Ekologisk och konventionell potatis. Bekämpningsmedel och miljöpåverkan

R A P P O R T 2002:11 Ekologisk och konventionell potatis Bekämpningsmedel och miljöpåverkan

Förord Konsumentverket har av regeringen fått i uppdrag att främja konsumtionen av ekologiskt producerade livsmedel. Som ett led i att informera konsumenter om ekologisk mat planeras en serie rapporter om olika livsmedelsgrupper. De två första rapporterna behandlar ekologisk mjölk och potatis. Dessutom finns ett par broschyrer med samma tema som baseras på rapporterna. Broschyrerna kommer att finnas ute i butikerna under Naturskyddsföreningens miljövänliga vecka hösten 2002. Ett samarbete mellan Konsumentverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, handeln och Naturskyddsföreningen kring miljövänlig mat resulterar hösten 2002 i ett gemensamt seminarium med titeln Vilken mat ska vi köpa för att få en bättre miljö? Konsumentverket ansvarar ensamt för innehållet i rapporten som bygger på telefonintervjuer med sakkunniga samt på litteraturreferenser. Den avsatta tiden har inte medgivit någon omfattande genomgång av vetenskaplig dokumentation inom området och i vissa frågor saknas också sådan. En del påståenden är därför mer välunderbyggda än andra. Vilka källor som är muntliga framgår av referenserna. På många frågor är det också svårt att ge enkla svar och inte sällan har olika aktörer olika uppfattningar. När det gäller den muntliga informationen har det givetvis inte varit möjligt att ta in synpunkter från alla tänkbara aktörer och det kan därför finnas synpunkter som saknas i rapporten. Påståenden som antagits vara okontroversiella har inte försetts med referens. Avsikten har varit att även belysa eventuella miljömässiga nackdelar med ekologiskt odlad potatis. Det finns också intressanta frågor som det inte har gått att tränga in i av tidsskäl, exempelvis storhushållsfrågor. Storhushållen har dock en mycket viktig roll när det gäller att främja konsumtionen av potatis i synnerhet ekologiskt odlad potatis. Det är min förhoppning att rapporten speglar de miljövinster som uppstår när konsumenten väljer ekologisk odlad potatis och ekologiska potatisprodukter och att den fungerar som ett diskussionsunderlag kring dessa frågor. Ingela Dahlin Konsumentverket den 19 september 2002

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 9 INLEDNING 11 POTATIS ETT BRA LIVSMEDEL 12 Resurssnålt 12 Näringsinnehåll 13 Glykoalkaloider 13 Akrylamid 13 Svenska potatisaktörer 14 Kvalitet 14 SMAK:s kvalitetskontroll 14 Areal 15 Mängder 16 Importerad potatis 16 EKOLOGISK OCH KONVENTIONELL POTATISPRODUKTION 17 Växtföljd 17 Smittfritt utsäde 18 GMO 18 Gödsling 19 Ogräsbekämpning 19 Bladmögel och brunröta 19 Bladmögelbekämpning 20 Insektsbekämpning 20 Skörd 20 3

Kontroll av ekologiskt odlad potatis 21 Omläggning till KRAV 21 Överträdelse 21 Importerade ekologiska varor 21 ANVÄNDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL I KONVENTIONELL POTATISODLING 23 Potatis mest besprutade grödan 23 Bladmögelpreparat 24 Bekämpningsfrekvens för bladmögelpreparat 24 Preparat för blastdödning 25 Antigroningsmedel 25 Bekämpningsmedelsanvändning i andra länder 26 Importerad ekologiskt odlad potatis 26 Resthalter 27 ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN FRÅN POTATISODLING 28 Potatis-LCA 28 Näringsläckage övergödning 28 Energianvändning och resursförbrukning 29 Klimatpåverkan 29 Försurning 29 Markanvändning och markpåverkan 29 Transporter 29 Svinn 29 Kretslopp 30 Minskad miljöpåverkan 30 Ekonomisk värdering av miljöpåverkan 31 FRÅN BONDE TILL BUTIK 32 Förädling 32 Butik 33 4

Merpris 33 Merbetalning till bonden 33 UTVECKLING AV NYA SORTER 35 Byte till nya sorter 35 Kvalitetsproblem 36 Bra sorter 36 EFTERORD 38 REFERENSER 39 VILL DU VETA MER? 40 5

Sammanfattning Nyttig och energisnål. Potatis är bra mat som vi gärna kan äta mer av! Potatis ger oss nyttiga kolhydrater och den är resurssnål det krävs betydligt mindre energi för att producera potatis jämfört med t.ex. kött eller växthusodlade grönsaker. En portion potatis kräver mindre energi än en portion ris eller pasta, och potatisodling ger betydligt mindre klimatpåverkande utsläpp än risodling. Ett plus är också att potatis kan produceras i Sverige till skillnad från ris och durumvetet till pastan. Bladmögel och smittspridning. Potatisodlarnas största problem bladmögel kan minska skördarna avsevärt. Och om angreppet går ner i knölarna uppstår brunröta och knölarna ruttnar. På senare tid har bladmögelangreppen startat tidigare på säsongen och smittspridningen har ökat. Därför är det viktigt att inte odla potatis på samma åker oftare än vart fjärde till vart femte år, att använda bra potatissorter och smittfritt utsäde, och att vidta övriga förebyggande åtgärder. Odlingen av tidig potatis gynnar bladmöglet. Konsumenten gör en insats för miljön genom att inte efterfråga färskpotatis förrän till midsommar. Upp till 14 doser per planta. De ökade bladmögelangreppen innebär att den konventionella odlingen besprutas allt oftare. Dessutom används bekämpningsmedel för att döda blasten före skörd, och man sprutar en eller ett par gånger mot ogräs och ibland mot insekter. Ibland behandlas även utsädet med bekämpningsmedel. Totalt kan en potatisplanta få upp till fjorton doser av olika bekämpningsmedel, varav 10 mot bladmögel. Nya sorter minskar besprutningen. Det finns nya potatissorter som är relativt motståndskraftiga mot bladmögelsmitta och därför inte behöver besprutas så mycket. Jordbrukets användning av bekämpningsmedel minskar avsevärt om vi väljer nya potatissorter i stället för Bintje och King Edward. Det finns bra sorter som även bidrar till lägre kväveläckage genom att de har ett lågt kvävebehov. Att välja ekologiskt odlad potatis innebär en möjlighet att prova nya och spännande potatissorter! Ekologisk odling närmare miljömålen. Den konventionella potatisodlingen sprider bekämpningsmedel i naturen som är skadliga för fisk och vattenlevande organismer, fåglar och pollinerande insekter. Eftersom ekologiskt odlad potatis produceras utan kemiska bekämpningsmedel ligger den mer i linje med de svenska miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap. Förmodligen ger ekologisk odling på sikt även bättre livsvillkor för oss människor. Viktigt utveckla nya odlingsmetoder. Ekologisk potatisodling är långt ifrån problemfri och ökar inte längre på samma sätt som tidigare. Exempelvis är bladmögel ett stort produktionsproblem, och ett miljöproblem är kväveläckage. Det är angeläget att utveckla bättre metoder för växtskydd och växtnäringstillförsel inom både ekologisk och konventionell odling. Den ekologiska potatisodlingen befinner sig i en utvecklingsprocess och som konsumenter kan vi stimulera och bidra till den genom att köpa ekologiskt odlad potatis. Det behövs också mer pengar till forskning för att utveckla bra odlingsmetoder. KRAV och Demeter kontrollerar. KRAV och Demeter kontrollerar produktionen av ekologiskt odlad potatis. Odlingarna kontrolleras minst en gång per år. 9

