Lägesrapport vt 2010
Innehållsförteckning - en lägesrapport 1 Projektbeskrivning 2 Begreppsdefinition 3 Multimodal gestaltning 3 Digital kompetens 3 Metod och datainsamling 4 Medforskare - datainsamlingsteknik 4 (Med)forskarutbildning 5 Genomförandet 7 Broängsskolan 7 Tillfälle 1 8 Tillfälle 2 - Kvalitativa gruppen 8 Tillfälle 2 - Kvantitativa gruppen 9 Tillfälle 3 - Kvalitativa gruppen 9 Tillfälle 3 - Kvantitativa gruppen 9 Workshop - Kvalitativa gruppen 10 Uppföljning på Workshopen 10 Kommentarer 11 Avvikelse 11 Tumba Gymnasium 11 Tillfälle 0 - Presentation 12 Tillfälle 1 - Introduktion 12 Tillfälle 2 - Introduktion av observationer 13 Tillfälle 2.1 13 Tillfälle 3 - Uppföljning av observationer 14 Tillfälle 4 - Introduktion till intervjuer 14 Tillfälle 5 - Uppföjlning av intervjuer 14 Avvikelse 15 Preliminärt resultat och diskussionsunderlag 15 Fortsatt datainsamling 16 Diskussionsfrågor till Workshopen 16 Referenser 17 Bilaga 1
- en lägesrapport Sedan datorns och Internets breda genomslag under mitten av 1990-talet, har möjligheterna för användaren att själv producera och publicera material stadigt ökat. Denna utveckling är samtidigt intimt sammanflätad med sociala mellanmänskliga aktiviteter, inte minst i s.k. sociala nätverk som YouTube, Facebook eller Bilddagboken. Nätverk som blivit alltmer tillgängliga via en ökad utbredning av både datorer och tjänster (som t.ex. trådlöst internet). Detta betyder, tänker vi, att villkoren för mänskligt handlande och meningsskapande är intimt sammanflätade med en teknisk utveckling. Vilket i en mening inte är något nytt; människan som kulturvarelse är beroende av den samtida tekniken. Vad som däremot är nytt, är att vi i vår egen samtid är del av en teknisk utveckling som kan ses på tre nivåer: skiftet från en teknisk infrastruktur (den mekaniska) till en annan (den digitala); hastigheten i förändringen, samt; att det är svårt att förutsäga ens en nära utveckling, är omöjligt att extrapolera en situation bara 15-20 år fram i tiden. Sammantaget är detta inte bara en utveckling, utan också en dramatisk förändring där den digitala infrastrukturen får återverkningar på livets alla områden. Återigen, att den teknik vi har i vår vardag påverkar våra villkor ligger i sakens natur. Vårt särskilda fokus är riktat mot ungas villkor för meningsskapande, lärande och jagutveckling via bruket av digitala medier. Med unga avser vi ungdomar i åldrarna 13 till 17 år, eller ungdomar i skolans högstadium och gymnasium. Vår utgångspunkt är att unga bär vittnesbörd inte bara om sitt eget användande av digitala medier, utan också att de utgör de goda vittnen som har en autentisk blick i den mening att de utgör den generation som alltid haft digitala medier som en självklart del av sin värld. En generation som givits en rad olika benämningar (Nät-Generationen, Nätets infödda, C-Generationen, etc.), men där det gemensamma argumentet är att det medför en avgörande skillnad i upplevelse och förståelse av digitala medier beroende av om dessa förekommit under uppväxten eller inte. Vilket är ett argument som går hand i hand med Berger & Luckmanns (1967) teori om primär och sekundär socialisation. Eller, med andra ord, att det vi lär som barn och unga i mångt och mycket utgör referenspunkten för senare erfarenheter och hur dessa kommer att förstås. Sammanfattningsvis argumenterar vi för att våra villkor är sammanflätade med teknikens utveckling vilket vidare leder till argumentationen att de unga har en mer självklar (eller naturlig ) relation till digitala medier. Eftersom dessa förekommit som ett mer eller mindre självklart inslag i den värld de vuxit upp är dem de goda vittnena. Projektets teoretiska hemvist är socialkonstruktivistisk teoribildning (Vygotskij, 1978; Wertsch, 1991; Säljö, 2005), där individen ses som ett aktivt intentionellt symboltolkande meningsskapande subjekt, nedsänkt i ett historiskt och kulturellt sammanhang. I vår strävan efter att uppmärksamma och studera icke-traditionella kunskapsformer (Miller, 2005), menar vi att det sociokulturella perspektivet på lärande med fördel kan kompletteras med ett intersektionalistiskt perspektiv (Lykke, 2003; McCall, 2005; de los Reyes & Mulinari, 2005), vilket gör det möjligt att kritiskt granska lärsammanhangets 1
komplexa heteronormativa maktstrukturer och dess betydelse för lärandets villkor. (För en mer utförlig diskussion kring projektets teoretiska ramverk, se Hernwall, 2010.) Projektbeskrivning I forskningsprojektet Ungas multimodala gestaltning - hur digitala medier kan användas för uttryck och reflektion, förkortat, är det övergripande syftet att studera hur unga människor (13-17 år) använder digital informations- och kommunikationsteknik (IKT) i både informella och formella vardagliga lärsammanhang, särskilt på vilket sätt möjligheterna till multimodal gestaltning stöder individens kritiska reflektion kring lärande, kunskapsbildning och jagutveckling. Projektet pågår under perioden 2009 till 2012, och är finansierat av KKstiftelsen (stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Projektet har sin hemvist på Södertörns högskola. Medsökande i projektet är Botkyrka kommun och Rektorsakademien, där det är två skolor i Botkyrka kommun som är våra samarbetspartners i forskningsprojektet: Broängsskolan samt Tumba gymnasium. Projektets huvudsakliga frågeställning berör hur unga (13-17 år) personer uttrycker erfarenheter, information och kunskaper i multimodala gestaltningsformer på fritiden och i skolan. Härur genererar vi tre sammanflätade tematiker: i. Vilka digitala medier använder unga på sin fritid för gestaltning, samt till vad använder de dessa medier? ii. Vilka