt ut. Åtgärder som subventioner till bostadsbyggande, bostadsbidrag och hyresreglering har på olika sätt påverkat marknaden. Diskutera om nedanstående åtgärder på bostadsmarknaden leder till att något eller flera av kraven effektiv produktion, effektiv konsumtion respektive optimal produktionsinriktning inte uppfylls. Illustrera respektive åtgärd med en figur som visar utbud och efterfrågan på hyresbostäder. a) Subventioner till bostadsbyggande b) Bostadsbidrag som beror på inkomster c) Hyresreglering (maxpris på hyresrätter) Uppgift 3:2 Ett projekt innebär en ursprunglig investeringskostnad på 100 miljoner kr, samt årliga överskott på X miljoner kr i 10 år. Lös med hjälp av diskonteringstabellerna (föreläsningsunderlag) följande uppgifter. a) Vilket är det minsta värde X måste anta för att projektet skall vara lönsamt om diskonteringsräntan är 4 %?
Internränta är den diskonteringsränta som gör att intäkterna är lika stora som kostnaderna (den avkastning som en investering innebär). b) Hur stor är internräntan om X = 14,9? Uppgift 3:3 Markus som är 30 år gammal funderar på om han ska utbilda sig till sjuksköterska, läkare eller jobba kvar på lagret på Ica Maxi. Utbildningen till sjuksköterska tar normalt 4 år att genomföra medan läkarutbildningen normalt tar 7 år att genomföra. Under utbildningen har han ingen lön och efter utbildningen arbetar han fram till pension vid 65 års ålder. Antag att lönen är konstant om han inte utbildar sig och jobbar kvar på lagret till 65 års ålder och även att den är konstant men på en högre nivå om han utbildar sig till sjuksköterska eller läkare. a) Hur mycket behöver lönen efter skatt höjas för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för Markus att utbilda sig till sjuksköterska vid diskonteringsräntan 3 %? b) Hur mycket behöver lönen efter skatt höjas för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för Markus att utbilda sig till läkare vid diskonteringsräntan 5 %? Uppgift 3:4 I vilket eller vilka av nedanstående exempel kan man tala om en kollektiv nyttighet? Motivera. Förklara dessutom i samtliga tre fall vilka resursfördelningsproblem som råder. a) Matningen av svanar på vintern i en sjö i ett populärt friluftsområde. b) Ett bestånd av kantareller i närheten av ett bostadsområde. c) Ett nytt läkemedel mot en svår sjukdom som ett läkemedelsföretag just har fått patent på. Uppgift 3:5 En marknad med fullständig konkurrens befinner sig i långsiktig jämvikt. Det representativa företaget (antag att alla företag är lika) producerar 100 000 enheter av sin produkt och säljer den till priset 100 kr. Regeringen i landet vill öka produktionen av varan genom att sänka företagens kostnader och ger därför en subvention på 20 kr för varje producerad enhet. Beskriv grafiskt och med ord hur denna åtgärd påverkar dels ett enskilt företag, dels marknaden på såväl kort som lång sikt. Uppgift 3:6 Produktionen av en viss vara medför negativa miljöeffekter som vi kan värdera till 10 kr per producerad enhet. Antag att varan produceras av ett oreglerat monopolföretag. Det visar sig att monopolföretaget producerar den kvantitet av varan som är samhällsekonomiskt optimal. a) Förklara hur det kan komma sig och illustrera grafiskt
b) Antag att staten i denna situation inför en miljöskatt på 10 kr per producerad enhet. Utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt. Redogör och förklara eventuella välfärdsvinster eller förluster. Uppgift 3:7 Antag att bensinpriset är 10 kr och priset på etanol är kr. Regeringen i landet har ambitionen att minska bensinkonsumtionen med 20 %. Regeringen kan uppnå detta mål antingen genom att justera priset på bensin eller priset på etanol. Följande information föreligger: Bensinefterfrågans priselasticitet är -0,8 Etanolefterfrågans priselasticitet är -0,6 Korselasticiteten för bensinefterfrågan med avseende på priset på etanol är +0,5 Korselasticiteten för etanolefterfrågan med avseende på priset på bensin är +0,75 a) Antag att man väljer alternativet att justera priset på bensin. Vilket pris måste man sätta på bensin för att uppnå sitt mål? I vilken riktning och med hur många procent kommer detta att påverka konsumtionen av etanol? b) Antag att man väljer alternativet att justera priset på etanol. Vilket pris måste man sätta på etanol för att uppnå sitt mål? I vilken riktning och med hur många procent kommer detta att påverka konsumtionen av etanol? c) Antag att regeringen har valt ett av de två alternativen ovan. Det visar sig dock att bensinkonsumtionen några år senare endast minskat med 8 %. Den förklaring som anges är att hushållens inkomster under tiden stigit med 6 %. Beräkna inkomstelasticiteten för bensin från dessa uppgifter. Lektion 4 Uppgift 4:1 Arrangören av rockgalan i X-köping har satt biljettavgiften till 500 kr. En marknadsprognos har nämligen visat att till detta pris blir den lokal där tillställningen skall äga rum exakt fullsatt. Låt oss utgå ifrån att marknadsprognosen är riktig. In i handlingen träder nu herr Snikén, som tänker göra stora "klippet". Snikén köper direkt upp samtliga biljetter till rockgalan till styckpriset 500 kr och startar därefter egen försäljning. Antag att Snikén är ute efter att maximera vinsten av sin gärning. Hur kommer han att gå tillväga? Beskriv situationen grafiskt och förklara utförligt. Utgå ifrån att prisdiskriminering (att man tar ut olika priser för olika personer)ej är möjligt. Efterfrågans priselasticitet är av betydelse för om Snikén kan göra något "klipp" eller ej. Förklara.