Likvärdig smak och kvalitet. Den ekologiska klass II-potatis som säljs i butik skiljer sig i regel inte från den konventionella när det gäller ätkvalitet, hållbarhet, smak eller näringsinnehåll. Det är främst med tanke på miljön som det är motiverat att välja ekopotatis. Svensk potatis är mindre bekämpad. Ofta används mer bekämpningsmedel i potatisodling utomlands än i Sverige och medel och metoder som inte är tillåtna hos oss, t.ex. nematicider för jorddesinficering, svampbehandling av potatisknölarna efter skörd och antigroningsmedlet klorprofam vid lagring. Hälften av de beredda potatisprodukterna importeras, liksom all bakpotatis och tio procent av den vanliga potatisen. Närproducerad potatis? Som konsumenter bör vi ha möjlighet att välja regionalt eller lokalt producerad potatis i vår butik. Potatis som inte har tagit omvägen via ett packeri i andra änden av landet. Många konsumenter har inte den möjligheten i dag. Variationsrik klassiker. Potatis kan varieras i det oändliga, men klassikern kokt potatis börjar bli ovanlig, trots att det är ren hälsomat och dessutom är kokning det mest energisnåla tillagningssättet. För att spara energi ska man inte ha mer vatten i kastrullen än att det precis täcker potatisen och ha lock på under kokningen. Kokt potatis innehåller inte akrylamid. Kvalitetsprodukter kostar lite mer. Priset på ekologiskt odlad potatis kan vara högre än priset på den konventionella, men för merkostnaden får konsumenten en miljöskonsamt odlad potatis. Odlaren har lagt ner stor möda på att skapa en bra produkt utan att spruta med kemiska bekämpningsmedel. Om en större andel av merpriset kunde gå till odlarna skulle förutsättningarna att säkra produktionen av den ekologiskt odlade potatisen öka. 10

Inledning Regeringens mål är att tjugo procent av Sveriges åkerareal ska vara ekologiskt odlad år 2005. Men hur skiljer sig den ekologiska potatisodlingen från den vanliga, konventionella? Vilka blir skillnaderna i miljöpåverkan när konsumenten väljer ekologiskt odlad potatis i stället för konventionell? Finns det några skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlad potatis när det gäller kvalitet, näringsinnehåll med mera? Vilka potatissorter är det bäst att köpa? Hur vet konsumenten att potatisen har odlats ekologiskt? Detta är några frågor som den här rapporten försöker besvara. 11

Potatis ett bra livsmedel Kokt potatis är bra och fettsnål mat som vi gärna kan äta mer av! Att äta potatis är dessutom ett bra miljöval, eftersom produktion av potatis är resurssnål jämfört med många andra livsmedel. År 2001 var fyra procent av den svenska matpotatisodlingen ekologisk. Matpotatis, som den här rapporten fokuserar på, består av färsk, höst- och vinterpotatis för direktkonsumtion, samt av industripotatis för framställning av chips, pommes frites m.m. Dessutom finns fabrikspotatis för stärkelseframställning. I dag har pasta, ris m.m. delvis konkurrerat ut den kokta potatisen och en allt större andel av potatisen äts som beredda potatisprodukter, t.ex. pommes frites och chips. En utveckling som är negativ inte bara från hälsosynpunkt, utan även innebär en större energianvändning. Tabell 1.Totalkonsumtionsdata (kg per person och år) 1 : 1960 1970 1980 1990 1995 1997 1998 prel. 1999 prel. Potatis 87 69 65 60 57 50 46 44 inkl. skalad potatis Potatisinnehåll 3 16 19 23 26 33 38 40 i förädlade produkter 2 Totalkonsumtion av matpotatis (osäkra data) 90 84 84 84 84 84 84 84 Konsumentens verkliga potatisintag är lägre än siffrorna i tabellen ovan. En del potatis blir till svinn i hushållet, exempelvis potatisskal. Livsmedelsverkets kostvaneundersökning Riksmaten, från 1997/1998, fann att kvinnor åt ca 42 kg och män ca 61 kg potatis per år. Drygt hälften av potatisen åts som kokt potatis. Både kvinnor och män åt potatis två gånger under tre dagar. Äldre åt mer potatis än yngre och lågutbildade åt mer potatis än de med längre utbildning. Resurssnålt Potatis är ett resurssnålt livsmedel jämfört med exempelvis kött, många sorters fisk och skaldjur, ost och växthusodlade grönsaker. En portion kokt potatis kräver mindre energi än en portion pasta eller ris 3. Risodling medför dessutom stora utsläpp av den kraftigt klimatpåverkande gasen metan. Ett kg potatis ger betydligt mindre klimatpåverkande 1 Jordbruksverket, Totalkonsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Rapport 2000:16. Totalkonsumtionen avser åtgången av en livsmedelsråvara, vilket är summan av dels direktkonsumtionen av livsmedel i råvaruform, dels de livsmedelsråvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin använder till mer förädlade produkter. Tillägg görs för råvaruinnehållet i importerade livsmedel och avdrag görs för exporterade livsmedel. 2 Till de förädlade produkterna hör potatispulver, konservpotatis, kylda och frysta potatisprodukter och chips. 3 Carlsson-Kanyama A, Boström-Carlsson K, Energy Use for Cooking and Other Stages in the Life Cycle of Food. Forskningsgruppen för Miljöstrategiska studier, rapport nr. 160. 2001 12