digitala medier använder unga på skoltid för gestaltning, samt till vad använder de dessa medier? iii. Hur använder unga medietekniska redskap för att komplettera verbala och skriftliga (i begreppets traditionella betydelse) berättelser vid gestaltning? Dessa tre tematiker är nära knutna till tre delstudier: En analys av ungas multimodala uttryck på fritiden; en analys av ungas multimodala skoluppgifter, samt; hur unga brukar medietekniska redskap i en gestaltningsprocess. Delstudierna (i) och (ii) genererar kunskap om och i så fall hur ungas multimodala gestaltning skiljer sig åt i skola respektive fritid. Men också, och framför allt, mediets kvaliteter och möjligheter, så som det upplevs av unga i deras vardag. Utifrån en analys av detta, där även unga/elever, lärare, medsökande och projektets nätverk kommer att bidra, bestäms formerna för delprojekt (iii). Delprojekt (iii) är tänkt att bli både en egen delstudie och en möjlighet att pröva preliminära slutsatser från delstudierna (i) och (ii), dels för forskargruppen, dels för projektets medsökande. Vi vill med detta upplägg, i dialog med unga/elever och skolornas företrädare, skolledare och skolutvecklare, utveckla kunskap om och metoder för iscensättandet av ett lärande med hög grad av relevans för det informationella samhället (Castells, 1996). 2
Begreppsdefinition Multimodal gestaltning Varje medieform har sitt unika sätt att lagra, processa och distribuera innehåll. Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som konsument och producent (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). För samtidens barn och unga utgör datorer och digitala artefakter naturliga inslag i deras vardag (ex. Tapscott, 1998; Buckingham & Willett, 2006; Dunkels, 2007; Hernwall, 2008). Redan från unga år är de brukare av olika digitala artefakter (såsom mobiltelefon, digitalkamera, dator och datorspel, etc.), vilket ger en vana att gestalta erfarenheter och information i olika semiotiska uttrycksformer (som skriven text, bild, ljud och rörlig bild). Multimodalitet (Kress & van Leeuwen, 2001), liksom remediering (Bolter & Grusin, 1999) och multiliteracies (Cope & Kalanzis, 2000), uppmärksammar dels att den digitala tekniken gör det möjligt att hantera olika semiotiska uttrycksformer i ett och samma medium, dels den nära relationen mellan analys och (re)produktion. En multimodal digital textualitet, som kombinerar olika semiotiska resurser (van Leeuwen, 2005), skapar nya förutsättningar för såväl mediebruk som textförståelse (Kress, 2003). Med denna övergripande bestämning av multimodal gestaltning, kan vi nu sammanfatta multimodal som inbegripande konsumtion, analys och (re)produktion av traditionellt åtskilda teckennivåer (typografisk text, tal, ljud, bild, rörlig bild) i en och samma båda teknisk plattform såväl som representation. Gestaltning är därmed sättet som dessa multimodala resurser används, här med avgränsningen hur en multimodal gestaltning kan stödja individens kritiska reflektion (särskilt i relation till storheter som lärande, kunskapsbildning och jagutveckling). Gestaltningen ser vi alltså som en instans som erbjuder möjligheten till reflektion och eftertanke, då gestaltningen äger en intentionalitet och en kommunikativ ambition. Eller, med andra ord, att varje försök att kommunicera innehåller en avsikt, vilken inkluderar en subjektiv tolkning av mediet, mottagaren och budskapet. Digital kompetens EU-parlamentets rekommendationer (hösten 2006) för det livslånga lärandet och utvecklandet av en digital kompetens understryker betydelsen av att fördjupa kunskapen om hur unga tar i anspråk IKT, och möjligheterna till gestaltning av erfarenheter, information och kunskaper, i deras egen vardag. Låt oss understryka att digital kompetens rymmer både en teknisk/funktionalistisk nivå (att kunna hantera teknikern) och en social/ humanistisk nivå, där det är till det senare som kritiskt tänkande, gestaltande, etc. kan hänföras (Erstad, 2005; Buckingham, 2006). Vilka är förmågor som är väsentliga att utveckla för the New Millenium Learners (Pedró, 2006) om digitala medier skall bli en frigörande kraft i relation till individens lärande och hennes livssituation. Väsentligt att understryka är att denna frigörande potential är en essentiell del av den pedagogiska 3
praktikens ambition, då redskap i den breda vygotskianska meningen (mentala och fysiska redskap) erbjuder nya möjligheter för mänskligt handlande (Vygotskij, 1978). Att då ta i anspråk redskap bör förstås som dels ett handhavande, dels och framför allt ett sätt att tolka och förstå fenomen i världen. Att människan tolkar världen via de redskap hon använder är i detta perspektiv en självklarhet - hur hon tolkar världen och sina egna möjligheter är en individuell situerad konstruktion. Metod och datainsamling Medforskare - datainsamlingsteknik Då vi inte är intresserade av kvantifieringar, är frågan om det empiriska underlagets omfattning underordnad frågan om dess kvaliteter. Vi arbetar utforskande i en etnografiskt baserad interativ tolkande process, inspirerad av abduktionens hypotesprövande arbetssätt (Peirce, 1955). Studier i olika empiriska miljöer (två klasser; fritid och skola; olika grad av tillgänglighet till IKT i lärmiljöerna) ger möjlighet att uppmärksamma det gemensamma likväl som centrala skillnader. Betydelsen av dessa likheter och skillnader är åtkomliga via kvalitativa studier på sätt som kvantitativa studier inte erbjuder. Den etnografiska ansatsen kräver en nyfikenhet för det oväntade, som i kombination med fokuserande begrepp (Patton, 1990) utgör en god garanti för att ny kunskap skall kunna genereras. Här ägnar vi att särskilt