LIKABEHANDLINGSPLAN JAKOBSBERGSSKOGENS FÖRSKOLA KARLSTADS KOMMUN
Ansvarig samt giltighetstid: Jenni Gunnberg, förskolechef. 171001-181001 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
Januari 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 VERKSAMHETSFORMER... 5 1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN... 5 1.3 PLANENS GILTIGHET... 5 1.4 PLANENS UPPLÄGG... 5 1.5 DELAKTIGHET... 5 1.6 FÖRANKRING AV PLANEN... 6 2 UTVÄRDERING... 6 2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN... 6 2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN... 6 2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN... 6 2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 7 2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 7 3 FRÄMJANDE INSATSER... 7 3.1 EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA... 7 3.2 EN JÄMSTÄLLD FÖRSKOLA FÖR ALLA... 8 3.3 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA FÖR ALLA... 9 3.4 EN TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA... 9 4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 10 4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER... 10 4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN... 10 4.3 RESULTAT OCH ANALYS... 10 5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 11 5.1 JÄMSTÄLLDHET "RÄTTEN ATT VARA MIG SJÄLV"... 11 6. RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION... 13 6.2 POLICY... 13 6.3 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT... 14 6.4 PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL... 15 6.5 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER 16 6.6 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL... 17 6.7 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 17 6.8 RUTIN FÖR DOKUMENTATION... 18 7 BILAGOR... 18 DEFINITIONER... 18 STYRDOKUMENT... 21 Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
4 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER... 22 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 1 Inledning 1.1 Verksamhetsformer Denna plan gäller på Jakobsbergsskogens förskola. 1.2 Ansvarig för planen Jenni Gunnberg, förskolechef ansvarar för planen. 1.3 Planens giltighet 171001-181001 1.4 Planens upplägg Planen gäller hela Jakobsbergsskogens förskola och har övergripande mål som alla avdelningar arbetar mot. Utöver denna plan arbetar varje avdelning systematiskt och kontinuerligt med egna mål och åtgärder på den egna avdelningen. Avdelningarnas olika arbete diskuteras på puttid varannan vecka eller vid behov och dokumenteras i avdelningarnas planeringsunderlag i OneNote. 1.5 Delaktighet Barnen är delaktiga via. Observationer Trygghetsvandringar med frågor kring trivsel, trygghet och lek. Vårdnadshavare är delaktiga via: Vid inskolning och överskolning arbetar vi för att barn och vårdnadshavare känner sig trygga och välkomna. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Förväntanssamtal med vårdnadshavarna i början av läsåret då vi samtalar om förväntningar på verksamheten samt eventuell oro. Utvecklingssamtal där vi samtalar om barnens trivsel och trygghet med vårdnadshavarna. Information om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och på utvecklingssamtal. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
6 Personal är delaktig via: På Alm, Apt och studiedagar ges tid för att diskutera likabehandlingsplanen tillsammans på enheten. En representant från varje avdelning är ytterst ansvarig för att se till att alla medarbetare är insatta och delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. 1.6 Förankring av planen Planen finns på OneNote att läsa, reflektera, analysera kring på put tid (pedagogisk utvecklingstid) varje vecka. Reflektion kring planens innehåll tas upp på samtliga APT. Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i likabehandlingsplanen. Alla nyanställda samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och diskriminering. Planen finns tillgänglig i pappersform och digitalt. Den finns tillgänglig på Karlstad.se och på sajten för vårdnadshavare. Vid forum för samråd så som föräldramöten, föräldrasmedja och utvecklingssamtal finns planen med som en diskussionspunkt. 2 Utvärdering 2.1 Utvärdering av fjolårets plan Planen följs upp på puttid, regelbundet under året. Planen utvärderades i januari, juni och september på dagar då verksamheten har reducerat öppethållande för planering och utvärdering. Vid uppföljning och utvärdering analyserar pedagogerna på avdelningarna. 2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Jakobsbergsskogens förskola är delaktiga i utvärderingen. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Mål 2016-2017: Lärandemiljöerna på förskolan är tillgänglig, rolig, trygg och lärorik för alla barn oavsett kön. Verksamheten anpassas utifrån barnens förutsättningar och ger alla barn det pedagogiska stöd de behöver för att klara för att klara förskolans vardag. Skapa en trygg och rolig utemiljö. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 Resultat av insatser: Pedagogerna har genom årets utbildning fått verktyg för att möta barn med problemskapande beteende eller annan funktionsvariation. De har blivit bättre på att se vilka behov barnen har och hur de kan stötta dem i deras vardag på förskolan. Medvetenheten om hur man skapar miljöer som tillsammans med pedagogernas förhållningssätt påverkar barnens trivsel och trygghet har ökat. Analys: Genom projektet Tydliggörande pedagogik där alla pedagoger fått utbildning i Vägledande samspel, TAKK, och SPSM:s utbildning i npf har kunskapsnivån och förståelsen för barns skiftande förutsättningar att klara förskolans vardag ökat. Lärande samtal där man diskuterar ny kunskap gör att alla känner sig delaktiga. Utbildningen har underlättat för pedagogerna att diskutera hur man kan förbättra anknytningen, förändra rutiner och miljöer mm genom att alla har samma kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Följande ska lyftas till årets Likabehandlingsplan: Fortsatt arbete med genus och jämställdhet där vi genom att dokumentera, observera och analysera hur barnen leker och använder rummen blir mer medvetna om hur rummen fungerar för alla barn utifrån ett genusperspektiv. Vilka normer styr vårt agerande när vi utformar barnens miljöer och möter barnen i deras lek. Vi fortsätter utbildningen i Tydliggörande pedagogik. Vi använder och omsätter i praktiken den kunskap vi fått under förra läsårets utbildning. Alla avdelningar ska använda Levla som arbetsmaterial när de arbetar med barn som behöver stöd. Alla avdelningar ska använda TAKK och bildstöd. 2.4 Utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas i januari, juni och september. På planeringsdagar och utvärderingsdagar går samtliga avdelningar igenom de tillbud, klagomål och kränkningar som varit. De diskuterar och analyserar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att ta lärdom framåt. 2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Förskolechef Jenni Gunnberg i samarbete med bitr. skolledare Annika Andersson. 3 Främjande insatser 3.1 En trygg förskola för alla Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och ålder. På vår förskola värnar vi om goda relationer och ett gott bemötande, genom att alla ska känna sig välkomna, bli lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt. För att skapa en god, trygg atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper under dagen. I de mindre grupperna har alla barn bättre möjligheter att ta plats, bli sedda och lyssnade på. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
8 Alla vi vuxna på förskolan är goda förebilder genom att vi visar att vi har roligt tillsammans, att vi har ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare. Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara härvarande med barnen och är uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel. Vi skapar en Vi-känsla i huset genom att vi stänger och öppnar förskolan tillsammans och leker ute på vår gemensamma gård. Alla barn är allas ansvar och vi hjälper varandra över avdelningsgränserna. Vi har gemensamma traditionsfiranden och gemensamma aktiviteter regelbundet under året. Vi för en kontinuerlig dialog med barnen om hur man är en bra kompis. Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet till eget ansvar genom att lita på barnens egen förmåga. Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas. Vi har en tillgänglig miljö. Det finns material i barnens höjd som de själva kan ta del av utan att behöva fråga och det materialet är anpassat utifrån den åldersgrupp som finns på avdelningen. Vi lär barnen att ta ansvar om våra lekmiljöer och vårt material utifrån ålder. Genom förskolans närhet till skogen lär vi oss att värna om vår natur och miljö. Ny personal på förskolan uppmanas att presentera sig och berätta vilka de är. Vi informerar all ny personal att de ska ta hänsyn till barnen och lämna över till känd pedagog om de märker att barnet reagerar eller känner sig otryggt. 3.2 En jämställd förskola för alla Områden som berörs av insatsen är kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. Vi utformar våra lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv. Våra lekmiljöer är öppna och tillåtande. Barnen kan flytta med sig lekmaterial så de själva kan bestämma rummens funktion och få ett bra flöde i leken. Vi har ett brett utbud av lekmaterial där både hårda och mjuka värden kan ta plats i leken både inne och ute. Vi har utformat våra miljöer så att det finns rum i rummen och mötesplatser där barnen kan samarbeta och kommunicera. Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus och HBTQ. Vi har en genusgrupp på förskolan där en pedagog från varje avdelning medverkar. Gruppens uppgift är att driva och inspirera genusarbetet på respektive avdelning Vi har ett observationsunderlag som vi använder oss av varje höst för att kartlägga hur vi pedagoger informerar om barnens görande, nyfikenhet och samspel beroende på kön. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 3.3 En mångkulturell förskola för alla Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi lyfter fram och tar tillvara på varandras likheter, olikheter samt erfarenheter och uppmuntrar barnen att lära av varandra. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och frågor om andra länder, deras språk och kulturer. Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om olika kulturer. Vi uppmärksammar och uppmuntrar de olika språk som vi har på avdelningen. Vi använder oss av AKK (alternativ kompletterande kommunikation), TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) och bildstöd för att tydliggöra kommunikationen med alla barn. 3.4 En tillgänglig förskola för alla Områden som berörs av insatsen är funktionsnedsättning. Vi använder oss av vägledande samspel, ICDP, för att möta alla barns behov på vår förskola. Vi använder oss lågaffektivt bemötande för att förebygga och stötta barnen i sociala kontakter. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper dem hantera dem. Vi värnar om det goda samarbetet med vårdnadshavare genom att lyssna in, skapa relationer, vara flexibla, ta deras synpunkter på allvar och vara öppna för dialog och åsikter. Att tillsammans med vårdnadshavare hitta lösningar för att det ska bli bra för barnen både här på förskolan och i hemmet. Vi lägger fokus på barnens positiva, starka sidor. Vi använder oss av bildschema över dagen för att ge barnen en helhetsbild av sin dag. Vi använder bilder som stöd i våra rutinsituationer så som hallen, toaletten, måltid. Vi provar materialet Levla lärmiljön för att stötta barn i behov av stöd. Vid behov kan vi få stöd av specialpedagog och BVC. Vi utbildar oss inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsvariationer). Ansvarig Samtliga pedagoger är ansvariga. Förskolechef och bitr. skolledare är ytterst ansvariga för att se till att arbetet löper på i enlighet med likabehandlingsplanens främjande insatser. Uppföljning och utvärdering Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
10 Planen följs upp på alla avdelningar på avdelningarnas puttid. Utvärdering görs i januari, juni och september. 4 Kartläggning och analys 4.1 Kartläggningsmetoder Förskolechef har kartlagt genom, dokumentanalyser av avdelningarnas planeringsunderlag, KBU samt genom samtal med pedagogerna både enskilt och i grupp. Förskolechef har därtill analyserat tillbuden och ev kränkningsanmälningar på förskolan. Pedagogerna har förväntanssamtal med vårdnadshavarna då deras förväntningar på verksamheten och eventuell oro diskuteras. Pedagogerna använder ett kartläggningsmaterial inför arbetet med likabehandlingsplanen. De äldre barnen (3-5 år) gör en trygghetsvandring enskilt eller i liten grupp där pedagogerna pratar med barnen hur de upplever miljön och om barnen är rädda/oroliga för något. För de yngre barnen (1-3 år) fyller pedagogerna i en tabell där man observerar och skriver hur miljön fungerar för barnen och vilka känslor barnen visar. När detta är gjort sammanställer pedagogerna materialet och har till sin hjälp dokumentet kartläggning av pedagoger där det finns diskussionsfrågor om verksamheten utifrån likabehandling, lärmiljö, LHU, tillgänglighet och prioriterat utvecklingsområde. Förskolan har ett observationsunderlag där vi kartlägger hur vi pedagoger informerar om barnens görande, nyfikenhet och samspel utifrån kön. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling. 4.3 Resultat och Analys Genusgruppen ska fortsätta arbetet med att undersöka hur barnen utifrån kön använder miljön på förskolan. Vi behöver diskutera när och hur vi förmedlar genusgruppens arbete och resultat så att alla pedagoger kan ta del av deras arbete. Miljöerna och aktiviteterna ska vara tillgängliga och bidra till lärande och fantasi där alla barn har en självklar plats i leken. Under hösten kommer modersmålslärarna i förskolan att fasas ut vilket har skapat viss oro hos pedagoger och vårdnadshavare. Vi behöver mer kunskap kring hur vi kan arbeta för att stötta alla barns språkutveckling och stärka deras identitet genom att belysa de olika religioner, kulturer och språk som är representerade i vår förskola. Vi fortsätter att utbilda oss inom npf och vilka verktyg ( bildstöd mm) vi kan använda så att alla barn kan lyckas och utvecklas så långt som möjligt. All den kunskap vi fått ska nu omsättas och användas i det dagliga arbetet. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 5 Förebyggande åtgärder 5.1 Jämställdhet "Rätten att vara mig själv" Vi behöver fortsätta vårt arbete med att undersöka hur barnen leker och använder olika rum på avdelningarna. Vi vill undersöka vilka material som behöver finnas för att locka barnen till lekar med mjuka och hårda värden. Vi ser skillnad på barnens lekar om de leker i blandade eller könshomogena grupper men kan vi ge barnen nya infallsvinklar genom att dokumentera och visa barnen varandras lek. Mål 1 Skapa en lärmiljö som lockar till lek och utforskande oavsett kön. Åtgärd Hitta forum för att delge och uppdatera kollegor om genusgruppens arbete. Utveckla lärmiljöerna utifrån barngruppernas behov. Delta i barnens lek för att förstå vad vi behöver tillföra för material. När modersmålslärarna inte längre kommer ut och undervisar en till en i förskolan behöver vi bredda vårt jämställdhetsarbete och sätta fokus på etnicitet, religion och språk. I detta arbete behöver vi lyfta de barn som är flerspråkiga och ge dem en större plats i gruppen och miljön. Vi behöver ta tillvara de språk och den kultur som finns i barngruppen och synliggöra det för alla. Mål 2 Alla språk/ kulturer som finns på förskolan ska uppmärksammas. Åtgärd Synliggöra de språk och kulturer som finns på förskolan. Använda IKT som verktyg. Låna böcker på de språk som finns representerade på avdelningen. Samarbeta med vårdnadshavarna för att få större kunskap om deras barns språk och kultur. I samtal med vårdnadshavaren ta reda hur mycket och i vilka sammanhang barnen använder sina olika språk. Projektet "Tydliggörande pedagogik" där vi fått utbildning i npf och vilka verktyg vi kan använda för att stötta och vägleda barn med utmanande beteende/funktionsvariation avslutas vid årsskiftet. Vi har fått mycket kunskap och vi vet att det finns barn på våra avdelningar som behöver extra stöd. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
12 Mål 3 Alla barn ska ha möjlighet att lyckas och utvecklas så långt som möjligt. Åtgärd Tecken som stöd används dagligen i kommunikationen med barnen. Kontinuerligt arbeta med att dela barngruppen i små grupper. Tillsammans med vårdnadshavare hitta lösningar för att det ska bli bra för barnen både här på förskolan och i hemmet. Levla används som ett stöd när avdelningarna behöver göra förändringar i bemötande/miljö för att stötta enskilda barn. Utbildning i bildstöd och sociala berättelser. Bildstöd till enskilda barn och till hela gruppen genom dagsschema Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen. Uppföljning och utvärdering Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas puttid och utvärderas i januari, juni och september. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 6. Rutiner för utredning och dokumentation 6.2 Policy Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och utreds enligt rutin. Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
14 6.3 Ansvar för anmälningsplikt Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. 10 Kränkningar barn barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF Kränkningar förskolepersonal barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling till förskolechef 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling till BUF. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 6.4 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Ansvarspersonal Information till vårdnadshavare/föräldrar om att de kan göra en anmälan till BEO och DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Som ovan och via hemsidorna: www.skolinspektionen.se/sv/beo/ www.do.se Ansvarspersonal Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
16 6.5 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av andra barn/elever Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Kontinuerliga samtal med barnen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Allas Allas Ansvarspersonal Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Informera vårdnadshavare. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Den vuxne som ser/får veta FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 6.6 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i huset (inkl. vikarier) Elever/praktikanter Obekanta personer Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Ansvarig handledare Allas Åtgärder Ansvar Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Den som uppmärksammar 6.7 Rutin för uppföljning och utvärdering Förskolechef ansvarar för arbetet med uppföljning och utvärdering genom samtal med alla inblandade parter. Vid behov kan andra aktörer bli involverade så som fackliga företrädare, skolområdeschef, skoljurist, specialpedagog, barnhälsoteam. Förskolechef är sammanskallaande om inget annat framgår i ärendet. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
18 6.8 Rutin för dokumentation Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUF:s rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas. 7 Bilagor Definitioner Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s handledning alternativt webbsida. Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
20 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Januari 2014 Styrdokument Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4. Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.
22 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan handledning. www.do.se FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.