utsläpp än ett kg ris: 170 respektive 6 100 g koldioxidekvivalenter 4, 5. Eftersom potatisen kan odlas i Sverige orsakar den betydligt mindre transportavgaser jämfört med exempelvis långväga ris, pasta och pastaråvara (durumvete) eller couscous. För oss i Sverige är det därmed ett bra miljöval från energi- och klimatsynpunkt att äta mycket (svenskodlad) potatis. Hemtransporten och tillagningen i hemmet står för en stor del av potatisens energianvändning men ju större satser som kokas, desto effektivare energianvändning 6. Det mest energisnåla sättet att tillaga potatis är att koka den, framför allt om man inte har mer vatten i kastrullen än att det precis täcker potatisen och har lock på under kokningen. Näringsinnehåll Att äta potatis är ett billigt och bra sätt att få i sig en mängd olika näringsämnen. Potatis innehåller gott om mättande komplexa kolhydrater, är fettsnål och bidrar med C- vitamin en viktig bas i bra matvanor. Det finns inga vetenskapliga bevis för påståendet att man blir tjock av potatis. Tvärtom, kokt potatis är ett livsmedel som man kan äta mycket av. Det kan finnas skillnader i näringsinnehåll mellan ekologisk och konventionellt odlad potatis, men med utgångspunkt från dagens kunskap bedöms de eventuella skillnaderna vara av relativt underordnad betydelse. Det viktigaste är att äta mycket potatis om den är ekologisk eller konventionell är troligen mindre viktigt från hälsosynpunkt. Det är främst med tanke på miljön som det är fördelaktigt att välja ekologiskt odlad potatis. Mycket tyder på att faktorer som jordart, sort etc. spelar större roll för näringsinnehållet än om potatisen är ekologiskt eller konventionellt odlad. Vissa undersökningar visar dock att den ekologiska potatisen har fördelar som ett något lägre nitratinnehåll och högre innehåll av vitamin C 7. Glykoalkaloider Halterna av glykoalkaloider 8 i potatis beror främst på sorten. Man har inte sett några tydliga skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlad potatis i kontrollerade studier där samma potatissort används. Det finns inget som tyder på att de ekologiskt odlade sorterna innehåller mer glykoalkaloider 9. På Livsmedelsverket pågår (september 2002) en jämförande undersökning av solaninhalter i ekologisk och konventionellt odlad potatis. Akrylamid Våren 2002 rapporterades för första gången att akrylamid finns i vissa livsmedel och bildas i potatisprodukter vid höga temperaturer, exempelvis vid fritering. Man ser allvarligt på de höga halterna av akrylamid i vissa livsmedel, men eftersom dagens 4 För att kunna summera klimatpåverkan från olika ämnen räknas de olika bidragen om till s.k. koldioxidekvivalenter 5 Carlsson-Kanyama A, Climate change and dietary choices how can emissions of greenhouse gases from food consumption be reduced? Food Policy Vol. 23, No 3. 1998. 6 Mattsson B, Wallén E, Blom A, Stadig M, Livscykelanalys av matpotatis. SIK. 2001. 7 Forskningscenter for Ökologisk Jordbrug, Ökologiske födevarer og menneskets sundhet. FÖJO-rapport nr 14. 2001. 8 glykoalkaloider: solanin, chakonin 9 Karl-Erik Hellenäs, Livsmedelsverket, 020913 13

kunskap kring bildningsmekanismer och förekomst är alltför begränsad anser Livsmedelsverket att det är svårt att ändra kostrekommendationerna. Den gamla kostrekommendationen att minska fettintaget gäller ännu, vilket innebär att man bör konsumera mindre mängd feta potatisprodukter (pommes frites, chips) som också har hög akrylamidhalt. Eftersom kokt potatis är både näringsrik, fettsnål och inte innehåller akrylamid bör vi fortsätta att äta mycket kokt potatis 10. Akrylamidhalterna är generellt sett höga i chips och pommes frites i jämförelse med många andra livsmedel. Stekta potatisprodukter som klyftpotatis kan också innehålla akrylamid. Pommes frites som är svagt gräddade i ugn har lägre halter än de som är kraftigt gräddade. Svenska potatisaktörer KRAV och Demeter kontrollerar den ekologiska potatisproduktionen. Stiftelsen Potatisbranschen 11 fastställer kvalitetsnormerna för matpotatisen, men kontrollen görs av SMAK, Svensk Matpotatiskontroll AB. GRO/SPOR, Gröna Näringens Riksorganisation/Sveriges Potatisodlares Riksförbund, är en branschorganisation för producenter av potatis, frukt och grönt m.m., medan Swegro bl.a. producerar och marknadsför potatis. GRO:s dotterbolag Grön Produktion AB utvecklar och tredjepartskontrollerar konceptet Integrerad produktion, IP, som är en mer miljöanpassad form av konventionell odling. Det saknas ett organiserat handelsled som har möjlighet att i större skala främja ekologiskt odlad potatis. Kvalitet För att få bästa möjliga kvalitet på potatisen lagras den mörkt och svalt, i huvudsak hos odlarna. Varefter efterfrågan uppstår på marknaden skickas den vidare i livsmedelskedjan. Eftersom potatis både konventionell och ekologisk är en levande organism förändras den lätt av sjukdomar och skador som uppstått i odling och hantering och inget potatisparti är helt felfritt. Mekaniska skador är ofta inkörsporten till angrepp på knölarna. Det produceras också en hel del dålig potatis och det finns alltid köpare även till dålig potatis, samt att en del går på export. Men att leta efter den billigaste potatisen kan vara att lura sig själv. Om en stor andel av potatisen måste sorteras bort innebär ett lågt pris inte att det är prisvärt. Ofta har potatis i storförpackningar lägre kvalitet. Om man sedan inte har ett tillräckligt mörkt och svalt förvaringsutrymme hemma är risken stor att potatisen i storförpackningen blir dålig och måste kastas och då blir storpacken en dålig affär. Branschen anser att om konsumenterna var villiga att betala mer för sin potatis skulle det inte finnas några tiokilos påsar med dålig kvalitet i dag tummar man på kvaliteten för att inte konkurreras ut. SMAK:s kvalitetskontroll SMAK sätter upp kvalitetskriterier och kontrollerar att de efterlevs. Enligt SMAK bör en högklassig potatis ha ett minimum av skador och sjukdomar, ha jämn storlek och 10 Lilianne Abramsson Zetterberg, Livsmedelsverket, 020911 11 Stiftelsen Potatisbranschen utgörs av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Potatisodlares Riksförbund (SPOR), Sveriges Potatishandlare Riksförbund (SPR), Solanum AB, ICA Handlarna, COOP, SABA Trading samt Livsmedelsindustrierna. 14