Uppgift 4:2 Prisdiskriminering innebär att man tar ut olika pris från olika grupper för samma vara. Denna fråga berör möjligheten att utnyttja prisdiskriminering vid betalning av offentlig verksamhet. I fyra fall har man identifierat 2 olika grupper av människor och beräknat efterfrågans priselasticitet för de båda grupperna. Grupp1:s priselas-ticitet A. Avgifter vid beställning av material från den kommunala konsumentrådgivningen -4-4 B. Avgifter vid besök i kommunal simhall -0,5-2 C. Betalning för besök på folktandvården -0,5-0,5 D. Avgifter för boklån vid kommunalt bibliotek -2-0,5 Grupp 2:s priselas-ticitet I vilket fall fungerar prisdiskriminering bäst? Motivera varför prisdiskriminering fungerar sämre i övriga fall. Jämförelsen är hela tiden en avgift som är gemensam för båda grupper och som ger full kostnadstäckning. Förklara vad prisdiskrimineringen i det utvalda fallet skulle innebära, samt varför den ger upphov till välfärdsvinster. Uppfyller övergången till prisdiskriminering paretokriteriet? Uppgift 4:3 När inkomsterna steg med 5 % steg efterfrågan på inrikes flygresor med 20 % vid det ursprungliga priset på flygresor. Allt annat lika beräknades detta leda till att priset på inrikes flygresor skulle stiga med 15 %, medan den sålda kvantiteten inrikes flygresor skulle öka med 8 %. Regeringen lyckades dock hindra priset på inrikes flygresor från att stiga genom att ta bort momsen på tågresor. Den prissänkning på tågresor med 12 % detta ledde till gjorde att priset på flygresor blev oförändrat. Använd texten ovan för att illustrera dels vad som skulle hända på flygmarknaden om regeringen inte tagit bort momsen på tågresor och vad som händer när man gör det. Beräkna därefter de elasticiteter som det är möjligt att uppskatta numeriska värden för ifrån texten. Uppgift 4:4 Uppgiften behandlar två så skilda nyttigheter som Öresundsbron och torskbeståndet i svenska farvatten. Diskutera huruvida dessa är exempel på kollektiva nyttigheter samt besvara de anknytande frågorna nedan. a) Bron över Öresund finansieras med tämligen höga avgifter för de bilister som vill färdas på den. Den avgift som får tas ut är så hög att total kostnadstäckning ska nås (även fasta kostnader). Antag att en kampanj för att ställa bilen och i stället färdas kollektivt blir lyckosam och därför minskar mängden bilfärder på bron. Förklara grafiskt och verbalt huruvida detta kan tänkas leda till höjda eller sänkta broavgifter? b) Varför är torskbeståndet nästan obefintligt i Kattegatt och på många andra ställen, medan en annan naturresurs, det svenska skogsbeståndet, inte verkar vara i fara.