uppmärksamma de etiska och metodologiska krav som ställs vid kvalitativa studier med barn och unga (se. t.ex. Christensen & James, 2000). Barndomssociologins (James & Prout, 1997; Mayall, 2002; Holloway & Valentine, 2003) uppmärksammande av att barn är en socialt konstruerad kategori, har viktiga metodologiska konsekvenser. Framför allt i att de betraktas som aktiva och meningsskapande medlemmar i samhället, vilkas erfarenheter och perspektiv är väsentliga om vi skall förstå deras situation. Särskilt betydelsefullt är detta i ett fält som det här undersökta, vilket ofta benämns utifrån vuxenvärldens normer och föreställningar. Det är alltså väsentligt att försöka se med den andres perspektiv, inte bara för att förstå den andre, utan också för att förstå oss själva. Genom att studera hur unga använder digitala medier och hur de förstår och nyttjar mediernas handlings- eller meningserbjudanden (jfr affordances ), fördjupas förståelsen för ungas villkor eller den digitala teknikens möjligheter/ begränsningar. Fokus är att komma nära de ungas egen erfarenhet och förståelse av digitala medier i deras egen vardag. Begreppsligt har vi valt att benämna de unga som medforskare för att möjliggöra ett aktörsperspektiv. Vi har därför valt att låta de unga vara inte bara informanter om sitt eget mediebruk, utan också aktiva utforskare av jämnårigas mediebruk samt även dialogpartners i analysen av insamlat empiriskt material. För att förstå ungas multimodala gestaltning och kunna göra tolkningar om dess betydelse för samtida lärovillkor tar projektet avstamp i en tolkande idétradition. Önskan är att öka förståelsen för ungas villkor i deras egen samtid. I kombination med att tilldela de unga aktiva roller i forskningsprocessen, vilket skall förstås som en form av aktörsperspektiv, 4
ser vi det som väsentligt att deras egna röster ges en framträdande plats i forskningsprojektet. Löfberg menar att detta inifrånperspektiv ofta är en nödvändighet om det skall vara möjligt att förstå det nya, det annorlunda: /.../ how new techniques are appropriated and made part of our modern culture must be carried out through the eyes of the people involved. It is only people themselves that perceive the world and who attribute affordances to what they see, and who can use what they see as a quality for enhancing action. (Löfberg, 2006, s. 19) (Med)forskarutbildning För att tillge unga ett roll som medforskare utarbetades en intensivkurs i forskningsmetodik, inom vilken de skulle insamla data om sina kamraters användning av digital teknik på fritiden. Denna kurs kan inte jämföras med de som ges på en högre akademisk nivå, utan var tänkt att ge dem redskap och en inblick i hur forskning bedrivs. Våra informanter tilldelas därför en aktiv forskande roll bestående av flera nivåer, de är medforskare: Genom att deras utsagor ligger tillgrund för delprojekt tres innehåll; De får en aktiv roll inom datainsamling; Genom att delta i generativa samtal om sin datainsamling. formellt lärande eleverna genomför kvantitativ studie (enkät till elever på Högstadieskolan resp. Gymnasieskolan) intervjuer och observationer i klassrum och skolkontext insamling av elevernas arbete i skolmiljö, för innehållsanalys informellt lärande eleverna genomför kvalitativ studie metadiskussioner med eleverna (metodkursen) kompletterande kvalitativa studier av ungas multimodala gestaltning i informella lärsammanhang Figur 1 - Upplägg för datainsamling Denna figur (figur 1) illustrerar hur vi från början tänkt lägga upp datainsamlingen på skolorna. Det är utifrån denna struktur som formen av metodkursen växte fram. 5
Tillfälle 1 Helklass Innehåll: Vad är forskning? Kvantitativ vs. kvalitativ foskning. Vad är det att vet något? Innehåll: Enkätstudier, analys Detta vill vi+detta vill Enkät-redskapet Frågeformulering Tillfälle 2 Kvant. grupp Tillfälle 2 Kval. grupp Innehåll: Datainsamling, analys Hawthorne-effekten Entografi Observationsövning Innehåll: Testa enkäten Reflektion kring utseende och resultat Skapa enkäten Tillfälle 3 Kvant. grupp Handledning Tillfälle 3 Kval. grupp Innehåll: Anonymitet Etik -informerat samtycke Lagring Intervjuövning Innehåll: a. reflektion kring genomförande b. reflektion kring analys/data Workshop Kvant. grupp Uppföljning Workshop Kval. grupp Innehåll: a. reflektion kring genomförande b. reflektion kring analys/data Persona-övning Figur 2 - Datainsamling på Broängsskolan Metodkuren fick två inriktningar, en kvalitativ och en kvantitativ (se figur 2). De två inriktningarna i metodkursen har med andra ord delvis olika syften. Det som förenar dem, är att vi önskar bidra till en ökad reflektion visavi digitala medier bland de unga/elever som är våra goda vittnen/medforskare. Samt att dessa utgör en central språngbräda för det fortsatta samarbetet med eleverna (vi kommer att följa eleverna under en treårsperiod). Det som skiljer dem, är att den kvantitativt orienterade inriktningen syftar till att stödja eleverna att kunna bidra till genomförandet en enkät, vars innehåll är tänkt att komplettera våra egna kvalitativa studier i skolans formella lärmiljöer. Medan den kvalitativt orienterade inriktningen syftar till att låta en mindre grupp elever självständigt genomföra kvalitativ datainsamling bland sina jämnåriga vänner, vilket kom att bli observationer och intervjuer om ungas digitala teknikanvändning på fritiden. Det huvudsakliga skälet till detta har att göra med tillgång till fältet; här är vi intresserade av ungas multimodala gestaltning i informella situationer, vilket betyder att vi är intresserade av deras bruk på fritiden. Avsikten är att vi skall följa elever i en klass på vardera Högstadiet och Gymnasiet. Det är ur denna förståelse som metodkursen utarbetades, där begrepp som samproduktion och medforskare är centrala. Tillsammans med de unga, via generativa samtal, skapas gemensamt utvecklade tolkningar och förståelser om ungas multimodala gestaltning. Dessa tolkningar och förståelser är därmed, åtminstone i sin ambition, baserade på de ungas förståelse om sin egen vardag. Vi menar att det är möjligt att tilldela unga människor en mer aktiv roll än vad vanligt är, då de är just de goda vittnen som bär unika erfarenheter och perspektiv. Även om deras utsagor inte är opartiska, vilket vi svårligen kan avkräva dem, så är de trovärdiga. Vårt uppdrag, som forskare, är då dels att i den analytiska fasen av forskningsprocessen skapa relevanta perspektiv, distanseringar och generaliseringar. 6