goda kokegenskaper. SMAK-märket innebär en viss kvalitetsgaranti, men en omärkt potatis kan också vara av god kvalitet. SMAK-klasser: Klass 1 Klass 2 Hela friska knölar. Endast mindre fel tillåtna såsom form, färg, små läkta sprickor, små skador som orsakats av hantering. Goda kokegenskaper, kan kokas med skalet på. Vanlig potatis av hyfsad kvalitet. Får ha färg- och formfel. Knölarna ska vara friska, inte angripna av röta eller dylikt, men får ha läkta sprickor och skador inom angivna gränser. Goda kokegenskaper, kokas bäst råskalad. Potatisen ska vara tvättad om den ska säljas i lösvikt. Dessutom finns SMAK Storköksprima för storkök. För mer information, se: www.smak.se Den största volymen av potatisförsäljningen i Sverige utgörs av SMAK klass 2-potatis. En del anser att den ekologiska klass 2-potatis som säljs i butiken generellt sett är av lika bra kvalitet som den konventionella klass 2-potatisen, men den uppfattningen delas inte av alla. Det är ont om ekologisk klass 1-potatis. Den ekologiska produktionen har för liten volym för att det ska bli några större mängder av ekologisk klass 1-potatis. Alla odlare låter inte SMAK-kontrollera sin potatis och den ekologiska potatisen SMAK-kontrolleras inte lika ofta som den konventionella. Vissa packerier SMAKmärker även den ekologiska potatisen, men det är inte så vanligt. Många odlare är små vilket gör det svårt för packerierna att beställa tillräckligt stora volymer. Ofta säljer små ekologiska odlare direkt till butiker i närheten. Det har också varit problem med ojämn kvalitet på den ekologiska potatisen och en del potatis har av kvalitetsskäl inte kunnat märkas enligt SMAK:s regler, t ex på grund av en stor andel potatisar som är för små för att kunna SMAK-märkas. SMAK-kontrollerad potatis måste vara tvättad för att köparen ska kunna se att potatisen är oskadad. Storhushåll och restauranger kräver också ofta tvättad potatis. Miljökontoren godkänner inte hantering av jordig potatis i ett kök där man inte har ett speciellt rum för hantering av otvättade livsmedel. Det kan vara problematiskt för en del små ekologiska odlare att kunna bekosta tvättutrustning och det betalar sig inte för dem att låta SMAK-kontrollera potatisen. Små ekologiska odlare kan också ha svårt att sälja sin potatis via ICA och COOP som bara säljer SMAK-märkt potatis. Areal Matpotatis odlades yrkesmässigt på 25 000 ha under 2001, vilket motsvarar ca en procent av den svenska åkerarealen. Av den totala odlingen utgjordes 1 100 ha av matpotatis som fick ekologiskt miljöstöd 12, varav 800 ha var KRAV-godkänd. Den KRAV-godkända potatisen producerades framför allt i Västra Götaland, Skåne och Halland 13. Den ekologiska potatisarealen motsvarar drygt fyra procent av den totala 12 Katarina Holstmark, Jordbruksverket, 020619 13 Alf Gustavsson, KRAV, 020619 15

svenska matpotatisarealen, och den KRAV-odlade potatisarealen motsvarar tre procent 14. Mängder År 2000 producerades ca 650 000 ton matpotatis och ungefär hälften så mycket stärkelsepotatis i Sverige 15. Dessutom ger husbehovsodlingen av potatis ytterligare 58 000 ton potatis per år 16. Totalskördarna har sjunkit något under slutet av 1990-talet. Mest matpotatis odlas i Skåne, följt av Västra Götaland och Halland. I Skåne odlas mycket färskpotatis och industripotatis (och stärkelsepotatis), medan man mest odlar vanlig matpotatis i Halland, Skaraborg och Östergötland. Produktionen av ekologisk matpotatis under 2001 var ca 33 000 ton 17, eller ca fem procent av all matpotatis, men dessa data är troligen osäkra 18. Importerad potatis Transporter av potatis är miljöbelastande och det är därför en nackdel att en del av den potatis vi äter, i synnerhet potatisprodukter, importeras. Potatis är ett livsmedel som Sverige skulle kunna vara självförsörjande på. Importen av potatis har ökat de senaste åren, både färskpotatis och vinterpotatis importeras. År 2001 importerades 69 000 ton matpotatis (plus 3 800 ton utsädespotatis), medan 9 200 ton exporterades 19. Importen står därmed för ca tio procent av vår matpotatis och en hel del av detta går troligen till storhushåll. Mest matpotatis importeras från Danmark (40 000 ton år 2001), men vi importerar även från Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Nordirland samt Finland. Dessutom importeras all bakpotatis, ofta från England. Utöver detta importeras mer än hälften av de beredda potatisprodukterna: 56 000 ton år 2000. Samma år exporterades 5 000 ton (preliminära data) 20. Under 1999 konsumerade vi 97 000 ton beredda potatisprodukter 21. Vi importerar skalad potatis från Nederländerna och den svenska potatisen har svårt att konkurrera prismässigt med den. 14 Ekologiska Lantbrukarna, Växande marknad. Rapport. 2002. 15 SCB, Jordbruksstatistisk Årsbok 2001 16 SCB, Potatis konsumtion och fritidsodling. Statistikrapport. 2002. 17 Anders Dahlqvist, GRO Konsult, 020611 18 Eftersom de ekologiska arealskördarna är lägre än de konventionella borde produktionsandelen av ekologiskt odlad potatis vara lägre än arealandelen som är 4 procent. 19 Gunnel Wahlstedt, SCB, 020508 20 SCB, Jordbruksstatistisk Årsbok 2001 21 Jordbruksverket, Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996 1999. Rapport 2000:13. 16