Uppgift 4:5 I ett land utan restriktioner för koldioxidutsläpp vill man minska utsläppen från industrin med en utsläppsskatt per utsläppt kg koldioxid. Målet är att minska industrins utsläpp med 50%. Flera förslag till hur denna utsläppsskatt skall utformas finns. Enligt ett förslag skall man införa en utsläppsskatt som är lika stor för alla företag, enligt andra förslag skall man vid bestämmandet av utsläppsskattens storlek ta hänsyn till hur stora företagens kostnader för rening är. För att underlätta analysen gör vi följande förenklingar. I landet finns två slags företag, typ 1 och typ 2. Det finns lika många företag av varje typ och oavsett typ så släpper varje företag i utgångsläget ut lika mycket koldioxid. Den marginella reningskostnaden är stigande för båda typer, men samtidigt dubbelt så hög för företag av typ 1 som företag av typ 2. Två olika förslag till utformning av utsläppsskatten finns: Förslag A: Samma utsläppsskatt för alla företag. Förslag B: Dubbelt så hög utsläppsskatt för företagen av typ 1 som för företagen av typ 2. I båda fallen skall utsläppsskatten utformas så att de totala utsläppen av koldioxid från industrin minskar med 50 %. Uppgift 4:6 Jämför fördelningseffekterna på kort sikt av att införa subvention och avgift för de tre intressenterna de som skadas, förorenarna och myndigheten. Visa med en figur som visar MRK och MSK. Antag att både MSK och MRK är stigande, att utsläppen är fria i utgångsläget och att man uppnår optimal mängd utsläpp på kort sikt. Uppgift 4:7 Ekonomer är inte särskilt förtjusta i målsättningar av typen: Varje land i EU skall minska sina utsläpp av koldioxid med 25 %. Förklara varför man kritiserar en sådan målsättning, samt diskutera ett vanligt framfört argument för en sådan målsättning: Det vore orättvist om vissa länder skulle krävas på större utsläppsminskningar än andra. Lektion 5 Uppgift 5:1 Utsläppsrätter för koldioxid tillämpas inom EU från år 2005. För en diskussion kring nedanstående två påståenden som har förekommit i samband med debatten om hur utsläppsrätterna har fungerat.
Påstående 1: Marknadspriset på en utsläppsrätt är alldeles för lågt. Det är bättre att styra företagens utsläpp med hjälp av miljöskatter (miljöavgifter). Påstående 2: Systemet med utsläppsrätter fungerar dåligt därför att många länder, bland annat Sverige, har delat ut utsläppsrätterna till de industrier som står för de största utsläppen. På så sätt kommer de inte att minska sina utsläpp. Uppgift 5:2 Antag att man inom ett land har infört utsläppsrätter för en viss typ av industriutsläpp. Man delar ut utsläppsrätter till industriföretagen och alla företag måste sen se till att inneha utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp. Man kan enbart handla med utsläppsrätter inom landet. Det visar sig att marknadspriset för en utsläppsrätt hamnar på 10 kr per kg. En utredning konstaterar emellertid att den samhällsekonomiska kostnaden för utsläppen är 15 kr per kg. Låt oss anta att utredningen har gjort en riktig bedömning. I miljödepartementet funderar man därför på att kombinera nuvarande mängd utsläppsrätter med en utsläppsskatt. Frågan är på vilken nivå utsläppsskatten skall ligga. Skall den ligga på 5 kr, 10 kr eller 15 kr per kg? Förklara och diskutera effekterna av att införa utsläppsskatter på de tre nivåer som nämns ovan. Uppgift 5:3 Inom det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter efterfrågar företag vars marginella reningskostnader överstiger priset på en utsläppsrätt medan företag vars marginella reningskostnader understiger priset bjuder ut. a) Vad händer med priset på utsläppsrätter och mängden utsläpp om marginella reningskostnaden sjunker med 10 % för alla företagen i systemet? b) Svenska Naturskyddsföreningen säljer för närvarande utsläppsrätter för 250 kr och menar att det är en förträfflig julklapp. (En utsläppsrätt motsvarar 1000 kg CO 2.) Antag att utsläppsrätter blir årets julklapp och detta inte bara i Sverige utan i hela Europa. Anta dessutom att de som får utsläppsrätter i julklapp inte säljer dem vidare. Vad händer med priset på utsläppsrätter och mängden utsläpp? Uppgift 5:4 I landet Emissionien har man inga utsläppsbegränsningar. I landet finns 10 företag av typ 1 och 10 företag av typ 2 som alla gör skadliga utsläpp. Företagen kan rena utsläppen men detta innebär kostnader. Den första enheten som ett företag av typ 1 renar kostar 2 kr, den andra 4 kr osv. Reningskostnaden stiger med 2 kr för varje enhet som renas för ett företag av typ 1.
