betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen



Relevanta dokument
-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Värdering av stadskvaliteter

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros

Bostadsbyggnadsplaner

Värdeskapande stadsutveckling

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Analys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län

Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Tunnelbana till Järfälla

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Bostadsbyggnadsplaner

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Företagsamheten Stockholms län

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Sammanfattande slutsatser

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Regionala och lokala mål och strategier

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Marknadsundersökningar. Exempel på tillämpning vid investeringar i nyproduktion av hyresrätter

-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering

Bostadsbristen har skapat historisk hög prisutveckling åren

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

HSBs BOSTADSINDEX (10)

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Uppföljning av bostadsbyggandet

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Bostadsprogram KSU

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Handikapp och habilitering

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Fakta om företagandet i Stockholm Statistik för 2015

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Kommunkontaktmöte 7 september 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Beräkning av demografiskt bostadsbehov i Stockholms län

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

HSBs BOSTADSINDEX 2015

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Fakta om företagandet i Stockholm 2017

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER STUDIERESA PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

FASTIGHETSÄGARINDEX UPPLANDS VÄSBY SUNDBYBERG SOLLENTUNA SÖDERTÄLJE STOCKHOLM HUDDINGE HANINGE JÄRFÄLLA SIGTUNA GOTLAND LIDINGÖ NACKA SOLNA TÄBY

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Transkript:

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet med kollektivtrafik... 6 2. Tillgänglighet med bil... 7 3. Närhet till spårstation... 8 4. Tillgång till urbana verksamheter... 9 5. Tillgång till vattenyta...10 6. Båthållplats...11 7. Tillgång till grönytor...12 8. Strandtomt...13 9. Friliggande hus...14 Verktyg för stadsutveckling...15 2

Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer är en nödvändighet för att visionen ska bli verklighet. Regionen växer och till år 2030 beräknas befolkningen i länet ha ökat med mellan 300 000 och 500 000 personer. Länets kommuner och andra aktörer behöver förbereda sig med bland annat en genomtänkt strategisk planering och stadsutveckling. Invånarna måste idag såväl som i framtiden kunna bo, arbeta, transportera sig och utnyttja regionens service på bästa, mest resurseffektiva sätt. Enligt RUFS 2010 bör utglesning av bebyggelsen motverkas genom bland annat utveckling av en flerkärnig, tät och variationsrik region med goda förutsättningar för hög tillgänglighet med kollektivtrafik som samtidigt innebär hushållning med obebyggd mark. En tät stadsstruktur måste kunna erbjuda livsmiljöer som är attraktiva för både män niskor och företag. Bostadsbyggandet sker idag huvudsakligen på marknadsmässiga villkor även om kommunerna har ansvar för detaljplanering och bygglov. Det är därför viktigt att ha kunskap om bostadsköparnas preferenser för att både kunna förstå bostadsföretagens lokaliseringspreferenser och för att kunna planera attraktiva boende- och livsmiljöer. Studien har genomförts av Spacescape, Evidens och White förr SLL Tillväxt, miljö och regionplanering i samverkan med Haninge kommun, Järfälla kommun, Lidingö Stad, Nacka kommun, Täby kommun och Upplands Väsby kommun. 3

Lokaliseringspreferenser I många kommuner pågår ett arbete med förtätning och stadsutveckling. I en tidigare studie har betalningsviljan för lägenheter (bostadsrätter) undersökts. Det är viktigt att ha kunskap om vad som är attraktivt även för småhusköpare för att få en helhetsbild av bostadsmarknaden. Med stadskvalitet menas i studien en egenskap i den yttre miljön kring bostaden som kan påverkas med hjälp av planering genom till exempel lokalisering, läge, utformning etc. Utgångspunkten är att stadskvaliteter av olika slag påverkar betalningsviljan för småhus. En analys av den geografiska placeringen i relation till sådana kvaliteter har antagits ge prisskillnader mellan olika adresspunkter. Exempelvis har en hypotes varit att möjligheter till pendling, vattennära läge och tillgång till butiker och restauranger har stor påverkan på köpeskillingen på småhus. Prisbilden i Stockholms län visar en tydlig spridning. Analysen baseras på samtliga överlåtelser av småhus under 2011, sammanlagt 7227 stycken. Länet har delats in i basområden och ett snittpris har använts. Endast områden med minst fyra försäljningar har ingått och sedan analyserats med GIS (lägesbunden data). Sammanvägda uppgifter från varje område har använts, alltså inte enskilda överlåtelser. Totalt har 475 områden studerats. Fritidshus är inte med i studien. De studerade objektens närhet eller tillgång till stadskvaliteter av olika slag har sedan undersökts genom fler än 500 stadsbyggnadsanalyser. Utgångspunkten är att de analyserade kvaliteterna ska vara sådana att de är möjliga att påverka vid exploatering och byggande eller i samhällsbyggnadsprocesser. Totalt har elva variabler urskilts som var och en har signifikant påverkan på försäljningspriset och som tillsammans förklarar cirka 87 procent av prisvariationen mellan de analyserade områdena. Av dessa elva variabler är nio stadskvaliteter som har med boendemiljön att göra. De övriga är kontrollvariabler som bidrar till att förklara bostadens pris men som inte kan kallas stadskvaliteter dels bostadens yta, dels ett socioekonomiskt index över inkomst- och utbildningsnivån i det 4