Ekologisk och konventionell potatisproduktion Ekologisk potatisodling tillåter inte användning av kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel och är i linje med de svenska miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap. Den minskade kemikaliespridningen ger bättre livsvillkor för insekter, fåglar och vattenlevande organismer och gynnar mångfalden i odlingslandskapet. Bladmögel och dåliga skördar är dock vanliga problem för den ekologiske odlaren. Den största miljöskillnaden mellan ekologisk och konventionell potatisodling är att den konventionella potatisodlingen använder mycket kemiska bekämpningsmedel framför allt mot bladmögel vilket den ekologiska inte gör. Bekämpningsmedlen kan skada djur och växter i odlingslandskapet och förorena yt- och grundvatten. Kemikalieanvändningen står i direkt konflikt med Sveriges strävan att nå miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap. I ekologisk potatisodling förebyggs skadeangrepp genom bra växtföljder och genom att odlaren använder friskt utsäde av resistenta potatissorter och bekämpar ogräset genom mekanisk jordbearbetning samt utnyttjar optimala odlingstekniska åtgärder 22. Vid behov används olika typer av mekanisk eller biologisk bekämpning. KRAV-tillåtna medel består av eller är framtagna direkt ur växter, djur, mikroorganismer, insekter m m. som inte är genmodifierade. Trots alla åtgärder klarar man i eko-odling inte alltid angreppen, utan skörden blir ibland mycket liten den låga odlingssäkerheten är ett problem. Den ekologiska potatisodlingen befinner sig i en utvecklingsprocess, och det finns ett stort behov av mer pengar till försök och forskning för att utveckla bra odlingsmetoder och bra potatissorter. Växtföljd En bra växtföljd är en grundförutsättning i både ekologisk och konventionell potatisodling. Växtföljden ska vara minst fyraårig, vilket innebär att man inte ska odla potatis på samma åker oftare än vart fjärde eller femte år. Finns vilsporer av bladmögel i fältet bör avståndet mellan två potatisgrödor fördubblas. Det är mindre vanligt att yrkesodlare odlar potatis två år i följd på samma fält p.g.a. risken att olika sjukdomar förökar sig. Odlas potatis varje år på samma ställe är det vanligt att bladmögel uppträder tidigare i andra årets odling. Kvarlämnade knölar är en smittkälla och en förebyggande åtgärd är att vänta med plöjningen till våren så att smittan i de ytligt liggande potatisarna dödas genom frysning om inte vintern är för mild. I ekologisk potatisodling kan en lämplig växtföljd vara: 22 Odlingstekniska åtgärder mot bladmögelangrepp finns att läsa om i Jordbruksverkets skrifter Potatisbladmögel och brunröta, Jordbruksinformation 18:2001 och Ekologisk odling av matpotatis (under publicering). 17

Kortvarig vall (ett till två år) Havre, vårstråsäd Potatis Råg (eller höstvete) som är tidig och tar upp ett eventuellt växtnäringsöverskott Vårsäd (havre med insådd vall) En bra gröda före potatis är gröngödslingsvall, kortvarig vall, trindsäd (ärter) samt spannmål. I konventionell odling varvar man ofta potatisodling med spannmål. Det vanligaste är att potatis odlas vart 4:e år 23. Smittfritt utsäde För att minska bladmögelproblemet bör odlaren endast använda smittfritt utsäde, men av kostnadsskäl används oftast inte nytt utsäde till hela arealen utan odlaren uppförökar själv till delar av odlingen. Detta gäller både konventionell och ekologisk odling. Det vore önskvärt att odlarna kunde köpa nytt kontrollerat utsäde till hela sin areal varje år. Utsädet till de gamla bekämpningsintensiva sorterna är det utsäde som är billigast. I Danmark är det bara tillåtet att använda utsäde som är garanterat smittfritt. Det innebär visserligen ökade kostnader för utsädet, men i stället ökar sannolikheten att man slipper stora skördebortfall i senare led av kedjan. Husbehovsodlarnas egna uppförökningar av utsäde medför också att knölar med brunröta kommer ut i odlingsjordarna och kan bidra till smittspridning via vinden. I ekologisk odling ska sättpotatisen vara ekologisk, men i dag finns en generell dispens som innebär att de flesta använder konventionellt utsäde eftersom ekologiskt utsäde ökar riskerna för bladmögel. Efter år 2004 kräver EU:s lagstiftning att allt utsäde till ekologiska odlingar ska vara ekologiskt producerat och en översyn pågår kring hur detta kommer att inverka på bruksodlingen av ekologisk potatis. En möjlighet kan vara att ge dispens från detta krav även efter år 2004 eftersom användningen av ekologiskt utsäde blir ytterligare en försvårande och fördyrande faktor för den ekologiske potatisodlaren. Det pågår exempelvis försök med värmebehandling av utsädespotatis som innebär att knölarna sänks ner i varmt vatten, vilket kan vara en lovande metod för mindre utsädespartier. I konventionell potatisodling betar man ibland utsädet med kemiska medel mot utsädesburna sjukdomar. När konventionellt utsäde används i ekologisk odling får det dock inte vara behandlat med kemiska bekämpningsmedel. GMO I dag används inte genmodifierade organismer (GMO) i ekologisk eller konventionell produktion av matpotatis i Sverige, men det finns försöksodlingar med GMOstärkelsepotatis 24. 23 Karl-Arne Hedene, Jordbruksverket, 020503 24 www.sjv.se 18

Gödsling Inom ekologisk potatisodling är det inte tillåtet att använda handelsgödsel och odlaren använder i stället stallgödsel från gårdens egna djur, från granngården, eller torkad hönsgödsel från exempelvis Skåne. Ekologiska gårdar utan djur kan använda gröngödsling (nedplöjning av kvävefixerande baljväxter) med t.ex. klöver året innan potatisen sätts ut, men kväveläckaget kan därmed öka. I konventionell potatisodling gödslar man antingen med enbart handelsgödsel, eller med både stallgödsel och handelsgödsel. Kvävetillgången avgör både skördenivån och potatisens kvalitet. Det får inte finnas för lite kväve i jorden (ger potatis som går sönder när den kokas) och inte för mycket. En kraftig kvävegödsling ger frodiga och täta odlingar och gynnar bladmöglet. Det är vanligt att man har höga kvävegivor inom konventionell potatisodling, medan de ekologiska odlingarna generellt sett är luftigare och bättre ur bladmögelsynpunkt. Olika potatissorter kräver dessutom olika mycket kväve se kapitlet om potatissorter (sid. 33). Potatis behöver rikligt med kalium för att inte bli mörkfärgad och kaliumbehovet är sortberoende. Kaliumtillgången kan vara ett problem i ekologisk odling där det inte går att styra kaliumtillförseln med hjälp av handelsgödsel, men det finns KRAV-godkända gödselmedel, t.ex. Biokali som är en restprodukt från tillverkning av bagerijäst. Ekologiska gårdar utan djur har extra svårt att tillgodose kaliumbehovet eftersom de inte har tillgång till stallgödsel. Ogräsbekämpning Ogräsharvning och kupning ger ungefär lika bra effekt som kemisk bekämpning 25. I konventionell odling sprutas potatisen i regel en till två gånger med ogräsmedel, t.ex. mot kvickrot. Bladmögel och brunröta Bladmögel och brunröta potatisen värsta fiender orsakas av svampen Phytophthora infestans. Bladmöglets svampsporer angriper först blad och stjälkar som vissnar. Därefter fortsätter angreppet till knölarna genom att sporerna sköljs ner längs plantan av regn eller bevattning. Sjukdomen orsakar brunröta i knölarna och potatisen ruttnar. Bladmögel är starkt skördesänkande och tidiga angrepp kan ge mycket stora skördeförluster. Om potatisen dessutom angrips av brunröta kan det leda till nästan total skördeförlust. Färskpotatissorterna är genomgående känsliga för brunröta och bladmögel. Svampen övervintrar dels i knölar som angripits av brunröta, dels som vilsporer i jorden. Dagens bladmögelangrepp verkar mer aggressiva än tidigare. Den jordburna smittan förekommer nu även i Norrland som tidigare var ganska förskonat från bladmögel. Tidig odling av konventionell färskpotatis i landets sydliga delar, främst på Bjärehalvön, sker ofta under täckplast. Man odlar på de jordbitar som ligger bäst (varmast) till, vilket innebär att det blir potatis år efter år på samma jord, men fukten 25 Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruk- och trädgårdsnäring. Jordbruksverket, Växtskyddsenheten (utkast) 19