Under genomförandet av metodkursen har vi strävat efter att låta dem använda sina egna privata erfarenheter för att reflektera över hur de kan genomföra framför allt intervjuer och observationer bland jämnåriga, vilka etiska och metodologiska dilemman och utmaningar de kan möta, etc. Varje sådant tillfälle på metodkursen var alltså ett viktigt tillfälle för att fördjupa vår förståelse för deras bruk, där det empiriska underlag de sedan skulle komma att samla in skall ses som en extra dimension, snarare än ett huvudsakligt empiriskt underlag för forskningsprojektet. Däremot har deras reflektioner om och analys av det material de samlat in varit mycket värdefull data. Genomförandet Forskningsprojektet är indelat i tre faser. 1 Under hösten 2009 påbörjades arbetet med metodkursen på en av våra samarbetskolor, Broängsskolan. Här har vi valt ut en klass där eleverna fått en aktiv medforskande roll. Liknande tillvägagångssätt har används i arbetet med vår andra samarbetskolan, Tumba Gymnasium. Där vi, under vårterminen 2010, också genomfört en metodkurs. Under våren analyseras också materialet för att (i) få kunskap om vilka digitala medier de använder på fritiden samt hur ofta och till vad de använder dessa, och (ii) få underlag för att välja ut informanter till projektår 2, termin 3. 2 Under hösten 2010 kommer vi fortsätta arbetet med analysen för att vidare komplettera med ytterligare datainsamling om ungas medieanvänding på fritiden. Därutöver skall vi studera det material eleverna producerar i skolan för att få kunskap om (i) vilka medier de använder inom ramarna för skolans verksamhet med också (ii) den multimodala gestaltningen. Under vårterminen 2011 vill vi påbörja arbetet med det medietekniska projektet, som formas utifrån vårt empiriska material. Syftet med detta är att baserat på analyser av det hittills insamlade materialet/workshops, etc., dels prova tematiker/ arbetsformer för att utveckla den pedagogiska reflektionen och praktiken, dels fördjupa kunskapen om ungas multimodala gestaltningsformer och dess betydelse för kritisk reflektion kring lärande, kunskapsbildning och jagutveckling. Dessutom kommer det insamlade multimodala materialet att analyseras. 3 Under hösten 2011 kommer vi att tillsammans med unga/elever och lärare diskutera delar av det empiriska materialet (urval av multimodala digitala gestaltningar skapade i skola respektive fritid, samt resultat av det medietekniska projektet). Slutgiltig analys av empiriskt material insamlat under år 1 och 2. Broängsskolan Under hösten 2009 genomfördes metodkursen på högstadieskolan. Klassen delades in av lärare (i samråd med eleverna) i en kvalitativ och en kvantitativ inriktning (se figur 2). Vi uttryckte dock en önskan om att den kvalitativa gruppen skulle vara något mindre och med 7
en jämn könsfördelning. Den kvalitativa gruppen bestod av fyra pojkar och tre flickor. Den kvantitativa gruppen består av elva pojkar och sex flickor. Tillfälle 1 På det inledande tillfället var 14 elever närvarande. Syftet var att ge en bild av vad vetenskaplig forskning är och vad det innebär att forska. Därför valde vi att fokusera på perspektivseende och vilken inriktning en forskning kan få beroende på forskarens perspektiv. Förutom en presentation av forskning inom olika vetenskaper och skillnaderna däremellan genomfördes alltså två perspektivövningar, där de (1) skulle rita av ett objekt eller (2) skriva ner vad de såg. Detta användes sedan som utgångspunkt i diskussion om hur data framställs och skillnader i perspektiv. Detta var också ett tillfälle att gå igenom varför de själva var intressanta för projektet bland annat som (1) elever (2) som unga teknikanvändare och reflekterande subjekt över sitt eget användande. De får i uppdrag att bistå, som medforskare, med datainsamling för utvecklingen av projektet. Material: Videoinspelning Data: Om medforskarutbildningen Tillfälle 2 -kvalitativa gruppen Tillfälle två genomfördes på Södertörns högskola för att ge eleverna en ny miljö men också för att komma bort från deras ordinarie skola och den kultur de vanligtvis vistades i. Södertörns högskola är också en skolmiljö och eleverna var tillsammans med sin ordinarie lärare, skolkontexten existerar även här. Dock menar vi att det fanns ett värde i miljöskiftet för att försöka komma ifrån den kontext som representerar det formella läromiljöerna för dessa elever. Fokus på datainsamlingen är för denna grupp fritidsanvändningen av digital teknik. Eleverna gjorde en övning i observation på temat: högskolestudenters mediebruk i offentlig miljö (cafeteria). Det var första gången de besökte högskolans cafeteria. De fem närvarande eleverna (av totalt sju som ingår i gruppen) var fördelade på två grupper. Vi valde att dela upp eleverna i en flick- (2 flickor) och en pojkgrupp (3 pojkar), med en forskare som satt med respektive grupp för att ge stöd och råd, men också för att lyssna på deras diskussioner. Eleverna var uppmanade att beskriva miljön, föra anteckningar av intryck och göra tolkningar. Eleverna observerade under cirka tjugo minuter. Materialet: Elevernas observationsanteckningar samt videoinspelning 8