Skadekostnaden för utsläpp från företag av typ 1 är 20 kr för varje enhet utsläpp. Företag av typ 1 gör 30 enheter utsläpp i utgångsläget. Om företag av typ 2 renar utsläppen kostar det 3 kr för den första enheten, 6 kr för den andra osv. Reningskostnaden stiger med 3 kr för varje enhet som renas för ett företag av typ 2. Skadekostnaden för utsläpp från företag av typ 2 är 45 kr för varje enhet utsläpp. Företag av typ 2 gör 25 enheter utsläpp i utgångsläget. a) De styrande i Emissionien bestämmer sig för att dela ut 15 utsläppsrätter till varje företag och sedan låta företagen handla med utsläppsrätterna på en marknad. Hur många utsläppsrätter kommer varje företag av typ 1 respektive varje företag av typ 2 att ha efter handel? Vad blir priset på utsläppsrätter? Förklara noga med ord. b) Om de styrande i Emissionien istället skulle använda sig av utsläppsskatter per enhet utsläpp hur skulle dessa då utformas optimalt? Förklara med ord. Hur mycket utsläppsskatt kommer varje företag av typ 1 att betala totalt och hur mycket utsläppsskatt kommer varje företag av typ 2 att betala totalt? c) Hur stora blir välfärdseffekterna med optimala utsläppsskatter jämfört med utgångsläget utan utsläppsbegränsningar? Illustrera noga med en figur som visar ett företag av typ 1 och en figur som visar ett företag av typ 2 samt gör beräkningar. Uppgift 5:5 Besvara med hjälp av Brännlunds artikel följande frågor: a) Varför kan mål och medel inte separeras i klimatpolitiken? b) Vad är skillnaden mellan att beräkna kostnaderna för att uppnå ett visst reduktionsmål med bottom-up-ansats och top-down-ansats? c) Vilka principer för klimatpolitiken föreslår Brännlund? Uppgift 5:6 Två jämnstora länder (land A och land B) har en gemensam marknad för utsläppsrätter för koldioxid. En utsläppsrätt ger rätten att släppa ut ett ton koldioxid och priset på en utsläppsrätt har sedan en tid tillbaka legat stadigt på 200 kr. Nu visar dock en utredning som gjorts i land A att skadekostnaden för ett ton koldioxid kan beräknas till 300 kr och med anledning av detta vill man i land A komplettera insatserna mot utsläppen med en utsläppsskatt på 100 kr per ton koldioxid. Helst vill man att även land B inför en skatt av samma storlek. a) Antag att endast land A inför den föreslagna utsläppsskatten. Förklara vilka effekter detta får på utsläppen i de båda länderna samt totalt. Förklara även vilken effekt detta får på priset på en utsläppsrätt i de båda länderna. Utvärdera slutligen effekterna av skatten välfärdsekonomiskt sammanlagt för de båda länderna. Den totala mängden utsläppsrätter kommer inte att förändras. Illustrera grafisk.
b) Antag att båda länderna inför den föreslagna utsläppsskatten. Förklara vilka effekter detta får på utsläppen i de båda länderna samt totalt. Förklara även vilken effekt detta får på priset på en utsläppsrätt i de båda länderna. Utvärdera slutligen effekterna av skatten välfärdsekonomiskt sammanlagt för de båda länderna. Den totala mängden utsläppsrätter kommer inte att förändras. Illustrera grafiskt. Uppgift 5:7 I landet Miljökontroll finns 10 företag som alla gör utsläpp av de två skadliga ämnena A och B. Staten i landet Miljökontroll vill optimera utsläppen. För ämne A gäller att skadekostnaden är 10 kr per kg utsläpp för alla företag. För ämne B gäller att skadekostnaden är 5 kr per kilo utsläpp för företag av typ X och 15 kr per kilo utsläpp för företag av typ Y. Reningskostnaden är för samtliga företag 1 kr för det första kg som renas och ökar sedan med 1 kr per kg. Varje företag släpper i utgångsläget ut 20 kg av respektive ämne. Det finns 5 företag av typ X och 5 företag av typ Y. a) Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne A genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. En utsläppsrätt ger rätten att släppa ut ett kg av det skadliga ämnet. Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne A utformas? Innebär utsläppsskatter en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt med ett företag av typ X och ett företag av typ Y. b) Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne B genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. En utsläppsrätt ger rätten att släppa ut ett kg av det skadliga ämnet. Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne B utformas? Innebär utsläppsskatten en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt med ett företag av typ X och ett företag av typ Y.