och värmen under väven gynnar också bladmöglet. Den intensiva odlingen gör att smittan överlever i jorden och uppträder allt tidigare under säsongen. Det finns skäl att anta att smittan sprids från dessa fält till andra potatisodlingar i södra Halland och västra Skåne 26. Som konsumenter kan vi påverka smittspridningen (och användningen av onödigt stora mängder bekämpningsmedel) genom att efterfråga färskpotatis först till midsommar. Inom den ekologiska odlingen har det förekommit att bladmögelsmittad blast fått vara kvar och vissna ner, vilket innebär att odlingarna blivit smitthärdar och att risken för jordsmitta ökat. Numera informerar dock rådgivarna de ekologiska odlarna om att de ska avblasta vid angrepp för att förhindra bladmögelspridning och angrepp av brunröta i skörden. Det är dock hårt för odlaren att tvingas ta bort blasten när potatisarna precis har börjat växa. När blasten tas bort avstannar tillväxten och man får en kraftigt reducerad skörd de ekologiska skördarna är redan från början betydligt lägre än de konventionella. Tillväxten avbryts dock även av mögelangreppet och kommer angreppet tidigt kan odlaren bli helt utan skörd. Bladmögelbekämpning I ekologisk odling motverkar en genomtänkt växtföljd att bladmögelsporerna smittar jorden. En rad andra odlingstekniska åtgärder kan också vidtas, t.ex. att odlingsperioden förkortas med en till två veckor genom förgroning vilket minskar riskerna för att bladmögelangrepp hinner uppträda innan potatisen skördas. Men ekologiska odlare kan också spruta mot bladmögel med KRAV-godkända bekämpningsmedel, exempelvis vegetabiliska oljor och kaliumhydroxid. Effekten av de ekologiska preparaten är dock begränsad och odlaren kan behöva spruta ofta. Trots detta kan angreppen inte förhindras utan bara fördröjas så att de kommer lite senare. I konventionell potatisodling sprutar man ofta upprepade gånger med kemiska bekämpningsmedel mot bladmögel se avsnittet Bekämpningsfrekvens. Insektsbekämpning Biologisk bekämpning används inte i större utsträckning inom den ekologiska potatisodlingen, men det behövs mer forskning och utveckling kring insektsbekämpning. I konventionell potatisodling gör man ibland en kemisk bekämpning mot insekter, t.ex. bladlöss och potatisstrit. Skörd Tre veckor före skörd dödas potatisblasten snabbt och effektivt för att förhindra att bladmögelsporer smittar knölarna med brunröta. Den ekologiske odlaren dödar blasten mekaniskt genom exempelvis krossning eller genom gasolflamning, men det senare är dyrt. Det pågår också försök med ättiksyra. Konventionella odlare använder ofta en kombination av mekanisk blastdödning och en till två behandlingar med ett kemiskt medel, t.ex. dikvat. Färskpotatis skördas med blasten på och blasten kan smitta knölarna vid skörden och ge röta i knölarna. 26 Jordbruksverket; Potatisbladmögel och brunröta. Jordbruksinformation 18:2001. 20

För att undvika sjukdomsangrepp ska potatisen helst tas upp i torrt väder. Eftersom man inte använder handelsgödsel eller bekämpningsmedel i ekologisk odling blir andelen små knölar mycket större än i konventionell odling. Det är enbart knölar över 40 mm som kan SMAK-märkas och omkring hälften av de ekologiska knölarna kan vara för små. Skördarna av ekologiskt odlad potatis blir i genomsnitt ca 25 ton/ha, eller ungefär 30 35 procent mindre än de konventionella skördarna som i genomsnitt är ca 30 40 ton/ha. När förutsättningarna är gynnsamma och motståndskraftiga sorter används kan den ekologiska odlingen komma upp i konventionella skördenivåer, men den som har otur kan gå miste om nästan hela skörden. Uppstår brunröta i ett parti utgörs den största kostnaden av merarbetet med sorteringen. Kontroll av ekologiskt odlad potatis Potatis som är KRAV- eller Demetermärkt är ekologiskt odlad och kontrollerad av någon av de båda organisationerna. Demeter kontrollerar gårdar som producerar biodynamiskt, men de flesta ekologiska potatisodlingarna kontrolleras av KRAV. Omläggning till KRAV När en potatisodlare vill lägga om till KRAV-produktion anmäls detta till KRAV. Odlaren fyller i dokumentation om gården och odlingarna och en kontrollant från KRAV gör kontroll på gården och följer upp att odlingarna följer KRAV:s regler. Första året i kontrollen är ett karensår då KRAV:s regler ska följas, men produkterna får ännu inte säljas som KRAV-godkända eller ekologiska. Efter godkänd karens får gården ett certifikat som visar att produktionen är KRAV-godkänd. All odling behöver inte läggas om till ekologisk. Hittills har KRAV haft ett karensår vid omläggning till ekologisk odling, men från och med 2003 är den generella regeln två års karens. KRAV:s kontrollanter besöker potatisgårdar minst en gång per år och tittar på allt från åkrar och lagerlokaler till dokumentation över produktionen. Även oanmälda besök förekommer. Den ekologiska potatisen särbehandlas genom hela livsmedelskedjan vilket KRAV kontrollerar genom att titta på anläggningar, bokföring och annan dokumentation som följesedlar m.m. Rutiner vid packerier och butiker kontrolleras också. Butiker som är KRAV-auktoriserade får sälja KRAV-potatis i lösvikt. Överträdelse Om odlaren inte följer reglerna drabbas denne av sanktioner och får t.ex. en varning och en straffavgift. Om avvikelsen är grov som t.ex. sprutning med kemiska bekämpningsmedel underkänns produktionen, även om avvikelsen varit oavsiktlig. Den som har handlat med berått mod blir avstängd från KRAV, men det är ytterst ovanligt att sådant inträffar. Importerade ekologiska varor Ekologiska importvaror kontrolleras av organisationer i producentländerna, motsvarande KRAV i Sverige. Deras regler och rutiner liknar KRAV:s och liksom KRAV är de i regel ackrediterade av IOAS, en global ackrediteringsorganisation för 21

ekologisk produktion som sorterar under den internationella paraplyorganisationen IFOAM, International Federation of Organic Agriculture Movements. Om KRAV-märket finns på de importerade produkterna är de återcertifierade av KRAV som har kontrollerat certifikat och i vissa fall kontrollrapporter, samt att produktionen uppfyller KRAV:s regler eller IFOAM:s Basic Standards. 22