Data: Elevers uttryck och föreställningar om teknikanvändningen i relation till personliga intressen och kontexten Södertörns skolcafeteria. Samspelet mellan forskare och medforskare. Tillfälle 2 -kvantitativa gruppen Tillfällena med eleverna i den kvantitativa gruppen (12 elever närvarade) valde vi att ha på deras egen skola, vilket vi ansåg som lämplig då metodinriktningen för denna grupp skulle handla om att skapa en enkät som skulle genomföras på Broängsskolan. Efter en kort presentation av enkätundersökningar och exemplifiering av hur data kan presenteras delades den kvantitativa gruppen in i tre mindre grupper med varsin uppgift. En grupp fick en genomgång i enkät-programmet Limeserver, de två andra grupperna fick i uppgift att formulera frågeområden och frågor som skulle finnas med i enkäten. Material: Ljudfiler (dålig kvalité) och minnesanteckningar Data: Inblick i vad eleverna använder för digital teknik inom skolan men också hur de integrerar fritidsanvändningen i skoltid. [Flickor som bloggade och pojkar som spelade] Tillfälle 3 -kvalitativa gruppen Tre dagar efter föregående tillfälle med den kvalitativa gruppen är eleverna åter tillbaka på Södertörns Högskola, dock med en annan lärare. Denna gång är 6 elever närvarande och intervju som forskningsmetod är temat. Efter introduktion, instruktioner och diskussion fick eleverna i uppgift att i par om två (flicka & pojke) skriva en intervjuguide som kunde fungera som underlag för intervjuer av jämnåriga. Sammanlagt var det tre grupper, i varje grupp deltog en forskare från. Efter att de skapat en intervjuguide testade de frågorna genom att ställa dem till en av oss forskare. Där vi lekte och försökte svara som om vi var 13 år. Därutöver gav vi återkoppling på både frågorna och genomförandet av intervjun, därefter diskuterades och utvärderades intervjufrågorna med alla deltagare. Material: Videoinspelning, elevernas intervjuguider Data: Intervjuguiderna innehåller frågor som illustrerar elevernas föreställningar som berör ungas digitala teknikanvändning. Det finns även intressant information om elevernas preferenser. Materialet dokumenterar också samspelet mellan forskare och medforskare. Tillfälle 3-kvantitativa gruppen Till detta mötestillfälle hade vi sammanställt ett utkast av enkäten utifrån frågor ansåg relevanta för projektet och som vi önskade få svar på. Dessa frågor var inspirerade av tidigare möten med både den kvalitativa och den kvantitativa elevgruppen. 9
Alla närvarande eleverna (11 stycken) från den kvantitativa gruppen fick först besvara enkäten, därefter diskuterades eventuella ändringar. Efter diskussionen och indelade i grupper fick elevgrupperna arbeta med antingen frågeformulering, formgivning eller vidareutveckling av enkäten. Material: Ljudfiler (dålig kvalité), minnesanteckningar från observationer, (bilder) Data: Villkor för genomförandet av den kvantitativa studien begränsar tillämpningen av ett medforskande perspektiv. Tillfället gav inblick i elevernas teknikanvändning. Workshop -kvalitativa gruppen Den avslutande tillfället med den kvalitativa gruppen var en heldagsworkshop på Xenter i Tumba. 5 elever närvarade, 3 flickor och 2 pojkar. Tills denna gång skulle de medforskande eleverna genomfört både sina intervjuer och observationer. Enskilt fick varje elev redovisa och tillsammans med två forskare diskutera sin data, med resterande elever samtalade med en annan forskare. När alla lämnat över sitt material genomfördes en persona-övning. Där eleverna skulle, utifrån sin insamlade data, beskriva en fiktiv person och hur denna skulle agerat i, av oss fördefinierade, scenarion. På Släktmiddag; i kön vid busshållsplatsen; Om denna blivit utelåst. Material: Elevernas data. Elevernas utsagor om teknikanvändning. Nästan uteslutande av elevernas material var intervjuer. Data: Elevernas uppfattning om och kvantitet, faror och beteende.väldigt lite om vad som gestaltas och elevernas analys av gestaltningen. Uppföljning på Workshopen Två elever i den kvalitativa gruppen närvarade inte på det ordinarie Workshop-tillfället och en av eleverna som närvarande hade inte med sig sitt material. Därför träffade vi dessa elever en extra gång på deras skola. De fick enskilt berätta för oss vad de gjort och lämna över sitt insamlade material. Material: En elevs insamlat material (de övriga hade glömt men fick återberätta vad de kommer ihåg från sina intervjuer). Ingen av dem hade gjort observationer. Videoinspelning samt anteckningar från samtal med eleverna. Data: Information om vad eleverna upplever att man gör med digital teknik, främst med datorer och på Internet. 10