aktuella området. Många andra variabler, som storlek på tomt, värdeår, nybyggnadsår och närheten till flygplatser har testats men inte fallit ut som signifikanta. De nio stadskvaliteterna visar vilken miljö som många av regionens invånare efterfrågar när de söker småhus. Bullerpåverkan är en ständigt aktuell fråga som noggrant studerats. Då det saknas underlag för hela länet har en specialkörning gjorts för Stockholm stad där 1 150 överlåtelser av småhus har analyserats med mått som högsta bullernivå inom 50 meters radie, en genomsnittlig nivå på 55 decibel lägst 35 decibel och högst 80. Resultaten visar att tyst läge i genomsnitt är cirka 1,2 miljoner kronor mer värt. Snittvillan kostar 4,8 miljoner kronor vilket alltså ger en skillnad på 25 procent mellan högsta och lägsta bullernivå. Resultaten bör kunna användas indikativt även i andra delar av länet. Utöver de variabler som redovisas i studien kan det finnas andra som skulle falla ut om man undersökte specifika delar av regionen. Vissa variabler är förmodligen relevanta för enskilda områden även om de inte blir signifikanta för hela länet. De skulle vara intressanta att fördjupa sig i för att kunna jämföra olika delområden eller lokala marknader med varandra. Det kan röra sig om skillnader mellan innerstad, kranskommuner och yttre kommuner, skillnader mellan små och stora villaområden, pendlingstider till arbete med cykel eller vad som kännetecknar områden med låg eller hög andel nyproduktion. Något som skulle vara intressant att studera är brytpunkter för att öka betalningsviljan i delar av regionen, det vill säga hur man kan göra områden där betalningsviljan är låg, mer attraktiva för boende med hjälp av förändringar i stadskvaliteter. 5

1. Tillgänglighet med kollektivtrafik Betalningsviljan ökar ju fler arbetsplatser som kan nås från bostaden inom 30 minuter med kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är alltså den viktigaste parametern för bostadens pris. Att nå många arbetsplatser innebär större möjligheter till kortare arbetsresor. I förlängningen betyder det att hög bebyggelsetäthet vad gäller både boende och arbetsplatser främjar småhuspriser. De områden som har bäst tillgänglighet med kollektivtrafik finns inom innerstaden och närkommunerna men även i områden med en tydlig koppling till pendeltågsstationer och tunnelbanenätet. Centrala Upplands Väsby och Arlanda har till exempel nästan lika bra tillgänglighet i regionen som Djurgårdens östligaste delar. 6

2. Tillgänglighet med bil Betalningsviljan ökar ju fler arbetsplatser som kan nås inom 30 minuter med bil. Både tillgänglighet med bil och kollektivtrafik har alltså påverkan på småhuspriset men tillgängligheten med kollektivtrafik väger tyngre. Tillgängligheten med bil är högst i anslutning till regionens större vägar. Stora delar av Danderyds, Solnas och Sundbybergs kommuner har hög tillgänglighet på grund av ett högt antal arbetsplatser i anslutning till större vägar. 7

3. Närhet till spårstation Bostadens närhet till spårstationer har signifikant påverkan på priset vid försäljning, vilket den tidigare studien om bostadsrätter också visade. För ett småhus är det värt 220 000 kronor mer att ha ett avstånd på mindre än 700 meter till en spårstation. 8

4. Tillgång till urbana verksamheter Urbana verksamheter som restauranger, butiker och kultur inom 500 meters gångavstånd påverkar betalningsviljan. I studien om betalningsvilja för småhus ingår även dagligvarubutiker i begreppet urbana verksamheter, till skillnad från studien om betalningsvilja för bostadsrätter där enbart sällanköpshandel kunde urskiljas i denna parameter. En antagen ökning av de urbana verksamheterna med tio procentenheter ger en prisökning motsvarande 140 000 kronor för ett småhus. Bäst tillgång finns främst nära innerstaden i anslutning till lokala centra och kollektivtrafik, exempelvis i Sundbyberg, Lidingö centrum och Nacka Forum. Vid spårstationer finns ofta urbana verksamheter av olika slag vilket då höjer betalningsviljan för bostäder i närheten på flera sätt. 9