Användning av bekämpningsmedel i konventionell potatisodling Den svenska konventionella potatisodlingen använder mycket kemiska bekämpningsmedel: upp till fjorton doser per planta eller 4,5 kg/ha potatis (betydligt mer än vad som exempelvis används per hektar spannmål). Och ännu mer kemikalier används utomlands; även preparat som inte är tillåtna i Sverige. Många bekämpningsmedel är mycket giftiga för fiskar och andra vattenlevande organismer och kan ge långtidseffekter i vattenmiljön. En del är också mycket giftiga för fåglar och pollinerande insekter. Den stora kemikalieanvändningen i konventionell potatisodling kan leda till allvarliga och negativa miljökonsekvenser. Kemiska bekämpningsmedel används för att skada levande organismer djur, växter och mikroorganismer som angriper plantorna och frånvaron av kemikalier innebär därför förutsättningar för en rik biologisk mångfald i odlingslandskapet. Den livscykelsanalays (LCA) som gjorts av SIK 27 på ekologiskt och konventionellt odlad potatis (se sidan 24 ff) saknar tyvärr toxicitetsberäkningar av effekterna av bekämpningsmedel inom potatisodlingen (beräkningar som är svåra att göra), men rapporten nämner att av de kemiska bekämpningsmedel som används i den konventionella potatisodlingen: klassas ogräsmedlen som mycket giftiga för vattenorganismer och de kan ge långtidseffekter i vattenmiljön. klassas bladmögelpreparat som mycket giftiga för fisk och andra vattenlevande organismer, och ett preparat anses kunna ge cancer vid upprepad exponering. klassas insektsmedlen som mycket giftiga för fåglar, pollinerande insekter och vattenlevande organismer, och de kan även orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Potatis mest besprutade grödan De ökade bladmögelangreppen är det största problemet i den svenska potatisodlingen. Ju längre söderut i landet man kommer, desto mer omfattande är sjukdomsangreppen. En huvudstrategi i den konventionella produktionen har varit att bekämpa bladmöglet med kemiska bekämpningsmedel, ibland med mer än tio sprutningar per planta. Konventionellt odlad potatis är därför den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige, både när det gäller antalet besprutningar per säsong och andelen aktiv substans. Detta trots att den mer miljöanpassade formen av konventionell potatisodling, integrerad produktion (IP), numera blivit vanligare inom den konventionella potatisodlingen. Under 1999 2000 användes 4,5 kg bekämpningsmedel per hektar potatis i Sverige, vilket är mellan fem och elva gånger mer än de mängder som används per hektar spannmål: 0,4 0,9 kg beroende på sädesslag 28. Den konventionella potatisodlingen använder kemikalier för en rad olika syften: 27 Mattsson B, Wallén E, Blom A, Stadig M, Livscykelanalys av matpotatis. SIK. 2001. 28 SCB, Jordbruksstatistisk Årsbok 2001 23

för betning av utsäde mot ogräs mot insekter mot bladmögel för att döda potatisblasten före skörd Bladmögelpreparaten utgör den största volymen. Under 2001 användes 75 ton bladmögelmedel i potatisodlingen, vilket utgjorde ca 40 procent av de ca 190 ton svampmedel som användes inom hela det svenska jordbruket 29. Under säsongen 1999 2000 behandlades 77 procent av den yrkesodlade matpotatisarealen (25 000 ha) med 86 ton aktiv substans kemiska bekämpningsmedel: ogräsmedel användes på 57 procent (12 ton aktiv substans) svampmedel användes på 76 procent (73 ton aktiv substans) insektsmedel användes på 20 procent (1 ton aktiv substans) 30 Bladmögelpreparat Fluazinam, metalaxyl, mankozeb, dimetomorf och propamokarb är de mest använda aktiva substanserna mot bladmögel. I mitten av 1990-talet förbjöds ditiokarbamaten mankozeb, men den finns fortfarande i kombinationspreparat. Preparat som innehåller mankozeb är klass 1-medel som är märkta med texten Kan ge cancer och farligt vid inandning och hudkontakt och bedöms vara giftigare än övriga preparat. Samtliga medel anses dock vara giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Hur nära skörd man får spruta skiljer mellan olika preparat. Som exempel kan nämnas att preparat som innehåller mankozeb inte får användas senare än 30 dagar före skörd, medan Shirlan som innehåller fluazinam endast har sju dagars karenstid. Bekämpningsfrekvens för bladmögelpreparat I takt med att bladmögelangreppen ökat har också bekämpningsfrekvensen stigit, men eftersom man använder nya och mer verksamma medel har den totala mängden (räknat i ton) ändå minskat. I dag sprutar man ofta mindre doser men med kortare intervall mellan sprutningarna. Tabell 2. Genomsnittligt antal behandlingar mot bladmögel år 1999 och 2000 31, vilket var väderleksmässigt gynnsamma år för bladmögel. Skåne, Blekinge och Halland Norra Götaland och Mellansverige Norrland ca tio gånger ca sju gånger ca tre till fyra gånger Tidigare sprutades inte färskpotatisen, men i och med att bladmögelproblemet har ökat sprutas numera även den ca tre gånger i snitt. 29 Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen, 020507 30 SCB; Jordbruksstatistisk Årsbok 2001 31 Karl-Arne Hedene, Jordbruksverket, 020516 24