Kommentarer De begrepp vi använt för att beskriva och förklara uppgifter och metodologiska tillvägagångssätt återkommer i elevernas sätt att tala om vad de genomfört och sätt. Efter en utvärdering av den insamlade datan insåg vi snart att ljudinspelning inte fungerar i större grupper. I kommande metodkurs på Tumba Gymnasium har vi därför uteslutit ljudinspelning helt och endast använt oss av fältanteckningar och videokamera. I videokameran kan vi se vem som talar och i vilket sammanhang, vilket var värdefullt då vi planerade att genomföra metodkursen i helklass. Avvikelse Workshopen för den kvantitativa gruppen och det tilltänkta uppföljningstillfället med samtliga elever har uteblivit. Detta beror på att enkäten aldrig kom ut till eleverna på skolan, vilket är en följd av de tekniska förutsättningarna. Ursprungligen var det tänkt att vi skulle skicka individuella mail till varje elev på skolan som skulle innehålla ett personligt inlogg till enkäten. Det personliga lösenordet var nödvändigt för att kunna identifiera vem som besvarat enkäten, men också för att kunna förhindra att eleverna besvara enkäten mer än en gång. För att motivera deltagandet i enkätundersökningen var tanken att ett pris skulle delas ut, och därför var personliga inlogg nödvändiga. Dock var det svårt att få tillgång till elevernas individuella skol-epostadresser då Broängsskolan inte fått sitt system att fungera. Därmed uteblev också uppföljningstillfället, där eleverna tillsammans med oss lärare skulle diskutera och analysera de båda forskningsinriktningarnas resultat och jämföra dem med varandra. Tumba Gymnasium På Tumba Gymnasium har metodkursen omarbetats utifrån våra erfarenheter från Broängsskolan. På Tumba Gymnasium valde vi att avveckla den kvantitativa inriktningen. Vi fokuserade på det kvalitativa arbetet och planera att engagera samtliga eleverna i en utvald klass. Metodkursens design kom därför att innehålla två datainsamlingstekniker; observationer och intervjuer. Vi är intresserade av data som genereras i de kvalitativa studierna samt våra medforskares reflektioner kring dessa. Därför har vi valt bort den kvantitativa inriktningen, som är tidskrävande och genererar för projektet magert material. För att få in fler observationer uteslöt vi den avslutande workshopen och lagt till ett uppföljande redovisningstillfälle efter observationer och ett efter intervjuer (tillfälle 3 och 5). 11
Tillfälle 0 Tillfälle 2.1 Tillfälle 1 Kval. grupp Tillfälle 2 Kval. grupp Tillfälle 3 Kval. grupp Tillfälle 4 Kval. grupp Tillfälle 5 Kval. grupp Tillfälle 6 Kval. grupp Uppföljning och utvärdering Innehåll: Vad är forskning? Kvalitativ forskning Vad är det att vet något? Innehåll: Datainsamling, analys Hawthorneeffekten Entografi Observationsövning Innehåll: uppföljning observationer a. reflektion kring genomförande b. reflektion kring analys/ data Innehåll: Anonymitet Etik -informerat samtycke Lagring Intervjuövning Innehåll: uppföljning intervjuer a. reflektion kring genomförande b. reflektion kring analys/data Figur 3 - Datainsamling på Tumba Gymnasium Tillfälle 0 - Presentation Tillfälle 0 var ett önskemål från lärarlaget. Vi besökte den ljudklass, som vi samarbetar med, för att presentera oss och projektet innan metodkursens start. Sammanlagt var det 13 elever närvarande. Hela klassen består av 18 elever, 10 flickor och 8 pojkar. Vi genomförde också en observationsövning som skulle verka som en introduktion till metodkursen. Övningen gick ut på att beskriva en av oss forskare med intressen, bakgrund, personlighet och endast baserat på utseende dra slutsatsen om vilken mobiltelefon som forskaren äger. Efter övningen fick den studerade forskaren presentera sig och visa sin mobiltelefon. Material: Elevernas anteckningar från observationsövningen Data: Elevernas fördomar kontrasteras med fakta Tillfälle 1 - Introduktion Likt introduktionen på Broänsskolan inledde vi metodkursen med att samtala om vad vetenskaplig forskning är och förtydliga vad vi ville genomföra tillsammans med eleverna. Vi återanvände även en av perspektivövningarna som användes vid högstadieskolan. En av oss forskare sitter på en stol och eleverna (sammanlagt 14 närvarade) får i 30 sekunder snabbt skissa av verken från olika vinklar - sedan tittar vi på verken för att konstatera hur olika perspektiv det blev beroende på vart man satt. Tillfället avslutas med en presentation som vi forskare gjorde av den övning som eleverna gjorde vid tillfälle 0 samt en genomgång av metodkursens upplägg. Material: Observationsanteckningar 12
Data: Val av perspektiv och konsekvenser, forskarens roll, elevernas motivation samt en inblick i skolans organisation och struktur. Kommentar: Ett svalt mottagande, tillfälle ett kom att bli som en föreläsning och elevernas intresse var svalt. De undrade varför just de skulle vara med i forskningen när ingen av de andra klasserna var. Denna fråga återkommer och en anledning kan vara att de tidigare hade varit grupperade med andra elever som gick olika mediainriktningar, det var först nu på våren som de hade blivit en ljudklass. Tillfälle 2 - Introduktion av observationer Detta tillfälle hölls på Södertörns högskola, anledningen var densamma som för den kvalitativa gruppen på högstadieskolan. Dock skulle dessa elever själva ta sig från Tumba Gymnasium till Södertörns högskola och det kom fem stycken. Vi inväntade fler elever, vilket ledde till att vi började en halvtimme senare än planerat. Vi anser att att arbeta i mindre grupper bidrog till att stämningen blev öppen än tidigare tillfällen och introduktionen av observationstekniken karakteriserades av en samtalande ton. Efter som detta tillfälle var på en fredag och det planerade upplägget blivit förskjutet i tiden, kom observationsövningen att helt utebli. Istället diskuterade vi begreppen fritid och skoltid, vad fritid innebär och hur de skulle kunna observera i fritidsmiljöer. Material: Videoinspelning Data: [Intressant] diskussion om vad som är fritid och skoltid. Tillfälle 2.1 På grund av att få elever närvarade vid tillfälle 2 insattes ett extra tillfälle, tillfälle 2.1. En forskare åkte ut till Tumba gymnasium och genomförde en kort introduktion om observationer som datainsamlingsteknik till de elever (9 stycken närvarade) som inte var närvarande vid tillfälle 2. Material: Minnesanteckningar, samtal med elever Data: Villkor för projektet inom skolans ramar, föreställningar om fritid respektive skoltid. Kommentarer: I detta tillfälle visade eleverna ett svalt intresse av att delta i projektet, en möjlig tolkning är de tidsramar som skolan kan erbjuda projektet gör att villkoren för eleverna att deltaga blir begränsade. Detta skedde efter skoltid och blev kvarhålla som kompensation för deras frånvaro vid tillfälle 2. 13
