An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm
Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76)
Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar
120 Gram-neg tarmbakterier med ESBL 100 meticillinresistenta S.aureus (MRSA) pneumokocker med nedsatt pc-känslighet Antal nya fall 80 60 40 vankomycinresistenta enterokocker (VRE) 38 53 74 72 20 0 32 16 23 20 8 8 14 14 16 4 8 7 13 7 3 6 1 5 8 3 11 0 0 7 8 1 01 1 0 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
900 Antibiotikarecept till personer 80 år och äldre 800 815 813 811 782 767 763 742 737 731 730 724 711 710 697 697 700 600 500 400 300 200 663 653 640 624 587 578 100 0 Gotland Norrbotten Uppsala Blekinge Östergötland Jämtland Västmanland Skåne Västernorrland Kalmar Stockholm Dalarna Västerbotten Västra Götaland Halland Värmland Gävleborg Jönköping Kronoberg Örebro Södermanland Recept per 1000 inv
Antibiotikaförskrivning i Norrbottens öppenvård Recept per 1000 inv 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 urinvägsinfektioner hud- mjukdelsinfektioner luftvägsinfektioner 0-4 år 5-14 år 15-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år
antibiotikaresistent bakterie mycket antibiotika fel preparat fel dosering populationstäthet hygienbrister spridning av antibiotikaresistens
Handdesinfektion ska göras före och efter alla vård- och undersökningsmoment. Plastförkläde ska användas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Handskar ska användas vid direktkontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. basala hygienrutiner
Risk för samhällsförvärvad MRSA i England 8 7 6 Odds Ratio 5 4 3 2 1 0 1 2-3 4+ Antal antibiotikakurer (Schneider-Lindner V et al. EID 2007;7:994-1000)
Risk för samhällsförvärvad MRSA i England 4,5 4 Odds Ratio 3,5 3 2,5 2 1,5 1 inget antibot tetracykliner penicilliner cefalosporiner makrolider kinoloner (Schneider-Lindner V et al. EID 2007;7:994-1000)
Preparatval vid distal UVI hos kvinnor i Norrbotten 2008 Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% kinoloner nitrofurantoin trimetoprim selexid 0% 9 3 12 10 5 13 2 16 7 19 6 11 4 1 14 18 15 8 20 17 Förskrivare (placering nr)
patient Antibiotikum farmakodynamik Mikroorganism
Antibiotika - elimination renalt penicilliner cefalosporiner nitrofurantoin icke renalt erytromycin klindamycin doxycyklin blandat ciprofloxacin trimetoprim-sulfa nitrofurantoin
Cmax AUC, Cmax/MIC kinoloner tetracykliner azitromycin Tid över MIC betalaktamer klindamycin erytromycin log konc AUC = ytan under konc. kurvan bakteriens MIC-värde tid över MIC tid (tim)
Luftvägsinfektioner
Akut rhinosinuit
Effekt av antibiotika vid kliniskt diagnoserad akut rinosinuit Williamsson et al JAMA 2007; 298 (21): 2487-2496
Effekt av antibiotika vid kliniskt och CT diagnosticerad akut rinosinuit (vätskenivå, helt förtätad sinus) Lindbaek et al. BMJ 1996;313:325-329
Nedre luftvägsinfektioner Pneumoni Icke-pneumonisk nedre luftvägsinfektion
Antibiotikabehandling vid akut bronkit JAMA2005;293:3029-3035
Akut bronkit Antibiotika har ingen effekt på förloppet - inte ens när upphostningen är färgad - inte ens när man hör spridda biljud vid lungauskultation Hostmedicin saknar dokumentation Informera om: - ofarlighet och förväntat förlopp - vikten av rökstopp
Exacerbation av kronisk bronkit & KOL 50% är ej orsakat av bakterier 50% orsakas sannolikt av bakterier (H in%luenzae, S pneumoniae, M catarrhalis, C pneumoniae) Minst två av följande talar för bakteriell genes: - ökad sputumvolym - ökad sputumpurulens - ökad dyspné!
Pneumoni
Trolig pneumoni - feber - allmänpåverkan - dyspnoe - ensidiga fynd Allvarlighetsbedömning: CRB- 65 Vid tveksamhet CRP > 100 kan an?bio?ka mo?veras < 20 avvakta ingen an?bio?ka Rtg?
CRB-65 poäng 1 poäng för varje uppfylld markör: - Confusion - Respiration 30/min - Blodtryck (systoliskt < 90 mm Hg eller diastoliskt 60 mm Hg) - Ålder 65 år 0 1 2 3-4 i hemmet sjukhusvård, alt ö.v. med uppföljning sjukhusvård överväg IVA
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionstecken rodnad svullnad värmeökning smärta / ömhet feber purulent (illaluktande) exsudat
När ska man odla? vanligtvis inte vid misstanke om multiresistenta bakterier vid utebliven effekt av antibiotika vid klinisk misstanke om infektion
Normal bakterieflora hudens normala bakterieflora bakterier från tarmen ("rump-flora") bakterier från miljön ("strump-flora")
Hur skall man ta prov?
Antibiotika vid svårläkta bensår Överförskrivningen av antibiotika är mycket utbredd till patienter med svårläkta sår, vilket medför ökad risk för svårbehandlade infektioner orsakade av MRSA, VRE och ESBL. Antibiotikabehandlingen ska inte fortsättas när infektionen är utläkt även om såret kvarstår.
Omläggning av sår OBS! Basal vårdhygien! Ge vid behov smärtstillande i god tid före omläggningen. Välj rätt rutin. Bedöm vilket material som behövs. Rengör såret varsamt (kroppstempererad vätska). Eventuell sårodling görs efter sårtvätten. Förorenat förbandsmaterialet läggs i plastpåse. Död vävnad bör som regel avlägsnas. Torka upp spill noggrant och punktdesinfektera därefter förorenad yta. Tvätt som förorenats med sårsekret från infekterat sår läggs i tvättsäck. Lägg förband över såret. Undvik om möjligt tejp på hud under knäet.
Urinvägsinfektioner
Cystitsymtom efter pivmecillinam och placebo Ferry: Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007
Cystitsymtom efter ciprofloxacin och ibuprofen Bleidorn et al. BMC Medicine 2010
UVI och äldreboenden Det finns inget påvisat samband mellan asymtomatisk bakteriuri (ABU) och residualurin hos äldre Ca 25% av kvinnor på ÄBO har ABU (högre prevalens om inkontinens eller nedsatt rörlighet) Det finns inget påvisat samband mellan bakteriuri och trötthet, yrsel, oro, matleda eller andra ospecifika symtom. Vid misstanke om urinvägsinfektion utan feber - tänk efter! Avvakta innan niturtest/odling! Vid feber och positiv niturtest/odling - uteslut annan orsak! Endast 10% av feberepisoder hos äldre orsakas av en UVI
Sammanfattning Akut cystit är i de Jlesta fall ofarligt ABU hos icke gravida ska inte antibiotikabehandlas Antibiotika ges främst för att förkorta tid med symtom 3-5 dygns behandling är tillräckligt vid akut cystit Faktorer vid val av antibiotikum: lokala resistensläget (minst resistens: pivmecillinam och nitrofurantoin) patientens ålder och njurfunktion Starkt luktande urin och ospecijika symtom hos äldre är inte indikation för antibiotikabehandling
Generell hållning till antibiotikabehandling Bota : pneumoni, meningit, sepsis, pyelonefrit Lindra: nedre uvi hos kvinnor Trösta: alla - men inte med antibiotika Inte skada: ÖLI, halsont, akut bronkit, injluensa, ABU