Preparat för blastdödning Dikvat som används för blastdödning är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Det är även giftigt för bin och andra pollinerande insekter 32. EU har dock dikvat på sin positiv-lista, vilket innebär att det blir svårt för Kemikalieinspektionen att hävda substitutionspricipen 33 även om vi får fram bra alternativa blastdödningsmetoder framöver Antigroningsmedel I Sverige har vi kalla och bra lager och behöver inte använda antigroningsmedel för matpotatis. Antigroningsmedel är i Sverige endast tillåtet vid lagring av industripotatis som är avsedd för framställning av konventionella potatisprodukter, t.ex. chips. Hittills har den verksamma substansen i antigroningsmedel oftast varit klorprofam som Kemikalieinspektionen klassar som mycket giftig för fisk och farlig att förtära eller andas in för människor. Klorprofamet stannar i huvudsak i skalet som i regel inte används i potatisprodukterna. Vid de senaste kontrollerna av chips m.m. påträffades endast låga halter i potatisprodukterna och man skulle behöva äta många påsar chips för att komma upp i riskabla halter. Det är inte tillåtet att använda klorprofam på potatis som ska bli KRAV-märkta produkter. Danmark, Nederländerna m.fl. länder som vi importerar potatis ifrån använder däremot antigroningsmedel även på vanlig potatis för att minska lagringsförlusterna. Det gäller även konventionella bakpotatisar som i regel importeras från England. Enligt Sveriges Potatisodlares Riksförbund föredrar butikerna importerad bakpotatis eftersom den håller sig längre i butiken än den svenska 34, vilket har samband med att antigroningsmedel används mer i andra länder än i Sverige. Det tidigare svenska gränsvärdet för klorprofam i potatis (3 mg/kg) har tagits bort, eftersom barn som åt potatis med skal kunde överskrida den akuta referensdosen trots att gränsvärdet inte överskreds. I och med att gränsvärdet tagits bort kan Livsmedelsverket numera agera vid lägre halter än tidigare. Det finns även andra antigroningsmedel än klorprofam och det kan vara så att man har börjat gå över till andra ämnen utomlands, t.ex. maleinhydrazid och teknazen. Även dessa ämnen ingår i Livsmedelsverkets kontrollprogram 35. EU har dock nyligen förbjudit användningen av teknazen. Vid SLU pågår forskning kring hur man kan använda doftande växtmaterial, t.ex. vitlök, balsampoppel, pepparmynta och basilika för att skydda potatisen mot lagringssjukdomar. När doftämnena ventilerats bort ska de inte lämna några skadliga resthalter på potatisarna. 32 Mattsson B, Wallén E, Blom A, Stadig M, Livscykelanalys av matpotatis. SIK. 2001. 33 Substitutionsprincipen: om ett miljöskonsammare medel finns ska detta användas enligt lagen. 34 Mats Gabrielsson, SPOR, Sveriges Potatisodlares Riksförbund, 020910 35 Arne Andersson, Livsmedelsverket, 020503 25

Bekämpningsmedelsanvändning i andra länder Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Danmark är länder som vi importerar potatis från och som totalt använder flera gånger mer bekämpningsmedel per hektar än vi gör i Sverige 36, 37, även preparat som sedan länge är förbjudna i Sverige. När det gäller potatisodling används, till skillnad från i Sverige, exempelvis i Nederländerna 38 : Medel mot nematoder för desinficering av jorden, t.ex. aldikarb eller diklorpropen. Jorddesinficerande medel är inte tillåtna i Sverige sedan 1990 p.g.a hälso- och miljöriskerna. Svampbehandling av potatisknölarna efter skörd, t.ex. med Tiabendazol och Imazilil. Antigroningsmedlet klorprofam vid lagring av vanlig matpotatis, vilket i Sverige endast är tillåtet för industripotatis som ska bli beredda produkter. Bladmögelbekämpning oftare än i Sverige. En rapport till EU-kommissionen 39 redovisar den genomsnittliga användningen av bekämpningsmedel i fyra intensivt potatisodlande regioner under 1994: 10 kg/ha i Lüneburg, Tyskland 13 kg/ha i Flevoland, Nederländerna 13 kg/ha i East Anglia, England (exkl. svavelsyra) 32 kg/ha i Nordöstra Frankrike Samma år var den svenska användningen av bekämpningsmedel i potatisodling betydligt lägre: 8,5 kg/ha 40. Varefter preparaten blivit effektivare har användningen i Sverige minskat till 4,5 kg/ha under 1999 2000. Importerad ekologiskt odlad potatis Importen av ekologiskt odlad potatis är liten, men vi importerar en del ekologisk matpotatis från bl.a. Danmark 41. I exempelvis Nederländerna, England, Tyskland, Italien, Frankrike och Schweiz får ekologiska odlare använda kopparpreparat för bladmögelbekämpning trots att preparaten är mycket giftiga. EU ser för närvarande över användningen och den är på väg bort 42. Miljöpåverkan från koppar i ekologisk odling är dock ringa jämfört med miljöpåverkan av bekämpningsmedlen i den svenska konventionella potatisodlingen 43. 36 Jordbruksverket, Nuvarande användning av bekämpningsmedel i Sverige och Europa. Rapport 1996:2. 37 Jordbruksverket, utkast till Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruks- och trädgårdsnäring, arbetsmaterial 2002. 38 Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen, 020614 39 Report for the Commission of European Communities, Dutch Ministry for the Environment, Regional analysis of use patterns of plant protection products in six EU countries. Pes_A/Phase 2, A comparison of agrochemical use on potatoes in four regions in Europe. (rapportnummer och årtal saknas) 40 Gunnel Wahlstedt, SCB, 020618 41 Anders Dahlqvist, GRO Konsult, 020506 42 Katarina Holstmark, Jordbruksverket, 020508 43 Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen, 020913 26

Resthalter Vid Livsmedelsverkets senaste analys 2000 2001 innehöll nitton procent av den svenska och 26 procent av den importerade potatisen resthalter av kemiska bekämpningsmedel (se nedan). Även om konventionellt odlad potatis kan innehålla resthalter av kemiska bekämpningsmedel bedömer Livsmedelsverket att halterna är ofarliga och att den konventionella potatisen är ett bra livsmedel. I riskberäkningar är det dock svårt att ta hänsyn till hur olika ämnen samverkar och generellt råder det fortfarande osäkerhet om bekämpningsmedlens långsiktiga effekter på hälsa och miljö. Det är framförallt resthalter av klorprofam och dikvat som påträffas i konventionellt odlad potatis. Klorprofam brukar dock endast påträffas i importerad potatis, främst bakpotatis 44. Livsmedelsverket rekommenderar att den utländska potatisen skalas, särskilt när barn ska äta den. Det enklaste är förstås att köpa svensk potatis. År 2000 2001 fann Livsmedelsverket resthalter av kemiska bekämpningsmedel i nitton procent av 222 analyserade prov av svensk potatis. Samtliga prov gjordes i grossistledet och inkluderade vanlig matpotatis, färskpotatis och bakpotatis. Av 114 prov som analyserades på dikvat innehöll 36 procent resthalter under gränsvärdet. Ett prov innehöll klorprofam. Den importerade potatisen innehöll resthalter i 26 procent av 78 prov. Klorprofam fanns i sjutton procent av proverna, som högst med 2,4 mg/kg. Proverna med klorprofam kom bl.a. från Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Några prov innehöll andra antigroningsmedel: två prov av 78 innehöll teknazen och sju prov av 48 innehöll maleinhydrazid (potatis från Storbritannien i samtliga fall). Inget prov låg dock mer än nämnvärt över gränsvärdet 45. 44 Arne Andersson, Livsmedelsverket, 020503 45 Arne Andersson, Livsmedelsverket, 020504 27