5. Tillgång till vattenyta Vattennära lägen, mätt i hur många kvadratmeters vattenyta som kan nås inom tre kilometers fågel avstånd påverkan betalningsviljan. Störst tillgänglighet finns självklart i skärgårdskommunerna och allra mest i anslutning till de större fjärdarna. Gåshaga har en särställning på Lidingö. Värmdö, Tyresö och Vaxholm har också många bostadsnära lägen i anslutning till stora vattenytor i och med deras skärgårdsläge. Denna faktor har, inte oväntat, en stor inverkan på prisbilden. 10

6. Båthållplats Avstånd till närmaste båthållplats visar sig också ha signifikans för småhusens värde. Ju närmare en båthåll plats desto högre pris. Satsningar på kollektivtrafik på vatten skulle därför vara värdehöjande för fastigheter i lägen där båthållplatser kan lokaliseras. Det finns ett flertal hållplatslägen för båt i Lidingö och Nacka kommuner. Mälarens vatten är däremot inte lika väl använt för hållplatslägen. 11

7. Tillgång till grönytor B B Grönytor är i modellen definierade som allmänt tillgänglig park eller naturmark. Hög tillgång till grönytor inom 500 meter, det vill säga inom fem minuters gångavstånd, påverkar betalningsviljan positivt. Detta visar på behovet av vardagsrekreation och önskan om möjlighet till bostadsnära grönytor. Hög tillgång till grönytor finns i flera av granskommunerna, speciellt i Nacka, i anslutning till Nackareservatet och Nyckelviken. 12

8. Strandtomt Om huset står på en strandtomt ökar betalningsviljan avsevärt. Ett strandläge innebär cirka fem miljoner kronor högre köpesumma än om samma fastighet saknar egen strand. Strandtomter finns i samtliga kommuner i länet. Ekerö och kustkommunerna har god tillgång på strandtomter och där finns också de flesta i det analyserade materialet. 13

9. Friliggande hus Hög andel friliggande fastigheter i ett område ökar betalningsviljan. De har också ofta större storlek och innebär ett större mått av självbestämmande vad gäller tekniska system och renoveringsnivåer. Den kommun med störst andel friliggande hus är Danderyd. Stockholms västliga kommundelar och Järfälla har en lägre andel. Friliggande hus ger i genomsnitt 880 000 kronor högre betalningsvilja jämfört med rad- eller kedjehus. 14

Verktyg för stadsutveckling Tillsammans förklarar de nio variablerna samt två kontrollvariabler nästan 90 procent av priset på småhus i Stockholms län i nuläget. Slutsatser man kan dra är att tillgänglighet är en mycket viktig faktor, i synnerhet med kollektivtrafik, och att det är viktigt med ett kortare avstånd till butiker och andra urbana verksamheter. En annan slutsats är att miljön runt ett småhusområde är viktig tillgång till vatten och grönområden är parametrar som småhusköpare värderar högt. I viss mån kan de olika variablerna ställas emot varandra. Det är svårt att uppnå å ena sidan god kollektivtrafiktillgänglighet och närhet till urbana verksamheter och att å andra sidan ha strandtomt och stora bostadsytor. Det är viktigt att komma ihåg att det är en blandning av bostadstyper som behövs. Mycket sammanfaller om man ser till de tre studierna som hittills har gjorts om betalningsvilja, för bostadsrätter, småhus och kontor. Hög täthet av både arbetsplatser och bostäder i goda kollektivtrafiklägen gynnar betalningsviljan för både småhus, bostadsrätter och kontor. Och det går att kombinera med närhet till grönområden och i många fall också med närhet till vatten i Stockholms län. Utgångsläge = XX Mn kr Lägespotential + XX Mn kr Utfall +? Mn kr 15

FIDELITY STOCKHOLM Att utveckla nya och mer träffsäkra analysmetoder och verktyg är ett viktigt led i att kunna genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms regionen. Landstingets funktion Tillväxt, miljö och regionplanering (tidigare Region planekontoret) planerar också att gå vidare med fler studier för att skapa en mer heltäckande bild av de marknadsmässiga förutsättningarna för stads utveckling, bl a för småhus och kontorslokaler. För att ta del av ett mer extensivt material från studien, var god och besök http://www.tmr.sll.se/regionala-stadskarnor/kunskapsunderlag/ Studien är utförd av Evidens och Spacescape på uppdrag av www.tmr.sll.se INFO 2014:01