Tillfälle 3 - Uppföljning av observationer Uppslutningen på Södertörns högskola (tillfälle 2) bidrog till vårt beslut att fortsättningsvis endast genomföra metodkursen på Tumba Gymnasium. Tanken var att eleverna skulle ha genomfört observationer och i grupp skulle de presenteras och diskuteras. Endast två pojkar (av de sammanlagt 12 närvarande) hade gjort observationer, därför fick de andra eleverna tio gå ut till skolans cafeteria i grupper om 3-4 stycken för att i femton minuter observera hur unga brukade digitala medier i den miljön. Därefter hade vi ca. femton till tjugo minuter med varje grupp där vi diskuterade vad de såg men också hur de själva upplevde användningen av digital teknik/ mobiltelefoner. Materialet: Videoinspelning, elevernas observationsanteckningar Data: Utsagor om mobilanvändning, normer och regler 1. Tillfälle 4 - Introduktion till intervjuer Efter en introduktion i intervjuteknik fick eleverna, i grupper komma på egna intervjufrågor och sedan testa dem inom gruppen. Det var 3-4 elever i varje grupp (16 elever närvarande), frågorna fick de komma på tillsammans sedan blev en utvald till intervjuare och en fick rollen som den intervjuade. Övriga elever fick observera och anteckna hur intervjun fortlöpte, om de ställdes öppna eller slutna frågor och respons på frågorna. Därefter introducerades intervjuuppgiften, tanken var att eleverna skulle självständigt intervjua jämnåriga kamrater om deras digitala teknikanvändning. Uppgiften skulle genomföras på fritiden. Material: Elevernas intervjufrågor, minnesanteckningar Data: Elevernas uppfattningar om teknikanvändning, vilka frågor som eleverna ansåg relevanta i relation till temat. Elevernas brist på motivation att deltaga i projektet. Kommentarer: Alla elever närvarade på detta tillfälle, vilket beror på att tillfället var förlagt på deras egen skola och att deras lärare inledningsvis satt med i klassrummet. Tillfälle 5 - Uppföljning av intervjuer En pojke hade gjort intervjuer, därför skedde ett individuellt samtal med honom. Han hade genomfört tre intervjuer med jämnåriga kamrater. Därefter satt vi och observerade 1 Se bilaga 1 14
när samtliga elever (14 stycken närvarade) skulle redovisa examinationsuppgifter om filmmusikkompositörer. Material: Anteckningar och video från samtalet med den elev som gjort intervjuer, tillgång till hans alias på YouTube samt observationer från redovisningen. Data: Gestaltning under fritid från en elev samt en elevs utsagor om digital teknikanvändning på fritiden. Villkor för projektet. Avvikelse Som en följd av att så få elever gjort sin datainsamling kom det sista tillfället att helt utebli. Likt det uteblivna uppföljningstillfället på högstadieskolan skulle detta tillfälle handlat om att jämföra erfarenheterna från de båda datainsamlingsmetoderna för att tillsammans, forskare och medforskare, diskutera och analysera relationen mellan observationsmaterialet och intervjumaterialet. Preliminärt resultat och diskussionsunderlag I en preliminär analys av det insamlade materialet kan vi utläsa att medforskarutbildningen har bidragit till elevernas kunskapande och kritiska reflektioner kring egna fördomar och föreställningar om bruket av digital teknik. Forskarens explicit och implicit påverkansroll i forskningsprocessen utläses i ungdomarnas bruk av begrepp och egna utsagor. Vilket vi anser är intressant att problemtisera och reflektera över, då vi önskar belysa ungdomars perspektiv. I materialet från Broängsskolan kan vi se en tendens till en differentiering mellan flickor och pojkars användning av digital teknik som tillexempel att flickor bloggar och pojkar spelar. Att skapa egna rum och världar med hjälp av tekniken förekom i materialet både hos flickor och pojkar, vilket också visade sig i materialet från Tumba gymnasium. Att användningen av den digitala tekniken är relaterad till olika typer av personligheter och preferenser. Eleverna reflekterar och har olika uppfattningar och värderingar om teknikens betydelse och roll i deras liv. Som tillexempel användningskvantitet och etik. Detta är tydligare i materialet från Broängsskolan men det förekommer också i materialet från Tumba gymnasium. Tekniken används till både fritid och skoltid, det finns som ett integrerat verktyg i deras vardag men kan få olika uttryck i olika kontexter och situationer. På Tumba gymnasium framkom det föreställningar om vad fritid respektive skoltid är som vi uppfattar skiljer sig vuxenvärldens föreställningar. 15
Skolans pedagogiska syn och engagemang har en betydelse för läroinnovationer och nytänkande vilket framgår i materialet. I vår studie har det betydelse att den digitala tekniken redan är förankrad och ingår i den pedagogiska verksamheten, vilket har underlättat projektets genomslag. på båda skolorna framgår det att elevernas motivation är knutet till skolans struktur och organisation. Detta kan ha en positiv inverkat men också en negativ sådan när arbetet inte är tillräckligt förankrat i skolans organisation. Detta kan underlätta eller försvåra elevernas deltagande som medforskare i forskningsprojektet. Denna typ av samarbetsprojekt kräver ett detaljerat planeringsarbete på olika nivåer; resurser i form av teknik, kompetens, tid och engagemang. Detta kunde vi erfara under genomförandet av den kvantitativa delen av metodkursen där bland annat den tänkta tekniska plattformen för kommunikation med eleverna inte gick att använda på grund av olika orsaker. Vi anser att vi saknar data angående ungas gestaltning och reflektion över dessa gestaltningar. Det material som vi har är inte tillräckligt för att kunna besvara på hur multimodal gestaltning kan stödja individens kritiska reflektioner i relation till lärande, kunskapsbildning och jagutveckling. Fortsatt datainsamling Vi behöver komplettera med data från Broängsskolan angående elevernas gestaltning och reflektioner av dessa (på fritiden). Reflektioner över skolproducerat material. Liknande data saknar vi från Tumba gymnasium men här måste vi hitta former för att möjliggöra fortsatt datainsamling. Där saknas även skolproducerat material. Diskussionsfrågor till Workshopen Vilka datainsamlingstekniker skall (fortsättningsvis) användas för att kunna få den kompletterande datan som behövs för att kunna besvara projektets forskningsfrågor? 16
Referenser Berger, P. L. & Luckmann, T. (1967) The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. London: Allen Lane Penguin. Bolter, J. D. & Grusin, R. (1999) Remediation. Understanding new media. Cambridge, MA: MIT Press. Buckingham, David (2006) Defining digital literacy. What do young people know about digital media? Nordic Journal of Digital Literacy, vol 1, 263-276. Buckingham, David & Willett, Rebekah (eds.) (2006) Digital generations : children, young people, and new media. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Castells, Manuel (1996) The Information Age. Economy, Society, and Culture. Volume I. The Rise of the Network Society. Oxford: Blackwell Publishers Ltd. Christensen, Pia & James, Allison (2000) Research with Children. Perspectives and Practices. London: Falmer Press. Cope, Bill & Kalantzis, Mary (eds.) (2000) Multiliteracies: literacy learning and the design of social futures. London: Routledge. Dunkels, Elza (2007) Bridging the distance: children s strategies on the Internet. Diss. Umeå university. Erstad, Ola (2005) Digital kompetanse i skolen en innføring. Oslo: Universitetsforlaget. Hernwall, Patrik (2008) Utmaningar och betydelser. Reflektioner kring innebörden av en digital kompetens. I: Carlsson, Ulla (red.) Den kompetenta gamern. En konferens om ny mediekompetens. Nordicom Information 2 2008. Hernwall, P. (2010) Att ta i anspråk det okända hur digitala medier kan bli en resurs i det utbildningsvetenskapliga fältet. I: Lindqvist, B. & Strandbrink, P. (red.) In press. Holloway, Sarah L. & Valentine, Gill (2003) Cyberkids, Children in the Information age. London: Routledge. James, Allison & Prout, Alan (eds.) (1997) Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: Falmer Press. Jenkins, Henry (2006) Convergence culture: where old and new media collide. New York: New York University Press. Kress, Gunther (2003) Literacy in the New Media Age. London: Routledge. Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001) Multimodal discourse the modes and media of contemporary communication. London: Arnold. Manovich, Lev (2001) The Language of New Media. Cambridge, Mass: MIT press. Mayall, Berry (2002) Towards a sociology for childhood, thinking from children s lives. Buckingham: Open University Press. Patton, Michael Quinn (1990) 2nd ed. Qualitative evalutation and research methods. Newbury Park, California: Sage publications. Pedró, Francesc (2006) The New Millennium Learners: Challenging our Views on ICT and Learning. Paper May 2006, OECD-CERI. http://www.oecd.org/dataoecd/1/1/38358359.pdf Peirce, Charles Sanders (1955) Philosophical writings of Peirce. Selected and edited with an introduction by Justus Buchler. New York: Dover. 17
Poster, Mark (1995) The Second Media Age. Cambridge: Polity Press. Säljö, R. 2005: Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Tapscott, Don (1998) Growing Up Digital. The rise of the Net Generation. New York: McGraw-Hill. Wertsch, J. V. 1991: Voices of the Mind: A Sociocultural Approach to Mediated Action. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. van Leeuwen, Theo (2005) Introducing social semiotics. London: Routledge. Vygotsky, L. S. (1978) Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. 18
Bilaga 1 Exempel på data från Tumba Gymnasium (tillfälle 3) Elev 1 och elev 2 var de som genomfört observationsuppgiften. Elev 1 - Hur mobiler kan användas för att fördriva tiden och hur han såg en skillnad i användandet i skolan nu när det inte var skolplikt, alla använder mobiler och ingen bryr sig, behöver inte dölja utan får man ett SMS så tittar man på det. Grupp 1 - Hur mobilen kan användas som en social tillflyktsort för att undvika pinsam tystnad. Att man kan fejka SMS:ande för att undvika ett samtal eller en viss person. - Tjejer sjunger med i låtarna [trotts att de är i offentlig miljö] Killar trummar i takt med musiken, för att det inte är manligt att sjunga. Grupp 2 - Hörlurar signalerar jag vill inte bli störd. Avskärmar sig från omgivningen men det är inte accepterat att ha hörlurar i om man sitter i en konversation. Grupp 3 - Mobilen är en skyddsnät, man behöver inte prata med någon om man är upptagen i mobilen. Att inte svara på ett SMS, kan uppfattas som kyligt och undvikande. Det lägger ett budskap i det. Men det finns vissa aktiviteter som gör att ett uteblivet svar accepteras, man har en ursäkt. Elev 2 - Om man är själv så fungerar mobilen som underhållning. Vad som är privat information och vad som delas offentligt, visa känslor på nätet för att visa sin partner och andra. Ingen bra idé, det är inte densamma som att säga det privat. Men har man börjat skriva det kan man inte bara sluta, då undrar folk.